Storyn bakom KC

Kraftcentralen producerar värme och världsledande forskning

I det öppna samarbetet runt Chalmers kraftcentral (KC) möts forskare, industri och offentlig sektor för att bidra till en klimatneutral framtid.
– Den forskning som bedrivs här har bidragit till att Sverige har gått från oljeberoende till en utbyggd fjärrvärmesektor, säger Henrik Thunman, som har det övergripande ansvaret för kraftcentralen och är avdelningschef på Energiteknik.



I KC produceras, värme, och kyla som täcker hela Chalmers behov. Dessutom distribueras elen till Chalmersområdet här ifrån. Samtidigt pågår här världsledande forskning i industriell skala inom fluidiserad bäddteknik, oxyfuelförbränning och förgasning av biomassa.  Forskningen påverkar många. Av den mängd värme som produceras i svenska fjärrvärmenät, kommer en mycket stor andel från förbränning i fluidbäddpannorna.
– Att bedriva forskning i industriell skala på ett universitet är väldigt ovanligt inte bara i Sverige utan i världen. Det gör att industrin kan dra nytta av resultaten direkt, säger Henrik Thunman.

Forskarna kan ta sig an stora problemställningar, som att göra omställningen till en fossilfri fordonsflotta genom att använda biomassa.
– Vi vill bidra genom att ta fram anläggningar som är så effektiva som möjligt och utveckla ny teknik och nya processer. Som forskare ser vi en direkt koppling till det vi faktiskt kan påverka. Det är en stark drivkraft, säger Henrik Thunman.

Samarbetet ger stark forskning och framgångsrika bolag
Det långvariga samarbetet runt kraftcentralen, mellan Chalmers, Göteborg Energi, Eon, Akademiska Hus och Valmet har fått flera positiva effekter. Ett exempel är att utvecklingen av fluidiserad bäddteknik har skett i norra Europa, i Sverige och Finland. Det har i sin tur bidragit till starka och framgångsrika bolag, som Valmet, Foster Wheeler och Alstrom, som är de stora tillverkarna av den fluidbäddstekniken för den västeuropeiska marknaden.
Tack vare att det finns en så flexibel och gedigen utrustning i KC har chalmersforskarna varit väldigt tidiga med frågeställningar som är aktuella i Europa nu, som sameldningar där man blandar olika biobränslen med kol. Forskningen i kraftcentralen har också spelat en avgörande roll i Göteborg Energis stora satsning på förgasning av biomassa, Gobigas.

Forskning på egna villkor
1981 byggde Göteborg Energi ledningen som förbinder Chalmers med Göteborgs fjärrvärmenät. Ett avtal skrevs för att sälja och köpa värme av varandra.
Det gör att forskarna kan forska på sina egna villkor. Om de gör ett försök som innebär att Chalmers inte kan leverera tillräckligt med värme till Chalmersområdet, så kan man köpa in den från Göteborg Energi till förmånliga villkor. Om KC istället producerar för mycket el så levereras den tillbaka till fjärrvärmenätet.

Konkurrenter med ett gemensamt mål
En av de viktigaste orsakerna till framgångarna är att kraftcentralen är en neutral arena där olika konkurrerande företag kan samarbeta öppet, menar Henrik. Det gör att man har kunnat titta på frågor och lösningar som går att generalisera och som många kan använda.

Alla samarbetsparter tycker att det är ett mervärde i att KC inte är en rent kommersiell anläggning. Panntillverkarna får kunskap så att de kan bygga bättre pannor. Akademiska Hus och Göteborg Energi är kunder som kanske vill köpa pannor och som ska driva pannor. Då måste de också kunna tekniken. Energimyndigheten har pengar som de ska satsa på vettiga projekt och Chalmers ska producera forskning.
– Det är unikt att tre parter som i grunden har helt olika drivkrafter, kan samarbeta och ha ett gemensamt mål som gör att man kan åsidosätta kortsiktiga egenintressen. Nyckeln är god kommunikation och ett ömsesidigt förtroende för varandra, säger Henrik Thunman.

Forskningen utgår från aktuella behov
En annan viktig framgångsfaktor är att den panna som byggdes i kraftcentralen 1989 är väldigt flexibel. Utan att behöva göra några större förändringar kan forskarna utgå från de frågeställningar som bygger på de behov som samhället har frågat efter. Först eldades pannan med kol, därefter biomassa och sameldning av olika bränslen och avfall. På senare tid har man använt anläggningen för att titta på produktion av gas från biobränsle. Det arbetet började med en relativt stor ombyggnad 2007. En motsvarande fristående anläggning hade kostat mellan 100 och 150 miljoner att bygga. Tack vare den infrastruktur som redan finns i KC blev kostnaden bara 13 miljoner. 
 
Öppenhet ger kommersiella möjligheter
I pannan finns det också mycket mätutrustning som gör att forskarna kan analysera vad som händer på ett mycket mer detaljerat sätt jämfört med i andra motsvarande anläggningar.
– Eftersom Akademiska Hus och Göteborg Energi varit så öppna har vi kunnat utnyttja flexibiliteten i pannan. Om de ansvariga valt en annan väg och tagit patent på en teknik, så hade man lyckats kommersialisera forskningen, men man hade aldrig kunnat utvidga hela projektet på samma sätt. Vi har skapat fler kommersiella möjligheter tack vare att vi har haft ett väldigt öppet och flexibelt förhållningssätt, säger Henrik Thunman.



Forskningen ger underlag för svåra beslut

Arbetet runt kraftcentralen bygger på långa relationer. Kunskapen har flödat fram och tillbaka mellan Chalmers och industrin. Flera av de som idag arbetar på Valmet och på Göteborg Energi, har studerat och forskat på Chalmers.
– Att vi känner varandra är viktigt. I Göteborg finns det också en lång tradition av att vara först, vilket gör att vi vågar satsa på nya projekt, säger Henrik.

Henrik Thunman tycker att samhället ska satsa och hålla igång en verksamhet som KC för att politiker och beslutsfattare ska kunna ta ansvar och få ett rimligt underlag för att kunna fatta de svåra besluten om att gå före.
– Vi har till exempel skapat en lokal välvilja som gör Göteborg Energis satsning på förgasning av biomassa, Gobigas, väldigt kostnadseffektiv. Det är lätt att bygga en demonstrationsanläggning som man kör ett litet tag innan den blir för dyr att använda. När den läggs ner så splittras kunskapen. Då är frågan om de satsade pengarna var värda något eftersom de inte leder till något beständigt.

Våga vara nyskapande
I Sverige finns det en lång tradition av interaktion mellan politiker och företag som vågar och vill. 
– Utan den traditionen hade vi inte haft en utveckling av telefonväxlar. Om vi tittar på alternativa transportmedel är frågan vem som ska ta fram dem, om inte samhället tar ansvar, säger Henrik Thunman.

Öppet samarbete ger nya idéer
Det är alltid en utmaning att våga vara nyskapande och göra det som ligger ett antal år framåt I tiden, menar Henrik. Nu är forskningen inriktad på förgasning, som kanske är aktuellt i några år till. Sedan blir frågeställningarna smalare och smalare.
– Därför behöver vi ganska stora anslag för att hålla igång forskningen. Annars hamnar vi i korta projekt och testning där omvärldens frågor styr utifrån vad som skapar problem i deras verksamhet, men det skapar ingen ny forskning hos oss. Då stagnerar verksamheten och till slut självdör den.
Hittills har arbetet med kraftcentralen varit framgångsrikt.
– Det förutsätter en öppenhet och ett nätverk så att det finns nya idéer och en vilja att göra nya saker. Det handlar både om att vi är med och lyssnar, och att omvärlden ser oss som en part man kommer till för att fråga och diskutera, säger Henrik Thunman.

Text: Ragnhild Larsson
Bild: Klara Ljungklint Ekman, Peter Widing






Publicerad: to 04 maj 2017.