Bild föreställande fossil av Stenopterygius
Spektakulärt mjukvävnadsfossil. Celler, cellorganeller och ursprungliga biomolekyler har påträffats i bevarade mjukdelar hos denna fisködla som är omkring 180 miljoner år gammal. Här ett foto av det cirka 85 cm långa fossilet, som utgör halva djurets längd. 
Foto: Johan Lindgren, Lunds universitet

Chalmers i samarbete om dinosaurier

​Nya upptäckter om den delfinliknande fisködlan Stenopterygius som levde för cirka 180 miljoner år sedan, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature. Chalmers forskningsinfrastruktur Kemisk avbildning, eller NanoSIMS, spelar en viktig roll i de fascinerande upptäckterna.
Stenopterygius var runt två meter lång och levde under den äldre Juraperioden i ett hav som bredde ut sig där idag södra Tyskland ligger, över hundra miljoner år före de mer namnkunniga dinosaurierna Tyrannosaurus och Triceratops tid. Nu har forskare, i ett multidisciplinärt internationellt samarbete lett av en grupp vid Lunds universitet, undersökt ett mycket välbevarat fossil vilket lett till fascinerande ny kunskap om den delfinliknande varelsen som de publicerat i Nature. Fossilets mjukdelar så som späck, skinn och lever har studerats på både cellulär nivå och på molekylnivå. Detta har lett till klarare bild av hur djuret såg ut och hur det var uppbyggt. Forskarna upptäckte bland annat att trots att över 180 miljoner år har gått så finns det fortfarande viss flexibilitet i delar av vävnaden.  För att lyckas med djupanalysen har bland annat Chalmers avancerade infrastruktur för kemisk avbildning använts. 

– Vi har tittat på hur melanoforer, alltså celler som innehåller pigment, och hud är bevarade i fossilen. Där har vi bekräftat att cellerna och huden, efter alla miljoner år, fortfarande innehåller viktiga organiska beståndsdelar från lipider och proteiner, säger Per Malmberg, föreståndare för Chalmers och Göteborgs universitets öppna infrastruktur Kemisk avbildning.  

Upptäckten bidrar med förnyad kunskap kring hur konvergent evolution går till, det vill säga likartade egenskaper hos olika djurarter som utvecklats på grund av liknande levnadsförhållanden snarare än på grund av arv. Fisködlan har nämligen flera likheter med dagens delfiner och tumlare, men även havslädersköldpaddan, trots att de inte är besläktade. 
Forskningen har bedrivits gemensamt med universitet över hela världen, men letts från Lunds universitet. De valde att anlita Chalmers eftersom högskolan erbjuder tillgång till NanoSIMS-analys och analytisk kompetens genom dess öppna infrastruktur.
 
– Jag och min kollega Aurélien Thomen från Göteborgs Universitet, som också är med på arbetet, är stolta över att kunna bidra med en viktig pusselbit för att förstå hur Stenopterygius fungerade. Vår infrastruktur erbjuder en unik möjlighet till högupplöst kemisk ytanalys och vårt bidrag till studien visar på att vår infrastruktur håller absolut toppklass även globalt, säger Per Malmberg. 
 
NanoSIMS, eller kemisk avbildning är en teknik som gör det möjligt att skapa kemiska kartor av ytor. Allt i från hårda material som fossil till mjuka material som celler kan analyseras. NanoSIMS är en ytterst känslig teknik som kan analysera ämnen på ppm-nivå och skapa bilder av fördelningen med rumslig upplösning på ned till 50 nanometer. Kemisk avbildning är en gemensam infrastruktur med Göteborgs Universitet och har Nordens enda NanoSIMS instrument.


Text: Mats Tiborn


Publicerad: on 05 dec 2018. Ändrad: to 06 dec 2018