Nyheter: Kemi- och bioteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSun, 14 Aug 2022 11:17:25 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Sommarforskarskola-pa-Chalmers-Kemi-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Sommarforskarskola-pa-Chalmers-Kemi-.aspxPå sommarforskarskolan är naturvetenskap roligt och coolt<p><b>​– Det är coolt att få vara i ett sådant här labb, säger Alice, en av deltagarna på Unga forskares sommarforskarskola. Första veckan i juli befinner sig hon och drygt 50 andra ungdomar mellan 13 och 16, på Chalmers tekniska högskola för att experimentera och utforska i kemilabben. </b></p>​<span style="background-color:initial">Entréhallen i Kemihuset är fylld av unga tjejer och killar som testar, analyserar och antecknar resultat. Stämningen i de för övrigt semestertomma lokalerna har gått från slumrande till lekfull och nyfiken. Tennisbollar rullar ner för en trappa och det hänger måttband från höga höjer. Det visar sig att de här unga forskarna håller på att testa och mäta gravitationen på olika sätt. <br /></span><h2 class="chalmersElement-H2">”Något helt annat än skolan” </h2> <div>Inne på ett av kurslabben står det mikroskop på bänkarna och alla bär labbrockar. Med hjälp av olika tester ska de identifiera bakterier. Vid en av bänkarna finns Alice. Hon har precis gått ut åttan och rest hela vägen från Orust. Hennes pappa brukar hjälpa henne att kolla upp olika sommaraktiviteter och då dök sommarforskarskolan upp. Hans vägledning verkar ha fallit väl ut. Ordet coolt återkommer flera gånger när Alice berättar hur det är att vara här. <br /><br /></div> <div>– Det här är något helt annat än vad man får göra i skolan. Det finns mer och annan utrustning här. Det är kul och spännande. Chalmers är en svår skola att komma in på så det är speciellt att få vara här, säger Alice </div> <div><br /></div> <div>Ivar och Malte som också befinner sig på labbet har föräldrar som arbetar på företaget AstraZeneca, som är medarrangörer till sommarforskarskolan. För dem låg det nära till hands att anmäla sig. Liksom Alice tycker de att det är kul och att det de får göra på sommarforskarskolan skiljer sig mycket från kemin och biologin i skolan. </div> <div><br /></div> <div>– Det är väldigt intressant, vi går mer in på djupet och man får lära sig mycket som man inte får lära sig i skolan, säger Ivar. </div> <div><br /></div> <div><div>– Stämningen är bra, det är bra människor här, bra handledare och vi gör roliga grejer, fyller Malte i. </div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ska väcka ungas intresse för naturvetenskap och teknik</h2> <div>Huvudsyftet med sommarforskarskolan är att få unga intresserade av naturvetenskap och teknik. Av det ungdomarna i labbet berättar verkar det finns goda möjligheter att kunna uppnå det målet. För handledarna som består av universitetsstudenter är det också ett givande arrangemang. De får möjlighet att utveckla och testa sina färdigheter att lära ut. <br /><br /></div> <div>Och vad skulle då Alice, Ivar och Malte säga till någon som funderar på att vara med på sommarforskarskolan i framtiden. <br /><br /></div> <div>– Testa innan du dömer bort något säger Ivar. <br /><br /></div> <div>– Det är definitivt värt att lägga en vecka av sommarlovet på, säger alla tre. <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om Sommarforskarskolan </h3> <div>Sommarforskarskolan samlar cirka 100 unga teknik- och naturvetenskapligt intresserade ungdomar i åldrarna 13 - 16 år, som under en vecka får utmana sig själva och utveckla sitt intresse för forskning. AstraZenecas sommarforskarskola hålls i två omgångar, på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Unga inspireras bäst av andra unga, därför leds deltagarna av engagerade universitetsstudenter, som inspirerar och coachar eleverna. Genom problembaserat lärande, kreativitet och tänk utanför boxen, erbjuds alla oavsett nivå en utmaning. Vägen till målet är viktigare än resultatet, och här finns varken betyg eller färdiga facit. </div> <div>Sommarforskarskolan arrangeras med stöd av AstraZeneca som en del i deras satsningar för att stimulera ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik.<br /><br /></div> <div><div><a href="https://ungaforskare.se/sommarforskarskola/" title="länk till sommarforskarskolans externa webbplats ">Sommarsforskarskolans webbplats </a><br /></div> <div> </div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om Unga forskare</h3> <div>Unga Forskare är Sveriges största ideella ungdomsförbund med syfte att ge unga förutsättningar att utveckla sitt intresse för naturvetenskap, teknik och matematik. Unga Forskare grundades 1977 och engagerar årligen 8000 ungdomar genom medlemskap eller deltagande i olika verksamheter.<br /> <br /><a href="https://ungaforskare.se/" title="Länk till Unga forskares hemsida ">Unga forskares webbplats </a></div> <div><br /></div> <div>Text: Jenny Holmstrand </div> <div>Foto: Victor Svedenblad/ Unga forskare </div> <div>​<br /></div> ​​​Thu, 07 Jul 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/smartare-processer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/smartare-processer.aspxFörnybara material kräver smartare processer<p><b>​– Vi måste vara ytterst försiktiga med det skogen ger så att varje grön struktur, varje kolatom används på bästa sätt, säger Merima Hasani.Byggnader, förpackningar, kemikalier, läkemedel, textiler och mycket mer. Allt som vi idag producerar med fossila råvaror kan göras av skogsmaterial, vilket kan spela en viktig roll i klimatomställningen. Men det krävs miljövänligare och energieffektivare processer och att vi nyttjar våra naturresurser på ett mer hållbart sätt.  ​</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Kemi_och_Biokemi/Organisk_kemi/k99meme-Merima-Hasani.jpg" alt="Merima Hasani" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><b>För Merima Hasani</b>, forskare och docent inom Skogsindustriell kemiteknik, har skogen alltid varit central. Både för rekreation och som resurs. Nu är hon projektledare för det nystartade bioinnovationsprogrammet Resurssmarta processer – en nationell företagsforskarskola. Målet är att öka kunskapen om kemi- och processteknik för att göra processerna mer energieffektiva och att utnyttja skogsmaterialet bättre.</span><div><br /></div> <div>– Det handlar om att använda skogen resurseffektivare. Strukturerna vi tar ut från skogen idag och omvandlar till papper eller textiler till kläder, de byggstenarna ska vi kunna återanvända för andra material, så att de snurrar runt under väldigt många år. Som forskare är målsättningen att resurserna används på ett hållbart sätt. Ibland kommer man fram till lösningar om att ta ut molekyler från skogen och sedan elda upp dom – det är slöseri med det naturen byggt upp. Att det görs beror på att vi inte satt ett ordentligt pris på det vi använder, säger Merima.</div> <div><br /></div> <div><b>Kärnan till det som idag</b> utgör Merima Hasanis stora intresse som forskare på Chalmers väcktes i unga år hemma i Varberg.</div> <div>– Redan som barn ville jag förstå hur saker och ting är uppbyggda på molekylär nivå. Jag växte upp med en mamma som var kemi- och biologilärare. Men jag var fascinerad av molekyler. Det är på något sätt kärnan till allting. </div> <div>Under gymnasietiden väcktes också intresset för teknik.</div> <div>– Jag kom till insikt om att ska man tillämpa kemi och skapa nya molekyler – då ska man kombinera ihop det med något mer, så jag sökte mig till en utbildning som lät mig koppla samman det med något som var tillämpbart. </div> <div>– När jag tänker tillbaka till 1999 då jag sökte till Chalmers, för att vara riktigt ärlig, då visste jag inte riktigt vad kemiteknik var – men det tillät mig att tillämpa kemi i större skala. Det var så det började.</div> <div><br /></div> <div><b>Hösten 1999 började</b> Merima Hasani studera på Chalmers. I oktober 2010 disputerade hon vid avdelningen för Organisk kemi med avhandlingen ”Chemical modification of cellulose – new possibilities of some classical routes”. Merima hade studerat möjligheter att ge cellulosafibrer ny funktionalitet och därmed skapa förutsättningar för nya eller förbättrade produktegenskaper. För det belönades hon med 2011 års Kompetensutvecklingspris. Samma år gick färden till Österrike och University of Natural Resources and Life Sciences, BOKU, i Wien, som har en ledande forskargrupp inom det aktuella området. 2016 var hon en av  Chalmersforskarna som blev utsedd till Framtiden forskningsledare av Formas. Med det fördjupade hon sin kunskap och arbetet med nya koncept för upplösning och omformning av cellulosa som ett alternativt och miljövänligare sätt att bland annat skapa textila fibrer.</div> <div><br /></div> <div><b>Sedan 2014 är Merima </b>kopplad till Wallenberg Wood Science Center - ett samarbete mellan KTH, Chalmers, Linköpings universitet och skogsindustrin. Inom centret har man byggt upp djupgående kunskap kring hur trädets beståndsdelar cellulosa, hemicellulosa och lignin kan separeras för att användas i nya material.</div> <div>– Programmet Resurssmart Processer och Wallenberg Wood Science Center kompletterar varandra. Industrin har insett vikten att satsa på båda.</div> <div> – Wallenberg Wood Science Center är väldigt fokuserade på grundforskning mot utveckling av nya material baserade på skogsbiomasa. I Resurssmarta processer fokuserar vi på att bygga upp den kunskapen som behövs för att kunna producera dessa material, säger Merima Hasani.</div> <div><br /></div> <div><b>Processteknisk kunskap</b> i Sverige kring separation och valorisering av skogsbiomassan är världsledande, men det har varit ett stort tapp inom området. För 20 år sedan hade Chalmers rejält med kompetens och god fart på den verksamheten. Men sedan dess har flera professorer pensionerats utan att nyrekrytering gjorts. Detta uppmärksammades av Hans Theliander, professor i Skogsindustriell kemiteknik på Chalmers, Daniel Söderberg från KTH och Torgny Persson, Skogsindustrierna. De tre är nyckelpersonerna, tillsammans med industrin bakom ”Resurssmarta processer”. I januari i år hade företagsforskarskola kickoff med målet att förstärka processteknisk forskning och utbildning i Sverige. Programmet har elva doktorander och postdocs och finansieras av BioInnovation, industrin och akademien. <br /><br /></div> <div><b>Nu har Merima Hasani </b>tagit över stafettpinnen som koordinator. </div> <div>– Hans Theliander och jag har arbetat tillsammans länge, han är en av hjärnorna bakom programmet och har gjort ett stort avtryck, säger hon.</div> <div>Samtliga projekt i <span style="background-color:initial">”Resurssmarta processer” </span><span style="background-color:initial">leds av forskningsledare inom akademin, medan forskningsfrågorna är framtagna tillsammans med industrin. Åtskilliga av projekten<strong></strong> involverar flera olika industripartner. </span></div> <span></span><div></div> <div>– Det är roligt för oss och doktoranderna att arbeta nära industrin och känna på engagemanget som finns, och att deras forskning kan bidra till samhällsnyttan. Inom programmet lägger vi konkurrensen åt sidan för att bygga upp kunskap som alla har nytta av – för att snabbare komma framåt. Då måste vi enas kring de stora forskningsfrågorna, säger Merima.</div> <div><strong></strong><br /></div> <div><b>Vad är det då som tidigare inte varit så smart?</b></div> <div>– Det är framför allt processerna kopplade till förnybara resurser, skogsbiomassan. De ska bidra till att vi hushållar med vedråvaran och med energin på bästa möjliga sätt. Det gäller alltså att tänka till, effektivisera och återanvända.</div> <div><br /></div> <div><b>Med kemi- och processtekniska kunskaper</b> går det att optimera och designa om processerna, göra dem mer energieffektiva och utnyttja skogsmaterialet bättre, få bättre materialverkningsgard helt enkelt. Det här handlar om många saker. </div> <div>– Alltså, energifrågan har alltid varit en viktig del i det strategiska tänket kring processutveckling. Den är alltid med i våra diskussioner och analyser. Nu är det viktigare än någonsin. Redan skogsdebatten – innan Ukrainakriget – ställde allt på sin spets. Så återigen. Vi måste vara ytterst försiktiga med det vi får från skogen så att varje grön struktur, med varje kolatom används på bästa sätt. Vi måste se till att så mycket som möjligt kan återanvändas. Resurseffektivitet och cirkularitet är jätteviktigt. Det är den inriktningen vi måste ha i framtiden. Jag ser ingen annan väg, säger Merima Hasani.</div> <div><br /></div> <div><b>Läs mer om: </b></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx" style="background-color:rgb(255, 255, 255);outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.bioinnovation.se/resurssmartaprocesser/">Bioinnovationsprogrammet Resurssmarta processer</a></div> <div><a href="https://wwsc.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Wallenberg Wood Science Center</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Merima Hasani</a></div> <span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Få ut mer av skogen med bättre processer</a></span><div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspx"></a><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Framtidens-forskningsledare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Framtidens forskningsledare​</a></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Framtidens-forskningsledare.aspx"></a>Text: Ann-Christine Nordin<br /></span>​</div>Mon, 20 Jun 2022 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Nytt-material-kan-ge-fjarrstyrda-lakemedel-och-elektroniska-piller.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Nytt-material-kan-ge-fjarrstyrda-lakemedel-och-elektroniska-piller.aspxNytt material kan ge fjärrstyrda läkemedel och elektroniska piller<p><b>​Bioläkemedel tillverkas av levande celler och används för behandling av bland annat cancer och autoimmuna sjukdomar. En utmaning är att läkemedlen är mycket dyra att producera, något som begränsar den globala tillgången. Nu har forskare från Chalmers uppfunnit ett material som med elektriska signaler fångar och släpper biomolekyler. Den nya och effektiva metoden kan ge stort genomslag inom utvecklingen av bioläkemedel och banar väg för utvecklingen av elektroniska tabletter och läkemedelsimplantat.​</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Det nya materialet är en polymeryta* som vid en elektrisk impuls byter tillstånd mellan att fånga upp och stöta ifrån sig biomolekyler. Det har flera möjliga tillämpningsområden, bland annat som ett redskap för att effektivt separera läkemedel från de andra biomolekyler som celler tillverkar vid framställning av biologiska läkemedel. Resultaten från studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Angewandte Chemie.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Bioläkemedel är mycket dyra att producera på grund av bristen på effektiv teknik för separation, och nya tekniker med högre utbyte av läkemedel krävs för att sänka kostnaderna för produktion och i förlängningen kostnaden för behandling av patienter. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Gustav%20FD%20elektrokemi%20biomolekyler/Gustav_Ferrand_Drake_220x230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Gustav Ferranf Drake del Castillo" style="margin:5px" /><br />− Våra polymerytor erbjuder ett nytt sätt att separera proteiner genom att med elektriska signaler styra hur de binder och släpper från en yta utan att samtidigt påverka proteinets struktur, säger Gustav Ferrand-Drake del Castillo, som disputerat i kemi på Chalmers och är studiens försteförfattare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den konventionella tekniken för separation - kromatografi - binder biomolekyler hårt till ytan och det krävs starka kemikalier för att få dem att lossna, vilket leder till förluster och sämre utbyte. Många nya läkemedel har visat sig vara extra känsliga för starka kemikalier vilket skapar ett stort produktionsproblem för nästa generations bioläkemedel. Den lägre kemikalieförbrukningen innebär samtidigt en vinst för miljön och att det nya materialets ytor dessutom kan återanvändas i flera cykler är en viktig egenskap. Processen kan upprepas hundratals gånger utan att ytan påverkas.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fungerar i biologiska vätskor</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Materialet fungerar även i biologiska vätskor med buffertkapacitet, alltså vätskor med förmåga att motverka förändringar i pH-värde. Egenskapen är anmärkningsvärd eftersom den banar väg för att skapa ny teknik till implantat och elektroniska ”piller” som släpper ut läkemedel i kroppen vid elektronisk aktivering. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Man kan föreställa sig att en läkare, eller ett datorprogram, mäter behovet av en ny dos läkemedel hos en patient, och där en fjärrstyrd signal aktiverar frisättning av läkemedel från implantatet som befinner sig i just den vävnad eller organ där det behövs, säger Gustav Ferrand-Drake del Castillo.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Lokal, aktiverad läkemedelsfrisättning finns idag i form av material som ändrar tillstånd vid en förändring av den omgivande kemiska miljön. Till exempel tillverkas tabletter av pH-känsliga material där man vill kontrollera frisättning av läkemedel i mag-tarmkanalen, som är en miljö med naturliga variationer i pH-värde. Men i de flesta av kroppens vävnader förekommer inte förändringar i pH-värde eller andra kemiska parametrar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Att kunna styra utsläpp och upptag av proteiner i kroppen med minimala kirurgiska ingrepp och utan injektioner tror vi är en unik och användbar egenskap. Utveckling av elektroniska implantat är endast en av flera tänkbara tillämpningar som ligger många år fram i tiden. Forskning som hjälper oss att koppla ihop elektronik med biologi på molekylär nivå är en viktig pusselbit i en sådan riktning, säger Gustav Ferrand-Drake del Castillo.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ytterligare en fördel med den nya metoden är att den inte kräver stora mängder energi. Den låga strömförbrukningen beror på att polymerens tjocklek på elektrodens yta är mycket tunn, på nanometerskala, vilket gör att ytan omedelbart reagerar på små elektrokemiska signaler. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>− Elektronik i biologiska miljöer begränsas ofta av storleken på batteriet och de rörliga mekaniska delarna. Aktivering på molekylnivå minskar både energibehovet och behovet av rörliga delar, säger Gustav Ferrand-Drake del Castillo.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Genombrottet började som doktorsavhandling</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskningen bakom tekniken genomfördes under tiden som Gustav Ferrand-Drake del Castillo var doktorand i Chalmersprofessor Andreas Dahlins forskargrupp på avdelningen för tillämpad ytkemi. Projektet handlade om polymerytor som byter tillstånd mellan att vara neutrala och laddade beroende på den omgivande lösningens pH-värde. Då lyckades forskarna skapa ett material som var starkt nog för att sitta kvar på ytan vid upprepade elektriska signaler, samtidigt som det var tunt nog för att effektivt byta pH-värde med hjälp av elektrokemi på ytan. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/elektroniska%20papper%20Anderas%20Dahlin/Andreas_Dahlin%20220x230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Andreas Dahlin " style="margin:5px" /><br />− Strax därefter upptäckte vi att vi kunde använda de elektriska signalerna för att styra inbindning och frisättning av proteiner och biomolekyler och att elektrodmaterialet fungerar i biologiska lösningar som till exempel serum, centrifugerat blod. Vi tror och hoppas att våra upptäckter kan vara till stor nytta för utvecklingen av nya läkemedel, säger Andreas Dahlin.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Under det senaste året har Chalmersforskarnas resultat övergått till produktutveckling som drivits genom avknoppningsbolaget Nyctea Technologies. Företaget har redan kunder bland ledande läkemedelsforskare och företag. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>* Polymerer är kemiska föreningar som består av mycket långa kedjor byggda av upprepade mindre enheter. Vanliga plaster är en form av polymerer.<span style="background-color:initial;color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600"> </span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen:</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs hela studien i Angewandte Chemie: </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/anie.202115745" title="länk till vetenskaplig artikel ">Electrically Switchable Polymer Brushes for Protein Capture and Release in Biological Environments</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Artikeln är skriven av Gustav Ferrand-Drake del Castillo, Maria Kyriakidou, Rebekah Hailes, Zeynep Adali, Kunli Xiong och Andreas Dahlin.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och i Nyctea Technologies.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Forskningen har finansierats av Knut &amp; Alice Wallenbergs stiftelse</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information kontakta:</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Gustav Ferrand-Drake del Castillo, doktor i kemi och vd för Nyctea Technologies: +46 (0)70 274 61 05 gustavd@chalmers.se <br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Andreas-Dahlin.aspx" title="personlig profilsida ">Andreas Dahlin​</a>, biträdande professor, institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div>Text: Karin Wik och Gustav Ferrand-Drake del Castillo </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> ​Wed, 15 Jun 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/multifunktionella-odlingssystem.aspxMer bioenergi och mindre negativa miljöeffekter<p><b>– Jordbruket skapar många värden utöver matförsörjning men kan också inverka negativt på miljön, till exempel genom att kväve från gödsel läcker ut i närliggande dricksvatten, säger Göran Berndes, expert på markanvändning.Med ett nytt sätt att modellera markanvändning visar forskning hur jordbruket kan leverera mer biomassa samtidigt som miljöproblematiken minskas.​ ​</b></p><div><b>Klimatförändringar, befolkningstillväxt,</b> ökad efterfrågan på mat, trä och biobaserade produkter ökar trycket på ekosystemen och bidrar till jordbrukets negativa miljöeffekter.</div> <div>Multifunktionellt jordbruk, kan förutom livsmedel och biobaserade produkter bidra till viktiga värden som bevarande av biologisk mångfald och kulturella värden. De kan också säkra reglerande ekosystemtjänster, som pollinering och skydd mot naturkatastrofer som torka och översvämningar.<br /><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Goran_Berndes_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det finns många olika sätt</b> att minska miljöpåverkan och de lösningar som vi har undersökt i detta projekt har varit föremål för flera tidigare studier, även inom vår egen forskargrupp. Ofta görs sådana studier på ganska liten skala, men här har vi tagit ett större grepp och undersökt hur multifunktionella odlingssystem skulle kunna introduceras i Sverige och Europa för att minska negativa effekter av nuvarande jordbruk och samtidigt producera biobränslen och andra biobaserade produkter, säger Göran Berndes, professor på Chalmers (bilden t h)​. Han är projektledare i en forskningsstudie, som inkluderar forskare från Chalmers, Lunds universitet och Mittuniversitetet. Tillsammans har de utvecklat ett nytt sätt att modellera markanvändningssystem. <br /><br /></div> <div><b>I den nya studien</b> har forskarna utvecklat en metod för att studera markanvändning och potentialen för multifunktionella odlingssystem inom jordbruket. Genom att applicera högupplöst data på 81 000 landskap i EU och Storbritannien har forskarna ringat in områden med potential för både ökad biomassaproduktion och minskad miljöproblematik.</div> <div>– Våra analyser visar att miljöproblem relaterat till kväveläckage till ytvatten och vinderosion kan minska betydligt genom en strategisk integration av multifunktionella odlingssystem i jordbrukslandskap som idag domineras av ettåriga grödor, säger Oskar Englund, docent vid Mittuniversitetet och en av deltagarna i projektet.</div> <div><br /></div> <div>Samtidigt som flera vanliga miljöproblem minskar kan den förändrade markanvändningen ge ett tillskott av biomassa för exempelvis biodrivmedelsproduktion. Den förändrade markanvändningen kan också leda till koldioxidinbindning i jordbruksmarken, vilket är bra både för klimatet och för åkerjordens bördighet. </div> <div> </div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Christl_Cederberg170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Ett ökat inslag av vallodling i växtföljder</b> med ettåriga grödor skulle exempelvis kunna binda in motsvarande tio procent av växthusgasutsläppen inom Europas jordbruk. Dessutom minskar behovet av att använda konstgödsel och bekämpningsmedel, berättar Christel Cederberg, professor på Chalmers (bilden t h), som också har deltagit i projektet.</div> <div><br /></div> <div><b><span style="background-color:initial">– </span>Ska de multifunktionella systemen implementeras</b> i stor skala krävs lokala marknader för biomassan. Om jordbrukarna dessutom ser möjligheter att tjäna pengar på att leverera miljönytta så kan det skapa ytterligare intresse, säger Pål Börjesson, professor vid Lunds universitet som ansvarade för projektets fallstudie av hur multifunktionella biomassaodlingar kan minska lokala miljöproblem och samtidigt leverera biomassa till ett kraftvärmeverk i Skåne.<br /><br /><b>Mer info:</b></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojektet har genomförts inom ramen för <a href="https://f3centre.se/sv/samverkansprogram/">samverkansprogrammet Förnybara drivmedel och system​</a> som samfinansieras av <a href="http://www.energimyndigheten.se/">Energimyndigheten</a> och <a href="https://f3centre.se/sv/">f3 Centre</a>.</span></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers-industriteknik/pressreleases/mer-bioenergi-och-mindre-negativa-miljoeeffekter-med-multifunktionellt-jordbruk-3185298"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Pressmeddelandet på MyNewsdesk.</a></div> <div><br /></div> <div><b>Projektgrupp: </b><a href="/en/Staff/Pages/goran-berndes.aspx">Göran Berndes</a> (projektledare) och <a href="/sv/Personal/Sidor/christel-cederberg.aspx">Christel Cederberg</a>, Chalmers; <a href="https://www.miun.se/Personal/oskarenglund/?showMenu=1">Oskar Englund</a>, Mittuniversitetet och Englund GeoLab AB; <a href="https://portal.research.lu.se/sv/persons/p%c3%a5l-b%c3%b6rjesson">Pål Börjesson</a>, Lunds universitet.</div> <div>Delar av projektet har kopplats till arbete inom <a href="https://task45.ieabioenergy.com/">IEA Bioenergy Task 45 - Climate and sustainability effects of bioenergy within the broader bioeconomy.<br /></a></div> <div><a href="https://f3centre.se/sv/forskningsprojekt/minskade-negativa-miljoeffekter-av-biomassaproduktion-genom-produktion-av-mer-biomassa/">Forskningsresultaten har tidigare presenterats tidigare i ett webbinarium.</a></div> <div><br /></div> ​​Mon, 06 Jun 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/kemisamarbete-angeredsgymnasiet-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/kemisamarbete-angeredsgymnasiet-.aspxElever från Angeredsgymnasiet bjuds in till Chalmers kemilabb<p><b>​Under flera år har institutionen för kemi och kemiteknik öppnat upp sina laboratorier för elever på naturvetenskapliga linjen på Angeredsgymnasiet. Eleverna får tillgång till en välutrustad labbmiljö samtidigt som besöket kan underlätta och ge inspiration inför framtida studier- och yrkesval. </b></p>​<span style="background-color:initial">Efter några års pandemipaus blev det äntligen möjligt att återuppta samarbetet med Angeredsgymnasiet, och låta en ny grupp gymnasieelever få bekanta sig med Chalmers och kemilaboratorierna i april 2022. Elevernas lärare, Malin, som är med i samarbetet för första gången, berättar att hon ser det som mycket givande för eleverna.<br /> </span><div>– Det är en jättefin möjlighet att få tillgång till sådana här laboratorium. De här eleverna läser första året på naturvetenskaplig linje och flera av dem har inte fått labba på sina skolor tidigare säger Malin Bengtsson lärare på Angeredsgymnasiet. <br /><br /></div> <div>Under dagens besök är det säkerhetsgenomgång med Ulf Jäglid, viceprefekt och ansvarig för grundutbildning och Lynga Normann Huang, forskningsingenjör på institutionen för kemi och kemiteknik. Säkerheten i ett laboratorium är a och o, så det är först efter den här genomgången och vid nästa besök som eleverna kommer få börja arbeta i laboratorierna. Och för att alla verkligen ska ha tagit till sig och uppfattat informationen får de svara på ett test efter Ulfs genomgång. När det är avklarat fortsätter Lynga att berätta om säkerheten och visar eleverna runt på laboratoriet i mindre grupper om fyra.  <br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Värdefullt nu och inför framtida val</h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/samarbete%20Angeredsgymnasiet/porträtt%20intervju%20250x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträtt gymnasieelev " style="margin:5px" />I den första gruppen hittar vi Ahmed Mahmoud. Han känner till Chalmers lite grand sedan tidigare. Det började med att en vän tipsad honom om att han kunde få hjälp i matte av en Chalmersstudent och sen blev Ahmed medlem i föreningen Intize, som arbetar med mentorskap i matematik. Nu ser han fram emot att få arbeta i kemilaboratoriet om några veckor. <br /><br /></div> <div>– Här kan man göra helt andra laborationer än på skolan eftersom det finns så många fler olika material. Det känns väldigt bra att få komma till ett sådant här laboratorium och se vad det innebär, säger Ahmed. <br /><br /></div> <div>Det är nog inte alls omöjligt att Ahmed kommer tillbaka till Chalmers, när besöken i labben är klara. Han funderar på att bli läkare men utesluter inte att det kan bli något inom kemi också. Var det än slutar är förhoppningen från Chalmers och Angeredsgymnasiet att samarbetet ska utrusta honom och hans klasskamrater med ny värdefull input och erfarenhet inför framtida yrkesval. </div> <div><br /></div> <div>– Ett sådant här samarbete har inte bara ett stort värde för utbildningen de går nu utan även för deras möjligheter till framtida studier säger Malin Bengtsson. </div> <div><br /></div> <div>Från institutionens sida är önskan att eleverna ska få mersmak på kemi och att det ska bli lättare för dem att kunna välja en högre utbildning som Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– Vi vet att vägen till en högskola som Chalmers fortfarande påverkas en hel del av var en ung person bor och hur mycket studievana som finns i hemmet. Det behöver vi ändra på och det här samarbetet hoppas vi kan bli ett litet steg i rätt riktning, säger Ulf Jäglid </div> <div><br /></div> <div>Nästa gång eleverna kommer till Kemihuset är det dags att dra på sig labbrockarna och skyddsglasögonen, precis som forskarna och studenterna. Men det finns en skillnad. På de här rockarna står det Angeredsgymnasiet, vilket är <span style="background-color:initial">ett bidrag från ett av kemiföretagen som institutionen samarbetar med. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt och ytterligare information </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ulf.aspx" title="länk till profilsida ">Ulf Jäglid</a>, viceprefekt och ansvarig för grundutbildning, institutionen för kemi och kemiteknik <br /><br /></div> <div><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/gymnasiet/Sidor/intize-matematikprojekt.aspx" title="länk till infosida om Intize ">Mer om föreningen Intize ​</a></div> <div><br /></div> Text och foton: Jenny Holmstrand <br /><br />Thu, 02 Jun 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Banbrytande-forskning-for-visualisering-av-RNA-och-DNA-prisas-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Banbrytande-forskning-for-visualisering-av-RNA-och-DNA-prisas-.aspxBanbrytande forskning för visualisering av RNA och DNA prisas <p><b>​Marcus Wilhelmsson, professor på institutionens för kemi och kemiteknik får Wallmarkska priset 2022 av Kungliga Vetenskapsakademin. Priset tilldelas ”för banbrytande forskning kring biomimetiska fluorescenta molekyler och deras nyttjande för utveckling av fluorescensbaserade studier av DNA och RNA”. Forskningen kan bidra till stor nytta för utvecklingen av nya läkemedel och vacciner. </b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Marcus%20Wilhelmsson_320x320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Marcus Wilhelmson" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><strong>Hej Marcus och grattis till Wallmarkska priset! </strong></span><div>Tack så mycket!</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad innebär ett sådant här pris för forskningen du arbetar med? </strong></div> <div>Framför allt känns det som ett erkännande för det min forskargrupp och jag har hållit på med under väldigt lång tid – femton till tjugo år nu. Jag ser det som ett pris för flit med lite spets som ger oss alla en boost! Jag är väldigt glad för priset och tacksam för att jag har haft så många kreativa och kompetenta människor i min grupp under åren och även som samarbetspartners. Vad priset betyder för övrigt är att det kan nämnas i mitt CV och om beslutet ligger på marginalen kanske det kan det ge en lite bättre chans till finansiering av nya spännande projekt. Dessutom kommer stora delar av prisbeloppet användas för att säkerställa fortsatt drift av vårt nystartade bolag LanteRNA (läs mer nedan). Det här tillskottet behövs verkligen för att vi ska kunna fortsätta ha kompetenta personer som jobbar med oss där.<br /><br /></div> <div><strong>Kan du berätta lite kort om vad ni har på gång just nu inom den här forskningen?</strong></div> <div>I startup-bolaget jobbar vi med att validera, verifiera och skala upp teknologin som vi har arbetat med i forskargruppen de senaste tre till fyra åren. För att vi ska kunna leverera till större läkemedelsbolag så gäller det att många delar faller på plats och att vi även har timing med bolagsfinansiering som vi jobbar hårt med just nu. I forskargruppen har vi i samarbete med en grupp på institutionen för biologi och bioteknik nyligen hittat ett unikt sätt där cellen själv kan märka upp sitt RNA med fluorescenta byggstenar. Det kan bli mycket användbart och det ska bli väldigt spännande att se hur det tas emot av forskningsfältet. Vi planerar att skicka in en artikel och publicera det arbetet i en vetenskaplig tidskrift efter sommaren. </div> <div><br /></div> <div><strong>Tack så mycket och lycka till!</strong></div> <div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><strong>För mer information, kontakt </strong></p> <div><a href="/sv/personal/Sidor/marcus-wilhelmsson.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Marcus Wilhelmsson</a>, professor, institutionen för kemi och kemiteknik</div> <div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs mer </strong></p> <div>Om startup bolaget LanteRNA</div> <div><a href="https://lanterna.tech/" title="Länk till extern webplats ">Bolaget LanteRNA webbplats</a> <br /><br /></div> <div>Nyhetsartiklar och pressmeddelande om forskningen </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspx" title="Länk till nyhetsartikel ">Prisade för metod för full utveckling av RNA läkemedel </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspx" title="Länk till nyhetsartikel ">Genombrott för att spåra RNA i celler</a> </div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/global-halsa-och-hallbar-textilindustri-på-IVA-100-lista.aspx" title="Länk till nyhetsartikel ">Innovationer för global hälsa och hållbar textilindustri på IVA:s 100 lista </a></div> <div><br /></div> <div>Text: Jenny Holmstrand <br />Bild: Anna-Lena Lundqvist/Chalmers </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Thu, 19 May 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/en/Staff/Pages/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen. Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kick-off-for-Svenskt-Centrum-for-El-energilagring-och-Balansering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kick-off-for-Svenskt-Centrum-for-El-energilagring-och-Balansering.aspxKick-off för Svenskt Centrum för El-energilagring och Balansering<p><b>​Ett framtida energisystem som kommer att vara hållbart, där elkraftsystemet kommer att spela en avgörande roll i förverkligandet av det 100 procent förnybara samhället. Det är visionen för Svenskt centrum för el-energilagring och balansering (SESBC). </b></p>​För att möta denna vision kommer centret att skapa en gedigen forskningsplattform där ett team av forskare med olika kompetens arbetar tillsammans mot centrets vision och mål. Kick-off mötet var startpunkten för denna resa där forskare från Chalmers träffade industriella partners för att diskutera potentiella projekt.<span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"></span><p style="margin:0cm"><span style="font-family:arial, sans-serif"> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kick-off%20SESBC/Massimo_Bongiorno-3_340x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:25px 5px;width:165px;height:149px" /></span><span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"><br /></span></p> <p style="margin:0cm">– Vi hade en stor uppslutning av 50 personer som var intresserade av att höra om centret och projekten. Det fanns ett genuint intresse för centrumet och verksamheten. Jag kunde se ett engagemang från alla som deltog, säger Massimo Bongiorno, direktör för SESBC.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">– Jag hoppades verkligen på en dag full av energi med olika partners som tog tillfället i akt att lära känna varandra och utbyta idéer. Till vår glädje var det faktiskt så, säger Anna Martinelli, meddirektör för SESBC.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Representanter från Energimyndigheten bjöds in för att tala om hur kompetenscentra passar in i omställningen till ett hållbart energisystem. Men de berättade också om sina förväntningar från centra och hur SESBC kan bidra.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">– Det är en stor nyhet för Chalmers att detta och andra kompetenscentra har beviljats​​medel från Energimyndigheten. Jag gratulerar alla centerledare och hyllar deras enorma insatser under utarbetandet av förslagen, säger Anna Martinelli.<span style="background-color:initial"> </span></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Tjugofem forskningsprojekt presenterades.<span style="background-color:initial"> </span></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">– Varje partner som jag pratade med var mycket nöjd med dagen och projekten. I slutändan förväntar jag mig projekt som kommer att bidra till visionen och målen för centret, där vi drar nytta av den stora kompetens som vi har, säger Massimo Bongiorno.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Även om cirka 25 projekt presenterades kommer inte alla att beviljas. Forskare har fram till den 10 maj på sig att utveckla sin idé och lämna in en projektansökan som skickas till industripartners och centrumstyrelsen.</p> <p style="margin:0cm"> </p> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kick-off%20SESBC/Anna-Martinelli.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;height:167px;width:185px" /><span></span><p style="margin:0cm"><span style="background-color:initial">– Det direkta målet nu är att få i gång projekt, så att forskningsprojekt kan initieras. På längre sikt ser jag fram emot att se nya kompetenser växa och elever utbildas i färdigheter som är viktiga för framtida tekniker. Framgången för detta center kommer att kräva ett robust ledarskap men också ett effektivt utbyte av kunskap mellan de skikt som har föreslagits, säger Anna Martinelli.</span><br /></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">I juni kommer den första utlysningen av projekt att beslutas och beviljas. Ett andra utrop kommer att äga rum i höst. ​</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Skrivet av: Sandra Tavakoli</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm"><b>För mer information, kontakta:</b></p> <p style="margin:0cm"><b>Massimo Bongiorno</b>, professor inom elteknik på institutionen för elektroteknik, Chalmers</p> <p style="margin:0cm">massimo.bongiorno@chalmers.se</p> <p style="margin:0cm"><b>Anna Martinelli</b>, biträdande professor i materialvetenskap på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</p> <p style="margin:0cm"></p> <p style="margin:0cm">anna.martinelli@chalmers.se​</p> <div><span style="background-color:initial"><font face="arial, sans-serif"></font></span></div> ​Tue, 10 May 2022 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspxKemiforskare på IVA 100 lista<p><b>​Två forskningsprojekt från insitutionen för kemi och kemiteknik och ett projekt sprunget ur forskning på institutionen finns med på IVA 100 lista 2022, som offentliggjordes av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakadmin 10 maj 2022. ​</b></p>​Årets tema: teknik i mänsklighetens tjänst. <div>Läs mer om forksningsprojekten på den engelskspråkiga sida​n. ​</div> <div><br /></div> <div>Med på IVA:s lista​n finns även det <span style="font-weight:700">kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</span> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <span></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista ">Mer om forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span>et ANitA ​</a><br /></div>Tue, 10 May 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Chalmers-Kemi-pa-Vetenskapsfestivalen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Chalmers-Kemi-pa-Vetenskapsfestivalen-.aspxSlajmlabb för skolbarn och kemi som nyckeln till det okända<p><b>​I tisdags, 3 maj inleddes Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Chalmers och kemiforskare finns som tidigare år med i programmet. De uppskattade slajmlabben för skolbarn återkommer. Forskaren Martin Rahm tar sig an uppdraget att berätta vad kemi verkligen är, i det allmänna programmet.​ </b></p><h2 class="chalmersElement-H2">​<span>”Om vi kemister inte berättar vad kemi är vem ska då göra det?” </span></h2> <div>När Martin Rahm fick frågan från Vetenskapsfestivalen att medverka i programmet var det självklart för honom att tacka ja. Som regel säger han aldrig nej till en chans att sprida passion för vetenskapen. På lördag 7 maj kl 11 ställer han sig därför på en av Vetenskapsfestivalens scener på Humanisten, Göteborgs Universitet för att bidra till den viktiga missionen. <br /><br /></div> <div> </div> <div>– Kemi är allt för ofta associerat med negativa miljöaspekter, och allt för sällan med vad det verkligen är: ett spännande verktyg för att bygga en bättre värld samt nyckeln till det okända! Om vi kemister inte berättar vad kemi är, vem ska då göra det?, säger Martin Rahm docent på institutionen för kemi och kemiteknik. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/for-alla/kemi-nyckeln-till-det-okanda/5574/" title="Lönk till Vetenskapsfestivalen ">Läs mer om föreläsningen ”Kemi - Nyckeln till det okända” </a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Kul erfarenhet för barn att få vara i ett riktigt labb”</h2> <div> </div> <div>När Slajmlabbet gjordes första gången 2018 blev det genast ett uppskattat inslag på Vetenskapsfestivalen. Initiativet togs av Anna Ström, biträdande professor på kemi och kemiteknik tillsammans med Johanna Andersson, som var doktorand på institutionen. Då assisterade Robin Nilsson som sen tog på sig huvudansvaret för slajmlabbet. I år får han hjälp av Roujin Ghaffari, doktorand på kemi och kemiteknik. <br /><br /></div> <div> </div> <div>– Jag ser Slajmlabbet som ett roligt sätt för barn att få känna på hur det är att vara i ett riktigt laboratorium. Förhoppningsvis lär de sig också lite mer om kemin som slajmen består av, säger Robin Nilsson, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik <br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/for-skolklasser/slajmlabbet/5720/" title="Länk till Vetenskapsfestivalen">Läs mer om Slajmlabbet​</a> <br /><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer kemi för barn på Vetenskapsfestivalen </h3> <div> </div> <div>På festivalen kan barn också upptäcka kemi i föreställningen<a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/for-skolklasser/bokning-stangd-kemi-med-alfons-abergs-kulturhus-en-resa-i-molekylernas-varld/5728/" title="länk till Vetenskapsfestivalen "> ”Kemi med Alfons Åberg”</a>. Föreställningen har tagits fram i ett samarbete där Chalmers institutionen för kemi och kemiteknik är en av parterna. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> ​​​Thu, 05 May 2022 19:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Sa-blir-lagrat-solsken-el-pa-bestallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Sa-blir-lagrat-solsken-el-pa-bestallning.aspxSå blir lagrat solsken el på beställning<p><b>​I ett forskningsprojekt på Chalmers utvecklas ett energisystem som kan fånga in solenergi, lagra den i upp till arton år och frigöra den när och där den behövs. Tidigare har forskarna visat hur energin kan utvinnas som värme. Nu har de tagit ett steg till och lyckats få systemet att producera el. På sikt kan den nya tekniken driva elektronik som laddar upp sig själv med lagrad solenergi – på beställning.​</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Most%20steg%202%20Kasper%20Moth%20Poulsen/porträtt_Kasper_Moth_Poulsen_200x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträttbild Kasper Moth-Poulsen " style="margin:5px 10px" />– Det här är ett radikalt nytt sätt att utvinna solens energi som el.  Vi kan producera el oberoende av väder, tid på dygnet, årstid eller geografiska avstånd. Det är ett slutet system som drivs utan att orsaka koldioxidutsläpp, säger forskningsledaren Kasper Moth-Poulsen, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.<div><br /><div>Den nya tekniken grundar sig på det Chalmersutvecklade solenergisystemet Most – Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems. Mycket förenklat bygger tekniken på en specialdesignad molekyl som byter skepnad i kontakt med solljus. Forskningen har väckt stort intresse från omvärlden när den presenterats i tidigare skeden.</div> <div>I den nya studien, som genomförts i samarbete med forskare i Shanghai, har solenergisystemet kombinerats med en kompakt termoelektrisk generator som omvandlar solenergin till el.<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ultratunt chip omvandlar värme till el</h2> <div>I praktiken skickade de svenska forskarna sin specialdesignade solladdade molekyl över halva jordklotet. Där frigjordes sedan energin och omvandlades till el med hjälp av den mikrometertunna generatorn som<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Most%20steg%202%20Kasper%20Moth%20Poulsen/porträtt_Zihang_Wang_200x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Porträttbild Zhihang Wang " style="margin:5px 10px" /><br />utvecklats av kollegorna Tao Li och Zhiyu Hu i Shanghai. Det banbrytande sättet att producera el </div> <div>presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Physical Science.​​<br /><br /></div> <div>– Generatorn är ett ultratunt chip som skulle kunna integreras i elektronik som hörlurar, smarta klockor och telefoner. Än så länge genereras bara en liten mängd el, men de nya resultaten visar att konceptet fungerar. Det ser väldigt lovande ut, säger Chalmersforskaren Zhihang Wang.</div> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fossil- och utsläppsfritt energisystem med stor potential</span></h2></div> <div>Forskningen visar på stor potential och möjlig samhällsnytta för den här fossil- och utsläppsfria tekniken. Men innan vi kommer kunna ladda våra tekniska prylar eller värma våra hem med systemets lagrade solenergi, behövs mer forskning och utveckling.  <br /><br /></div> <div>– Tillsammans med de olika forskargrupperna som ingår i projektet arbetar vi nu med att effektivisera systemet. Mängden el eller värme som det kan utvinna behöver bli större. Även om energisystemet bygger på enkla grundmaterial, behöver det anpassas för att bli tillräckligt kostnadseffektivt att producera, och därmed möjligt att lansera på bred front, säger Kasper Moth-Poulsen.</div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om Most-tekniken</h3> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Most%20steg%202%20Kasper%20Moth%20Poulsen/mostlabbet%20350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px" />Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems, Most, är ett slutet solenergisystem som baseras på en specialdesignad molekyl uppbyggd av kol, väte och kväve. I kontakt med solljus byter den skepnad till en energirik isomer. Det betyder att molekylens atomer antar en ny form när de binds samman på ett annat sätt. Isomeren kan sedan lagras i vätskeform i upp till 18 år för att användas senare, till exempel på natten eller på vintern när energin behövs. Med hjälp av en katalysator utvinns den sparade energin i form av värme, samtidigt som molekylen återgår till sin ursprungliga form och kan återanvändas i värmesystemet. I kombination med en mikrometertunn termoelektrisk generator kan energisystemet också generera elektricitet på beställning.                                                                     <br />Foto ovan till höger: Maria Quant och Zhihang Wang, postdocs i forskargruppen för Most, i förgrunden syns en modell av den specialdesignade molekylen. <span style="background-color:initial">    </span><span style="background-color:initial">           </span><span style="background-color:initial">                                                          </span></div></div> <div><br /></div> <div><div>Läs tidigare pressmeddelanden om energisystemet Most:</div> <div><ul><li>​<a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/fonsterfilm-kan-jamna-ut-temperaturen-med-hjalp-av-solenergi%2cc3179244" title="Länk till pressmeddelande ">Fönsterfilm kan jämna ut temperaturen med hjälp av solenergi</a></li> <li><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/utslappsfritt-energisystem-sparar-varmen-fran-sommarens-sol-till-vintern%2cc3179316" title="Länk till pressmeddelande ">Utsläppsfritt energisystem sparar värmen från sommarens sol till vintern​</a></li></ul></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta:</h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/zhihang.aspx" title="Personlig profilsida ">Zhihang Wang</a>, forskare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx" title="Personlig profilsida ">Kasper Moth-Poulsen</a>, professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Mer om den vetenskapliga publiceringen:</div> <div><ul><li>​Studien <a href="https://doi.org/10.1016/j.xcrp.2022.100789" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Chip-scale solar thermal electrical power generation</a> har publicerats i Cell Reports Physical Science. Artikeln är skriven av Zhihang Wang, Zhenhua Wu, Zhiyu Hu, Jessica Orrego-Hernández, Erzhen Mu, Zhao-Yang Zhang, Martyn Jevric, Yang Liu, Xuecheng Fu, Fengdan Wang, Tao Li och Kasper Moth-Poulsen. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola i Sverige, Shanghai Jiao Tong University och Henan Polytechnic University i Kina samt vid Institute of Materials Science i Barcelona och Catalan Institution for Research and Advanced Studies, ICREA, i Spanien.<br /><br /></li> <li>Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, Formas, Statens energimyndighet, Europeiska forskningsrådet, the Catalan Institute of Advanced Studies (ICREA) och Europeiska unionens Horisont 2020 ramprogram. </li></ul></div> <div><br /></div></div> <div>​Text: Jenny Holmstrand och Mia Halleröd Palmgren </div> <div><span style="background-color:initial">Foto ovan från Most laboratorium </span><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">film: Chalmers tekniska högskola | Per Erséus, Språng kommunikation<br /></span><span style="background-color:initial">Illustration i topp: Chalmers tekniska högskola | Daniel Spacek, neuroncollective.com<br /></span><span style="background-color:initial">Por</span><span style="background-color:initial">trättfoto Kasper Moth-Poulsen: Oscar Mattsson/Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">Porträttfoto Zhihang Wang: Chalmers/Sandra Nayeri​</span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div></div> ​​​​Mon, 11 Apr 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Prestigefyllda-ERC-anslag-till-Chalmersforskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Prestigefyllda-ERC-anslag-till-Chalmersforskare.aspxDe får prestigefyllda ERC-anslag<p><b>​Europeiska forskningsrådet har delat ut de prestigefyllda anslagen ERC Consolidator Grant och ERC Starting Grant. Av de svenska forskare som får finansiering är tre från Chalmers: Christoph Langhammer, Christian Müller och Simone Gasparinetti.</b></p>​<span style="background-color:initial">Forskningsanslagen från European Research Council, ERC, ges till projekt som tacklar stora frågor inom alla vetenskapliga discipliner. Två forskare på Chalmers får i år ERC:s Consolidator Grant: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a> vid institutionen för fysik, och <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller </a>vid institutionen för kemi och kemiteknik.</span><div><div><span style="background-color:initial"> <a href="https://erc.europa.eu/funding/consolidator-grants">ERC:s Consolidator Grant ​</a>ges till forskare med 7–12 års erfarenhet sedan doktorsexamen, en vetenskaplig meritlista som visar stor potential och som har ett utmärkt forskningsförslag. </span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><div><a href="https://erc.europa.eu/funding/starting-grants" style="outline:0px">ERC Starting Grant</a> delas ut till forskare som är i början av sin karriär och som redan har framställt utmärkt arbete under handledning, är redo att arbeta självständigt och visar möjlighet att bli en forskningsledare. Anslaget ges till <a href="/sv/personal/Sidor/simoneg.aspx">Simone Gasparinetti</a>, vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap. </div> <div><br /></div> <div>Här presenterar forskarna sina projekt:<br /><h2 class="chalmersElement-H2"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Letar efter nya metoder för att främja hållbar energiteknik</span><br /></h2></div></div> <div><div> <div> </div> <img src="/SiteCollectionImages/20220101-20220630/Christoph%20Langhammer_180px.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px" /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Det är andra gången som Christoph Langhammer får ett ERC-anslag. Med sitt nya projekt hoppas han upp</span><span style="background-color:initial">nå </span><span style="background-color:initial">en djupare kunskap om kemiska reaktioner på nanopartikelytor, något som är viktigt för främjandet av hållbar energiteknik och kemikaliesyntes.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Forskningen vi kommer att bedriva fokuserar på att utveckla en nanofluidikbaserad optisk mikroskopimetod som på ett helt nytt sätt ska möjliggöra studier av kemiska reaktioner som sker på enskilda nanopartiklar. Metoden som vi kommer att utveckla har potential att på ett kvantitativt sätt studera katalys på individuell partikelnivå och vid tekniskt relevanta förhållanden med relevanta material. Jag är också övertygad om att projektet kommer att lägga grunden för integrerade &quot;labs on a chip&quot; inom området för katalysvetenskap”, säger Christoph Langhammer.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– ERC-finansieringen är unik på det sättet att den tillåter och till och med uppmuntrar till risktagande och därmed också låter en göra misstag att lära sig av. Anslaget uppmanar till att vara kreativ, djärv och visionär, vilket jag tror är den bästa delen av att vara forskare, för när denna frihet ges finns det en verklig chans för genombrott.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Christoph Langhammer får 2,3 miljoner euro.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mer om Christoph Langhammers forskning</span></h3></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Porträtt-Christoph-Langhammer.aspx">Hans forskning banar väg för framtidens vätgasbilar</a></span></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-viktiga-ar-grannarna-i-en-katalysator.aspx">Så viktiga är grannarna i en katalysator</a></span></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikinnovationer-i-stralkastarljuset.aspx">Fysikinnovationer i strålkastarljuset​</a></span></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Han vill väva elektroniska textiler med elektriskt ledande plast</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/20220101-20220630/Christian%20Muller_180.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px" />Polymerer, mer kända under namnet plast, påverkar nästan alla delar av våra liv. Christian Müller fascineras av en sort polymer som kan leda elektricitet. Han anser att det finns stor potential att använda polymererna i elektrisk teknik som solceller och sensorer, men också att deras egenskaper </span><span style="background-color:initial">behöver utvecklas och förbättras. Den utmaningen ska han nu fortsätta att ta sig an tillsammans med sin forskargrupp och med hjälp av ERC anslaget. Gruppen fokuserar särskilt på att utforska en ny sorts fibrer ”stimuli responsivefibers”, tråd och tyg inom området elektroniska textiler.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Min vision som forskare är att det inom en inte allt för avlägsen framtid, ska finnas nya, smarta funktioner i våra kläder som inte går att skapa med dagens elektronik. Elektroniska textiler kan hjälpa oss att förena vårt fysiska och virtuella jag, genom att vi känner av och interagera med miljön omkring oss. De kan ge en positiv utveckling för oss som individer och för samhället, på många olika sätt.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Christian Müller får 2 miljoner euro.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Mer om Christian Müllers forskning</span><br /></h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Utforskar-nya-satt-att-ladda-barbar-elektronik.aspx">Utforskar nya sätt att ladda bärbar elektronik</a></span></li> <li><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Effektivare-eldistribution-med-nytt-isoleringsmaterial.aspx"><div style="display:inline !important"><span style="background-color:initial">Effektivare eldistribution med nytt material</span></div></a><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Effektivare-eldistribution-med-nytt-isoleringsmaterial.aspx">​</a></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/elektroniska-textiler.aspx">Stor potential för cellulosatråd i elektriskt textil​</a></span></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">​</h2></div></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Kan kvant​mekanik​ens lagar utnyttjas för att nå fördelar i motorer eller batterier? ​​</span></h2></div> <div><div><div><h2 class="chalmersElement-H2"></h2></div> <div></div> <div><span></span><span></span><img src="/SiteCollectionImages/20220101-20220630/Simone%20Gasparinetti_180px.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px" /></div> <div><span style="background-color:initial">Simone Gasparinetti och hans grupp, <a href="https://202q-lab.se/">202Q-lab​</a>, kommer att genomföra en omfattande experimentell studie i</span><div>vilken de letar efter kvantfördelar inom termodynamik. För att göra det kommer de att använda supraledande kretsar som liknar de kretsar som används för att bygga kvantinformationsprocessorer hos företag som Google och IBM, samt på Wallenberg Centre for Quantum Technology (<a href="/sv/centrum/wacqt/Sidor/default.aspx">WACQT</a>). </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi kommer att ta reda på om, och hur, kvantmekanikens lagar kan utnyttjas för att nå fördelar i en motors prestanda eller laddningstiden för ett batteri. Dessutom är de kvanttermiska maskiner som vi kommer att utveckla sömlöst kompatibla med kvantinformationsbehandlingsenheter. De kan därför användas för att utföra uppgifter som energieffektiv återställning av kvantbitar eller autonom stabilisering av kvanttillstånd. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Detta anslag ger mig utmärkta möjligheter att bedriva grundforskning som kompletterar den mer tillämpade forskning som min grupp bedriver inom ramen för WACQT och andra EU-finansierade projekt. </div> <div>Simone Gasparinetti får 2 miljoner euro.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om Simone Gasparinettis forskning</h3></div></div> <div><ul><li><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-termometer-kan-paskynda-kvantdatorutvecklingen.aspx">Ny termometer kan påskynda kvantdatorutvecklingen</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Teknik-som-integrerar-supraledare-och-halvledare-banar-vag-for-framtidens-superdatorer.aspx">Nytt projekt banar väg för framtidens superdatorer​</a></li></ul> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2">Om ERC Consolidator Grant</h2></div> <div></div> <div></div> <div></div> <div><span style="background-color:initial">Av de 2 652 forskare som sökt ERC Consolidator Grant får 12 procent finansiering från Europeiska forskningsrådet, på totalt 632 miljoner euro. Det genomsnittliga bidraget är 2 miljoner euro som betalas ut under fem år. I år har 15 forskare från Sverige fått anslaget. </span></div> <div></div> <div><span style="background-color:initial">Läs mer i </span><a href="https://erc.europa.eu/news/erc-2021-consolidator-grants-results"><span style="background-color:initial">pressmeddelandet från European Research Counci</span><span style="background-color:initial">l, ERC</span>​</a><span style="background-color:initial">.​</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Teknik-som-integrerar-supraledare-och-halvledare-banar-vag-for-framtidens-superdatorer.aspx"><div></div></a><span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div></div> <div>Läs om <a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/ERC-anslag.aspx">andra Chalmersforskare som tidigare fått något av de tre ERC-stipendierna</a> (ERC Advanced Grant, ERC Consolidator Grant och ERC Starting Grant).  </div> <div><br /></div> <div>  </div></span></div></div></div>Thu, 17 Mar 2022 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Optimal-batteriatervinning-med-ny-metod.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Optimal-batteriatervinning-med-ny-metod.aspxOptimal batteriåtervinning med ny metod<p><b>​Optimerade processer kan göra återvinning av elbilsbatterier enklare, billigare och mer miljövänlig. Det visar forskare på Chalmers som granskat en allt vanligare återvinningsmetod. I den vetenskapliga artikeln fastställs hur metoden kan bli så effektiv som möjligt och ge bäst resultat, ett viktigt steg mot en hållbar elektrifiering av bilar och andra fordon. </b></p>​Elbilarnas andel av fordonsparken ökar. Det har satt batteriåtervinning och att utveckla tekniska processer för att ta vara på de ofta sällsynta metallerna i batterierna, högt upp på dagordningen. En återvinningsmetod som väcker allt större intresse inom branschen, är en kombination av så kallad termisk förbehandling och hydrometallurgi. Det är en vätskebaserad kemisk process där man stegvis separerar och återvinner metallerna. Flera företag utvecklar nu system anpassade för den här typen av batteriåtervinning, men tiden och energin i form av temperaturer som de använder i sina processer, har visat sig skilja sig avsevärt åt. Men nu har forskarna på Chalmers gjort en jämförande studien som visar på hur den här metoden ska utföras för att ge ett optimalt resultat och även förbättra batteriåtervinningens ekonomiska och miljömässiga påverkan.<div><h2 class="chalmersElement-H2">30 minuter och rumstemperatur kan räcka</h2> <div>En viktig upptäckt som gjordes i studien är att den hydrometallurgiska processen kan göras i rumstemperatur. Det är ett tillvägagångssätt som inte har prövats tidigare, men som kan leda till stora vinster i form av minskad miljöpåverkan och lägre kostnader för att återvinna batterierna. Processen kan också göras betydligt snabbare än man tidigare trott.</div> <div><div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Optimal%20batteriåtervinning_Martina%20P/Burcak%20Ebin%20200x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Burcak Ebin " style="margin:5px" /><br /></span><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">–​ </span> Vår forskning kan göra stor skillnad för utvecklarna inom det här fältet. I vissa fall kan det bli så stora förändringar som att gå från 60 - 80°C till rumstemperatur, och från flera timmar till endast 30 minuter, säger Burcak Ebin, forskare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av artikelns huvudförfattare.  </div> <div><br /></div> <div>Forskarna undersökte hur de olika stegen i återvinningen – den termiska förbehandlingen och hydrometallurgin – påverkas av varandra. De jämförde <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Optimal%20batteriåtervinning_Martina%20P/Martina%20Petranikova%20200x200.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="porträttbild Martina Petranikova " style="margin:5px" /><br />också två olika metoder för termisk förbehandling – förbränning och pyrolys.</div> <div>I den sistnämnda används inte syre och den anses därför vara mer miljövänlig. <span style="background-color:initial">Nu kunde man även konstatera att pyrolys ger ett bättre resultat.<br /><br /></span></div> <div><span style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt;background-color:initial">– </span> Den här studien bidrar med ny, värdefull kunskap till alla som använder och utvecklar den här tekniken. Metoden som vi presenterar kan användas för att optimera återvinningen av alla slags lithiumjonbatterier, säger Martina Petranikova, docent på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, ledare för forskargruppen och som tidigare har hjälpt elbilsbatteriföretaget Northvolt att utveckla och implementera sin återvinningsprocess.</div></div> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2">Fortsatt optimering – avgörande för utvecklingen </h2> <div> </div> <div>Om återvinningen av elbilsbatterier ska hålla jämna steg med nyproduktionen måste kostnaderna reduceras radikalt. Här spelar optimerade processer en avgörande roll. </div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt"> </span><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt">– </span>Vi behöver minska antalet steg som krävs i återvinningen för att få ner kostnaderna.</div> <div>Just nu arbetar vi med flera projekt med det målet. Ett nära samarbete och en god kommunikation mellan oss forskare och företagen som utvecklar tekniken kommer också vara mycket viktig om vi ska lyckas med utmaningarna som vi står inför på det här området, säger Martina Petranikova.</div> <div><br /></div> <div>Ett aktuellt exempel gäller utvecklingen av  ”solid state batteries”. De batterierna innehåller betydligt fler olika metaller, vilket gör återvinningen mycket svårare. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt"> </span><span style="background-color:initial;font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt">– ​</span>Som forskare ser vi ett stort behov av att komma överens om en global standard för ett maxantal metaller i de här batterierna, säger Martina Petranikova. </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer informationa, kontakta</h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/marpetr.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Martina Petranikova</a><br />docent, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Burcak Ebin</a><br />forskare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen </h3> <div> </div> <div>Forskningen, som har publicerats i tidskriften Waste Management, har gjorts av några av världens främsta experter på området.<br /><br /></div> <div> </div> <div><div>Den vetenskapliga artikeln<a href="https://doi.org/10.1016/j.wasman.2021.11.030" title="Länk till vetenskaplig artikel "> “Recovery of critical metals from EV batteries via thermal treatment and leaching with sulphuric acid at ambient temperature” ​</a>är skriven av Martina Petranikova, Pol Llorach Naharro, Nathália Vieceli, Gabriele Lombardo and Burçak Ebin på Chalmers tekniska högskola. Den är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Waste Management. </div></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer: Forskargrupp med unik expertis som är hett efterfrågade</h3> <div> </div> <div>Martina Petranikova och hennes forskargrupp har forskat på återvinning av metallerna som finns i lithiumjonbatterier under många år. Gruppen har särskild expertis inom hydrometallurgi och lösningsmedelsextraktion och har en unik position inom det fältet. Den återvinningsmetoden ger en högre grad av renhet i de återvinna metallerna jämfört med pyrometallurgi som är en annan känd metod. Eftersom värmen som krävs är avsevärt lägre blir metoden mycket mer energieffektiv. Intresset för forskning och utveckling inom hydrometallurgi är väldigt stort just nu, delvis på grund av nya striktare EU-regler för batteriåtervinning. Bara under förra året publicerade gruppen från Chalmers ett dussin vetenskapliga artiklar. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Martina Petranikova var en av forskarna från Chalmers som var med och utvecklade återvinningsprocessen för företaget Northvolt. Gruppen är involverad i flera olika samarbeten med företag som utvecklar återvinning av elbilsbatterier och partner i stora forsknings- och utvecklingsprojekt som pågår i Sverige och utomlands, som Volvo och Northvolts projekt Nybat. </div></div> <div><br /></div> <div>Text: Jenny Holmstrand </div> <div>Foton: Joshua Worth </div> <div><br /></div></div></div> ​Tue, 22 Feb 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxDags att inviga allvetande datorresurs<p><b>​Alvis är ett gammalt nordiskt namn som betyder ”allvetande”. Ett passande namn, kan man tycka, på en datorresurs dedikerad till forskning inom artificiell intelligens och maskininlärning. En första fas av Alvis har funnits vid Chalmers och använts av svenska forskare under ett och ett halvt år, men nu är datorsystemet fullt utbyggt och redo för att lösa fler och större forskningsuppgifter.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/300x454_Alvis_infrastructure_1.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:260px;height:390px" /><br /><span style="background-color:initial">Alvis är en nationell datorresurs inom <a href="https://www.snic.se/">Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC,</a> och började i liten skala under hösten 2020, då första versionen började användas av svenska forskare. Sedan dess har mycket skett bakom kulisserna, både när det gäller användning och utbyggnad, och nu är det dags för Chalmers att ge svensk forskning inom AI och maskininlärning tillgång till den fullskaligt utbyggda resursen. Den 25 februari äger den digitala invigningen rum.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Vad kan då Alvis bidra med? </b>Syftet är tvådelat. Dels vänder man sig till målgruppen som forskar och utvecklar metoder inom maskininlärning, dels till målgruppen som använder maskininlärning för att lösa forskningsproblem inom i princip vilket fält som helst. Alla som behöver förbättra sina matematiska beräkningar och modeller kan ta del av Alvis tjänster genom SNICs ansökningssystem – oavsett forskningsfält.</div> <div>– Man kan enkelt uttryckt säga att Alvis arbetar med igenkänning av mönster, enligt samma princip som din mobil använder för att känna igen ditt ansikte. Det du gör här är att presentera mycket stora mängder data för Alvis och låter systemet jobba på. Uppgiften för maskinerna är att reagera på just mönster – långt innan ett mänskligt öga hinner göra det, säger <b>Mikael Öhman</b>, systemansvarig på Chalmers e-commons.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kan Alvis hjälpa svensk forskning?</h3> <div><b>Thomas Svedberg </b>är projektledare för uppbyggnaden av Alvis:</div> <div>– Jag skulle säga att det är två delar i det svaret. Vi har å ena sidan forskare som redan håller på med maskininlärning, de får en kraftfull resurs som hjälper dem att analysera stora komplexa problem.  </div> <div>– Å andra sidan har vi de som är nyfikna på maskininlärning och som vill veta mer om hur de kan arbeta med det inom just sitt fält. Det är kanske för dem vi kan göra störst skillnad. Där kan vi erbjuda snabb tillgång till ett system som göra att de kan lära sig mer och bygga upp sin kunskap. </div> <div><b>Den officiella invigningen av Alvis äger rum 25 februari.</b> Det kommer att ske digitalt och du hittar all <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx">information om eventet här​</a>. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övrigt</h3> <div>Alvis, som är en del av den nationella e-infrastrukturen SNIC, finns placerad på Chalmers. <a href="/en/researchinfrastructure/e-commons/Pages/default.aspx">Chalmers e-Commons </a>driver resursen, och ansökningar om att få använda Alvis hanteras av SNAC (Swedish National Allocations Committee). Alvis är finansierad av <b><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</a></b> med 70 miljoner kronor, och driften finansieras av SNIC. Datorsystemet är levererat av <a href="https://www.lenovo.com/se/sv/" target="_blank">Lenovo​</a>. Inom Chalmers e-commons finns också en grupp av forskningsingenjörer med spets mot AI, maskininlärning och datahantering. De har bland annat till uppgift att ge stöd till Chalmers forskare i användningen av Alvis. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Röster om Alvis: </h3> <div><b>Lars Nordström,</b> föreståndare för SNIC: Alvis kommer att utgöra en nyckelresurs för svensk AI-baserad forskning och är ett värdefullt komplement till SNICs övriga resurser.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Sara Mazur</strong>, Director of strategic research, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse: &quot;</span>En högpresterande nationell beräknings- och lagringsresurs för AI och maskininlärning är en förutsättning för att forskare vid svenska universitet ska kunna vara framgångsrika i den internationella konkurrensen inom området. Det är ett område så utvecklas oerhört snabbt och som kommer att få stor inverkan på samhällsutvecklingen, därför är det viktigt att Sverige båda har den infrastruktur som krävs och forskare som kan utveckla området. Det möjliggör också en kunskapsöverföring till svensk industri.&quot;<br /></div> <div><br /></div> <div><b>Professor Philipp Schlatter,</b> ordförande i SNIC:s tilldelningskommitté <a href="https://www.snic.se/allocations/snac/">Swedish National Allocations Committee, SNAC</a>: Beräkningstid på Alvis fas 2 finns nu att söka för alla svenska forskare, också för de stora projekt som vi delar ut via SNAC. Vi var alla tveksamma när GPU-accelererade system infördes ett par år sedan, men vi som forskare har lärt oss att förhålla oss till denna utveckling, inte minst genom specialbibliotek för maskininlärning, till exempel Tensorflow, som verkligen går supersnabbt på sådana system. Därför är vi speciellt glada att nu ha Alvis i SNIC:s datorlandskap så att vi också kan täcka detta ökande behov av GPU-baserad datortid. </div> <div><div><br /></div> <div><strong>Scott Tease</strong>, vicepresident och generaldirektör över Lenovos verksamheter High Performance Computing (HPC) och  Artificial Intelligence (AI): ”Lenovo är tacksamma över att ha blivit utvalda av Chalmers för Alvis-projektet. Alvis kommer att driva banbrytande forskning inom olika områden; från materialvetenskap till energi, från hälsovård till nanoforskning och så vidare. Alvis är verkligen unik och har utgångspunkt i olika arkitekturer för olika arbetsbelastningar. <span style="background-color:initial">Alvis utnyttjar Lenovos NeptuneTM vätskekylningsteknik för att leverera oöverträffad beräkningseffektivitet. Chalmers har valt att implementera flera olika Lenovo ThinkSystem-servrar för att leverera rätt NVIDIA GPU till sina användare, men på ett sätt som prioriterar energibesparingar o</span><span style="background-color:initial">ch arbetsbelastningsbalans, i stället för att bara kasta in fler underutnyttjade GPU:er i mixen. Genom att använda vårt ThinkSystem SD650-N V2 för att leverera styrkan hos NVIDIA A100 Tensor Core GPU med högeffektiv direkt vattenkylning, och vårt ThinkSystem SR670 V2 för NVIDIA A40 och T4 GPU, kombinerat med en höghastighetslagringsinfrastruktur, har Chalmers-användare över 260 000 bearbetningskärnor och över 800 TFLOPS i beräkningskraft för att få en snabbare svarstid till forskningen.&quot;</span></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />KALENDARIUM OCH ANMÄLAN</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Jenny Palm</em></div> <div><em>Foto: Henrik Sandsjö</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/750x422_Alvis_infrastructure_3_220210.png" alt="Överblick datorhall" style="margin:5px;width:690px;height:386px" /><br /><br /><br /></em></div> <div>​<br /></div> </div> ​​Wed, 16 Feb 2022 20:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Fa-ut-mer-av-skogen-med-battre-processer.aspxFå ut mer av skogen med bättre processer<p><b>​Människan har alltid levt på och av skogen. Idag tillhör Sverige en av världens viktigaste producenter av produkter från skogsråvara. Nu får Wallenberg Wood Science Center ytterligare 380 miljoner kronor till träforskning med målet att skapa nya material och att göra processerna mer hållbara och energieffektiva.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Kemiteknik/Hans%20Theliander.jpg" alt="Hans Theliander" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– Anslaget är en fantastisk sak och väldigt kul. Vi har hållit på i snart 15 år med centret. Det här betyder att man får ytterligare ett antal år att arbeta med det här sakerna och utöka portföljen, säger Hans Theliander, professor i Skogsindustriell kemiteknik vid Chalmers, och en av forskarna som varit med i Wallenberg Wood Science Center sedan starten 2009. </span><div><br /></div> <div><b>Hans Theliander har en sekvens i huvudet </b>för hur skogens vedmaterial kan nyttjas bättre. Tänk att återanvända varje kolmolekyl 40 till 50 gånger innan den förvandlas till koldioxid. I framtiden kommer skogsindustrin vara långt mer än plankor och papper.</div> <div><br /></div> <div>– I ett första steg kan olika sågade produkter framställas och användas för olika ändamål i ett antal år. Det kan vara exempelvis i byggnationer eller möbler. Sedan kan man använda vedmaterialet i dessa produkter för att framställa massafibrer, som exempel kan användas för att göra pappersförpackningar eller skrivmaterial – när man cirkulerat fibermaterialet ytterligare ett antal gånger och fibrernas kvalité inte längre är lika bra så skulle man kunna plocka ut nanokomponenter och göra olika material av nanocellulosan som i många fall kan ersätta dagens plastmaterial, cirkulera dessa ett antal gånger för att därefter utvinna cellulosapolymerer och göra olika textila material, exempelvis viskos.<br /><br /></div> <div><b>– Jag är inte färdig med det,</b> säger Hans, efter detta kan man plocka ut sockermolekylerna som finns i de textila cellulosabaserade materialen, och jäsa till etanol, ett råmaterial till flera olika kemikalier inte minst bränsle. Jag kan ta flera andra exempel. Vi får börja tänka på det sättet för att få skogen att räcka till i framtiden. Men då gäller att anpassa processerna och materialtyperna. Här har framtida forskare något att pyssla med, säger Hans Theliander.</div> <div>– Det framkommer väldigt sällan att skogsindustrin med sina sågverk och massabruk har en bra början till en sekventiell ordning. I sågverken, som är det viktiga, sågas det upp som ska bli plankor. Spillet från detta, så kallad sågverksflis och gallringsved, man får när man röjt i skogen, kan gå till massabruken. Lägg till detta den omfattande pappersåtervinningen, så har vi redan de första stegen. Men det gäller givetvis att expandera detta.<br /><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/Profilbilder/Lisbeth_Olsson_2017.jpg" alt="Lisbeth Olsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Wallenberg Wood Science Center </b>startades 2009. Fokus ligger på grundläggande forskning som syftar till att ta fram kunskap som bas för en ny generation av innovativa material från träd. </div> <div>– Någon gång 2008 höll Wallenbergstiftelsen en stor workshop med forskare från en mängd ämnesområden om förnyelse av skog. Efter den gjordes en utlysning inom området riktad till universiteten. Resultatet blev ett centrum mellan KTH och Chalmers. Senare skulle Linköpings Universitet komma med. Det var en tio-årig satsning. Så startades Wallenberg Wood Science Center, berättar Lisbeth Olsson, professor i Industriell bioteknik, som tillsammans med Hans Theliander och Paul Gatenholm, professor i Biopolymerteknologi, är initiativtagare till centret på Chalmers.<br /><br /></div> <div>– Filosofin hos Wallenberg Wood Science Center är att man ska ta fram mildare processmetoder så att man kan behålla mer av strukturen hos lignin- och hemicellulosa, baserat på det bygga nya material där de inneboende egenskaperna hos träet tas tillvara. Målet är att hela tillverkningsprocessen blir energieffektivare. Ett exempel på detta är avvattning. När man ska få ut fibern – det är ett fast material man ska ha i slutändan. Den processen är enormt energikrävande, det här arbetar Hans Theliander med, säger Lisbeth Ohlsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Hans Thelianders meritlista </b>som forskare och innovatör inom sulfatfabrikens återvinningsprocesser är lång. De senaste åren har han arbetat med filtrering och uttag av lignin. Processen - LignoBoost - är idag kommersialiserad och finns i drift vid två massabruk i världen. Den har en potential att vara en central teknologi i framtidens massabruk. Hans har även varit verksam inom massateknikforskningen med betydande insatser rörande bland annat värme- och masstransport under kokning samt inom bioraffinaderirelaterade studier där matematisk modellering varit centralt.</div> <div><span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">et behövs kunskap från olika områden för att i slutändan kunna framställa nya spännande material från skogsråvaran, här är det flera olika inriktningar inom material- och processteknik är viktiga. När det gäller de mer ”kemiska” aspekterna behövs hela spektret från grundläggande kemi, via tillämpad kemi till kemiteknik.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/en/areas-of-advance/energy/PublishingImages/Making%20science%20useful/HansT_220x180px.jpg" alt="Hans Thelliander" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Mitt forskningsområde handlar om de processer som behövs för att producera olika typer av material från vedråvara. Det är kanske inte är riktigt lika sexigt som materialet i sig, men är givetvis en av förutsättningarna för att kunna </span><span style="background-color:initial">ta fram olika produkter från vedmaterial. För 20 år sedan var balansen god mellan kemi, tillämpad kemi och kemi-/processteknik. I dagsläget är det stor obalans, säger Hans Theliander.</span></div> <div>Idag är det framförallt materialteknik som ökat. Medan Kemitekniken har minskat, vilket är ett problem, menar Hans Theliander, inte bara på Chalmers, utan även internationellt eftersom det behövs ingenjörer med den kompetensen. </div> <div><br /></div> <div>– Det har varit ett stort tapp inom området kemiteknik eller processteknik som det också kan kallas. För 20 år sedan hade Chalmers rejält med kompetens och god fart på den verksamheten. Men sedan dess har flera professorer pensionerats utan att nyrekrytering gjorts, säger Hans Theliander.  <br /><br /></div> <div><b>Utmaningen har också observerats</b> inom industrin, som har varit med och initierat ett nytt bioinnovationsprogram kallat ”Resurssmarta industriella processer”. Målet är att förstärka process-/kemitekniken i Sverige. Programmet är anledningen till att Hans Theliander fortfarande arbetar 40 procent. <br />– ​Tanken är nu att Merima Hasani, forskare och docent inom området Skogsindustriell kemiteknik tar över efter mig. Det är ett nationellt program på Chalmers med elva doktorander och postdocs och finansierat av Vinnova, industrin och akademien. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad betyder utvecklingen av processtekniken för skogsindustrin?</b></div> <div>– Det här handlar om väldigt mycket. Energin har varit så jäkla billig att man från början har ”slösat” med den, vilket gjorde att man inte alltid hade de smartaste processlösningar. Men med kemitekniska och processtekniska kunskaper går det att optimera processerna, göra dessa mer energieffektiva och utnyttja skogsmaterialet bättre, få bättre materialverkningsgard helt enkelt. Tittar man på en sulfatmassafabrik idag – så eldar man upp hälften – och hälften blir massafibrer. Det är ett dåligt materialutbyte. Man måste öka det. Vilket varit ett av mina mantran senaste 15–20 åren, skrattar Hans.</div> <div>– Folk börjar få upp ögonen för detta, trots allt är veden den mesta kostsamma delen när man producerar pappersmassa. Man vill ha ut så mycket som möjligt, säger han. </div> <div>Hans Thelianders forskargrupp har arbetat med ett antal förslag om hur man exempelvis kan utnyttja även grenar och toppar på ett smartare sätt. Idag används prima massaved som utgångsmaterial för att göra viskos. </div> <div>– Man kan göra på annat sätt. När man gör viskos behöver man polymerer, inte en massa fina fibrer, det räcker att polymeren är okey – det kan man ta från grenar och toppar.</div> <div>Det är sådana tankar man måste ha i framtiden för att få biomaterialet att räcka till.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur gör man processerna mer hållbara och energieffektivare?</b></div> <div>– Jag brukar säga så här. Vi har ett unikt medium och det är vatten, vilket också är en bra och miljövänlig kemikalie. Den ska vi fortsätta att arbeta med. Det finns två problem med vatten, jag brukar skämtsamt säga att det ena är 4,18 (kJ/kg K) – alltså värmekapaciteten – det vill säga hur mycket energi man behöver använda per grad och kilo vatten.</div> <div>Det andra är 2300 (kJ/kg) – det är så mycket energi man behöver för att förånga ett kilo vatten. Det är ett högt ångbildningsvärde. Ett exempel är: När vi kokat veden är massafibrerna suspenderade i kokluten. Vi tvättar ren massafibern med vatten och ju mer vatten vi använder desto större energibehov har vi senare i processen. Här gäller det att effektivisera tvätten av massafibern, använda så lite vatten som möjligt, för att minimera värmebehovet i efterföljande indunstningssteg. <br /><br /></div> <div><b>Är vatten en bristvara här?</b></div> <div>– Nja, det är nog inte bristen på vatten utan kostsamt energimässigt att få bort vattnet. Här handlar det om jättestora mängder energi. Bara för att ge någon slags proportion – ett delsteg i massaprocessen är man indunstar, och koncentrerar svartluten. Varje sekund i Sverige kokas det bort mer än en kubikmeter vatten. Enorma mängder. Det görs på ett smart sätt idag, men här finns det så mycket mer att göra. <br /><br /></div> <div><b>Om man lyckas göra alla dessa effektiviseringar, skulle det då gå åt mindre skog?</b></div> <div>– Man kan uttrycka det så, men kan också säga att man behöver få ut mer av samma mängd skog. Ska vi ersätta petroleumbaserade produkter – så är det så enormt mycket vi behöver. Vi använder så otroligt mycket petroleumbaserade produkter i dagsläget. För att få skogen att räcka måste vi verkligen vara effektiva.</div> <div>– Det som är så himla intressant – som inte så många tänker på är att för mer än 100 år sedan insåg man att man behövde plantera skog. Det stiftades olika lagar om hur man borde förvalta skog. Därför har vi så gott om skogsråvara idag.</div> <div>Hade man inte gjort det – så hade väl Halland sett ut som vissa delar av England. Grönt. Med mycket hedmarker, säger Hans Theliander.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur skogens bäst bör nyttjas diskuteras flitigt av samhällets olika aktörer så vilka möjligheter ser du framöver?</b></div> <div>– Allting är sammankopplat och komplext. Det är mycket politik i det hela. Jag hoppas verkligen att man får rätsida på diskussionen om skogen. I stort kan man nog säga att det finns mycket välskött skog i Sverige – och på något sätt bör vi kunna nyttja den på ett hållbart sätt, men inte överutnyttja någonting. Med smartare processteknik kan vi bidra till att man kan får ut högre verkningsgrad på det man plockar ut ur skogen. Man får då ut mer per ton uttagen skog.</div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Det är ett viktigt budskap om varför man ska förfina processteknik. <span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">ersonligen tycker jag inte att det är effektivt när man eldar upp veden direkt, utan i stället skall vi tillverka olika material och kemikalier. Att vi sedan efter flera användningscykler använder det som energikälla måste vara OK.</span></div> <div>– En annan viktig sak – är att vi ska kunna återanvända och cirkulera material på ett bra sätt. Här har skogsindustrin gått i bräschen när det gäller pappersinsamling och hur man använder fibrerna flera gånger. Det måste vi bli ännu bättre på än var vi är i dagsläget, avslutar Hans Theliander.<br /><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>R</b></span><span style="background-color:initial"><b>elaterat </b><br /><a href="https://wwsc.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Wallenberg Wood Science Center</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Han får skogsindustrins främsta utmärkelse</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><font color="#1166aa"><b><span></span><a href="https://treesearch.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Treesearch</a></b></font></span></div> <div><span style="background-color:initial"><font color="#1166aa"><b><a href="https://treesearch.se/"></a></b></font><a href="/sv/Personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Lisbeth Olsson</a><br /><a href="/en/Staff/Pages/paul-gatenholm.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Paul Gatenholm</a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/svensk-skogsindustris-fornamsta-utmarkelse.aspx"><br /><br /></a></span></div> ​​​​​Tue, 08 Feb 2022 18:00:00 +0100