Andreas Dahlin och Kasper Moth-Poulsen
​Andreas Dahlin och Kasper Moth-Poulsen
​Foton: Mikael Terfors, Oscar Mattson

De tog sig igenom ERC:s nålsöga

​Efter en omfattande process har de båda kemiforskarna Andreas Dahlin och Kasper Moth-Poulsen lyckats få det högt ansedda konsolideringsbidraget från Europeiska forskningsrådet. Deras projekt kan innebära bättre möjligheter att behandla svåra sjukdomar respektive att utveckla utsläppsfria energisystem med nya material, som dessutom ska kunna tas fram snabbare.

​Det är två mycket nöjda forskare som nyligen fått det glädjande beskedet. Båda beskriver ett oerhört gediget ansökningsförfarande, som de nu är märkbart lättade över att ha kommit i mål med.

– Det här är ett av de främsta anslagen du kan få som forskare där ditt projekt granskas exceptionellt hårt, så det är en mycket speciell känsla att ha lyckats, säger Kasper Moth-Poulsen, professor på institutionen för kemi och kemiteknik.

– En så här tuff och värdefull utvärdering får du ingen annanstans. Det känns riktigt bra att det gått vägen, säger Andreas Dahlin, docent på institutionen för kemi och kemiteknik 

Nytt verktyg som kan användas av biologer över hela världen

Anderas Dahlins projekt ”SIMONANO2” (Single Molecule Analysis in Nanoscale Reaction Chambers 2), har som mål att utveckla en ny teknik för att studera hur biologiska molekyler interagerar med varandra. Syftet är att skapa en ny plattform för att kunna analysera enstaka proteiner bättre. 
 

– Med dagens metoder är det svårt att genomföra experiment på enstaka biomolekyler, på ett tillförlitligt och icke-invasivt sätt, särskilt med avseende på fysiologiska förhållanden.  Det här gäller extra mycket för proteiner eftersom de är mer ömtåliga, säger Anderas Dahlin  
 
När projektets reaktionskammare i nanoskala väl är utvecklad, ska biologer över hela världen kunna använda den som ett verktyg för att få en avancerad förståelse för livet på molekylär nivå, och ge avgörande fördelar inom bioteknologi. I förlängningen kan det innebära bättre och effektivare behandlingar för olika svårbehandlade sjukdomar med proteiner som klumpar ihop sig. Exempel på det är Alzheimers och Parkinson.

Material som omvandlar energi från olika fossilfria källor till värme och kyla och utforskning av framtidens kemilaboratorium

I Kasper Moth-Poulsens projekt ”PHOTOTHERM” (Photo Thermal Management Materials) vill forskarna få
fram nya material som kan fånga upp ljus som solenergi och andra fossilfria energikällor som finns runt oss, för att omvandla det till både värme eller kyla i utsläppsfria system. Förmågorna ska uppnås genom att kombinera två olika termiska system med unika egenskaper MOST (Molecular Solar Energy System) och Phase change materials (PCM). Forskningen dockar an till annan som Kasper och hans grupp arbetar med, men en viktig del som särskiljer det här projektet är att forskarna även ska titta på metoden för att ta fram materialen och ställa sig frågan ”hur skulle framtidens kemilaboratorium kunna se ut?”. 
  
– Att utveckla nya material tar mycket tid. I det här projektet vill vi undersöka hur vi kan snabba upp den processen. I samarbete med Chalmers Research Center (CHAIR) planerar vi att utforma ett automatiserat laboratorium med robotar och AI, säger Kasper Moth-Poulsen.  
 
Han betonar det stora behovet för metodutveckling inom materialframställning genom att jämföra med en liknande automatisering inom läkemedelsindustrin, som gjort den snabba processen att få fram vaccin för covid-19 möjlig.

Lång väg till högt ansett anslag

Att få konsolideringsbidrag från ERC innebär en lång och krävande process som det gäller att tajma rätt. Det får inte ha gått längre än 12 år sedan ens PHD men inte heller kortare än 7 år. Kasper Moth-Poulsen och Andreas Dahlin har båda ansökt tidigare och ser det som en avgörande faktor för att de nu har fått anslaget. De skickar med ett matnyttigt tips till alla kollegor – vänta inte till sista chansen!
 

Pressinformation från European Research Council

Mer om konsolideringsbidrag från European Research Council

Bidraget ska gå till framstående forskare av olika nationaliteter och åldrar, med vetenskapliga meriter som visar på att de är mycket stora löften inom sina fält. Anslaget är på runt 2 miljoner Euro per bidrag och kan användas i upp till fem år.
 

 

Sidansvarig Publicerad: on 09 dec 2020.