Bilden visar en person som tar med händerna på sin ansiktsmask, vilket gör att virus och bakterier kan smitta vidare.
​Bilden visar en person som tar med händerna på sin ansiktsmask, vilket gör att virus och bakterier kan smitta vidare. Forskare på Chalmers utvecklar ett nytt material som kan döda olika former av bakterier och virus på ytan av en ansiktsmask eller på annan personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter. Det nya materialet har visat sig mycket effektivt mot de vanligast infektionsorsakande bakterierna, inklusive de som utvecklat resistens mot antibiotika. Tester som har gjorts på humana coronavirus visar på mycket goda resultat. Nu har forskarna inlett ett arbete för att utvärdera det mot SARS-CoV-2, som orsakar covid-19.​

Nytt material ska skydda oss mot olika pandemier

​Ett nytt material som kan inaktivera virus i coronavirusfamiljen och döda bakterier har tagits fram vid Chalmers. Nu har forskarna inlett ett arbete för att utvärdera det mot SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. De första testresultaten är mycket lovande.
​Det nya materialet presenterades nyligen i en doktorsavhandling och har visat sig mycket effektivt kunna döda de vanligast infektionsorsakande bakterierna, inklusive de som utvecklat resistens mot antibiotika såsom MRSA och en superbakterie av typen E. Coli.
   
Grunden till forskningen är en unik och patenterad metod där peptider kombineras med ett nanostrukturerat material. Hittills har den mest inriktats mot bakterier men när utbrottet av det nya coronaviruset var ett faktum, ville forskarna ta reda på om materialet även skulle fungera mot det.

– Liknande peptider som vi jobbar med har tidigare visats vara effektiva mot olika virus i coronavirusfamiljen, bland annat de som gett upphov till utbrotten av SARS och MERS. Vår utgångspunkt är därför att effekten som våra peptider har uppvisat på bakterier och resistenta bakterier, håller för coronavirus, säger Martin Andersson, forskningsledare och professor vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers.

Tester som nu har gjorts på humana coronavirus visar på mycket goda resultat med inaktivering av 99,9 procent av viruset. Det gör att forskarna nu ser stor potential att det ska fungera även på SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. Nu väntar de på att kunna göra tester i samarbete med Sahlgrenska akademin, som har tillgång till viruset.

Kan framställas i olika former – efterliknar kroppens immunförsvar

Materialet kan framställas i många olika former som exempelvis ytbeläggningar och i form av små partiklar. När virus eller bakterier fastnar på ytan och inaktiveras förhindras transporten vidare och smittspridning kan minskas.  Det gör det lämpligt för att användas på personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter som till exempel ansiktsmasker, respiratorer och intuberingsslangar. Där skulle materialet ge oss ett bättre skydd mot det nya covid-19orsakande viruset, andra framtida pandemier och resistenta bakterier. Forskarna ser det som ett flexibelt komplement till befintliga metoder. 
  
– Ett ytskikt av vårt nya material på ansiktsmasker skulle inte bara hejda virusets passage utan även minska risken att det kan transporteras vidare exempelvis när masken tas av och på så sätt minska smittspridningen förklarar Martin Andersson.

Strategin är att efterlikna hur kroppens immunförsvar fungerar. Cellerna som försvarar oss producerar olika typer av peptider som kan skada det yttre skalet på bakterier och virus på ett selektivt vis. Mekanismen har vissa likheter med det som tvål och vatten har på bakterier och virus, men peptiderna har mycket högre selektivitet och är därigenom mycket mer effektiva och dessutom ofarliga för mänskliga celler. En stor fördel är att sättet som materialet fungerar på ger en hög flexibilitet och låg känslighet mot mutationer. Till skillnad från vaccin fortsätter peptiderna att inaktivera virus även om det muterar. Tanken bakom forskningen är att göra oss mindre sårbara och bättre förberedda när nästa pandemi kommer. 

Samband mellan pågående pandemin och antibiotikaresistens

Just nu är världens blickar riktade mot den pågående covid-19-pandemin. Samtidigt pågår det som många kallar för den tysta pandemin, som orsakas av antibiotikaresistens – enligt WHO ett av de största hoten mot mänskligheten. Beräkningar visar att om inget drastiskt görs för att hindra utvecklingen riskerar fler att dö av resistenta bakterier än cancer 2050. Tyvärr finns det en oroande koppling mellan den pågående pandemin och antibiotikaresistens. Många covid-19-patienter utvecklar bakteriella infektioner och måste behandlas med antibiotika som ökar den användningen, vilket eldar på resistensen. Enligt forskarna kan det nya materialet göra en betydelsefull skillnad i  den här allvarliga situationen.

Ska skydda vårdpersonal och privatpersoner

För att materialet och den nya kunskapen ska kunna skapa nytta i samhället, har forskarna med stöd från Chalmers Innovationskontor och Chalmers Ventures bildat företaget, Amferia AB, som finns placerat vid Astrazeneca BioVentureHub i Mölndal.

Saba Atefyekta disputerade i början av året på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. I sin doktorsavhandling "Antibacterial Surfaces for Biomedical Applications” presenterar hon, tillsammans med medarbetare på institutionen, det nya materialet. Nu är hon en av grundarna bakom Amferia och bolagets forskningschef
  
– Om vi inte ska gå en mörk framtid till mötes måste vi förhindra att infektioner sker. Vi tror att materialen som vi utvecklar kan bidra till att förhindra framtida infektioner och på så sätt minska användningen av antibiotika, så att vi också i framtiden kan använda dessa livskyddande mediciner, säger Saba Atefyekta

När materialets effekt på det nya coronaviruset är fastställt är tanken att det ska ut på marknaden för att både skydda både vårdpersonal och privatpersoner. 
 
Text: Jenny Jernberg
Porträttfoto Saba Atefyekta: Mats Hulander


Kompletterande färsk nyhet om Amferia

Tisdag 30 juni blev det officiellt att Amfiera har valts ut till ”one to watch” i årets Spinoff Prize, som arrangeras av Nature Research and Merck KGaA, Darmstadt, Tyskland.
 

Publicerad: fr 03 jul 2020.