Nyheter: Kemi- och bioteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 16 Oct 2021 10:37:49 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Sonia-Yeh-vice-styrkeomradesledare-för-Energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Sonia-Yeh-vice-styrkeomradesledare-f%C3%B6r-Energi.aspxSonia Yeh vice styrkeområdesledare för Energi<p><b>​– Jag är tacksam att Sonia Yeh åtagit sig att delta i ledningen av styrkeområdet. Som styrkeområdesledare kommer vi också ha stöd av Anders Hellman och Cecilia Geijer som kompletterar våra kompetenser, säger Tomas Kåberger, ledare för Chalmers styrkeområde Energi.Sonia Yeh, professor i energi- och transportsystem på Chalmers, ersätter Anders Ådahl, på styrkeområde Energi, då han gått vidare till nya uppdrag för bland annat Chalmers stiftelse.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sonia Yeh har sin tjänst vid institutionen för rymd- geo- och miljövetenskap på Chalmers. Hennes forskningsområden innefattar alternativa transportbränslen, konsumentbeteende och rörlighet i städerna samt arbete med hållbarhetsstandarder. Hennes forskning har gjort henne till en internationellt erkänd expert inom energiekonomi och modellering av energisystem.</span><div>Bland annat ledde hon ett stort samarbetsprojekt med universitet i Kalifornien för att ta fram råd till de amerikanska staterna Kalifornien och Oregon, samt British Columbia i Kanada, kring design och genomförande av marknadsbaserade policys med målet att minska utsläpp av växthusgaser från transportsektorn.</div> <div>Sonia Yeh kom hon till Chalmers som Adlebertskas gästprofessor 2015, hon har också tilldelats US Fulbright ämnesföreträdarprofessur i Alternativ energiteknik, där hon har en viktig roll i att underhålla och utveckla utbytet av forskning kring transport mellan USA och Sverige, samt övriga Europa.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/cecilia5q_340x400.jpg" alt="Cecilia Geijer" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:300px;height:347px" /><b>Cecilia Geijer </b>är forskarassistent på avdelningen för Industriell Bioteknik vid institutionen Biologi och Bioteknik.</div> <div>Hennes forskningsfokus är att utveckla jäststammar som effektivt kan jäsa allt socker i lignocellulosa till hållbara biobränslen och biokemikalier i ett framtida bioraffinaderi. För att förstå hur jäst bäst tar upp och metaboliserar olika sockerarter arbetar hon både med industriella stammar av modellorganismen S. cerevisiae liksom icke-konventionella jästarter med intressanta bioteknologiska egenskaper. <br />Cecilia Geijer och hennes forskargrupp använder den nobelprisbelönade CRISPR-Cas9-tekniken för att förse bagerijästen med gener från andra organismer, vilket möjliggör jäsning också av andra sockerarter från växtbiomassa och breddar jästens användningsområden.</div>Fri, 15 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Molekylmixning-skapar-superstabilt-glas-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Molekylmixning-skapar-superstabilt-glas-.aspxMolekylmixning skapar superstabilt glas<p><b>​Med hjälp av en ny metod går det att framställa glas som både är superstabilt och har lång livslängd. Sådant glas kan bidra till att förbättra alltifrån läkemedel till avancerade bildskärmar och solceller. En Chalmersledd studie visar nu hur en mix av många och upp till åtta olika molekyler på samma gång kan skapa glas med efterlängtade egenskaper.  ​</b></p><div>​Glas är ett så kallat amorft ämne och saknar en vidsträckt ordnad struktur. Det gör att det inte bildar kristaller. Just det faktum att glas inte bildar kristaller gör det mycket användbart. Det vi vanligen kallar glas, exempelvis fönsterglas, är främst kiseldioxidbaserade, men glas kan formas av många olika ämnen. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Cellulosatråd/portratt_christian_muller_320x305px.jpg" alt="Porträttbild Christian Müller " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><div>Vetenskapen söker ständigt efter nya glasartade material med bättre egenskaper och nya möjliga tillämpningar. Den aktuella Chalmers studien <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi4659" title="Länk till vetenskaplig artikel ">publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science Advances </a>och innebär ett viktigt kliv framåt på det här området.  <br /><br /></div> <div>– Genom att blanda många molekyler har vi nu plötsligt öppnat upp möjligheten att skapa nya och mycket bättre glasformande material. Alla som arbetar med organiska molekyler vet att en blandning av två molekyler kan göra det lättare att forma ett glas, men ingen hade nog förväntat sig att fler, och så här många, skulle kunna ge ett så mycket bättre resultat, säger forskningsledaren Christian Müller, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Stabilare än fönsterglas   </h2></div> <div>Glas bildas när en vätska kyls ner utan att den kristalliseras, en process som kallas vitrifikation. Metoden att använda två eller tre molekyler för att bilda ett glas är ett väletablerat koncept. Däremot har frågan om vad som händer när man blandar fler molekyler hittills fått liten uppmärksamhet.  ​​<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Christian%20Müller%20Molekylmixning%20skapar%20superstabilt%20glas/Sandra%20Hultmark%20320x340.jpg" alt="Porträttbild Sandra Hultmark " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br />I det här fallet har Chalmersforskarna experimenterat med att blanda upp till åtta olika perylen-molekyler, som var och en har en hög fragilitet. Fragilitet är ett värde som är relaterat till hur lätt materialet kan bilda glas och låga siffror betyder en god förmåga. Mixen av många molekyler gjorde att fragiliteten sänktes avsevärt och forskarna kunde få fram en mycket stabil glasbildare med rekordlåg fragilitet. </div> <br /></div> <div> </div> <div>– Fragiliteten i glaset i studien är mycket låg och motsvarar de bästa resultaten för något organiskt material, men också jämfört med polymerer och oorganiska material som metalliska glas. Resultaten är jämförbara och till och med bättre än fragiliteten i vanligt fönsterglas, som är det vi hittills känt till som ett av de bästa på att bilda ett glas, säger Sandra Hultmark, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Förlänger produkters livslängd och sparar resurser </h2> <div> </div> <div>Viktiga användningsområden för stabila organiska glasmaterial är avancerad teknik i bildskärmar som OLED-skärmar och i förnybara energikällor som organiska solceller.<br /><br /></div> <div> </div> <div>– OLED-skärmar är konstruerade med glasartade lager av organiska molekyler som kan utstråla ljus. Om de blir mer stabila kan vi öka hållbarheten för en OLED och därmed även skärmen, förklarar Sandra Hultmark. </div> <div> </div> <div>Ytterligare ett användningsområde för stabila glas är läkemedel. Amorfa läkemedel löses upp snabbare och hjälper kroppen att ta upp den aktiva substansen. Därför utformas många läkemedel i glasartade format. För dessa läkemedel är det avgörande att glaset inte kristalliseras över tid. Ju stabilare glas, desto längre tid kan läkemedlen användas.<br /><br /></div> <div> </div> <div>– Med stabilare glas eller glasbildade material, kan vi förlänga livslängden på ett stort antal produkter, vilket i sin tur sparar på både jordens resurser och ekonomi, säger Christian Müller.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen </h3> <div> </div> <div><div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.science.org/doi/10.1126/sciadv.abi4659" title="Länk till vetenskaplig artikel ">“Vitrification of octonary perylene mixtures with ultralow fragility</a>” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och är skriven av Sandra Hultmark, Alex Cravcenco, Khuschbu Khushwaha, Suman Mallick, Paul Erhardt, Karl Börjesson och Christian Müller. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. <br /><br /></li> <li>Forskarna valde att arbeta med en serie av små, konjungerade molekyler som består av en kärna av perylen med olika påhängande alkylgrupper. Alla åtta perylenderivaterna kristalliserades lätt när de var separerade från blandningen och visade på en fragilitet på över 70.   <br /><br /></li> <li>Mixen av de åtta perylenderivaterna resulterade i ett material som uppvisar en fragilitet på endast 13. Det är ett rekordlågt värde för något glasformande material som hittills utforskats, vilket även inkluderar polymerer och oorganiska material som metalliska glas och kiseldioxid.  <br /><br /></li> <li>Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet (European Research Council) och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse genom projektet Mastering Morphology for Solution-borne Electronics. </li></ul></div></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta: </h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx" title="Länk till profilsiida ">​<span style="background-color:initial">Christian Müller</span></a><span style="background-color:initial">, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Sandra-Hultmark.aspx" title="Länk till profilsida ">Sandra Hultmark</a>, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text: Jenny Holmstrand och Joshua Worth <br />Bild: Chalmers/Joshua Worth/Yen Stranqvist </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> ​</div> ​Thu, 14 Oct 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Prisade-for-metod-som-mojliggor-full-utveckling-av-RNA-lakemedel.aspxPrisade för metod som möjliggör full utveckling av RNA-läkemedel<p><b>​RNA-baserade medicinska terapier fick sitt stora genombrott som Covidvaccin. Men för att också kunna bota cancer och andra sjukdomar behövs en förfinad teknik som ökar upptaget av RNA i målcellen. Elin Esbjörner och Marcus Wilhelmsson har lett ett forskarlag som utvecklat en metod som gör tekniken möjlig. För det får de nu Styrkeområdenas pris.</b></p><b>​</b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A_A_Elin-Esbjorner_2.jpg" alt="Elin Esbjörner " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px" /><span style="background-color:initial"><b>De kommer från olika håll</b>, men har delat lunch- och fikarum i många år.</span><div>– Vi har pratat länge om att samarbeta för att undersöka om Marcus självlysande små RNA molekyler kunde användas i levande celler, men har aldrig haft någon gemensam plattform för det. 2017 fick vi, tillsammans med fler forskare på Chalmers och andra svenska universitet, ett stort forskningsanslag som gjorde det möjligt, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik.</div> <div><br /></div> <div><b>Forskningscentret FoRmulaEx</b> bildades och ett mål sattes upp – om allt flöt på riktigt bra skulle de ha utvecklat en metod för att tillverka självlysande mRNA inom sex år.</div> <div>Det tog tre.  </div> <div>– mRNA är den molekyl som cellen använder för att avläsa genetisk kod och översätta dem till protein. Det används i Covidvaccinet, men man hoppas också kunna utveckla mRNA-baserad cancervaccin och behandlingar för tex olika typer av genetiska sjukdomar. Potentialen är enorm. Men för att det ska fungera måste dessa stora och ömtåliga molekyler bli bättre på att ta sig in i cellerna och därefter nå sitt mål. Det funktionella upptaget i cellerna är idag i bästa fall ett par procent.</div> <div><br /></div> <div><b><img src="/en/areas-of-advance/energy/news/PublishingImages/A-A_Marcus-Wilhelmsson_I0A4104.jpg" alt="Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" />Det är här det självlysande</b> mRNA:t kommer in. Marcus Wilhelmsson, som är professor på institutionen för kemi och kemiteknik, förklarar att det uppför sig som ett naturligt mRNA, trots att en av RNAs egna byggstenar här bytts ut med en motsvarande självlysande byggsten som utvecklats av teamet.</div> <div><br /></div> <div>– På så sätt kan man följa mRNA molekyler in i cellen och se hur de tas upp. Metoden gör det lättare för läkemedelsindustrin och akademiska forskargrupper att påskynda utvecklingen av mediciner.</div> <div><br /></div> <div><b>För att säkra att metoden </b>kommer till nytta har forskarna skickat in ett par patentansökningar och med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor håller ett företag på att startas upp.</div> <div>– Vi anställer just nu en affärsutvecklare och om några veckor är företaget igång.</div> <div><br /></div> <div><br /><br /><b>Så hur lång tid</b> kan det ta innan den nya teknologin kan finnas på marknaden?</div> <div>– Den självlysande byggstenen skulle kunna vara på marknaden inom ett år. Kunniga labb världen över skulle kunna använda den för att göra egna studier. Ett enkelt kit för hela teknologin, där information kring tillverkningen av den långa mRNA-strängen ingår, kanske tar två år, säger Marcus Wilhelmsson.</div> <div><br /></div> <div><b>Metoden har redan fått</b> en hel del uppmärksamhet, inte minst sedan Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut projektet och innovationen till sin årliga 100-lista. Styrkeområdenas pris är ytterligare ett erkännande om att resultatet av den gränsöverskridande forskningen som också gjorts i samarbete med AstraZeneca faktiskt gör skillnad.<br /><br /></div> <div><b>– Sverige är inte känt för att ha</b> många priser inom akademin så det är jättekul att få den uppmärksamheten. Det är också ärofyllt, speciellt när man tänker på vilka duktiga personer som fått priset tidigare. Vi är väldigt stolta.<br /><br /><b>Relaterat:</b><br /><a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Forskningscentret FoRmulaEx</a><br /><br />Text: Lars Nicklasson</div> ​​​Wed, 15 Sep 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Effektivare-eldistribution-med-nytt-isoleringsmaterial.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Effektivare-eldistribution-med-nytt-isoleringsmaterial.aspxEffektivare eldistribution med nytt material<p><b>​Högspända likströmskablar spelar en viktig roll för energiförsörjningen när en stor del av produktionen sker långt från användarna. Ny forskning från Chalmers förbättrar kablarnas egenskaper. Detta tack vare ett nytt isoleringsmaterial där ledningsförmågan är tre gånger lägre än i de kablar som används idag.</b></p>​Högspända likströmskablar har många fördelar. I omställningen till förnybar energi har de visat sig extra intressanta, eftersom vind- och solfångare liksom vattenkraftverk ofta ligger placerade mer fjärran från städer där de flesta slutanvändarna finns, och därmed kräver längre transportsträckor. <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Cellulosatråd/portratt_christian_muller_320x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträttbild Christian Müller " style="margin:5px" /><div>Med ett isolerande lager kan kablarna grävas ner eller läggas på havsbotten, vilket gör en avsevärt större utbyggnad av nätet möjlig och innebär att olika delar av världen kan kopplas ihop. <span style="background-color:initial">Flera projekt pågår just nu i Europa, till exempel projektet ”NordLink” som ska skapa ett sammanbundet elnät från södra Norge till norra Tyskland. </span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div><br /></div> <div>– För vi ska kunna klara av den snabbt ökande efterfrågan på el och hantera det varierade utbudet av förnybar energi, är effektiva och säkra högspända likströmskablar en nyckelfråga. Tillgången till förnybar energi kan variera. Vi måste kunna transportera el långa sträckor för att säkra upp en stadig och pålitlig distribution, säger Christian Müller, professor och forskningsledare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola. <br /></div> <div><br /></div> <div>Så lite energi som möjligt bör förloras under transporten av elen. Ett sätt att minska en sådan överföringsförlust är att öka spänningen i kablarna. </div> <div><br /></div> <div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/isoleringsmaterial%20i%20högspänningskablar/Xiangdong-Xu%20320x305.jpg" alt="porträttbild Xiangdong Xu" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Men det påverkar isoleringsmaterialet negativt. De påfrestningarna skulle däremot kunna avhjälpas om den elektiska ledningsförmågan i isoleringsmaterialet minskade tillräckligt, förklarar Xiangdong Xu, forskare på Institutionen för Elektroteknik på Chalmers.</div> <p style="margin-bottom:8.25pt"></p> <div><span style="background-color:initial">Det är det här problemet som forskarna nu presenterar en ny intressant lösning på.</span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Materialet ger kablarna tre gånger lägre ledningsförmåga </h2> <div>Grunden i det nya materialet är polyeten (en plast) som även används i befintliga isoleringsmaterial i högspända likstömskablar. Genom att tillsätta mycket små mängder (5 miljondelar) av den konjugerade polymeren poly(3-hexyltiofen) (P3HT) har Christian Müller och hans kollegor kunnat få fram en tre gånger lägre elektrisk ledningsförmåga jämfört med en polyeten utan tillsatsen. I förhållande till de små mängderna som krävts bedömer forskarna det som det bästa resultatet som uppvisats hittills, för en ledningsreducerande tillsatts i högspända likströmskablar. ​​<br /></div> <div><br /></div> <div><p style="margin-bottom:8.25pt">Tillsatsen är ett välkänt material och eftersom det dessutom endast krävs så små mängder av den bedömer forskarna att den nya kunskapen i förlängningen öppnar upp nya möjligheter för tillverkare och industrin. Andra möjliga ämnen som kan minska ledningsförmågan är nanopartiklar av olika metalloxider och andra polyolefiner, men där behöver man tillsätta betydligt mer material vilket inte ses som den bästa vägen framåt.</p> <p style="margin-bottom:8.25pt">– Inom materialvetenskapen strävar vi efter att använda så få tillsatser som möjligt för att skapa bättre förutsättningar för att de ska komma till nytta i industrin och för att materialen ska kunna återvinnas bättre. Det är därför vi ser just att det endast krävs en mycket liten mängd tillsats för att uppnå goda resultat, som en stor fördel med det här materialet, säger Christian Müller.     ​<br /></p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Upptäckt som kan leda till nytt forskningsfält</h2> <p></p> <p style="margin-bottom:8.25pt">Konjugerade polymerer, som till exempel P3HT, har tidigare använts för att konstruera böjbar och tryckt elektronik. Däremot är det första gången som de används och prövas som tillsats för att förändra egenskaperna i en vanlig plast. Forskarna tror därför att deras upptäckt ska öppna upp för en mängd nya applikationer och forskningsinriktningar. <br /></p></div> <div>– Vår förhoppning är att den här studien kan dra igång ett nytt forskningsfält och inspirera andra forskare att undersöka design och optimering av plaster med avancerade elektiska egenskaper, för energitransporter och lagrings applikationer, säger Christian Müller. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakt:</h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Christian Müller​</a>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik</div></div> <div>​<br /></div> <div>Studien har letts av Christian Müller och hans forskargrupp på Chalmers och gjorts i samarbete med kollegor verksamma i både Sverige och utomlands. Den presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.​</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen</h3></div> <div><ul><li>Forskningsstudien ingår i ett projekt finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning.</li></ul></div> <div><ul><li>​Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1002/adma.202100714" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Repurposing Poly(3-hexylthiophene) as a Conductivity-Reducing Additive for Polyethylene-Based High-Voltage Insulation</a> har publicerats i Advanced Materials och är skriven av Amir Masoud Pourrahimi, Sarath Kumara, Fabrizio Palmieri, Liyang Yu, Anja Lund, Thomas Hammarström, Per-Ola Hagstrand, Ivan G. Scheblykin, Davide Fabiani, Xiangdong Xu och Christian Müller. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Bolognas universitet, Lunds universitet och Borealis AB. </li></ul> <div><br /></div></div></div></div> <div>Text: Jenny Holmstrand och Joshua Worth </div> <div><br /></div>Thu, 26 Aug 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kunskap-om-korn-i-nanoskala-kan-bidra-till-gron-energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Kunskap-om-korn-i-nanoskala-kan-bidra-till-gron-energi.aspxKunskap om korn i nanoskala kan bidra till grön energi<p><b>Christoph Langhammer utforskar gränser. Men det är inte yttre gränser, utan inre – inuti de nanopartiklar som han bygger för att skapa snabba och känsliga vätgassensorer. I gränsområdena beter sig materialen annorlunda. Det vill han utnyttja för att förbättra partiklarna.</b></p>​– Det sista året har intresset för vätgas accelererat lavinartat inte minst inom EU, och allt fler börjar förstå att dagens vätgassensorer inte är bra nog – och att de kommer att behövas överallt, säger Christoph Langhammer, professor i kemisk fysik vid Chalmers och Wallenberg Academy Fellow 2016.<br /><br /><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/kunskap-om-korn-i-nanoskala-kan-bidra-till-gron-energi"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs den intressanta intervjun med Christoff Langhammer på kaw.wallenberg.org</a><br /><br />Fri, 23 Jul 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Avslojar-proteiners-struktur-ner-på-atomniva.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Avslojar-proteiners-struktur-ner-p%C3%A5-atomniva.aspxAvslöjar proteiners struktur ner på atomnivå<p><b>​​Under sin första period som Wallenberg Academy Fellow blev  Martin Anderssons forskargrupp först i världen med att analysera vävnadsmaterial med en så kallad atomsond. Nu utvecklar han en metod för att bestämma proteiners exakta struktur med samma verktyg – något som kan öppna nya dörrar inom läkemedelsutvecklingen.</b></p><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/avslojar-proteiners-struktur-ner-pa-atomniva"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Läs Ingela Roos intervju med Martin Andersson på kwa.wallenberg.org​​​</a>Mon, 19 Jul 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Digitala-Almedalen--Klimat-och-energifragan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Digitala-Almedalen--Klimat-och-energifragan.aspxDigitala Almedalen – Klimat- och energifrågan<p><b>​Årets Almedalsvecka är hölls som vanligt den första veckan i juli, men i år var den helt digital. Det betyder att de flesta seminarier är tillgängliga i efterhand. Här är några med koppling till Chalmers. </b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62019">Omställningen för vägtransporter - hur ser den ut och vad innebär den? </a></span><div>Transporter bidrar med omkring 5 procent av EU:s BNP och sysselsätter mer än 10 miljoner i Europa. Men transporter kommer till ett högt pris, då de står för en fjärdedel av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Hur ställer vi om för att nå klimatmålen? Hur kan vätgas bidra till att minska utsläppen? På seminariet medverkar <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/61349"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kan kärnkraften rädda klimatet? </a></div> <div>Det finns de som tror på kärnkraften som räddare av klimatet och elförsörjningen. På seminariet medverkar <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%C3%A5berger">Tomas Kåberger</a> som är först ut bland talarna. Åtta minuter intressant lyssning med internationell utblick.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62142">Byggsektorn och hotet om elbrist</a></div> <div>Prognoser talar om en kommande kraftigt ökad efterfrågan på el. Men det är inte bristen på elenergi som ser ut att blir ett problem utan efterfrågan på eleffekt under vissa tider. Vad kan göras på lokal nivå ända ner till fastighetsägares och elkonsumenters möjligheter? På Seminariet medverkar <a href="https://www.johannebergsciencepark.com/">Mats Bergh, Johanneberg Science Park. </a></div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62619"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hur säkrar vi en robust energiförsörjning till industri och samhälle?</a></div> <div>Vårt samhälle är idag helt beroende av el. Med en ökande elanvändning krävs robusta energiförsörjningssystem. Hur väl förberett är Sverige att förse industri och privatpersoner med el när efterfrågan ökar? Kan vi bunkra förnybar energi och stärka den regionala och lokala elförsörjningen?  Medverkar gör <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>PLAY: </b><a href="https://almedalsveckanplay.info/62406">Hur får vi mer och hållbar sjömat på våra tallrikar? </a></div> <div>Sverige har förutsättningarna för att producera hållbar sjömat i stor skala. Vi som bor här skulle också må gott av att äta mer sjömat. Hur kan politiker, myndigheter, näringsliv och akademin samverka för att åstadkomma det? Och vad ska vi göra med fisken som inte längre blir foder åt danska minkar? Medverkar på seminariet gör <a href="/sv/personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY: </b><a href="https://almedalsveckanplay.info/62745"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Malmö vill gå i täten för CCS-utvecklingen. Vad krävs för att detta ska bli möjligt? </a></div> <div>Malmö stad vill vara ledande i omställningen till ett hållbart energisystem och har som mål att Malmö ska försörjas till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi till 2030. Medverkar gör <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><a href="https://almedalsveckanplay.info/62745" target="_blank"><br /></a></div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62073"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hållbara batterier – varför är det så viktigt? ​</a></div> <div>Hållbara batterier stödjer utvecklingen av elfordon och möjliggör utbyggnad av förnybar energi eftersom batterierna kan lagra energi och stabilisera elnäten. Hur kan Sverige och EU vara i framkant vad gäller hållbara batterier? </div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/63075"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />En ny skogspolitik på väg – vem sätter agendan? </a></div> <div>Den svenska skogspolitiken är föremål för diskussion igen. Men finns det förutsättningar att nå bred politisk enighet om skogens oförenliga mål? Det är kanske inte i riksdagen som framtiden för den svenska skogen avgörs, utan i EU? Vem sitter i förarsätet? </div> <div><br /></div> <div><b>Almedalsveckan 2021 hölls mitt i regeringskrisen. I åtta digitala intervjuer gav politikernas sin syn på Sveriges energiförsörjning.</b></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://www.energiforetagen.se/almedalen-2021/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Politikernas syn på Sveriges energiförsörjning </a></div> <div><br /></div>Fri, 16 Jul 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Ny-design-ger-elektroniska-papper-optimala-farger-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Ny-design-ger-elektroniska-papper-optimala-farger-.aspxNy design ger elektroniska papper optimala färger<p><b>​Tänk dig att kunna sitta i solen och läsa på en digital skärm, tunn som papper med samma bildkvalitet som om du hade suttit inomhus. Visionen behöver inte ligga så långt bort. På Chalmers utvecklar forskare en ny sorts skärmar – även kallade elektroniska papper – där omgivningens ljus används och energiförbrukningen blir minimal. Nu har de tagit fram en ny design som kan optimera färgkvaliteten och ta tekniken ännu närmare vår vardag. ​</b></p><div>​Traditionella digitala skärmar använder bakomliggande ljus för att lysa upp texter eller bilder. Det fungerar bra inomhus, men de flesta av oss har nog upplevt hur svårt det är att titta på dem i en starkt upplyst omgivning som till exempel ute i solen. Reflektiva skärmar använder däremot det naturliga ljuset runt om oss och härmar sättet som våra ögon reagerar när vi tittar på ett vanligt papper. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/elektroniska%20papper%20Anderas%20Dahlin/Marika_Gugole_220x230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträttbild Marika Gogole " style="margin:5px" /><br /><div>– För att reflektiva skärmar ska kunna få ett ordentligt genombrott och kunna konkurrera med de energikrävande digitala skärmar som vi använder i dag, måste bilder och färger återges med samma höga kvalitet. Vi vill visa hur tekniken kan användas och göra den intressant för marknaden, säger Marika Gugole, doktorand vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. ​​<br /><br /></div> <div><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/bojbart-elektroniskt-papper-visar-hela-fargskalan%2cc3179469" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">Tidigare har forskarna lyckats ta fram ett ultratunt, böjbart material som återger alla färger som en led-skärm kan visa, och som bara kräver en tiondel av energin som en vanlig läsplatta förbrukar</a>. I en nyligen publicerad studie har forskarna tagit tekniken ytterligare ett steg framåt. Den här gången har de utgått från ett redan utforskat poröst ämne – en nanostruktur där volframtrioxid tillsammans med guld och platina gör så att e-pappret ändrar färg​. Utifrån detta har chalmersforskarna tagit konceptet vidare och skapat en omvänd design, som gör att färgerna kan visas mycket bättre på skärmen. <a href="https://doi.org/10.1021/acs.nanolett.1c00904" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Resultaten presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nano Letters. </a></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Omvänd design för bästa möjliga färgkvalitet</h2></div> <div><span style="background-color:initial">Den stora skillnaden med den nya designen är att forskarna har placerat det som gör materialet elektriskt ledande under den pixlade nanostrukturen som återger färgerna. Tidigare låg dessa ovanpå strukturen, vilket ledde till att färgerna på den reflektiva skärmen inte fick optimal kvalitet. Med den nya designen tittar man direkt på den pixlade ytan och ser därför färgerna mycket klarare.​</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div>Utöver den minimala energiåtgången finns även andra fördelar med reflektiva skärmar. Till exempel blir ögonen inte lika trötta som när man tittar på en vanlig skärm.<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/elektroniska%20papper%20Anderas%20Dahlin/Andreas_Dahlin%20220x230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="porträttbild Anderas Dahlin " style="margin:5px" /><br />För att tillverka dessa reflektiva skärmar krävs vissa sällsynta metaller som guld och platina, men mängderna som behövs i den slutliga strukturen är mycket små eftersom den är så tunn. På sikt har forskarna goda förhoppningar om att det ska gå att avsevärt minska mängderna som behövs till produktionen. <br /><br /></div></div> <div>–Vårt främsta mål när vi utvecklar reflektiva skärmar, eller elektroniskt papper, är att hitta hållbara lösningar och spara energi. Energiförbrukningen blir nästan noll eftersom vi helt enkelt utnyttjar omgivningens ljus, säger forskningsledaren Andreas Dahlin, biträdande professor vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Flexibelt och brett användningsområde ​</h2></div> <div>Reflektiva skärmar finns redan idag i somliga läsplattor, men de visar enbart färgerna svart och vitt bra, vilket begränsar användningen av dem. ​<br /><br /></div> <div>– En stor industriaktör med rätt teknisk kompetens skulle i princip kunna börja utveckla en produkt med den nya tekniken inom ett par månader, säger Anderas Dahlin. </div> <div><br /></div> <div><div>Han ser också ett flertal olika användningsområden framför sig. Förutom smarta telefoner och läsplattor skulle det också kunna vara utomhusreklam och då fungera som energi- och resurssparande alternativ till såväl tryckta affischer som dagens rörliga digitala skärmar.  </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Uppdatering av texten: Nästa steg taget – videohastighet för reflektiva skärmar </h2> <div><span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial"> en ny studie </span><a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/adma.202103217" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Video Speed Switching of Plasmonic Structural Colors with High Contrast and Superior Lifetime​</a><span style="background-color:initial">, publicerad 26 Augusti i den vetenskapliga tidskriften Advanced Materials, har Andreas Dahlins forskargrupp tillsammans med kollegor från universitet i Cambridge lyckats få de reflektiva skärmarna att uppnå videohastighet. </span></div></div> <div><br /></div></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> ​Mer om forskningen </h3> <div><ul><li>Forskningen om det nanotunna elektroniska pappret har pågått under ett flertal år på Chalmers och arbetet har belönats med både internationell uppmärksamhet och stora strategiska forskningsanslag. <br /><br /></li> <li>​Tekniken i chalmersforskarnas energisnåla reflektiva skärmar bygger på ett material som kan reglera hur ljus absorberas och reflekteras. I den nanostruktur som utgör materialet bidrar volframtrioxid, guld och platina till färgerna och deras växlingar. Nanostrukturen leder elektroniska signaler genom hela skärmen och kan mönstras för att skapa högupplösta bilder. Med hjälp av en ny design utvecklad på Chalmers visas färgerna mycket tydligare jämfört med tidigare koncept. <br /><br /></li> <li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1021/acs.nanolett.1c00904" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Electrochromic Inorganic Nanostructures with High Chromaticity and Superior Brightness</a> har publicerats i Nano Letters och är skriven av Marika Gugole, Oliver Olsson, Stefano Rossi, Magnus P. Jonsson och Andreas Dahlin. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet.</li></ul></div> <div><div> <div><p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li>​Den vetenskapliga artikeln <a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/adma.202103217" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Video Speed Switching of Plasmonic Structural Colors with High Contrast and Superior Lifetime​</a> har publicerats Advanced Materials och är skriven av Kunli Xiong, Oliver Olsson, Justas Svirelis, Chonnipa Palasingh, Jeremy Baumberg, Andreas Dahlin​. Forskarna är verksammma vid Chalmers tekniska högskola och Cambridge universitet. </li></ul> <p></p></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta: </h3></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Andreas-Dahlin.aspx" title="länk till Anderas Dahlins personliga profilsida ">Andreas Dahlin</a><br />biträdande professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola<br /><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/gugole.aspx" title="länk till Marik Gogoles personliga profilsida ">Marika Gugole</a><br />doktorand, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola</div></div> <div>​<br /></div> <p class="chalmersElement-P">​</p> <p class="chalmersElement-P">Text: Jenny Holmstrand och Mia Halleröd Palmgren <br />​</p> ​Mon, 12 Jul 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspxGenombrott för att spåra RNA i celler<p><b>​​Forskare på Chalmers har lyckats ta fram en metod för att märka mRNA molekyler och följa dess väg i cellerna, med blotta ögat i ett mikroskop och i realtid – utan att påverka mRNAts naturliga funktion. Genombrottet har stor betydelse för att underlätta utvecklingen av nya RNA-baserade mediciner. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">RNA-baserade medicinska terapier erbjuder fantastiska möjligheter att förebygga, behandla och potentiellt bota sjukdomar. </span><span></span><span>Men leveransen av RNA-terapier in i cellen är fortfarande ineffektiv och otill​räckligt kartlagd. Leveransmetoderna behöver optimeras för att RNA-teknikens potential ska kunna utnyttjas till fullo.</span><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif">​</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">En ny metod som presenterades nyligen i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society, kan bli en viktig pusselbit för att övervinna leveransproblemet. </span><div><h3 class="chalmersElement-H3"><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Marcus%20Wilhelmsson_320x320.jpg" alt="Porträttbild Marcus Wilhelmsson" class="chalmersPosition-FloatRight" /></span></h3> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><div>– Eftersom vår metod kan bidra till att lösa ett av de största problemen för att upptäcka och utveckla nya läkemedel, ser vi att den här forskningen kan underlätta ett paradigmskifte från traditionella läkemedel till RNA-baserade terapier, säger Marcus Wilhelmsson, Professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och en av artikelns huvudförfattare.</div></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör mRNA självlysande utan att påverka dess naturlig aktivitet  </h2> <div> </div> <div><div><span style="background-color:initial">Forskningen bakom metoden har gjorts i ett samarbete mellan kemister och biologer på Chalmers och AstraZeneca och inom forskningscentret <a href="/en/centres/FoRmulaEx/Pages/default.aspx" title="Länk till extern hemsida ">Formulaex</a>. </span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Metoden går ut på att byta ut en av RNAs egna byggstenar, baser, till en självlysande variant som har originalbasens naturliga egenskaper. De fluorescerande baserna som gör RNAt självlysande har utvecklats med hjälp av en särskild kemi, och studien visar att den här metoden för att göra RNA självlysande inte påverkar mRNAts biologiska egenskaper. Den stör inte heller cellens förmåga att översätta mRNA till protein. Det är ett viktigt genombrott som aldrig tidigare lyckats, och den självlysande märkningen gör att forskarna kan följa de aktiva mRNA molekyler in i cellen och i realtid se hur de tas upp i den i ett mikroskop. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>En svår utmaning när man arbetar med mRNA är att dessa är väldigt stora, men samtidigt ömtåliga molekyler.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Marcus%20Wilhelmsson%20spåra%20RNA%20i%20celler/Elin%20Esbjorner%20320x320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />De kan inte kan ta sig in i celler själva, och man måste därför paketera dem. Den metod som hittills visat sig vara mest framgångsrik använder sig av lipida nanopartiklar, små droppar. Det finns fortfarande ett stort behov av att utveckla nya och mer effektiva lipida nanopartiklar, (något som forskare på Chalmers också arbetar med i ett annat projekt) men för att kunna göra det behöver vi förstå hur de tas upp. Att se i realtid hur mRNAt fördelar sig i cellen är därför ett viktigt verktyg. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den stora vinsten med den här metoden är att vi nu lätt kan se vart i cellen som det levererade mRNA tar vägen och i vilka celler som proteinet bildas, utan att vi förlorar RNAts naturliga protein-översättande förmåga, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik och artikelns andra huvudförfattare.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ger viktig information för att bidra till upptäckter av nya läkemedel ​</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>Forskare som arbetar inom området kan använda metoden för att få större kunskap om hur RNAts<br />upptagsprocess fungerar och därmed kan utvecklingen av nya läkemedel både snabbas på och effektiveras. <br />Till skillnad från befintliga metoder för att studera RNA i mikroskop, ger den nya korrekt och mer detaljerad kunskap om processen.<br /><br /></div> <div>– Hittills har det inte gått att mäta den naturliga hastigheten och effektiviteten med vilken RNAt verkar i cellen. Då får man fel svar på frågorna som man ställer när man vill ta fram ett nytt RNA-läkemedel. Om man med sin metod vill ha svar på vilken hastighet en process har och svaret metoden ger är en femtedel av den hastigheten som sker naturligt i cellen när ett läkemedel tas upp och verkar, blir det svårt att kunna optimera läkemedelsutvecklingen, säger Marcus Wilhelmsson.</div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div><h2 class="chalmersElement-H2">På väg mot nyttiggörande - direkt in på IVA:s 100 lista ​</h2></div> <div>När forskarna insåg vilken skillnad metoden skulle kunna göra och hur angelägen den nya kunskapen är för fältet, gjorde de sina resultat tillgängliga så snabbt som möjligt. Nyligen fick de ytterligare bekräftelse på intresset för metoden när Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) valde ut forskningsprojektet och innovationen till sin årliga 100- lista. Där lyftes den också fram som särskilt angelägen för att öka samhällets motståndskraft mot kriser. För att säkra att metoden kommer till nytta har forskarna skickat in en patentansökan och planerar för ett avknoppningsbolag, med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor. <br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://blogs.sciencemag.org/pipeline/archives/2021/04/05/watching-mrna-do-its-thing-in-living-cells" title="Länk till bloggen på extern webbplats ">Forskningen har också presenterats i Science Translational Medicine’s populära ”In The Pipeline”-blogg, som ett särskilt spännande bidrag till forskningsfältet. ​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="Länk till vetensakplig artikel i JACS">Läs den vetenskapliga artikeln i tidskriften Journal of the American Chemical Society (JACS)​</a></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakt </h3> <div>Marcus Wilhelmsson, professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, 031 722 3051, marcus.wilhelmsson@chalmers.se <br /><br /></div> <div>Elin Esbjörner, docent, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 021-772 51 20<br />eline@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"></a><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="länk till vetenskaplig artikel i JACS"><div style="display:inline !important">​</div></a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div></div> <div> </div> <div><br /></div></div> ​​Wed, 30 Jun 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/datorn-kan-bli-framtidens-guldgruva.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/datorn-kan-bli-framtidens-guldgruva.aspxGårdagens dator kan bli framtidens guldgruva<p><b>​Hur många datorer har du i ditt hem? Flera av oss har troligtvis en mindre ansamling. Smartphones och datorer bjuder på fantastiska möjligheter. Men det finns en baksida för människor och planeten. Sofia Nygård och IT-avdelningen arbetar för att Chalmers ska bli mer hållbart, särskilt när det gäller hårdvaran.</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/material/nyheter/PublishingImages/sofia%20nygård.jpg" alt="Sofia Nygård" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– I min egen garderob har jag noll gamla datorer faktiskt. På IT-avdelningen har vi event, återtag, där du även får lämna tillbaka din privata utrustning.  Det har jag utnyttjat. Chalmersutrustning kan man lämna när som helst. Även om jag inte är forskare vet jag att det är viktigt att använda en produkt så länge som möjligt och att sedan återanvända så mycket som möjligt, säger Sofia Nygård, enhetschef på Chalmers IT-avdelning.<br /><br /></span><div>På Chalmers används bärbara datorer fyra år i snitt, och de stationära i fem. Samtliga går nästan alltid att återanvända. Här arbetar IT-avdelningen aktivt med återtag. Efter att man samlat in datorerna raderar sedan en firma all data, ominstallerar datorn och tar bort alla märkningar så att man inte kan koppla den till Chalmers. Efter det går den ut på den nordiska marknaden. Slutet är materialåtervinning, de datorer som inte går att återbruka går direkt till återvinning.<br /><br /></div> <div>– Vi smygstartade med återtag hösten 2018. Det var ett enkelt sätt att kombinera att bidra till Chalmers vision för en hållbar framtid och samtidigt säkerställa att alla våra forskare och lärare har bra utrusning som är funktionell och som är lätt för oss på IT-avdelningen att hantera, berättar Sofia Nygård som är initiativtagaren till återtagen.<br /><br /></div> <div>– Forskarna ska ha bra utrustning. Men utrustningen Chalmers hade alldeles för dålig och för gammal. För att få forskarna att släppa ifrån sig utrustningen behövde vi hitta ett sätt utan att vi bidrar till skrotberget. Skräcken är att ens dator ska hamna i Afrika och att ett barn står och eldar för att återvinna värdefulla metaller, säger Sofia. Så för att lyckas hantera omsättningen, och det elektroniska avfall som genereras arbetar IT-avdelningen på många olika sätt.<br /><br /></div> <div>– Det är viktigt att det finns ett aktivt hållbarhetsarbete, både i samverkan med våra leverantörer, de som äger IT-systemen, för att den vägen påverka och ställa krav på branschen, men också för olika partner. Internt på Chalmers är vår ambition att skapa guider för hur vi ska spara våra dokument, företrädesvis i moln och på filservrar, så att det blir enklare att lämna ifrån sig datorn när den dagen kommer, berättar Sofia Nygård och ger exempel.</div> <div>– Nu tittar vi dels på om Chalmers kan köpa in återbrukade telefoner direkt. Ett exempel på det är smartphones som varit använda i två år. Det spar pengar och koldioxid. Samma sak med skrivare som är återbrukade. Vi medverkar också aktivt i samhällsdiskussionen. Senast i Aktuell Hållbarhet med debattartikeln <a href="https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/debatt/it-kopare-det-ar-dags-att-agera/">It-köpare – det är dags att agera</a>. </div> <div><br /></div> <div><b>Andra initiativ är:</b></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">​Den nystartade plattformen, Chalmers återbrukswebb, <a href="https://reuse.chalmers.se/">reuse.chalmers.se</a> – ett internt blocket, med den stora skillnaden att allt är gratis. Detta här är en del i Chalmers verksamhetsstöds hållbarhetsarbete som bidrar till FN’s globala mål 12, <a href="https://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-consumption-production/">Hållbar konsumtion och produktion​</a>. </span></li> <li>Samarbete med organisationen Closing the loop, som arbetar med cirkulära tjänster. Organisationen är den första som blev godkänd att sköta insamlingen av elektroniskt avfall inom ramen för kravet TCO certified egde. Pengarna som återtagen levererar på Chalmers, bidrar till att Closing the loop kan köpa tillbaka gamla mobiltelefoner från Afrika för återvinning.<br /></li></ul></div> <div>– All elektronik i Europa hamnar i slutändan i Afrika på en deponi. Det är den stora grejen. Där kan de inte återvinna materialet, vilket är en hälsofara. När vi först träffade Closing the loop insåg vi att de också kunde hantera gammalt elektronikavfall lokalt på plats som redan skeppats till Afrika. </div> <div><br /></div> <div><div><img src="/en/staff/Bild/Martina%20Petranikova.jpg" alt="Martina Petranikova" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><b>– Utifrån ett teknologiskt perspektiv </b>så har vi kommit långt, säger Martina Petranikova, docent vid institutionen för Kemi och kemiteknik.</div> <div>Hennes arbete handlar om hydrometallurgiska processer för att utvinna värdefulla metaller från primära källor som malm, och från sekundära källor som bilbatterier, damm från ståltillverkning, gruvavfall, avfall av elektrisk och elektronisk utrustning etc.</div> <div>– Vi har gammalt elektroniskt avfall liggandes hemma. Koncentrationen av ädla metaller, som guld, som användes i en dator runt år 2000 kan användas för att producera fem eller sex datorer idag, så vi borde verkligen lämna in de gamla datorerna.<br /><br /></div></div> <div><div>Fördelen med att återvinna material från avfall är att vi redan har det. Vi behöver inte bryta malm för att utvinna metallerna på nytt, vilket sparar på miljön men också på transporter vilket minskar koldioxidutsläppen.</div></div> <div><br /></div> <div><div>– Jag brukar säga till mina studenter att metaller är fantastiska material. Det spelar ingen roll hur många gånger det återvinns. Gör du det ordentligt och renar metallerna, så behåller de sina egenskaper. Ett exempel är återvunnen aluminium och koppar. Om du använder återvunnet aluminium behöver du bara tio procent av energin för produktionen jämfört med produktion som sker från malmen.</div> <div><br /></div> <div>Martina Petranikova ser också utmaningar för samhället. Eftersom vi har massor av personuppgifter lagrade i vår gamla elektroniska utrustning så är det viktigt att utveckla ett system som gör det säkert för kunderna att lämna in datorerna. En positiv utmaning är att vi inte behöver stora mängder avfall för att få detta lönsamt.<br /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Så vi behöver ett cirkulärt system för att få hållbarare ekonomi och produktion. Idag finns redan ett nätverk och en infrastruktur för hur elektroniskt avfall hanteras. Men effektiv insamling av avfallet är fortfarande det viktigaste steget i hela värdekedjan, avslutar hon.</span><br /></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Relaterat:</b><br /><a href="https://tcocertified.se/konfliktmineraler/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Konfliktmineraler som bryts för IT-produkter driver på krig i utsatta regioner</a><br /><a href="https://www.closingtheloop.eu/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Closing the loop</a><br /><a href="https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/debatt/it-kopare-det-ar-dags-att-agera/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />It-köpare - det är dags att agera</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.aktuellhallbarhet.se/alla-nyheter/debatt/it-kopare-det-ar-dags-att-agera/"></a><a href="https://reuse.chalmers.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Reuse - Chalmers återbrukswebb​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://reuse.chalmers.se/"></a><a href="https://research.chalmers.se/en/person/marpetr"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Martina Petranikovas forskning</a><br /><br /><br /></span></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​​​Fri, 04 Jun 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/effektivare-eldistribution.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/effektivare-eldistribution.aspxNytt isoleringsmaterial kan ge effektivare eldistribution<p><b>​Effektivaste sättet att transportera el långa sträckor är att använda högspända likströmskablar. För att förbättra kablarna ytligare behövs isoleringsmaterial med extra låg elektrisk ledningsförmågan. Det är något som Christian Müller och hans forskargrupp på Chalmers kommit ett steg närmare att förverkliga, i ett projekt finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Det finns många fördelar </b>med likströmskablar. I en likströmskabel kan elen gå i båda riktningarna, ett perfekt sätt att länka samman elnät som annars är skilda åt. Kablarna kan också grävas ner och till och med läggas på havsbotten, vilket möjliggör att man kan bygga ut nätet och koppla ihop olika delar av världen.</span><div><br /></div> <div>Men även om dagens likströmskablar är bra, kan de bli ännu bättre. För att få så små förluster som möjligt i kablarna vill man öka överföringsspänningen. Men det ställer stora krav på isoleringsmaterialet runt ledningen. Dagens mest avancerade elkablar använder strängsprutad (extruderad) isolering baserad på polyeten, en plast liknande den som finns i vanliga plastpåsar. Problemet med materialet är att det är värmekänsligt. Vid de höga arbetstemperaturer som uppstår på 70 till 90 grader, blir materialet mjukt. De här försöker man lösa genom att skapa kovalenta tvärbindningar mellan polymerkedjorna, men då uppstår ett nytt problem. Vid produktionen bildas hälsoskadliga biprodukter, som dessutom försämrar de elektriska egenskaperna i materialet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/personal/PublishingImages/Kemi-%20och%20bioteknik/Tillämpad%20Kemi/Profilbilder%20plan%208/C-Müller.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><b>Christian Müller</b> och hans forskargrupp har hittat ett nytt sätt att förbättra de elektriska egenskaperna av isoleringsmaterialet. Genom att till polyeten tillsätta mycket små mängder av den konjugerade polymeren poly(3-hexyltiofen) (P3HT) kan man drastiskt minska isoleringsmaterialets elektriska ledningsförmåga. Vid tillsatts av endast 5 ppm P3HT blev likströmskonduktiviteten i materialet tre gånger mindre jämfört med polyeten utan tillsatsen – vilket är, om man tar hänsyn till den lilla mängden av tillsatsen som krävs, det bästa resultatet för någon ledningsreducerande tillsats hittills. Andra möjliga ämnen som kan minska konduktiviteten är nanopartiklar av metalloxid och andra polyolefiner, men där behöver man tillsätta betydligt mer material.</div> <div><br /></div> <div>Konjugerade polymerer, som till exempel P3HT, har tidigare använts för att konstruera böjbar och tryckt elektronik. Det här är första gången de används som tillsatts till andra polymerer för att ändra dess egenskaper och forskarna tror att upptäckten kommer att öppna upp för en mängd nya applikationer.<br /><br /><b>RELATERAT:</b></div> <div><br /></div> <div><a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/adma.202100714"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs artikeln i Advanced Materials</a></div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=2F_hmIEh3jo&amp;ab_channel=Stiftelsenf%C3%B6rStrategiskForskningSSF"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se filmen om forskningen</a><br /></div> <div><br /></div> <div><b>ARTIKELFÖRFATTARE:</b></div> <div><a href="mailto:sofie.pehrsson@strategiska.se"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Sofie Pehrsson</a></div> <div><br /></div> Fri, 04 Jun 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Unika-enzymer-del-av-overlevnadsstrategi-i-tarmen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Unika-enzymer-del-av-overlevnadsstrategi-i-tarmen.aspxUnika enzymer del av överlevnadsstrategi i tarmen<p><b>​Forskning har visat att bakteriesammansättningen i människans tarmar kan påverka hälsan. Därför behövs ökad förståelse för bakteriella ekosystem i mag-tarmsystemet. I en nyligen publicerad studie i Journal of Biological Chemistry har forskare vid Chalmers kartlagt en tarmbakteries strategi för att konkurrera om näringsämnen från kostfibrer. Studien valdes ut som en av tidskriftens så kallade “Editors’ Picks”, det vill säga blev topprankad av dess redaktörer.</b></p><p class="chalmersElement-P">​​<span>Tarmbakteriers system och strategier för nedbrytning av kostfibrer i den mat vi äter ser väldigt olika ut. Då forskningen kopplar vissa bakterier till hälsa och andra till sjukdom, är det viktigt med en grundläggande förståelse för hur de ”goda” bakterierna fungerar, till exempel hur de tävlar med andra tarmbakterier om näringsämnen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Kemiska skyddsgrupper försvårar nedbrytning</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Med hjälp av enzymer, proteiner som katalyserar kemiska reaktioner, bryter bakterier ner kostfibrers långa kolhydratkedjor (polysackarider) till enkla sockerarter som de kan äta. Vissa kolhydratkedjor skyddas av kemiska grupper, vilket gör det svårt för bakterierna att bryta ner dem. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Hur bakterier i magen tar sig an dessa skyddsgrupper har inte har studerats så mycket tidigare. I vår studie har vi sett hur en magbakterie, <em>Dysgonomonas mossii</em>, bryter ner den komplexa polysackariden xylan. Det är en viktig beståndsdel i kostfiber, men är svårnedbrytbar då den skyddas av ett flertal kemiska grupper, säger Johan Larsbrink, docent i industriell bioteknik på institutionen för biologi och bioteknik.</span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Hittade tre enzymer som tar bort xylans skyddsgrupper</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><em>Dysgonomonas mossii </em>ingår i bakteriegruppen Bacteroidetes, en dominerande grupp i bakteriefloran i tarmen hos människan, som räknas till de goda bakterierna. Hos dessa bakterier återfinns de enzymer som klyver kolhydratkedjor ofta i stora genkluster i DNAt, så kallade polysaccharide ulilisation loci (PUL).</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Vi hittade tre intressanta enzymer, kolhydratesteraser, med olika egenskaper i ett sådant genkluster i vår bakterie och vi visade hur de används för att klippa bort skyddande grupper från xylan, säger Cathleen Kmezik, doktorand på institutionen för biologi och bioteknik. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Det stora genklustret som innehöll de tre esteraserna inkluderar även flera andra enzymer som kan klippa ner komplexa xylan-kedjor. Att dessa enzymer återfinns i samma kluster visar att det är viktigt för bakterien att kunna klippa bort skyddsgrupperna för att komma åt själva kolhydratkedjan. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​3D-struktur ger bättre förståelse för funktion</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">I studien upptäcktes också att ett av de tre enzymen är ovanligt eftersom det består av två ihopsatta aktiva, katalytiska, domäner. Om man liknar ett enzym vid en sax som klipper speciella kemiska bindningar kan man säga att det här enzymet består av två saxar som har kopplats ihop.</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− Det kan alltså klippa olika kemiska bindningar väldigt nära varandra. Den ena delen av det här speciella enzymet var dock inte särskilt aktivt på de molekyler vi testade i våra labbförsök, men Scott Mazurkewich som arbetar som postdoktor i gruppen lyckades lösa dess 3D-struktur genom röntgenkristallografi. Det innebär att vi kan se exakt hur enzymet ser ut ner på en tiondels nanometerskala. Därmed får vi en bättre förståelse för vad enzymet skulle kunna göra ”på riktigt” i magen, säger Cathleen Kmezik. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​Viktigt för överlevnad i tarmen</h2> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Funktionen för att klippa bort skyddsgrupper från kolhydratkedjor kan vara viktig för överlevnad i tarmen, enligt forskarna. Men mer forskning krävs för att fastställa vilka nischer olika bakterier har gällande vad de kan äta i tarmen − och om dessa nischer i så fall leder till ökad överlevnad och etablering under vissa förhållanden. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">I framtida studier skulle man till exempel kunna låta olika bakteriearter växa samtidigt på olika kolhydrater med många eller få skyddsgrupper, och jämföra vilka som vinner kampen om näring. Enzymerna skulle också kunna användas industriellt för att snabba upp enzymatisk nedbrytning av växtbiomassa för framställning av biobränslen.  ​</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Läs hela studien i Journal of Biological Chemistry: </strong><a href="https://www.jbc.org/article/S0021-9258%2821%2900276-3/fulltext">A polysaccharide utilization locus from the gut bacterium <em>Dysgonomonas mossii </em>encodes functionally distinct carbohydrate esterases</a><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/Scott%20Cathleen%20Johan_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px;width:650px;height:299px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">I studien deltog Chalmersforskarna</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial"><strong>Scott Mazurkewich, </strong></span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Cathleen Kmezik </span><span style="background-color:initial">och <strong>Johan Larsbrink</strong> (bilden ovan) från avdelningen för industriell bioteknik, <strong>Alexander Idström</strong> från tillämpad kemi, samt <strong>Marina Armeni</strong> och <strong>Otto Savolainen</strong> från CMSI.</span><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Mer om esteraserna: </strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <ul><li><em>Dm</em>CE1A: enzym från kolhydratesteras-familj 1 (CE1), aktivt på acetyl-estrar och klippte loss kumaryl-liknande molekyler med ännu okänd struktur från växtbiomassa.</li> <li><em>Dm</em>CE1B: enzym bestående av två katalytiska domäner från CE1 – <em>Dm</em>CE1B_nt och <em>Dm</em>CE1B_ct, sammanbundna med en kolhydratbindande domän. DmCE1B_nt är det enda av de tre enzymen med klar aktivitet på feruloyl-estrar som kan tvärbinda xylan-polysackarider, och var också aktivt på acetyl-estrar. <em>Dm</em>CE1B_ct hade bara svag aktivitet på acetyl-estrar men dess 3D-struktur löstes tillsammans med den kolhydratbindande domänen. Strukturen tyder på att enzymet skulle kunna klippa större molekyler än de som testats på lab hittills (se figur).</li> <li><em>Dm</em>CE6A: enzym från kolhydratesterasfamilj 6, med stark aktivitet på acetyl-estrar, både modellsubstrat och komplex biomassa. Enzymet visade sig kunna bidra till en mycket snabbare nedbrytning av xylan av enzymer som klyver själva kolhydratkedjan (xylanaser).</li></ul> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh<br /><span style="background-color:initial"><strong>Illustration:</strong> </span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Scott Mazurkewich​<br /><strong>Foto: </strong>Martina Butorac</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 20 May 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Nytt-sarvardsmaterial-bekampar-resistenta-bakterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Nytt-sarvardsmaterial-bekampar-resistenta-bakterier.aspxNytt sårvårdsmaterial bekämpar resistenta bakterier<p><b>​Forskare på Chalmers har tagit fram ett nytt material som dödar bakterier och förhindrar infektioner i sår. Det handlar om en specialdesignad hydrogel som fungerar mot alla typer av bakterier, även de antibiotikaresistenta. Nu väcks hopp om att effektivt kunna bekämpa ett växande globalt problem.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Antibiotikaresistenta bakterier är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) ett av de största hoten mot mänskligheten. För att hantera situationen behöver vi ändra vårt beteende för hur vi använder antibiotika – och utveckla ny hållbar medicinteknik.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/antibakteriellhydrogel_martinandersson/portratt_martinandersson_320x350.jpg" alt="Porträttbild Martin Andersson, professor kemi och kemiteknik" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">– Vi har kunnat uppmäta god effektivitet hos hydrogelen när vi testat den på olika slags bakterier, även sådana som blivit resistenta mot antibiotika, säger Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.</span><br /><br /></div> <div>Forskningen på materialet, och utvecklingen av det i <br />form av sårvårdsförband, har pågått under många år <br />och växt i omfattning. Nu presenteras för första gången resultaten i en vetenskaplig artikel som nyligen publicerades i tidskriften ACS Biomaterials Science &amp; Engineering. <br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Huvudsyftet med studierna har varit att ta fram nya medicintekniska lösningar som kan bidra till att minska användningen av antibiotika. <br /><br /></span><span style="background-color:initial">Än så länge är resistenta bakterier, som orsakar det man kallar för sjukhussjukan, inte så vanliga i Sverige. De utgör dock ett växande globalt problem som påverkar oss alla. </span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kopierar vårt immunförsvar</h2> <div>Den aktiva substansen i det nya bakteriedödande materialet utgörs av små proteiner, antimikrobiella peptider, som finns naturligt i vårt immunförsvar. <br /><br /></div> <div>– Den typ av peptid som vi forskar på har en mycket låg risk för att utveckla resistens då den enbart angriper det yttersta membranet på bakterien. Det är därför den enskilt största anledningen till att den är så intressanta att jobba med, säger Martin Andersson. <br /><br /></div> <div>Forskare har länge försökt hitta sätt att använda sådana peptider i medicintekniska produkter, men hittills har det visat sig vara svårt. Problemet är att de bryts ner snabbt när de kommer i kontakt med kroppsvätskor som blod. I den aktuella studien har forskarna lyckats ta sig förbi det här problemet, genom att binda in peptiderna i en skyddande miljö, en nanostrukturerad hydrogel. Det innebär att forskarna har byggt upp den i väldigt liten skala. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/antibakteriellhydrogel_martinandersson/portratt_edvinblomstrand_320x350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Materialet ser väldigt lovande ut. Det tas emot bra av kroppen och är skonsamt mot huden. I våra mätningar ser vi också tydligt att de antimikrobiella peptiderna inte bryts ner lika fort när de binds till hydrogelen, säger Edvin Blomstrand, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, och en av huvudförfattarna till artikeln.</div> <div><br /></div> <div>–Vi förväntade oss goda resultat, men det blev en positiv överraskning att materialet kunde bli så här bra och effektivt, tillägger Martin Andersson. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Öppnar nya möjligheter inom medicinteknik</h2> <div>Enligt forskarnas undersökningar är det nya materialet den första medicintekniska produkten med antimikrobiella peptider. De ser stora möjligheter för att hydrogelen ska kunna användas kliniskt – på flera olika sätt. <br /><br /></div> <div>– Hittills har vi forskat på materialet som sårvårdsförband, men vi håller på med en ny studie där vi nu undersöker det i form av en sårvårdspray, säger Edvin Blomstrand. </div> <div><br /></div> <div>Innan det nya materialet kan nå oss människor behövs resultat från kliniska studier. Sådana studier pågår redan och en CE-märkning av materialet väntas vara klar under 2022. Däremot kan det gå snabbare att använda det nya materialet för att behandla djur. <a href="https://amferia.com/amferia-triolab_press-release_210506_se/" title="länk till pressmeddelande på extern sida ">Forskarna har redan samarbete med ett flertal veterinärmedicinska kliniker där hydrogelen nu testas.</a></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer </h2></div> <div><div></div></div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Från forskning till nytta med startup-bolaget Amferia </h3> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/antibakteriellhydrogel_martinandersson/nyhetsbild_sjukvardsmaterial_320x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på det nya materialet i form av plåster" style="margin:5px" />De senaste åren har forskningen runt den antimikrobiella peptidhydrogelen gått parallellt med produktutvecklingen av innovationen inom avknoppningsbolaget Amferia. Bolaget som äger patentet grundandes av Martin Andersson tillsammans med Saba Atefyekta och Anand Kumar Rajasekharan som båda disputerat vid Chalmers institution för kemi och kemiteknik. </div> <div><br />Materialet och idén, som presenterats i form av ett antibakteriellt plåster, har väckt omvärldens intresse, lockat viktiga investerare och belönats med ett flertal utmärkelser. Nu arbetar bolaget intensivt för att ta materialet till marknaden så att det kan göra nytta i samhället. <br /><br /></div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om antimikrobiella peptider och det nya materialet </h3> <div>De goda egenskaperna hos antimikrobiella peptider har varit kända sedan ett trettiotal år tillbaka. Numera finns en lista på flera tusen olika varianter som ingår i det naturliga immunförsvaret hos människor, djur och växter. Forskare har länge försökt efterlikna och nyttja den naturliga processen för att förhindra och behandla infektioner utan att behöva använda så kallad traditionell antibiotika. Men eftersom peptiderna bryts ner så fort de kommer i kontakt med blod eller andra kroppsvätskor, har det varit svårt att använda dem kliniskt. För att lösa problemet såg forskarna i den aktuella studien att det behövs nya smarta lösningar som kan skydda peptiden så att den kan användas utan att brytas ner. Det nya materialet i studien har visat sig fungera mycket bra och gör att peptiderna kan appliceras direkt på sår och skador på kroppen med bibehållen effekt för att både förbygga och behandla en infektion. Eftersom det är giftfritt kan det användas direkt på huden. </div></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Mer om forskningen: </h3> <div>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1021/acsbiomaterials.1c00029" title="Länk till vetenskaplig artikel " style="outline:currentcolor none 0px">Antimicrobial Peptide-Functionalized Mesoporous Hydrogels</a> har publicerats i ACS Biomaterials Science &amp; Engineering och är skriven av Saba Atefyekta, Edvin Blomstrand, Anand K. Rajasekharan, Sara Svensson, Margarita Trobos, Jaan Hong, Thomas J. Webster, Peter Thomsen och Martin Andersson. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska Akademin, Uppsala universitet och Northeastern University i Boston, USA. </div> <div><br /></div> <div>Forskningen har utförts med finansiering av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, CARe centrum för antibiotikaresistensforskning på Göteborgs Universitet, Handlanden Hjalmar Svensson stiftelse, Adlerbertska stiftelsen, Doctor Felix Neubergh stiftelse, Vetenskapsrådet (2018-02891), svenska staten genom avtalet mellan svenska regeringen och regionerna, the ALF agreement (ALFGBG-725641), IngaBritt and Arne Lundberg stiftelse, Eivind o Elsa K: son Sylvans stiftelse och styrkeområde Material på Chalmers och Biomaterial på Göteborgs Universitet och inom Strategiska forskningsområden initierat av den svenska regeringen. </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">För mer information, kontakta: </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Andersson.aspx" title="länk till personlig profilsida ">Martin Andersson</a><br />professor, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers<br /><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/edvinbl.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Edvin Blomstrand</a><br />doktorand, institution för kemi och kemiteknik, Chalmers<br /></div></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Foton i artikeln: </h3> <div>Porträttfoto: Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers <br /><br />Porträttfoto: Edvin Blomstrand, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, och en av huvudförfattarna till den vetenskapliga artikeln<br /><br /><div>Antibakteriellt plåster: <span style="background-color:initial">De senaste åren har chalmersforskningen runt den antimikrobiella peptidhydrogelen gått parallellt med produktutvecklingen av innovationen. Avknoppningsbolaget Amferia har tagit fram ett antibakteriellt plåster som nu närmar sig marknaden. <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Fotograf: Anna-Lena Lundqvist <br />Text: Jenny Holmstrand </span></div> <div><br /></div> ​<br /><br /></div> <div>​<br /></div> <div>​<br /></div> <div><br /></div> <div>​<br /></div> </div> ​​</div> ​Tue, 11 May 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/global-halsa-och-hallbar-textilindustri-på-IVA-100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/global-halsa-och-hallbar-textilindustri-p%C3%A5-IVA-100-lista.aspxInnovationer för global hälsa och hållbara textilier på IVA:s 100 lista<p><b>Tre forskningsprojekt på Chalmers i kemi och kemisk biologi, lyfts nu fram av Kungliga Ingenjörsakademin på årets IVA:s 100 lista. Innovationerna kan bidra till stora framsteg för utveckling av RNA-läkemedel och vacciner, minska textilindustrins negativa miljöpåverkan och skydda oss mot ett av världens stora hälsohot - antibiotikaresistens. </b></p>Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) släpper årligen en nationell lista med de 100 forskningsprojekt som har störst potential att omsätta stark forskning till faktisk samhällsnytta och ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv. Årets lista har särskilt fokus på forskning och innovationer som bidrar till att öka samhällets motståndskraft mot kriser, och där tar nu projekten från institutionen för kemi och kemiteknik, varav ett även inkluderar institutionen för biologi och bioteknik, plats.<div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ny metod ska övervinna hindren för full utveckling av RNA-läkemedel​</h2></div> <div>Tänk om man kunde följa vägen in i cellen för RNA-baserade läkemedel eller RNA-vacciner, som de mot Covid-19, samt i realtid kunna se den verkan på processer de har i dessa celler, i ett mikroskop? Genom en ny metod som utvecklats av en grupp forskare under ledning av Marcus Wilhelmsson och Elin Esbjörner från Chalmers, blir det nu möjligt. Metoden gör RNA synligt utan att påverka dess naturliga funktion i cellen. Forskarnas innovation kan bidra till att lösa den största kvarvarande utmaningen för att ta RNA-baserade terapier till klinik, nämligen deras låga funktionella cellupptag. På liknande sätt underlättar den utveckling och forskningen kring RNA-vacciner, så att världen kan stå bättre rustad vid nästa pandemi. </div> <div><br />”För det första är det väldigt roligt att komma med på IVA:s 100 lista! Sedan bekräftar det också att inte bara vi själva utan även andra ser stor potential i detta. Speciellt roligt är det att personer med andra ögon än en forskares, till exempel entreprenörer inom teknikområdet, som har utvärderat vårt projekt och ser potentialen. Vi jobbar just nu med företagsbildande kring våra idéer och har en patentansökan inskickad. Det här ger oss förstås en väldigt bra kvalitetsstämpel på det vi gör” säger Marcus Wilhelmsson, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, och Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik, i en gemensam kommentar.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Textiliers livslängd förlängs med unik av - och påfärgningsteknologi  </h2> <div>Textilindustrin står inför stora förändringar då höga krav från konsumenter och nya regleringar tvingar företag att tänka och agera mer hållbart. Dagens textilfärgningsprocesser begränsar en effektiv borttagning av textilfärg för att underlätta återanvändning och återvinning. För att möta dessa problem och möjliggöra en hållbar och cirkulär användning av textilier har en reversibel färgningsteknologi, en ny kombinerad färgnings- och avfärgningsprocess för textilier, utvecklats av forskare på Chalmers. Genom startupbolaget Vividye, har teknologin utvecklats vidare. Den unika lösningen ska nu hjälpa industrin att förlänga textiliers livslängd och lägga grunden för en grön och färgrik framtid. ​<br /><br /></div> <div>”När vi startade forskningsprojektet bakom Vividye för 6 år sedan hade vi inte kunnat ana att vi skulle hamna på IVA:s 100 lista” säger Romain Bordes, docent på institutionen för kemi och kemiteknik och en av medgrundarna till Vividye​</div> <div><span style="background-color:initial">​</span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Sårvårdsmaterial som skyddar oss mot antibiotikaresistenta bakterier  </h2> <div>Ökningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett av de största hoten mot mänskligheten. För att förbereda och skydda oss mot detta hot behöver vi ta fram nya tekniska lösningar. Martin Andersson och hans forskargrupp har utvecklat ett nytt material för medicintekniska produkter som kan döda bakterier och därmed minska användandet av antibiotika. Materialet har tagits fram med inspiration av hur vårt immunsystem förhindrar infektion och har påvisat god effekt på alla typer av bakterier, även de som är resistenta mot all antibiotika. Kliniska studier är igång och det nya materialet är en bra bit på väg mot forskarnas mål – att få den patenterade innovationen att skapa nytta i samhället och vara en del i att bekämpa antibiotikaresistens.​<br /><br /></div></div> <div>”Ett av huvudsyftena med den här forskningen har varit att den ska göra så stor nytta som möjligt i samhället. De senaste åren har vi arbetat parallellt både med forskningen på den antimikrobiella peptidhydrogelen och produktutveckling av innovationen i ett avknoppningsbolag. Nu är materialet nära marknaden, så det här är perfekt tajming. Att bli utvalda till IVA:s 100 lista ger oss ännu bättre möjligheter att visa vad vi gör och hur vi kan förebygga och lösa de utmaningar vi står inför” , säger Martin Andersson, professor på institutionen för kemi och kemiteknik.</div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer ​</h3></div> <div><p class="MsoNormal"></p> <p class="chalmersElement-P"><span>O</span><span>m den nya metoden för RNA-läkemedel <br /></span><a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/jacs.1c00014" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Nyligen publicerad vetenskaplig artikel i Journal of American Chemical Society JACS </a></p> <div><br /></div> <div>Om innovationen för av- och påfärgning av textiler  <br /><a href="https://www.vividye.com/" title="Länk till extern hemsida ">Startup bolaget Vividye webbplats</a><br /><a href="https://www.chalmersventures.com/news/vividyes-teknologi-kan-forandra-textilindustrin/" title="Länk till extern hemsida ">Pressmeddelande ”Vividyes teknologi kan förändra textilindustrin”</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Om sårvårdmaterial som skyddar mot antibiotikaresistens <br /><a href="https://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/acsbiomaterials.1c00029" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Nyligen publicerad vetenskaplig artikel i ACS Biomaterials Science &amp; Engineering</a><br /><a href="https://amferia.com/" title="Länk till extern hemsida ">Startup bolaget Amferia webbplats​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vividye.com/"></a>​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <p></p> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">​</span></div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">​</span><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">​​</h2> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div></div></div> ​​Mon, 10 May 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nytt-forskningsprojekt-elbilsbatterier-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nytt-forskningsprojekt-elbilsbatterier-.aspxÅtervinning av elbilsbatterier ska utforskas <p><b>​Nu ska prestanda och kvalitet på battericeller tillverkade av material från använda elbilsbatterier testas, i ett samarbete mellan Volvo Cars, Northvolt, forskare från Chalmers kemi och kemiteknik och Uppsala universitet. I projektet kommer en hydrometallurgisk metod som Chalmersforskarna har varit med och utvecklat att användas. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Hur battericellens prestanda påverkas när den tillverkats från återvunna material, är en viktig fråga att utforska, om vi ska lyckas att minska användandet av sällsynta metaller och utveckla en hållbar tillverkning av elbilar. I det nya projektet ska påverkan av icke-metalliska föroreningar på batteriets prestanda studeras, vilket inte har publicerats någon forskning på ännu. Batteriåldring är redan en viktig egenskap för ett batteris livslängd i en bil. Projektet ska undersöka om det är några nya åldringsfenomen som uppkommer hos celler tillverkade från återvunnet material, jämfört med när nytt material har använts.</span><div><br /></div> <div><strong>Martina Petranikova</strong>, docent på institutionen för Kemi och kemiteknik leder projektet från Chalmers sida och kommenterade det nyligen i en intervju i tidningen Ny teknik.  </div> <div><br /></div> <div>– Innan vi börjar använda återvunna metaller behöver vi alltså definiera effekterna genom forskning för att vara säkra på att batteriprestanda och säkerhet inte påverkas negativt, säger Martina Petranikova.</div> <div><div> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om projektet </h3></div> <div><a href="https://www.metalliskamaterial.se/sv/forskning/7-nya-forskningsprojekt-inom-metalliska-material/" title="länk till projektbeskrvning på extern webbplats " target="_blank">Projektbeskrivning på strategiska innovationsprogrammet Metalliska material webbplats, som har gett stöd till det</a><br /><br /></div> <div><a href="https://www.msn.com/sv-se/motor/other/volvo-cars-testar-%c3%a5tervunna-elbilsbatterier/ar-BB1fRbHs" title="länk till nyhetsartikel i Ny teknik " target="_blank">Artikel i tidningen i Ny teknik​</a> <br /><br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Forskarna-som-löser-Northvolts-tillgång-på-råvaror.aspx" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">Nyhetsartikel från 2019 om den </a><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Forskarna-som-löser-Northvolts-tillgång-på-råvaror.aspx" title="Länk till tidigare nyhetsartikel ">hydrometallurgisk metoden och Chalmers samarbete med Northvolt</a></span><span style="background-color:initial"></span></div> <a href="/sv/Personal/Sidor/marpetr.aspx" title="Länk till Martina Petranikovas profilsida "><div><br /></div> <div>Martina Petranikovas personliga profilsida</div></a><div><br /></div> ​Wed, 21 Apr 2021 00:00:00 +0200