Nyheter: Informations- och kommunikationsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 23 Sep 2021 19:20:16 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Forstarkare-kan-revolutionera-optisk-kommunikation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Forstarkare-kan-revolutionera-optisk-kommunikation.aspxFörstärkare kan revolutionera optisk kommunikation<p><b>​Forskare på Chalmers presenterar nu en världsunik optisk förstärkare som förväntas revolutionera både rymd- och fiberkommunikationen. Den är så kompakt att den ryms på ett minimalt chip – och genererar minsta möjliga brus.​</b></p><div><span style="background-color:initial">– Framsteget kan jämföras med att gå från ett äldre telefonmodem till ett modernt bredband med hög hastighet och kvalitet, säger forskningsledaren Peter Andrekson som är chef för fotonikavdelningen vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers.</span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Spiral%20waveguide.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="BIld på &quot;spiral waveguide&quot;" style="margin:5px;width:260px;height:149px" />Optisk kommunikation bygger på att information överförs med hjälp av ljus istället för radiovågor. Till exempel skulle laserstrålar som skickas från en sändare på Mars till en mottagare på jorden snabbt kunna leverera högupplösta bilder. Optisk kommunikation gör också så att vi kan använda internet världen över – oavsett om signalen går i optiska fiberkablar under havsbotten eller överförs trådlöst.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Eftersom ljuset som bär informationen mellan två avlägsna punkter tappar i effekt under resans gång, behövs ett stort antal så kallade optiska förstärkare. De ser till att informationen når ända fram. Utan förstärkare försvinner uppemot 99 procent av signalen i en optisk fiberkabel redan efter 100 kilometer.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Lång kamp mot överskottsbruset</span></h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Ett välkänt problem vid optisk kommunika</span><span style="background-color:initial">tion är att förstärkarna ger ifrån sig ett brus. Detta så kallade överskottsbrus försämrar kvaliteten betydligt på den signalen man vill skicka eller ta emot. Forskare har försökt lösa problemet med överskottsbrus i tjugo års tid, men nu presenterar alltså Chalmersforskare resultat som visar vägen framåt.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi har tagit fram en världsunik optisk förstärkare som inte genererar något överskottsbrus. Den visar också prov på en tidigare oöverträffad prestanda, säger professor Peter Andrekson, som har lett studien som <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi8150" target="_blank">nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science Advances​</a>.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Den nya förstärkaren får plats i ett litet chip som endast tar några millimeter i anspråk, vilket kan jämföras med tidigare förstärkare som är tusentals gånger större.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Minimal, tyst och med hög prestanda</span></h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Den höga prestandan innebär också att det går att placera förstärkarna glesare i fiberoptiska system, vilket öppnar för mer kostnadseffektiva lösningar.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Chip.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på chip" style="margin:5px;width:260px;height:215px" />De nya resultaten visar också att det nu går att få en tillräckligt kompakt förstärkare som fungerar kontinuerligt. Tidigare har detta inte kunnat uppnås annat än under kortare tidsperioder i taget.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Nu öppnas möjligheter att använda tekniken i en mängd praktiska applikationer. Eftersom det är möjligt att bygga in förstärkaren i mycket små moduler kan man få billigare lösningar med mycket bättre prestanda. Det borde vara mycket intressant för kommersiella aktörer på sikt, säger Peter Andrekson.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Han poängterar att de nya resultaten också öppnar dörrar till helt nya tillämpningsområden inom både teknik och vetenskap. Till exempel skulle förstärkarna kunna vara intressanta i såväl kvantdatorer som i instrument för atmosfäriska mätningar.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen</h2> <div> </div> <div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi8150" target="_blank">“Overcoming the quantum limit of optical amplification in monolithic waveguides”​</a> har publicerats i Science Advances. Studien har genomförts av Zhichao Ye, Ping Zhao, Krishna Twayana, Magnus Karlsson, Victor Torres-Company och Peter Andrekson. Forskarna är verksamma vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers.</li> <li>Ljusförstärkningen som forskarna presenterar bygger på en princip – Kerr-effekten – som hittills är det enda kända tillvägagångssättet för att förstärka ljus utan att samtidigt orsaka betydande överskott av brus. Principen är inte ny och har redan visats i skrymmande enheter, men aldrig tidigare på en så kompakt plattform. Den nya förstärkaren är gjord av materialet kiselnitrid.</li> <li>Forskningsprojektet är finansierat Vetenskapsrådet (VR-2015-00535 och VR-2020-00453) Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Horisont 2020  Marie Skłodowska-Curie Innovative Training Network Microcomb (GA 812818).</li> <li>Läs om tidigare forskningsresultat från Peter Andrekson:<br /><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/rekordkansliga-optiska-mottagare-for-rymdkommunikation%2cc3204731" target="_blank">https://news.cision.com/se/chalmers/r/rekordkansliga-optiska-mottagare-for-rymdkommunikation,c3204731​</a></li></ul></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div> </div> <div>Peter Andrekson, professor, chef för fotonikavdelningen, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers tekniska högskola, 031 772 16 06, <a href="mailto:peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Peter_Andrekson_labb.jpg" alt="" style="margin:5px;width:685px;height:461px" /><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Lovisa Håkansson och Mia Halleröd Palmgren</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö | Illustration: Yen Strandqvist</div>Tue, 21 Sep 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxPrisade för metod som möjliggör full utveckling av RNA-läkemedel<p><b>​RNA-baserade medicinska terapier fick sitt stora genombrott som Covidvaccin. Men för att också kunna bota cancer och andra sjukdomar behövs en förfinad teknik som ökar upptaget av RNA i målcellen. Elin Esbjörner och Marcus Wilhelmsson har lett ett forskarlag som utvecklat en metod som gör tekniken möjlig. För det får de nu Styrkeområdenas pris.</b></p><b>​</b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A_A_Elin-Esbjorner_2.jpg" alt="Elin Esbjörner " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" /><span style="background-color:initial"><b>De kommer från olika håll</b>, men har delat lunch- och fikarum i många år.</span><div>– Vi har pratat länge om att samarbeta för att undersöka om Marcus självlysande små RNA molekyler kunde användas i levande celler, men har aldrig haft någon gemensam plattform för det. 2017 fick vi, tillsammans med fler forskare på Chalmers och andra svenska universitet, ett stort forskningsanslag som gjorde det möjligt, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik.</div> <div><br /></div> <div><b>Forskningscentret FoRmulaEx</b> bildades och ett mål sattes upp – om allt flöt på riktigt bra skulle de ha utvecklat en metod för att tillverka självlysande mRNA inom sex år.</div> <div>Det tog tre.  </div> <div>– mRNA är den molekyl som cellen använder för att avläsa genetisk kod och översätta dem till protein. Det används i Covidvaccinet, men man hoppas också kunna utveckla mRNA-baserad cancervaccin och behandlingar för tex olika typer av genetiska sjukdomar. Potentialen är enorm. Men för att det ska fungera måste dessa stora och ömtåliga molekyler bli bättre på att ta sig in i cellerna och därefter nå sitt mål. Det funktionella upptaget i cellerna är idag i bästa fall ett par procent.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A-A_Marcus-Wilhelmsson_I0A4104.jpg" alt="Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" />Det är här det självlysande</b> mRNA:t kommer in. Marcus Wilhelmsson, som är professor på institutionen för kemi och kemiteknik, förklarar att det uppför sig som ett naturligt mRNA, trots att en av RNAs egna byggstenar här bytts ut med en motsvarande självlysande byggsten som utvecklats av teamet.</div> <div><br /></div> <div>– På så sätt kan man följa mRNA molekyler in i cellen och se hur de tas upp. Metoden gör det lättare för läkemedelsindustrin och akademiska forskargrupper att påskynda utvecklingen av mediciner.</div> <div><br /></div> <div><b>För att säkra att metoden </b>kommer till nytta har forskarna skickat in ett par patentansökningar och med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor håller ett företag på att startas upp.</div> <div>– Vi anställer just nu en affärsutvecklare och om några veckor är företaget igång.</div> <div><br /></div> <div><br /><br /><b>Så hur lång tid</b> kan det ta innan den nya teknologin kan finnas på marknaden?</div> <div>– Den självlysande byggstenen skulle kunna vara på marknaden inom ett år. Kunniga labb världen över skulle kunna använda den för att göra egna studier. Ett enkelt kit för hela teknologin, där information kring tillverkningen av den långa mRNA-strängen ingår, kanske tar två år, säger Marcus Wilhelmsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Metoden har redan fått</b> en hel del uppmärksamhet, inte minst sedan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut projektet och innovationen till sin årliga 100-lista. Styrkeområdenas pris är ytterligare ett erkännande om att resultatet av den gränsöverskridande forskningen som också gjorts i samarbete med AstraZeneca faktiskt gör skillnad.<br /><br /></div> <div><b>– Sverige är inte känt för att ha</b> många priser inom akademin så det är jättekul att få den uppmärksamheten. Det är också ärofyllt, speciellt när man tänker på vilka duktiga personer som fått priset tidigare. Vi är väldigt stolta.<br /><br /><b>Relaterat:</b><br /><a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskningscentret FoRmulaEx</a><br /><br />Text: Lars Nicklasson</div> ​​​Wed, 15 Sep 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxSamhällsnytta i fokus för styrkeområde Energis nye ledare<p><b>​Chalmers styrkeområde Energis nye ledare är Tomas Kåberger. Han tillträdde den 1 september 2021. – Det känns så bra att lämna över stafettpinnen till Tomas, han har kunnandet, erfarenheten och nätverk inom myndigheter och industri för att driva strategiska hållbarhetsfrågor som gagnar samhällsutvecklingen, säger Maria Grahn som nu lämnar uppdraget. ​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/PublishingImages/Tomas_Kåberger_4_Highrez.jpg" alt="Tomas Kåberger" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:360px;height:349px" /><span style="background-color:initial"><b>Tomas Kåbergers</b> signum är att driva förändring från olika plattformar. Så hur ser visionen ut när du nu tar dig an det här uppdraget?</span><div>– Världens energiförsörjning utvecklas snabbt och forskningsresultat och ny teknik är värdefulla. Chalmers forskare har mycket att erbjuda och jag vill hjälpa till att få denna kunskap använd, säger Tomas Kåberger, som åter är professor i Industriell energipolicy på Chalmers.</div> <div>För tre år sedan lämnade Tomas sin professur på Chalmers för att arbeta med energitekniska innovationer och industriell utveckling tillsammans med InnoEnergy som är en del av EIT, European Institute of Innovation and Technology. Han har också till nyligen varit ledamot i regeringens Klimatpolitiska råd och fortsätter bland annat som ordförande för Renewable Energy Institute i Tokyo och styrelseledamot i Vattenfall.</div> <div><br /></div> <div><b>– Nyckelordet under mina år</b> som styrkeområdesledare har varit samverkan med spännande strategiska samarbeten tillsammans med akademi, myndigheter och industri, säger Maria Grahn, senior forskare vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div>För forskningen kring komplexa system, används ibland begreppet wicked sustainability problems. Ett exempel är omställningen av energi- och transportsektorn. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– I arbetet med en sådan utmaning förändras hela problemet. Nu är exempelvis elbilar en del av lösningen, men så fort du introducerar elbilar förändras problemet. Då börjar du tänka på kobolt och litium med allt vad det innebär kring resursbegränsningar och andra risker som barnarbete. Men det finns ingen aktör som på egen hand kan lösa ett wicked problem. Så man måste ta sig an utmaningen utifrån ett större perspektiv så att vi verkligen skapar ett hållbart samhälle och når FNs globala mål, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Under sin tid på styrkeområde Energi introducerade hon ett särskilt spår för samverkansprojekt, där forskarna kan söka pengar för en forskningsfråga där man tar sig an en utmaning utifrån minst två olika aspekter för att hitta så hållbara lösningar som möjligt. </div> <div><br /></div> <div><b>IPCCs senaste rapport,</b> Climate Change 2021: The Physical Science Basis, är den skarpaste hittills, med samma budskap som tidigare rapporter men nu med ännu större bokstäver och med ännu mer konsensus bland forskarna. I medierapporteringen hör man att mycket måste förändras, inte bara energisystemet, utan allt från vad vi konsumerar, till hur det produceras. Här måste man vara klok strategisk, och ha långsiktigt fokus.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser du på Chalmers och styrkeområdenas roll i att bidra till den här omställningen?</b></div> <div>– Jo, hotbilderna ser värre ut. Men de tekniska lösningarna har samtidigt blivit bättre och ekonomiskt konkurrenskraftiga. Nu handlar det mer om att snabbt ta den nya tekniken i bruk och utveckla industrin i Sverige och Europa för att möjliggöra globalt ekonomiskt välstånd. Nu är det viktigare och roligare att ägna sig åt energiteknik än det varit på 100 år, säger Tomas Kåberger.</div> <div><br /></div> <div>Tomas rör sig ständigt mellan akademi, myndigheter, miljöorganisationer och företag, och det är också de som samlas på våra seminarier.</div> <div>– Här, poängterar han, att Chalmers styrkeområden har i organiserade samarbeten med företag på öppna seminarier lyckats etablera en arena som attraherar deltagare från Chalmers och samhället. Med dessa omvärldskontakter bidrar Chalmers också till att nya konstellationer av forskare bildas för att hantera forskningsuppgifter som är relevanta för omvärlden. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad vill du själv speciellt lyfta när du tagit dig an det här uppdraget?</b></div> <div>– Efter pandemin hoppas jag att vi ska kunna ha fler kreativa möten både internt och externt, och att kombinationen av verkliga möten och alla de kommunikationssätt vi nu lärt oss ska ge oss ännu mer internationellt utbyte.</div> <div>Tomas Kåberger vill bidra med effektiva interna processer och fokus på att få resultat i bruk. </div> <div>– Det ska bli roligt att tillsammans med duktiga chalmersforskare bidra till Västsveriges, Sveriges och Europas industriella utveckling, avslutar han.<br /><br /><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://www.renewable-ei.org/en/about/leadership_team/profiles/" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Renewable Energy Institute, Japan</a><br /><a href="https://group.vattenfall.com/se/om-oss/bolagsstyrning/styrelsen/tomas-kaberger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a><br /><a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/en/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swedish Climate Policy Council</a><br /><a href="https://www.innoenergy.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />InnoEnergy</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%c3%a5berger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tomas Kåberger – Wiki​</a><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div>Photo: Christian Löwhagen<span></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /></div> <div><br /></div> Thu, 09 Sep 2021 10:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kvantdatorbygget-boostat-av-gastande-varldsstjarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kvantdatorbygget-boostat-av-gastande-varldsstjarna.aspxKvantdatorbygget boostat av gästande världsstjärna<p><b>​Under en månad har John Martinis, världsstjärna inom kvantdatorer och tidigare ledare för Googles satsning, gästat Chalmers.– Kvantdatorteamet på Chalmers gör helt rätt saker och ligger bra till för att göra stora framsteg, säger han.</b></p>​<span style="background-color:initial">År 2019 gjorde ett forskarlag på Google ett stort genombrott: med sin kvantdator lyckades de överträffa världens bästa superdatorer i att lösa en beräkningsuppgift (läs mer i <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-kvantdatorer.aspx" target="_blank">Stort genombrott för kvantdatorer​</a>).</span><div><br /></div> <div>Chefsforskaren bakom Googles kvantdator, den världsberömda professor John Martinis, lämnade Google året efter och återvände till sitt universitet, University of California, Santa Barbara. Den senaste månaden har han tillbringat i Göteborg som gästforskare i Chalmers kvantdatorteam där Per Delsing och Jonas Bylander leder bygget av en svensk kvantdator. I fokus har framför allt kvantdatorns grundläggande byggstenar – kvantbitarna – legat. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bröt ny mark</h2> <div><span style="background-color:initial">Även om Martinis och hans tidigare kollegor på Google bröt ny mark med sin 53-kvantbitars kvantdator, så medger han att den inte fungerade riktigt så bra som de ville. Men det var svårt att lista ut exakt vad det berodde på i kvantdatorns komplexa system.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/John2_400x400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="John Martinis" style="margin:5px;width:200px;height:200px" />– I dag fokuserar många på antalet kvantbitar man har i sin kvantdator. Jag menar att man behöver backa ett steg och förbättra de grundläggande komponenterna innan man skalar upp. Jag har funderat mycket på hur man kan göra supraledande kvantbitar bättre, och ville komma hit eftersom teamet här gör ett fantastiskt jobb med detta, säger John Martinis.</div> <div><br /></div> <div>Själv har han ingen egen forskargrupp för tillfället, men desto fler idéer om olika experiment man skulle kunna göra för att bättre förstå vad som påverkar kvantbitarnas prestanda.</div> <div><br /></div> <div>– Flera av de experiment jag tänkt på hade de redan gjort här. Genom att ta del av deras data har jag fått bättre förståelse för vad som händer i materialen i kvantbitarna. Och jag har delat med mig av mina idéer kring hur datan kan analyseras och hur de kan jobba vidare.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Många värdefulla förslag&quot;</h2> <div><span style="background-color:initial">Per Delsing beskriver John Martinis besök som en riktig vitamininjektion:</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Hela gruppen ser upp till honom, som en hjälte. Att vi alla har fått tillbringa tid med honom och att han är så intresserad av vad var och en gör har gett oss en enorm injektion. John är extremt kunnig och erfaren och har gett oss många värdefulla förslag på hur vi kan jobba vidare.</div> <div><br /></div> <div>Planen är nu att hålla kontakten, att utbyta experimentresultat, tankar och idéer.</div> <div><br /></div> <div>– Jag tror att riktigt bra saker kan komma ut av det här, säger John Martinis.</div> <div><br /></div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div>Foto: Kamanasish Debnath</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Mer om Chalmers kvantdatorprojekt</span><span></span></h2> <p class="MsoNormal" style="margin-bottom:7.5pt;line-height:16.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial"><span style="font-size:10.5pt">​Forskningen ingår i Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT) som är en tolvårig miljardsatsning med två huvudsyften: att utveckla svensk kompetens inom kvantteknologi och att bygga en fungerande kvantdator med minst hundra kvantbitar. Forskningscentret finansieras huvudsakligen av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs vidare</h2> <p class="MsoNormal"><span lang="EN-GB"><a href="/sv/nyheter/Sidor/Nu-startar-bygget-av-en-svensk-kvantdator.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Nu startar bygget av en svensk kvantdator</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (pressmeddelande från 2017)<br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="/en/centres/wacqt/discover/Pages/default.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Discover quantum technology</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (populärvetenskaplig introduktion till kvantteknologi)<br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="/en/centres/wacqt/discover/Pages/Quantum-computing.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt">Quantum computing</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (populärvetenskaplig introduktion till kvantdatorer)<br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="https://wacqt.se/"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT)</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"><br /> </span><span lang="EN-GB"><a href="/en/centres/wacqt/research/Pages/Research-in-quantum-computing-and-simulation.aspx"><b><span lang="SV" style="font-size:10.5pt;background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Research in quantum computing and simulation</span></b></a></span><span style="font-size:10.5pt"> (om kvantdatorforskningen inom WACQT)</span></p></div>Tue, 07 Sep 2021 16:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxChalmers fördjupar samarbetet med Hitachi ABB Power Grids<p><b>​Den 7 april undertecknade Chalmers och Hitachi ABB Power Grids, ett partnerskapsavtal som ska fördjupa samarbetet ytterligare. Partnerskapet möjliggör en gemensam kraftsamling för att genom strategiska forskningsprojekt, kompetensutbyte och talangförsörjning bidra till den gröna energiomställningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi nu ytterligare stärker våra band med Hitachi ABB Power Grids. I den elektrifieringsomställning Sverige och världen står inför är det väsentligt för oss i akademin att samverka med framåtblickande företag. Chalmers är starka inom elteknikområdet och angränsande fält. Vi ser Hitachi ABB Power Grids som en nyckelaktör som kommer stärka vår forskning, utbildning och ventureverksamhet. Tillsammans kan vi nu identifiera och jobba för att lösa många huvudutmaningar vi står inför, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola. </span><div><br /></div> <div>Gemensamma aktiviter har pågått under en längre tid i olika projekt, i och med det nya samarbetsavtalet tar de båda parterna nu nästa steg. Det handlar om gemensamma forskningsprojekt, att säkerställa kompetensutveckligen och öka andelen rekryteringar av Chalmers-studenter till Hitachi ABB Power Grids. Avtalet baseras på ett långsiktigt strategiskt samarbete kring forskning och utveckling, kompetensförsörjning och talangutveckling där de båda parterna ska verka mot gemensamt uppsatta mål. </div> <div><br /></div> <div>– Vi är riktigt glada över att stärka vårt samarbete med Charlmers tekniska högskola. Vi delar ambitionen om att vara en stark bidragare till den gröna energiomställningen och ser många gemensama och intressanta forskningsområden. Vi ser också stora möjligheter att utöka samarbetet med spin-off bolag och startups som utvecklats inom Chalmers och ge dem en skjuts ut på den globala marknaden, säger Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige.</div> <div> – Vidare är kompetensförsörjning en nyckelfråga och vi ser fram emot att välkomna både studenter och forskare från Chalmers till vår verksamhet, säger Jenny Larsson.</div> <div><br /></div> <div>Samarbete med akademin är ett strategiskt initiativ och fyller flera syften för att främja verksamheten. Stort fokus läggs vid forskning, innovation och teknikutveckling samt kunskapsutbyte. Partnerskapet är även en viktig källa för rekrytering och utveckling av dagens och morgondagens medarbetare. Samarbetet ska även synliggöra de båda parterna och dess bidrag till ett starkare, smartare och grönare elnät. </div> <div><br /></div> <div>Avtalet signerades under en digital ceremoni av Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige och Stefan Bengtsson, rektor och vd vid Chalmers tekniska högskola tillsammans med övriga partnerskapsansvariga. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>O</b></span><span style="background-color:initial"><b>m Hitachi ABB Power Grids</b></span><br /></div> <div>Hitachi ABB Power Grids är en global teknikledare med en samlad historia på närmare 250 år, <br />har cirka 36 000 medarbetare i 90 länder med huvudkontor i Schweiz. Verksamheten hjälper kunder inom energi, industri och infrastruktur genom hela värdekedjan och inom tillväxtområden som hållbar mobilitet, smarta städer, energilagring och datacenter. Med en gedigen erfarenhet, global närvaro och en enastående installerad bas, balanserar Hitachi ABB Power Grids sociala, miljömässiga och ekonomiska värden. Verksamheten är engagerad i att skapa en hållbar energiframtid, med banbrytande och digital teknik som den valda partnern för att möjliggöra ett starkare, smartare och grönare elnät. <br /><b>Läs mer</b>: <span style="background-color:initial"><a href="https://www.hitachiabb-powergrids.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hitachi ABB Power Grids</a> </span><span style="background-color:initial">   </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><b>Om Chalmers tekniska högskola</b></div> <div>Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl. </div> <div><br /></div> <div>Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator. </div> <div>Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.</div> <div><div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information:</b></div> <div>Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde Energi,</div> <div><a href="mailto:Anders.Adahl@chalmers.se">Anders.Adahl@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elin Glimberg</div> <div>Media Relations and Content Manager</div> <div>Hitachi ABB Power Grids Ltd.</div> <div><a href="mailto:elin.glimberg@hitachi-powergrids.com">elin.glimberg@hitachi-powergrids.com</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Wed, 07 Apr 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b>Sista inlämningsdag: </b>29 april 2021</div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/De-utvecklar-AI-drivet-fartygsstodsystem.aspxDe utvecklar AI-drivet fartygsstödsystem<p><b>​En grupp svenska teknikentreprenörer och forskare från Chalmers har gått samman för att utveckla ett AI-baserat stödsystem som ska skapa de mest energieffektiva sjöresorna.</b></p>​Lean Marine AB, med expertis inom optimering av fartygsframdrivning och Molflow, applikationsutvecklare inom AI arbetar sedan augusti 2020  i ett projekt tillsammans med forskare från Chalmers för att utveckla ett AI-drivet, semi-autonomt system som ger stöd till att planera och utföra mer energieffektiva sjöresor. Projektet går under namnet Via Kaizen och finansieras av Trafikverket <h3 class="chalmersElement-H3">AI-system ger kaptenen råd om hur sjöresan ska genomföras </h3> <div>Teknologin som finns i företagen möjliggör en hög grad av digitalisering och automatisering av fartygs framdrift. Där finns system som optimerar framdrivningsmaskineriet i realtid baserat på kommandon från det AI-system som utvecklats. Data som samlas in från AI-systemet och andra system ombord matas sedan in i molnbaserade analys- och rapporteringsverktyg. Med AI-tekniken &quot;Deep Learning&quot; kan systemen förutspå hur fartyget kommer att uppföra sig i olika väderförhållanden och systemet kommer att kunna beräkna den mest energieffektiva resan utifrån planerad rutt, väderlek samt fartygets begränsningar. Baserat på detta kommer instruktioner kunna ges om hur sjöresan faktiskt skall genomföras. </div> <div><br /></div> <div>Linus Ideskog, utvecklingschef på Lean Marine, berättar att när den perfekta simulerade resan är bestämd kliver deras system in och skapar ett gränssnitt mellan kaptenen och den AI-baserade lösningen för reseplanering. </div> <div><br /></div> <div>– Detta ger människa och maskin möjlighet att samarbeta och utföra resan på ett optimalt sätt. Systemet kan automatiskt och direkt optimera framdrivningsmaskineriet baserat på kommandon givna av kaptenen eller mottagna direkt från AI-reseoptimeringslösningen, säger Linus Ideskog. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Bidrar till att minska utsläpp från sjöfart </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Forskare vid Chalmers arbetar i nära samarbete med Lean Marine och Molflow med att utveckla nya metoder, modeller och algoritmer från ett akademiskt perspektiv. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– I projektet kommer vi på Chalmers att utveckla dynamiska modeller för fartygshastighet genom att kombinera teoretisk skeppsteknik med AI för att förutsäga hur fartygets framdrivningskraft påverkas när fartyget stöter på olika vind- och vågförhållanden, säger Wengang Mao som är biträdande professor på avdelningen Marin teknik på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare inom socialantropologi och beteendevetenskap vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet forskar kring hur processer och beteenden utvecklas ombord och i land när den nya tekniken införs. Svensk Sjöfart deltar också i projektet med viktiga insikter och input från sjöfartsnäringen och bidrar till spridning av forskningsresultat och utvecklingspotential till den svenska sjöfartsindustrin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Utöver projektparterna är tankerrederiet Stenersen, PCTC rederiet UECC och ytterligare ett rederi involverade i projektet. Genom att erbjuda sina fartyg för teknik- och produktvalidering möjliggör de test ombord. Resultaten kommer att utvärderas inom ramen för projektet. Mikael Laurin, VD för Lean Marine, säger att han tror att projektet kommer att bidra avsevärt till att minska utsläppen från både internationell och nationell sjöfart, vilket är viktigt för att göra den svenska sjöfarten mer hållbar och konkurrenskraftig på lång sikt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer</span></h3> <div><span><a href="https://leanmarine.com/2020/12/09/ai-powered-ship-operation-support-system-developed-by-swedish-consortium/">Pressmeddelande från Lean Marine AB</a></span></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/wengang-mao.aspx">Wengang Mao</a></div> <div><span><br /></span></div> <div></div>Fri, 11 Dec 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxAvancerat antennlabb tas i drift på Chalmers<p><b>​En antennkammare för mätning av millimetervågor och teraherz-frekvenser har nyligen installerats på Chalmers. Antennkammaren är en toppmodern infrastruktur för utbildning och forskning om antennteknik. Motsvarigheten finns bara på några få andra platser i Europa.​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Detta är en investering för framtiden, säger Marianna Ivashina, professor och ledare för forskargruppen inom antennsystem vid Chalmers. Den nya antennkammaren positionerar Chalmers som en viktig aktör i utvecklingen mot terahertz-frekvenser och massiva MIMO-system (Multiple Input Multiple Output), där antenner, elektronik och digital signalbehandling i hög grad är integrerade med varandra.</span><div>​<br /></div> <div>Antenner är en viktig del i alla trådlösa kommunikations- och sensorsystem som använder energin från elektromagnetiska vågor för att överföra information trådlöst genom luft och rymd. Idag finns det många olika användningsområden som driver utvecklingen av antennsystem framåt. Till de vanligaste hör telekommunikation, radar, transport, astronomi och rymdvetenskap.</div> <div><br /></div> <div>Antennlabbet är en ekofri kammare; ett avskärmat och isolerat rum som är utformat för att dämpa den elektromagnetiska vågenergin hos ekon, det vill säga reflekterade elektromagnetiska vågor. De inre ytorna i rummet är täckta av kilformat absorberande material. Utrustningen som ska testas tar emot signaler från en signalkälla i kammaren utan att de överförda vågorna reflekteras vidare. Detta säkerställer att antennen som testas inte påverkas vare sig av externt eller internt reflekterat brus.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ett flexibelt mätsystem</strong></div> <div>Mätutrustningen i det nya antennlabbet kan användas för karakterisering av alla standarder och parametrar för passiva och aktiva antennsystem, inklusive antenner och enheter som är utvecklade för 5G- och 6G-kommunikation samt efterföljande system. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</div> <div>Investeringen är en strategisk gemensam satsning som Chalmers institution för elektroteknik gör tillsammans med företag i Göteborgsområdet som arbetar med antennteknik, exempelvis Ericsson, QAMCOM, Gapwaves, Bluetest, Provinn och RanLOS.</div> <div><br /></div> <div>– Vi erbjuder forskare och studenter, som vill utforska vilken potential den här toppmoderna infrastrukturen har, att samarbeta med oss och använda kammaren i utbildningssyfte eller i vetenskapliga projekt, säger Ashraf Uz Zaman, som är ansvarig för millimetervåg/teraherz-kammaren. </div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Förstklassig%20kammare%20byggs%20för%20antennforskning/THzAntennaLab_AshrafUzZaman_201105_01_750x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ansharf Uz Zaman i antennlabbet" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><div><em>​Antennlabbet är en ekofri kammare​ där rummets ytor är täckta av ljudabsorberande material. Här ses forskaren Ashraf Uz Zaman förbereda tester i labbet. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</em></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><strong>På väg mot teraherz-frekvenser</strong></div> <div>Det finns bara ett fåtal andra antennmätkammare i Europa som har jämförbara egenskaper och liknande kapacitet som den som nu börjar användas på Chalmers. Dessa antennkammare kommer från samma leverantör och finns i Frankrike, Italien och Storbritannien.</div> <div><br /></div> <div>För närvarande sträcker sig mätfrekvensområdet för kammaren på Chalmers från 700 MHz upp till 300 GHz. Installationen kan uppgraderas ytterligare så att den även omfattar frekvenser i teraherz-området. I det elektromagnetiska spektrumet finns terahertz-vågor mellan mikrovågor och infrarött ljus, mellan forskningsfälten elektronik och optik.</div> <div><br /></div> <div>– Inom några år planerar vi för en uppgradering för att kunna utföra mätningar även bortom 300 GHz, säger Marianna Ivashina. Den typen av mätningar närmar sig gränsen för vad som för närvarande är möjligt att åstadkomma, och är därför utmanande och kräver mycket avancerad teknik.</div> <div><br /></div> <div>Företaget Antenna Systems Solutions, ASYSOL, är huvudleverantör för antennkammaren. ASYSOL är en världsledande leverantör av antennsystem för försvarsindustri, myndigheter och företag inom trådlös kommunikation.</div> <div><br /></div> <div>Läs en artikel från ASYSOL om projektet (på engelska): <a href="http://asysol.com/en/news/detail/antenna-systems-solutions-to-supply-millimetre-wave-system-to-chalmers-university-gothenburg-sweden" target="_blank">Antenna Systems Solutions to supply Millimetre wave system to Chalmers University of Technology, Sweden)​</a></div> <div><div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om vilka mätningar som kan utföras på Chalmers</strong></div> <div>Antennkammaren innehåller en inställningsbar mekanisk konstruktion som möjliggör olika typer av mätningar:</div> <div><ul><li>direkta fjärrfältsmätningar (FF) som använder ett större avstånd mellan signalkällan och antennen som testas (AUT)</li> <li>sfäriska närfältsmätningar (SNF) för elektriskt större antenner</li> <li>indirekta fjärrfältsmätningar för elektriskt större antenner, där ett system för kompakt antenntestomfång (CATR) används</li> <li>MIMO-mätningar (Multiple-input Multiple-Output), kalibrering, algoritmutvärdering etc i <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=508028">MATE-testbädden​</a>. Testbädden har både ett system för millimetervågor vid 29 GHz och konfigurationer i området 1-3 GHz samt ett webbgränssnitt för fjärrstyrning.</li></ul></div> <div><a href="/en/departments/e2/research/Communication-systems/Antenna-systems/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om antennkammaren och Chalmers forskning på antennsystem (på engelska)​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på forskningsprojekt där den nya antennkammaren används</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9352" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />MyWave – Efficient Millimetre-Wave Communications for mobile users</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9708" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Forward – Hardware For Next generation Millimeter Wave Automotive Radar Sensor</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9779" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Antenna technologies for beyond 5G​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktuppgifter för mer information</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/marianna-ivashina.aspx">Marianna Ivashina</a>, professor och ledare för forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20marianna.ivashina@chalmers.se">marianna.ivashina@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ashraf-uz-zaman.aspx">Ashraf Uz Zaman</a>, ansvarig för millimetervåg/THz-kammaren, docent i forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20zaman@chalmers.se">zaman@chalmers.se</a><span style="background-color:initial">​</span></div> ​Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxNu designas framtidens 6G-nät <p><b>​Lagom när 5G börjar introduceras för oss vanliga användare är forskarna redo att utforma 6G. Chalmers är en av aktörerna i ett europeiskt projekt som ska lägga grunden för nästa generations mobila kommunikationsnät. Genom att integrera artificiell intelligens byggs en smart väv upp som ska kunna knyta samman våra fysiska, digitala och personliga världar. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Förhoppningarna är stora och önskelistan lång för vad som ska bli möjligt med 6G-kommunikation inom tio år, kanske till och med tidigare. 6G nämns som möjliggöraren för ”Internet of Senses”. Människans alla fem sinnen ska kunna omfattas av upplevelser via internetapplikationer, inte enbart syn och hörsel som idag. Våra hem, kontor, fabriker och städer kommer att kunna avbildas i en ständigt uppdaterad interaktiv karta, som förutsäger vad som kommer att hända i den verkliga världen. Vi kommer att kunna kommunicera via hologram och smarta ytor med tredimensionella positionsangivelser och orienteringsinformation.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/Tommy-Svensson_I0A5568_350px.jpg" alt="Tommy Svensson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /> <span style="background-color:initial">– 6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, </span><span style="background-color:initial">integration av sensornätsfunktionalitet, </span><span style="background-color:initial">nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Lägger grunden till en global standard</strong></div> <div>Europa har hela tiden varit ledande i att ta fram standarder för mobil kommunikation och 6G är inget undantag. Vid årsskiftet startar projektet Hexa-X, som finansieras via EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020. Syftet är att definiera de tekniska principerna för 6G-systemet och att lägga grunden till arbetet med en global standard, vilket blir utgångspunkten för telekombranschen när de sedan utvecklar sina produkter och tjänster.</div> <div><br /></div> <div>– Det är mycket glädjande att vi på Chalmers än en gång får förtroendet och förmånen att vara med och lägga grunden till standarden för en ny generation mobilnät, säger Tommy Svensson som koordinerar Chalmers deltagande i Hexa-X och leder ett delprojekt inom distribuerade stora antennsystem, samt medverkar i Hexa-X arbete kring vision, arkitektur och systemaspekter. </div> <div><br /></div> <div><strong>Byggs på artificiell intelligens redan från start</strong></div> <div>Redan idag används algoritmer och artificiell intelligens för att på olika sätt optimera mobilnäten, men i 6G kommer stödet för artificiell intelligens och maskininlärning att finnas redan från start. Det innebär att applikationer kan tränas för komplexa uppgifter och utföra dem parallellt, när information och beräkningskraft samtidigt kommer närmare användarna, längre ut i mobilnäten. </div> <div><br /></div> <div>6G kräver att ett nytt radiospektrum tas i bruk, vilket är en stor teknisk utmaning. För att kunna uppnå datatakter i skalan Terabit/sekund och svarstider ner mot 0,1 millisekund måste signalerna sändas i frekvensband som närmar sig Teraherz-området, gärna bortom 300 GHz. Det ger mycket hög bandbredd men också mycket kort räckvidd för radiosignalerna. Signalerna kommer att blockeras av väggar och andra hinder, vilket innebär behov av nya typer av antenner – små och många som ger täckning men bara används när de verkligen behövs. Även basstationerna kommer att bli fler och mindre i storlek.</div> <div><br /></div> <div>– Det innebär att en väv av smart radiokommunikation byggs upp, men som enbart används där och då den har en uppgift att utföra, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>– De väldigt smala och styrbara antennloberna ger helt nya möjligheter för exakt positionering. För gemene man innebär det att mobilen kommer att innehålla alltmer sofistikerade kartfunktioner. För mobilsystemets del innebär det att en sändares position kan bestämmas i alla tre rumsdimensionerna, samt även dess orientering, exakt på under en centimeter, säger Henk Wymeersch, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på kooperativa system, som leder Hexa-X arbetspaket inom lokalisering och avkänning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Helhetstänkande för hållbar vidareutveckling</strong></div> <div>– En utmaning i utvecklingen av 6G-teknik är att vi måste tänka mycket mer holistiskt, säger Tommy Svensson. Det handlar inte längre om att hitta isolerade smarta funktioner, utan om att bygga en helhet där det finns inbyggda kontrollsystem för hur tekniken fungerar och tillåts användas till nytta för samhället och i den enskilda privatpersonens intresse. Aspekter i form av hållbarhet, miljöhänsyn, demokrati, inkludering och personlig integritet måste därför byggas in i de kommunikationssystem som vi forskare och telekombranschen nu tar fram.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser livscykelanalyser som ett kommande intressant verktyg för att göra hållbarhetsanalyser inom 6G. På så sätt kan vi förstå inte enbart vilka viktiga designkrav som bör ställas på 6G, utan även analysera nyttan med 6G för digitalisering av helt nya områden, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Text : Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoto: Anna-Lena Lundqvist​​<br />Övriga bilder: Hexa-X</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/hexa-x-digital-world2_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /><br /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><div><br /><span></span><em>Projektet Hexa-X syftar till att knyta samman vår mänskliga sinnevärld, byggd på intelligens och värderingar, med den digitala världens informationsöverföring och processflödena i den fysiska världen.</em></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Sex forskningsutmaningar för att lägga den tekniska grunden för 6G:</b></div> <div><ul><li><em>Conn</em><em>ecting</em><em></em><em></em><em> intelligence</em>: Integrera artificiell intelligens och maskininlärning som verktyg för att påtagligt förbättra effektiviteten och upplevelsen av tjänster som tillhandahålls genom mobilnäten</li> <li><em>N</em><em>etwork</em><em></em><em></em><em> of networks</em>: Förena olika typer av resurser i ett digitalt ekosystem som bildar ett enda nätverk av nätverk</li> <li><em>Sustainability</em>: Bygga upp teknik som i sig är hållbar ur energisynpunkt samt möjliggör resurseffektiva och hållbara digitala lösningar för industri och samhälle, som även fungerar som underlag för beslutsfattande</li> <li><em>Global service coverage</em>: Utveckla effektiva och prisvärda tekniska lösningar som ger global tillgång till tjänsterna, även på svåråtkomliga platser</li> <li><em>Extreme experience</em>: Utmana gränserna för överföringshastigheter, svarstider, kapacitet, positionering och avkänning</li> <li><em>Trustworthiness</em>: Säkerställa att kommunikationssystemen är robusta och säkra samt värnar användarnas integritet</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om projektet Hexa-X</strong></div> <div>Projektet samlar en lång rad tekniskt framstående samarbetspartners i Europa för att gemensamt utveckla sjätte generationens mobilnät, 6G. Hexa-X startar i januari 2021 och beräknas pågå 2,5 år. De ingående parterna representerar hela värdekedjan inom kommunikationsbranschen inklusive forskningsinstitut och universitet, såsom exempelvis Nokia, Ericsson, Intel, Orange, Qamcom och Siemens. Från den akademiska världen deltar bland annat Chalmers och universiteten i Helsingfors (Aalto), Dresden, Kaiserslautern, Pisa, Turin och Uleåborg.</div> <div><a href="https://hexa-x.eu/" target="_blank">Läs mer på projektets webbplats (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson​</a>, koordinator för Hexa-X på Chalmers, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> </div>Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Erik-Strom-blir-ny-styrkeomradesledare-for-IKT.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Erik-Strom-blir-ny-styrkeomradesledare-for-IKT.aspxErik Ström blir ny styrkeområdesledare för IKT<p><b>​Vid årsskiftet tar Erik Ström över som ledare för Styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, IKT, när Ivica Crnkovic förordnande löper ut. </b></p>​<span style="background-color:initial">Styrkeområde IKT har starkt bidragit till Chalmers tillväxt inom artificiell intelligens och autonoma system de senaste åren, bland annat genom Chalmers medverkan i forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, WASP, och inte minst genom etablerandet av Stiftelsesatsningen Chalmers AI Research Centre, CHAIR.</span><div><br /></div> <div>Erik Ström framhåller IKT som själva motorn för smarta system, det gav han uttryck för under höstens William Chalmersföreläsning. Ett utdrag från föreläsningen finns i videon ovan.</div> <div>– IKT erbjuder en viktig nyckel till hållbar utveckling inom många områden, allt från energi, transport, hälsa, produktion och mer. Jag vill gärna bidra till att utveckla det arbetet på Chalmers, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Erik Ström är professor i Kommunikationssystem och centrumföreståndare för ChaseOn, ett av Chalmers mycket framgångsrika kompetenscentrum som har drivits i snart 15 år. Hans forskning inkluderar bland annat fordonskommunikation för trafiksäkerhet, och han har tidigare varit involverad i ledningen av SAFER och styrkeområde Transport.</div> <div>– Genom styrkeområdet fick jag ett nätverk som jag haft glädje av, jag har lärt mig nya saker men även fått kontakter för att starta nya projekt – både på Chalmers och med aktörer inom industrin.</div> <div><br /></div> <div>I januari kliver han på det nya uppdraget som styrkeområdesledare och inledningsvis fokuserar han på att komma in i uppdraget och se hur det fungerar.</div> <div>– Den nuvarande SO-ledningen har gjort ett mycket bra arbete, bland annat med stora satsningar som CHAIR och WASP. Under 2021 kommer jag att få arbeta parallellt med vice-SOL Giuseppe Durisi, vilket är värdefullt för kontinuitet och ett bra överlämnande. </div> <div><br /></div> <div>Erik Ström ser också fram emot samarbeten med övriga styrkeområden.</div> <div>– IKT är ett område med kopplingar till flera olika styrkeområden och där finns oändliga möjligheter, det känns väldigt spännande, säger han.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Kontakt: <a href="/sv/personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström</a>, professor i Kommunikationssystem på institutionen för Elektroteknik. <span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> <div>William Chalmersföreläsningen i sin helhet kan ses här:</div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspx">Om 5G, Covid-19, tvärsäkerhet och dagens utmaningar</a></div> <div><br /></div> Thu, 10 Dec 2020 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Erik-Strom-utnamns-till-IEEE-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Erik-Strom-utnamns-till-IEEE-Fellow.aspxErik Ström utnämns till IEEE Fellow<p><b>​Från januari 2021 utnämns Erik Ström, professor i kommunikationssystem på Chalmers, till IEEE Fellow för sina insatser inom området tillförlitlig kommunikation med låg fördröjning och synkronisering av koddelningssystem.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi passade på att ställa några frågor till Erik Ström:</span><div><br /></div> <div><strong>Vad betyder utnämningen till IEEE Fellow för dig? </strong></div> <div>Det betyder mycket för mig! Det är trevligt att få erkännande för sin forskning på detta sätt och faktiskt något som jag i hemlighet har hoppats att förtjäna någon gång under min karriär.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka av dina vetenskapliga prestationer rankar du högst?</strong></div> <div>Svårt att säga, men jag tror att det arbete jag gjorde som doktorand, för ungefär 30 år sedan, hade betydelse på sin tid. Jag studerade synkronisering och kanalestimering för direktsekvens kodad multipel access t (DS-CDMA). 3G-forskningen befann sig just då i en inledande fas, och det pågick en het debatt om för- och nackdelarna med CDMA. Jag känner mig också nöjd med det arbete jag har gjort tillsammans med kollegor och doktorander de senaste 10–15 åren inom fordonskommunikation och extremt tillförlitlig kommunikation som kräver korta fördröjningstider (URLCC). Just URLCC är en av de viktigaste innovationerna i 5G, och jag tror att vårt arbete har bidragit till den utvecklingen. Även om man som forskare anstränger sig för att alltid hitta viktiga och relevanta problem att studera blir effekterna av forskningen inte alltid uppenbara. Vissa publikationer tar lång tid innan de får erkännande och citeras av andra forskare, medan andra publikationer aldrig får någon uppmärksamhet– ibland välförtjänt och ibland inte.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad driver dig som forskare? </strong></div> <div>Min största drivkraft är den fullkomliga glädjen i att upptäcka ny kunskap – ny för mig och ibland ny för alla andra också – och att sedan dela den kunskapen med kollegor, studenter, familj och vänner. Att faktiskt få betalt för att göra detta är ett verkligt privilegium.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Om IEEE Fellow</strong></div> <div>IEEE Fellow är den högsta nivån av medlemskap i världens största yrkesorganisation inom teknikområdet, Institute of Electrical and Electronics Engineers. Utmärkelsen ges till personer som ”har gjort enastående prestationer inom organisationens intresseområden”. IEEE har drygt 419 000 medlemmar i 160 länder världen över. 2021 års klass av IEEE Fellows består av 249 personer varav tre är forskare verksamma i Sverige.</div> <div><a href="https://www.ieee.org/membership/fellows/index.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om IEEE Fellow, på engelska</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktinformation</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström​</a>, professor vid institutionen för elektroteknik och chef för avdelningen Kommunikation, antenner och optiska nätverk, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20erik.strom@chalmers.se">erik.strom@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="font-weight:600" /><span style="font-weight:600"><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-strom.aspx">Läs mer om Erik Ström och hans forskning​​​</a></span><br /></div> Thu, 03 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Om-5G-Covid-19-tvarsakerhet-och-dagens-utmaningar.aspxOm 5G, Covid-19, tvärsäkerhet och dagens utmaningar<p><b>​Han utvecklar teknologi som kan peka ut exakta positioner utan GPS och hindra självkörande bilar från att krocka. Årets William Chalmersföreläsare Erik Ström vill prata om kommunikationsteknologins möjligheter – och stora utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Erik Ström är professor vid institutionen för elektroteknik. Enkelt uttryckt arbetar han med teknik för att flytta information från en plats till en annan. Han är även föreståndare för kompetenscentrumet ChaseOn som forskar om antennsystem för allt ifrån snabba mobilnät och självkörande bilar till säker barnmat och medicinsk diagnostik. Han har även varit engagerad i att ta fram en global standard för 5G, vilket gör att han ofta får frågor från media om utvecklingen av mobilnäten. Då är han mån om att lyfta fram möjligheterna med kommunikationsteknologin. </span><div>– Tänk om vi inte hade haft internet och alla dagens resurser nu – vad hade vi då gjort i den här Covid-pandemin? säger han. Det är fantastiskt hur vi kan samla in, processa och använda data för att till exempel prediktera var smittan dyker upp, kanske kunna hitta vaccin och fungerande behandlingsmetoder. Det finns en otrolig potential i detta! </div> <div><br /></div> <div><strong>Dags för ytterligare ny generation</strong></div> <div>Mobilnätet 5G är snabbare än föregående generationer och har en ökad kapacitet vilket gör att fler enheter kan vara uppkopplade samtidigt och kommunicera med varandra i realtid. Det finns snart i var människas ficka. Och alldeles nyligen togs första steget mot att påbörja nästa generation – 6G. Chalmers deltar tillsammans med ett antal andra akademier och industrier i ett stort EU-projekt som ska sätta ramarna för utvecklingen innan arbetet med det nya 6G-nätet ens kan börja. Om åtta-tio år ska nätet sedan vara tillgängligt för allmänheten. Men ännu är det för tidigt att säga vilka nya tekniska innovationer som 6G kommer att innebära, menar Erik Ström.</div> <div>– Det enda som man säkert vet är att 6G kommer efter 5G, som vi brukar säga. Det finns så klart funderingar och tankar om vilka tjänster vi tror kommer att vara viktiga, men det är svårt att veta på förhand vad som kommer att slå kommersiellt. Men som exempel tror vi att en utveckling av noggrann positionering i sex dimensioner kommer att bli användbar. Då kommer man att kunna avgöra till exempel var och på vilken våning i ett stort höghus som en mobiltelefon befinner sig, och även hur telefonen pekar, alltså väderstreck plus uppåt/nedåt, ungefär som med en kombinerad kompass och vattenpass. </div> <div><br /></div> <div><strong>Oroar sig för samhällsutvecklingen</strong></div> <div>I takt med att mobilnätet byggs ut kommer också rapporterna om 5G-master som sätts i brand. För på internet florerar konspirationsteorier om ett samband mellan 5G och coronaspridningen. Den typen av utveckling oroar Erik Ström och därför vill han ägna en stund av sin föreläsning åt att fundera över begreppet kunskap.</div> <div>– Jag är bekymrad över utvecklingen mot ett samhälle där människor får sin världsbild bekräftad i sina filterbubblor, säger Erik Ström. Det är riktigt farligt!</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad känner du inför att hålla årets William Chalmersföreläsning?</strong></div> <div>– Det är mycket hedrande att vara utvald bland alla dessa duktiga människor på Chalmers – det är en ära! Sedan tycker jag om att dela med mig av mina tankar, och att få prata om det som ligger mig varmt om hjärtat i det här forumet, det är spännande. Men det ger även ett stort mått av prestationsångest – det kommer ju med en sådan här sak!</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Helena Österling af Wåhlberg</span><br /></div> <div><div>Foto: Yen Strandqvist​</div></div> <div><br /></div> <div></div> Tue, 13 Oct 2020 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxForskarskola inom AI för samhälle och humaniora<p><b>​Fyra doktorander från Chalmers deltog i det första mötet i WASP-HS forskarskola när 35 doktorander från hela Sverige samlades för att utbildas i artificiell intelligens inom humaniora och samhällsvetenskap. </b></p>​<span style="background-color:initial">De forskningsprojekt som ryms inom WASP-HS programmet tar itu med utmaningar och effekter av kommande teknikförändringar samt bidrar till utvecklingen av teori och praktik för mänskliga och samhälleliga aspekter av AI och autonoma system, och särskilt potentiella etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter av teknikskiftet.</span><div><br /></div> <div>Till programmet knyts ett stort antal doktorander som var och en har anställning vid något av de svenska universitet som deltar i programmet. Från Chalmers deltog doktoranderna Alicja Ostrowska, från institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, samt Mafalda Gamboa, Denitsa Saynova och Ziming Wang från institutionen för data- och informationsteknik.</div> <div><br /></div> <div>WASP-HS, The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society, är ett tioårigt program finansierat av Wallenbergstiftelserna.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://wasp-hs.org/sv/news/forskarskola-en-start-for-framtida-ai-forskare/">Läs mer om WASP-HS forskarskola. ​</a></div>Mon, 05 Oct 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxTrådlös centrumsamverkan får styrkeområdenas pris<p><b>​Samverkan är nyckeln till framgång. Det vet Jan Grahn och Erik Ström, som har lyckats gifta ihop Chalmers båda kompetenscenter GigaHertz och ChaseOn och bilda ett konsortium med 26 parter. För detta belönas de med styrkeområdenas pris 2020.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett kompetenscentrum är precis vad det heter; en plattform för kompetensutbyte och gemensamma projekt. Här samlas akademi och externa parter för att tillsammans skapa ny kunskap och innovation. Projekten är behovsdrivna, och kan initieras från företagen – som har ett problem att lösa – eller från forskarsidan, när nya forskningsresultat har genererat lösningar som går att applicera i industrin.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Starkare som enhet</h2> <div>Kompetenscentrumet GigaHertz fokuserar på elektronik för höga frekvenser, medan ChaseOn är inriktat mot antennsystem och signalbehandling. Gemensamt har de mikrovågsteknikforskning, som är relevant för kommunikation, hälso- och sjukvård, försvaret och rymdindustrin. Och även om en del skiljer, så har de gemensamma beröringspunkterna blivit allt fler med åren. Centrumens båda föreståndare – Jan Grahn, professor på Mikroteknologi och nanovetenskap, och Erik Ström, professor på Elektroteknik – såg tydliga fördelar med ett nära samarbete. År 2017 bildade därför de båda centrumen ett gemensamt konsortium, tillsammans med ett stort antal nationella och internationella företag.</div> <div>– Formellt är vi fortfarande två centrum, men vi har ett gemensamt avtal som gör det lätt att jobba ihop, säger Erik Ström.</div> <div>– För Chalmers blir det en väldig styrka att vi ser helheten – bortom institutionsgränser och forskargrupper – och tillsammans skapar ett brett samarbete med företagen. Det är ett excellent exempel på hur Chalmers kan kraftsamla som en enhet, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En stor mängd applikationer</h2> <div>Teknik för värmebehandling av cancer, detektion av oönskade föremål i barnmat, antennsystem för ökad trafiksäkerhet, komponenter för att förbättra Googles kvantdator, 5G-teknologi och förstärkare till världens största radioteleskop… listan på allt som sprungit ur kompetenscentrumen kan göras lång. Den tekniska utvecklingen har naturligtvis varit extrem; år 2007, när GigaHertz och ChaseOn startade i sina nuvarande former, lanserades Iphone för första gången. Teknologi som idag är en naturlig del av vardagen – som mobilt bredband, en självklarhet jämte el och vatten för de flesta av oss – var svårtillgänglig eller i vart fall inget att ta för givet.</div> <div>Även företagen har förändrats, vilket märks i floran av samarbetspartners, inte minst för GigaHertz.</div> <div>– I början av 2000-talet, när vår föregångare CHACH centrum fanns, var samarbetet med Ericsson helt dominerande. Nu samarbetar vi med en betydligt större mångfald av företag. Vi har sett en entreprenöriell revolution med många småföretag, och även om teknologin i grunden är den samma har applikationerna blivit så många fler, säger Jan Grahn.</div> <div>I takt med att teknik och applikationer utvecklats och förändrats blev beröringspunkterna mellan de båda centrumen fler och fler, och det är också det som initierat samgåendet:</div> <div>– Vid starten 2007 var vi konkurrerande centrum. Vi har utvecklats helt oberoende av varandra men vuxit ihop. Teknikkonvergensen gick inte att ignorera, vi behövde helt enkelt börja prata med varandra över kompetensgränserna – vilket i början inte var så lätt men idag är en självklarhet, säger Erik Ström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning till gagn för samhället</h2> <div>Kunskapscentrumen är öppna organisationer, där nya parter ansluter och samarbeten också avslutas. Projekten har ibland flera inblandade företag. Tillit och förtroende är viktiga komponenter, som tar tid att bygga upp. Och grunden är alltid att forskningen ska komma till nytta i samhället inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div>Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknologi kan ta till sig en del av äran för det lyckade samarbetet mellan GigaHertz och ChaseOn, menar pristagarna.</div> <div>– De första kontakterna mellan centrumen togs när jag själv var styrkeområdesledare, berättar Jan Grahn.</div> <div>– Styrkeområdena är ett sätt att visa att vi kan arbeta över institutionsgränserna, de pekar på möjligheterna som finns när man samarbetar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser ljust på framtiden</h2> <div>Kompetenscentrumen finansieras delvis av Vinnova, som varit alltigenom positiva till samgåendet mellan de båda. Samordningen ger mer forskning för pengarna; dels genom synergieffekter, dels genom att man sparar på lednings- och administrationskostnader.</div> <div>Finansieringstiden för GigaHertz och ChaseOn löper ut nästa år. Men de båda professorerna ser positivt på framtiden, och pekar framför allt på det starka stödet från industrin.</div> <div>– Sedan måste vi förstås ha en statlig finansiär, annars får vi arbeta på andra sätt. Jag hoppas att Vinnova ser att vi kan få fortsätta, säger Erik Ström.</div> <div>– Industrin vill definitivt ha en fortsättning. Men de kan inte, och bör inte, betala allt. Då får man en helt annan typ av samarbete. Styrkan ligger snarare i att dela på riskerna i forskningsverksamheten genom att samtliga bidrar med medel och inte minst kompetens, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Otroligt roligt”</h2> <div>Genom sitt sätt att arbeta har Erik Ström och Jan Grahn lyckats förnya och utveckla samarbetena både inom och utanför Chalmers gränser, attrahera nya företag och stärka Göteborgs position som internationell nod för mikrovågsteknologi. För sitt dynamiska och holistiska ledarskap tilldelas de nu styrkeområdenas pris.</div> <div>– Det är otroligt roligt, det är ett gott betyg för hela verksamheten och inte bara för oss, säger Erik Ström.</div> <div>– Att vara centrumföreståndare är inte alltid en dans på rosor – så det här är ett fantastiskt roligt erkännande, och vi känner en väldig förhoppning för framtiden, avslutar Jan Grahn.</div> <div><br /><em>Text: Mia Malmstedt</em></div> <div><em>Foto: Yen Strandqvist</em><br /><br /></div> <div><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br /><br /></div> <div>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten, och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Samarbetena ska stärka Chalmers förmåga att ta sig an de stora globala utmaningarna för en hållbar utveckling.<br /><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz/Pages/default.aspx">Läs mer om <span style="background-color:initial">GigaHertz</span></a><span style="background-color:initial"> (webbplats på engelska)</span></div> <div><a href="/en/centres/chaseon/Pages/default.aspx">Läs mer om ChaseOn​</a> (webbplats på engelska)</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdenas pris 2019: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspx">Styrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur​</a></div> <div><br /></div>Thu, 10 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-forskare-letar-svaret-pa-fragan-hur-fungerar-det.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-forskare-letar-svaret-pa-fragan-hur-fungerar-det.aspxAI-forskare letar svaret på frågan – hur fungerar det?<p><b>​Forskare runt om i världen fokuserar nu på uppdraget att hitta ett teoretiskt ramverk som kan förklara hur djupinlärning fungerar i praktiken. Giuseppe Durisi på Chalmers har antagit utmaningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Att datorer kan läras upp, utbildas, inom intelligenta funktioner såsom bild- och taligenkänning och naturlig språkbearbetning har vi vant oss vid att förstå. Det kan jämföras med hur ett barn lär sig. Barnet behöver till exempel se ett visst antal katter för att kunna bygga den generella kunskapen: ’katt’.</span><div><br /></div> <div>Djupa neurala nätverk utvecklas på ett liknande sätt. Vi matar dem med exempel som används för att trimma nätverket – till dess att nätverket levererar korrekta svar. När nätverket ger korrekta svar även när det ställs inför nya exempel, det vill säga exempel som inte använts i träningsfasen, så vet vi att det har uppnått en form av generell kunskap.</div> <div><br /></div> <div>Djupa neurala nätverk har visat sensationella resultat, men det finns ett fundamentalt problem som ger forskare och experter huvudbry. Vi ser att det fungerar, men vi vet inte exakt varför. En vanlig kritik är att djupinlärningsalgoritmer används som ”en svart låda” – vilket är oacceptabelt för alla sammanhang som kräver garanterad prestation, såsom till exempel för trafiksäkerhetstillämpningar.</div> <div><br /></div> <div>— Just nu saknar vi verktyg för att beskriva varför djupa neurala nätverk presterar så bra, säger Giuseppe Durisi, professor i informationsteori. </div> <div><br /></div> <div>Här är ett av mysterierna kring djupa neurala nätverk. Enligt vedertagen forskning inom inlärningsteori borde träningen av djupa neurala nätverk misslyckas när de tränas med den mängd data som vanligtvis används. Men praxis visar att det fungerar bra. </div> <div><br /></div> <div>— Det är till och med så, att om man gör nätverket än mer komplext – vilket enligt etablerad kunskap skulle försämra generaliseringsförmågan, så blir prestandan emellanåt ännu bättre. </div> <div><br /></div> <div>Det finns ingen teoretiskt grundad förklaring till varför det sker, men Giuseppe Durisi spekulerar med ytterligare en liknelse med människans inlärning.</div> <div><br /></div> <div>— För att nå en djupare förståelse och därmed förmåga att generalisera utifrån ett stort antal exempel krävs att vi förbiser, eller glömmer bort, ett visst mått av detaljer som är oviktiga. På något sätt lär sig nätverket vilka detaljer som är värda att minnas och vilka delar som kan ignoreras.</div> <div><br /></div> <div>Många forskargrupper runt om i världen arbetar nu hårt för att identifiera en teori som beskriver hur och varför djupa neurala nätverk fungerar. I samband med en stor internationell konferens i juli i år utlystes en tävling för att se vilket forskarlag som kan presentera ett teoretiskt ramverk som kan förutsäga prestanda för djupa neurala nätverk.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen bedrivs inom många olika fält, och metoder från olika forskningsområden kan användas för att etablera en sådan teori. Giuseppe Durisi hoppas att informationsteori kan erbjuda rätt väg.</div> <div><br /></div> <div>— Ja, informationsteori är mitt expertområde, men det återstår att se om vi kommer att lyckas. Det är så forskning fungerar – och det är riktigt spännande att få tillämpa teori som jag är bekant med för att adressera den helt nya utmaningen i att förstå djupa neurala nätverk. Det kommer att hålla oss sysselsatta ett tag.</div> <div><br /></div> <div>Giuseppe Durisi har flera forskningsprojekt igång, och samarbetar med kollegor inom andra fält. Inom Chalmers AI Research Centre samarbetar han med Fredrik Hellström, Fredrik Kahl och Christopher Zach, och i ett WASP-projekt har Giuseppe Durisi och Rebecka Jörnsten från Matematiska vetenskaper nyligen rekryterat en doktorand, Selma Tabakovic, som ska ägna sig åt uppdraget.</div> <div><br /></div> <div>När Giuseppe Durisi får reflektera kring framtiden ser han att en större förståelse för djupinlärning kan bidra med ytterligare fördelar – utöver att erbjuda garanterad prestanda i säkerhetskritiska system.</div> <div><br /></div> <div>— Med en teoretisk förståelse för hur djupinlärning fungerar kan vi bygga mindre, mer kompakta och energieffektiva nätverk som kan vara lämpliga för till exempel Internet-of-Things-tillämpningar. Det skulle bidra till att öka hållbarheten hos tekniken.</div> <div><br /></div> <div><br /> </div> <div><div>Forskningsprojekt</div> <div><strong>INNER: information theory of deep neural networks</strong></div> <div>Fredrik Hellström, Giuseppe Durisi och Fredrik Kahl</div> <div>Chalmers AI Research Centre (CHAIR)</div> <div><br /> </div> <div><strong>Generalization bounds of Deep Neural Networks: Insight and Design</strong></div> <div>Selma Tabakovic, Rebecka Jörnsten och Giuseppe Durisi</div> <div>Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP)</div></div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <div>Djupa neurala nätverk är ett datorprogram som lär sig på egen hand. Det kallas ”neurala nätverk” eftersom dess struktur är inspirerad av den mänskliga hjärnans neurala nätverk. Djupinlärning är en maskininlärningsmetod, och är en del av det vi kallar artificiell intelligens.</div> <div><br /> </div> <div><strong>Bildtext illustration ovan:</strong> Ett djupt neuralt nätverk matas med träningsdata och inlärningsalgoritmerna tolkar bilderna genom ett antal lager – för varje lager ökar graden av abstraktion. När nätverket har lärt sig att identifiera kombinationer av mönster i bilden – klarar systemet av att skilja en hund från en katt även på helt nya bilder som inte ingått i träningsmaterialet.</div> <div><br /> </div> <div><br /> </div>Tue, 01 Sep 2020 07:00:00 +0200