Formler på dragskåp
​​Dragskåp i Kemihuset  ​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​
​Oscar Matsson ​​

Kemiforskare får prima anslag av Vetenskapsrådet

​Nyligen blev det klart med Vetenskapsrådets forskningsanslag inom naturvetenskap och teknik (2021 - 2025). Fem forskare från institutionen från kemi och kemiteknik har lyckats ta sig fram i konkurrensen och beviljats anslag på totalt 18 miljoner.  ​
Institutionens forskare har historiskt lyckats väl med att få forskningsanslag från Vetenskapsrådet och nu upprepat bedriften. 

– Vi har forskning i framkant i en rad områden vid institutionen, och det visar sig, inte minst, i anslagen från VR. Det är naturligtvis mycket viktigt och roligt både för forskarna och institutionen att vi får de här anslagen. Det är ett kvitto på att vår forskning ligger rätt i tiden och håller den höga kvalitet vi eftersträvar, säger Hanna Härelind, prefekt på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola. 

Forskningen som fått stöd omfattar ett brett fält och beskrivs av respektive forskningsledare nedan. 

Kemisk återvinning av polyuretanplast med reduktiv deploymerisation med hjälp av heterogen katalys 

porträtt Louise Olsson "Detta projekt fokuserar på kemisk återvinning av plast. Det är av stort intresse att hitta en mild kemisk återvinningsprocess för plaster där monomerer kan framställas igen och användas för att producera ny plast med samma kvalitet. Målet med projektet är att utveckla heterogena katalysatorer för depolymerisering av plaster för att göra en sluten kemisk återvinning möjlig”


Louise Olsson, Professor, Kemiteknik" 



Termisk kvävning av luminescens i organiska-oorganiska hybridperovskiter. - Neutronspridningsstudier på effekten av organiska katjoners dynamik​

porträtt Maths Karlsson ”Ett flertal organiska-oorganiska material med en så kallad perovskitstruktur uppvisar fotoluminiscerande egenskaper. Det innebär att de kan omvandla ljus av en våglängd (färg) till en annan våglängd (färg) och gör dem högintressanta för användning i bland annat solceller och lysdioder. Men det finns ett problem. På grund av så kallad "termisk kvävning" av luminiscens uppstår energiförluster, vilket yttrar sig som en minskning i ljusstyrka vid ökad temperatur och begränsar användningen av dessa material i praktiska apparater.

I det här projektet kommer vi att undersöka sambandet mellan termisk kvävning av luminiscens och de organiska katjonernas vibrations- och diffusions-rörelser (dynamik). Forskningen innefattar användande av främst oelastisk neutronspridning och modselektiv vibrationsspektroskopi, vilka finns att tillgå vid storskaliga anläggningar. Förutom att vara av rent akademiskt intresse så kan den ökade förståelsen ligga till grund för utvecklandet av nya organiska-oorganiska material på sikt mot teknologiska tillämpningar”

Maths Karlsson, docent i oorganisk miljökemi

Molekylära Fotoswitchar för Flourescensmikroskopi bortom Upplösningsgränsen

portätt Joakim Andreasson”Multifotonmikroskopi har många användningsområden, till exempel vid sjukdomsdiagnostik. På grund av tekniska begränsningar så är multifotonmikroskopi i dag nästan helt begränsad till tvåfotonsabsorption, trots att det i många tillämpningar hade varit önskvärt att använda fler än två fotoner i excitationsprocessen (tre och fyra). I projektet som nu får stöd från Vetenskapsrådet ska vi undersöka möjligheten att bygga molekyler som exciteras via tvåfotonsabsorption men uppvisar alla fördelar som man erhåller vid fyrfotonsexcitation. ”

Joakim Andreasson, Professor, fysikalisk kemi

”Artificiell skytteltransport av proteiner genom nanoporer”’

porträtt Andreas Dahlin”Det här projektet går ut på att efterlikna biologisk transport av molekyler in till och ut från cellkärnan. Syftet är att skapa att artificiellt system som utför samma transportmekanism: utvalda molekyler ska transporteras genom små hål med hjälp av en sorts ”skyttel” som kan röra sig fritt genom hålen. Andra molekyler samt molekyler som inte kopplat ihop sig med en skyttel ska inte kunna passera. Eftersom det rör sig om grundforskning är det svårt att säga exakt vad resultaten kan leda till men de skulle till exempel kunna vara användbara i biologiska sensorer för att detektera sällsynta molekyler” 

Andreas Dahlin, biträdande professor tillämpad ytkemi

Endogen naturlik flourescensmärkning av RNA och dess användning i cellavbildning 

porträtt Marcus Wilhelmsson ”Vår forskargrupp har utvecklat en metod för att enzymatiskt, men utanför cellen, tillverka synligt RNA. Metodiken möjliggör att RNA kan levereras in i cellen genom transfektion eller formulering i lipida nanopartiklar och kan användas bland annat i studier av cellupptag av RNA-baserade läkemedel. 

Med det här nya anslaget siktar vi på att utveckla motsvarande metodik fast där tillverkningen av det självlysande RNAt sker inne i cellen genom att ”mata” cellerna med självlysande byggstenar som vi kallar för FBAer – fluorescenta basanaloger. Det skulle bli den första metodiken för att tillverka sådant endogent naturlikt självlysande RNA och den skulle göra hittills omöjliga mikroskopistudier av cellendogent RNA möjliga och svara på frågor som: hur RNA tillverkas i cellen, hur det laddas i utrymmen i cellen som kallas extracellulära vesiklar (EVs) och med hjälp av EVs transporteras ut ur cellen samt hur det sedan levereras vidare till en mottagarcell och används där. EVs kan bli framtidens sätt att leverera RNA-baserade läkemedel om framförallt laddningsprocessen kan göras mer effektiv och för det behövs mer förståelse kring hela detta EV-RNA-förlopp.”

Marcus Wilhelmsson, Professor Kemi och biokemi

Text: Jenny Holmstrand/forskarna själva 
Porträttfoton: Chalmers/Mats Tiborn/Mikael Terfors/Anna-Lena Lundqvist 

​Vetenskapsrådet delar ut 2,3 miljarder inom natur- och teknikvetenskap (2021-2025) och medicin och hälsa (2021-2026). Av dessa medel till projektanslag går sammanlagt 123 miljoner kronor till forskare på Chalmers. 
​​

Sidansvarig Publicerad: to 11 nov 2021.