Nyheter: Kemi- och bioteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 12 Jan 2021 09:50:02 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxChalmers bidrar till hållbar livsmedelssektor<p><b>​Nu kommer Chalmers att bidra ännu starkare till forskning och utveckling av nya lösningar för näringsriktig, mer hållbar matproduktion. Genom tre nya nationella centrum – Finest, Pan Sverige och Blå mat – ska forskarna vara med och utveckla framtidens livsmedel. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>När forskningsrådet Formas satsar 192 miljoner på fyra nationella centrum för livsmedelsforskning och innovation tar Chalmers plats i tre av dem. I nära samarbeten mellan forskare, näringsliv och andra samhällsaktörer ska hållbara livsmedelssystem i Sverige tas fram− där produktion av mer näringsriktig mat ökar, samtidigt som miljöpåverkan minskar. </span></p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Blå mat​</span></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Blå mat, centrum för framtidens sjömat, ska resultera i helt nya svenska sjömatsprodukter som kan få en viktig roll i det pågående proteinskiftet. Detta skifte innebär att man lämnar rött kött som primär proteinkälla och väljer mer hållbara och hälsosamma alternativ. Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik, kommer som forskningskoordinator att ha en central roll inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag hoppas att Blå mat kommer att bidra till att fler av våra svenska blå råvaror förädlas nationellt – och att detta ska innebära en rad fördelar, från fler arbetstillfällen och höjd kompetens till en högre grad självförsörjning inom fisket och sjömatsindustrin i Sverige, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ett mål är att en större andel av den svenska vilda fisk som tas iland ska användas som livsmedel – ett annat är att utöka svenskt vattenbruk, det vill säga odling av till exempel fisk, musslor och alger. Idag går hela 85 procent av den vilda svenskfångade fisken inte till livsmedel, utan till produkter som sedan används i djurfoder. Detta innefattar både små fiskarter som sill och skarpsill, men också de delar av fisken som blir kvar när filén skurits ut. Dessa arter och styckningsdetaljer måste utnyttjas bättre. Men det krävs teknikutveckling för att lyckas. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Min forskargrupp har lång erfarenhet av metoder för processer som kan användas för att förädla såväl restprodukter som små fiskarter. I nästan 20 år har vi använt komplexa marina råvaror för att isolera funktionella proteiner, det vill säga proteiner som kan ge till exempel struktur åt livsmedel. Den kunskapen kommer att användas inom doktorandprojektet som Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap ska handleda i centrumet. När det gäller sjömatskvalitet har vi också lång erfarenhet, inte minst av hur man kan undvika oxidation av de omättade marina fetterna, som annars leder till att maten härsknar och förlorar näringsvärde, säger Ingrid Undeland. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Från avdelningen för livsmedelsvetenskap deltar även Mehdi Abdollahi och Ann-Sofie Sandberg, och Robin Teigland från institutionen för teknikens ekonomi och organisation (TME) då artificiell intelligens, AI, och digitalisering inom den blå sektorn är ett viktigt fokus inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Finest</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Finest </span><span style="background-color:initial">är en centrumbildning för framtida innovationer i ett hållbart livsmedelssystem. Här samlas forskning kring hållbarhet och nutrition, livsmedelsteknik, konsumentbeteende, innovationsledning och systemomställning. Till detta kommer en gemensam utveckling av metoder genom Food Transition Lab som drivs av Rise, och en co-creation-plattform (medskapande-plattform) som kommer att skapas inom centrumbildningen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet vill bidra till innovation i svenska livsmedelssektorn genom att involvera aktörer från alla delar av värdekedjan – för att gemensamt skapa förutsättningar för innovation, bidra till systemförändring och stötta konkreta projekt, bland annat om bär som råvara och experimentella värdekedjor.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Professor Maria Elmquist vid TME, berättar om Chalmers engagemang i Finest: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag kommer att leda ett arbetspaket tillsammans med Rise där vi ska arbeta med innovationsledning och studera hur etablerade aktörer kan hitta nya vägar till innovation genom att samarbeta på nya sätt och med nya parter. Vi kommer att rekrytera en doktorand med fokus på innovation i livsmedelssektorn, som bland annat kommer arbeta nära Ica och Hushållningssällskapet. Verksamheten i centrumet kommer utgöra en spännande forskningsarena och labbmiljö för oss, då vi kommer kunna samarbeta och studera de ingående aktörerna, och enkelt testa nya modeller och verktyg, säger hon.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Pan Sverige</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet Pan Sverige (plant based proteins for health and wellbeing) utvecklar i samverkan med näringsliv, universitet och forskningsinstitut ny kunskap och nya metoder för att ta reda på hur ökad konsumtion av växtbaserade proteiner påverkar hälsa och välmående. Miljöpåverkan från animaliska produkter måste begränsas, och innovativ användning av växtbaserade proteiner är ett alternativ som kan ge stora hållbarhetsfördelar. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Men mer forskningsbaserad kunskap om livsmedelsbearbetning, konsumtion och hälsofördelar med växtproteiner behövs. Pan samlar en unik uppsättning av tvärvetenskapliga kompetenser och skapar en ny infrastruktur som integrerar forskning om mat, nutrition, teknik, medicin och samhällsvetenskap. Forskarna vill skapa metoder och modeller som möjliggör nya livsmedelsinnovationer och ökad förståelse för hur växtbaserade produkter kan påverka fysisk och mental hälsa. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Marie Alminger, biträdande professor i livsmedelsvetenskap, ingår i ledningsgruppen för Pan och kommer att delta i den delen av centrumet där man fokuserar på karakterisering av växtbaserade proteiner. Bland annat vill forskarna undersöka hur olika livsmedelsprocesser och råvarornas egenskaper påverkar nedbrytning och upptag av olika näringsämnen i mag-tarmkanalen, och hur proteinerna kan påverka tarmflora och hälsa.  <span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">–<span> </span>Syftet är att jämföra utvalda växtproteiner (modellproteiner kombinerade med fiberkomponenter) med animaliska livsmedel, i detta fall kyckling. Vi vill identifiera råvaror med lovande egenskaper som fungerar bra i livsmedelsprocesser – men också få kunskap om vad det finns för möjligheter och hälsoeffekter, eller risker, med ökad användning av växtbaserade livsmedel, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Ström är biträdande professor på institutionen för kemi och kemiteknik. Hon ingår också i ledningen för Pan och håller i den del av centrumet som heter ”Biomolecular signatures in a precision nutrition perspective”. Här ska forskarna arbeta med huvudfrågan; hur vi tar upp växtbaserad näring och titta på processerna i matsmältningssystemet för att ta upp olika vegetabiliska proteiner. Som kemist bidrar Anna Ström med de fysikaliska kemiska aspekterna och är särskilt intresserad av att utforska en idé som hon ser som en mycket spännande inriktning i projektet: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Idén handlar om att ta fram en sensor som gör det möjligt att följa hur vi bryter ner olika växtbaserade proteiner och som skulle kunna göra att vi kan titta in direkt i tarmsystemet. Vi ser ett stort behov av sådana tekniska lösningar. Med hjälp av AI kan informationen översättas till ny, viktig förståelse för hur olika proteiner fungerar i våra matsmältningssystem, säger Anna Ström.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ytterligare något som ska utforskas är hur kombinationen mellan olika proteiner och höga respektive låga fiberhalter i kosten påverkar oss ur närings- och hälsoperspektiv. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs pressmeddelandet från Formas:</strong> <a href="https://formas.se/arkiv/nyheter/nyheter/2020-11-18-mangmiljonsatsning-pa-svenska-centrum-for-livsmedelsforskning-och-innovation.html">Mångmiljonsatsning på svenska centrum för livsmedelsforskning och innovation</a></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 22 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/gensaxen-cellfabriker-och-hallbara-biobranslen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/gensaxen-cellfabriker-och-hallbara-biobranslen.aspxEnergipodden: Om gensaxen, cellfabriker och hållbara biobränslen<p><b>​Vi är nyfikna på tekniken som belönades med 2020 års nobelpris i kemi, den så kallade gensaxen, Crispr/Cas9. Användningsområdet är stort, från utveckling av läkemedel till tillverkning av biobränslen. För att få veta mer träffade vi chalmersforskaren Cecilia Geijer. Hon arbetar med att utveckla industriella jäststammar, som effektivt kan jäsa socker från växtbiomassa till hållbara biobränslen och biokemikalier.</b></p><div><div><a href="https://www.podbean.com/media/share/pb-4jm5d-f5ac2d"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Lyssna på Energipodden avsnitt 3 –​ Gensaxen, cellfabriker och hållbara biobränslen</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/cecilia5q_340x400.jpg" alt="Cecilia Geijer" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Cecilia Geijer, forskarassistent, industriell biologi, arbetar med att utveckla industriella jäststammar, som effektivt kan jäsa socker från växtbiomassa till hållbara biobränslen och biokemikalier. <span style="background-color:initial">Bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, är en </span><span style="background-color:initial">effektiv producent av bioetanol från glukos. Cecilia Geijer och hennes forskargrupp använder CRISPR-Cas9-tekniken för att förse bagerijästen med gener från andra organismer, vilket möjliggör jäsning också av andra sockerarter från växtbiomassa och breddar jästens användningsområden. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Ge</span><span style="background-color:initial">nsaxen snabbar på utvecklingsprocessen av dessa jäststammar avsevärt – och innebär en hel del fördelar jämfört med andra metoder. </span><span style="background-color:initial">C</span><span style="background-color:initial">ecilia Geijer arbetar också med nya, relativt okända jästarter som besitter en rad industriellt attraktiva </span><span style="background-color:initial">egenskaper. </span></div> <div><br /></div></div> <b><div><b><br /></b></div> <div><b><br /></b></div> <div><b><br /></b></div> Relaterat:</b><br /><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Sa-anvands-Nobelmetoden-i-praktiken-pa-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Så används Nobelmetoden i praktiken på Chalmers​</a><br /><p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="outline:0px;font-weight:300"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><span style="background-color:initial;white-space:pre"> </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Nytt-natverk-ska-starka-europeisk-jastforskning.aspx">Nytt nätverk ska stärka europeisk jästforskning</a><br /></span><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-Producerar-bensin-i-jastcellfabriker.aspx" style="font-weight:300;outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​</a><a href="https://biotechnologyforbiofuels.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13068-020-1663-9">Genomic and transcriptomic analysis of Candida intermedia reveals the genetic determinants for its xylose-converting capacity</a><span style="background-color:initial"> </span></p> ​<br /><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​</div>Tue, 22 Dec 2020 05:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utvinner-vardefull-zink-ur-aska.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utvinner-vardefull-zink-ur-aska.aspxUtvinner värdefull zink ur aska<p><b>Genom avfallsförbränning produceras varje år miljoner ton flygaska i Europa, och askan läggs ofta på deponier för farligt avfall. Flygaskan innehåller dock betydande mängder värdefulla metaller som zink, och med en unik metod utvecklad av forskare vid Chalmers kan nu en del av metallen utvinnas vilket leder till minskade miljöföroreningar, mindre deponi och färre transporter.</b></p><div>​​När vårt avfall förbränns avges rökgaser som bland annat renas genom att små partiklar av så kallad flygaska skiljs ut. Flygaskan innehåller giftiga ämnen och klassificeras därför normalt som farligt avfall som går till deponi. Men askan innehåller också värdefulla metaller som till exempel zink som därmed går förlorade. Med en ny metod från Chalmers tekniska högskola, stegvis utvecklad under flera år och testad i pilotskala, tvättas askan med syra som också avskilts från rökgasen. Zinkämnet kan sedan separeras från askan och bearbetas till ny råvara.    </div> <div> </div> <div>  – I vår pilotstudie fann vi att 70 procent av den zink som finns i flygaska kan återvinnas. Då utvinns inte zinken som ren metall vilket är en betydligt mer krävande process, utan som en zink-rik produkt som kan säljas till metallindustrin och bearbetas vidare i befintliga produktionslinjer, säger <a href="/sv/personal/Sidor/karin-karlfeldt.aspx">Karin Karlfeldt Fedje</a>, docent vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och forskare vid återvinnings- och avfallshanteringsföretaget Renova AB.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Aska blir till användbart material    </h2> <div> </div> <div>Efter att ytterligare ha förfinat metoden har forskarna kunnat minska toxicitetsnivån i askan avsevärt.    </div> <div> </div> <div>  – Efter utvinningen av zink förbränns askan igen för att bryta ner dioxinerna. Upp till nittio procent av det som sedan återstår är bottenaska som till exempel kan användas som konstruktionsmaterial”, förklarar Karin Karlfeldt Fedje.    </div> <div> </div> <div>Hur avfall hanteras internationellt varierar, men behovet av att hantera stora mängder aska efter förbränning är omfattande. I Sverige är förbränning av hushållsavfall vanligt och resulterar i cirka 250 000 ton flygaska varje år, som potentiellt kan behandlas med Chalmersforskarnas metod. I övriga Europa totalt är mängden aska ca tio gånger så hög.    </div> <div> </div> <div>Även om det är svårt att uppskatta hur många ton zink som går förlorade genom deponi av flygaska i Sverige och andra länder, kan metoden som utvecklats av Chalmersforskarna vara av stort intresse för alla aktörer inom avfallshantering. Den erbjuder god potential för återvinning av metaller på ett relativt enkelt sätt och kan ha en betydande inverkan på lönsamheten för avfallsförbränning, liksom dess roll i den cirkulära ekonomin.    </div> <div> </div> <div>  – Tekniken för att extrahera zink från flygaska kan ge flera positiva effekter, som att behovet av brytning av jungfrulig zinkråvara minskas, det blir lägre toxicitetsnivåer i askan och kraftig minskning i mängden avfall som behöver deponeras. Det kan innebära ett viktigt bidrag till samhällets strävan mot en mer cirkulär ekonomi, säger <a href="/sv/personal/Sidor/sveander.aspx">Sven Andersson</a>, adjungerad professor vid institutionen för Kemi och Kemiteknik samt FoU-chef vid Babcock &amp; Wilcox Vølund AB.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Används i full skala i Sverige    </h2> <div> </div> <div>Karin Karlfeldt Fedje delar sin tid mellan Chalmers och Renova och har tillbringat många år med att utveckla de olika stegen i metoden i samarbete med flera externa aktörer. Tillsammans med Sven Andersson har den fullskaliga processen utvecklats. Deras forskning har lett till att B&amp;W Vølund nu bygger Renovas asktvättanläggning med zinkåtervinning i Göteborg, en investering som varje år beräknas spara miljonbelopp för det kommunalt ägda avfallshanteringsföretaget.  </div> <div> </div> <div>Läs artikeln ”<a href="https://doi.org/10.1016/j.wasman.2020.07.017" target="_blank">Zinc recovery from Waste-to-Energy fly ash – A pilot test study</a>” published in the journal Waste Management.   </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Catharina Björk</em><br /><br /></div>Tue, 15 Dec 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/De-tog-sig-igenom-ERCs-nalsoga-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/De-tog-sig-igenom-ERCs-nalsoga-.aspxDe tog sig igenom ERC:s nålsöga<p><b>​Efter en omfattande process har de båda kemiforskarna Andreas Dahlin och Kasper Moth-Poulsen lyckats få det högt ansedda konsolideringsbidraget från Europeiska forskningsrådet. Deras projekt kan innebära bättre möjligheter att behandla svåra sjukdomar respektive att utveckla utsläppsfria energisystem med nya material, som dessutom ska kunna tas fram snabbare.</b></p><p>​Det är två mycket nöjda forskare som nyligen fått det glädjande beskedet. Båda beskriver ett oerhört gediget ansökningsförfarande, som de nu är märkbart lättade över att ha kommit i mål med. </p> <p>– Det här är ett av de främsta anslagen du kan få som forskare där ditt projekt granskas exceptionellt hårt, så det är en mycket speciell känsla att ha lyckats, säger Kasper Moth-Poulsen, professor på institutionen för kemi och kemiteknik. </p> <div>– En så här tuff och värdefull utvärdering får du ingen annanstans. Det känns riktigt bra att det gått vägen, säger Andreas Dahlin, docent på institutionen för kemi och kemiteknik  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nytt verktyg som kan användas av biologer över hela världen </h2> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/ERC%20Andreas%20kasper/Andreas_Dahlin_320x320.jpg" alt="" style="height:180px;width:180px;margin:5px" />Anderas Dahlins projekt ”SIMONANO2” (Single Molecule Analysis in Nanoscale Reaction Chambers 2), har som mål att utveckla en ny teknik för att studera hur biologiska molekyler interagerar med varandra. Syftet är att skapa en ny plattform för att kunna analysera enstaka proteiner bättre. <br /> </p> <div>– Med dagens metoder är det svårt att genomföra experiment på enstaka biomolekyler, på ett tillförlitligt och icke-invasivt sätt, särskilt med avseende på fysiologiska förhållanden.  Det här gäller extra mycket för proteiner eftersom de är mer ömtåliga, säger Anderas Dahlin  </div> <div> </div> <div>När projektets reaktionskammare i nanoskala väl är utvecklad, ska biologer över hela världen kunna använda den som ett verktyg för att få en avancerad förståelse för livet på molekylär nivå, och ge avgörande fördelar inom bioteknologi. I förlängningen kan det innebära bättre och effektivare behandlingar för olika svårbehandlade sjukdomar med proteiner som klumpar ihop sig. Exempel på det är Alzheimers och Parkinson. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Material som omvandlar energi från olika fossilfria källor till värme och kyla och utforskning av framtidens kemilaboratorium</h2></div> <div>I Kasper Moth-Poulsens projekt ”PHOTOTHERM” (Photo Thermal Management Materials) vill forskarna få <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/ERC%20Andreas%20kasper/Kasper_Moth_Poulsen_320x320.jpg" alt="" style="height:200px;width:200px;margin:5px" /><br />fram nya material som kan fånga upp ljus som solenergi och andra fossilfria energikällor som finns runt oss, för att omvandla det till både värme eller kyla i utsläppsfria system. Förmågorna ska uppnås genom att kombinera två olika termiska system med unika egenskaper MOST (Molecular Solar Energy System) och Phase change materials (PCM). Forskningen dockar an till annan som Kasper och hans grupp arbetar med, men en viktig del som särskiljer det här projektet är att forskarna även ska titta på metoden för att ta fram materialen och ställa sig frågan ”hur skulle framtidens kemilaboratorium kunna se ut?”. <br />   </div> <div>– Att utveckla nya material tar mycket tid. I det här projektet vill vi undersöka hur vi kan snabba upp den processen. I samarbete med Chalmers Research Center (CHAIR) planerar vi att utforma ett automatiserat laboratorium med robotar och AI, säger Kasper Moth-Poulsen.  <br />  </div> <div><div>Han betonar det stora behovet för metodutveckling inom materialframställning genom att jämföra med en liknande automatisering inom läkemedelsindustrin, som gjort den snabba processen att få fram vaccin för covid-19 möjlig. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lång väg till högt ansett anslag </h2> <div>Att få konsolideringsbidrag från ERC innebär en lång och krävande process som det gäller att tajma rätt. Det får inte ha gått längre än 12 år sedan ens PHD men inte heller kortare än 7 år. Kasper Moth-Poulsen och Andreas Dahlin har båda ansökt tidigare och ser det som en avgörande faktor för att de nu har fått anslaget. De skickar med ett matnyttigt tips till alla kollegor – vänta inte till sista chansen! </div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/Andreas-Dahlin.aspx">Andreas Dahlin </a></div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx">Kasper-Moth-Poulsen </a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Pressinformation från European Research Council</h2> <div><a href="https://erc.europa.eu/news/CoG-recipients-2020">Consolidator Grant 2020</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om konsolideringsbidrag från European Research Council</h2> <div>Bidraget ska gå till framstående forskare av olika nationaliteter och åldrar, med vetenskapliga meriter som visar på att de är mycket stora löften inom sina fält. Anslaget är på runt 2 miljoner Euro per bidrag och kan användas i upp till fem år. </div></div> <div> </div> <div><br /> </div>Wed, 09 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Har-ny-karnkraft-tekniska-och-ekonomiska-forutsattningar-att-mota-klimatutmaningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Har-ny-karnkraft-tekniska-och-ekonomiska-forutsattningar-att-mota-klimatutmaningen.aspxHar ny kärnkraft tekniska och ekonomiska förutsättningar att möta klimatutmaningen?<p><b>​Här är inspelningen av webbinariet: Har ny kärnkraft tekniska och ekonomiska förutsättningar att möta klimatutmaningen? Webbinariet hölls den 7 december, 2020. Arrangör: Chalmers styrkeområde Energi. I panelen medverkade kärnkraftsforskare och energisystemforskare, vi fick också inspel från politiken och näringslivet. Allt i syfte att förstå den komplexa frågan om ny kärnkraft lite bättre.</b></p><b>​</b><b style="background-color:initial"><span style="background-color:initial">Ta del av webbinariet på <a href="https://play.chalmers.se/media/Har+ny+k%C3%A4rnkraft+tekniska+och+ekonomiska+f%C3%B6ruts%C3%A4ttningar+att+m%C3%B6ta+klimatutmaningenF/0_227ibubg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />play.chalmers.se</a></span></b><div><b><span style="background-color:initial"><br />Info om webbinariet:</span></b><div>Kärnkraften, som idag gör en stor del av jobbet för att vi i Sverige ska ha tillgång på el, är energisystemets vattendelare. Alltsedan Barsebäck startade på 70-talet har tekniken varit en het potatis på den politiska agendan. Det här seminariet handlar inte om att vara för eller emot kärnkraft. Ambitionen är att belysa frågan om kärnkraft ur flera perspektiv.</div> <div><br /></div> <div>​Forskningen har lett till nya idéer för framtida kärnkraftskoncept. </div> <div>Hur ser forskarnas vision ut om framtidens kärnkraft?  Och hur står sig ny kärnkraft i relation till exempelvis nyinvestering i vindkraft? Med tanke på klimatutmaningen – under vilka förutsättningar skulle ny kärnkraft kunna ha en plats i ett (svenskt) energisystem? Det finns också frågetecken kring om det är lönsamt att investera i ny kärnkraft.</div> <div><br /></div> <div><div><b>Program:</b></div> <div><ul><li>Moderator Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde Energi. </li></ul></div> <div><b>Talare:</b></div> <div><ul><li>Generation IV kärnkraft, vad är det och var är vi? Christian Ekberg, professor i kärnkemi, Chalmers.</li> <li>S<span style="background-color:initial">må</span><span style="background-color:initial"> och stora reaktorer, teknikläget idag. Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, KTH.</span></li> <li>F<span style="background-color:initial">ramtidens kärnkraft - en fråga om tid, pengar och alternativ. Fredrik Hedenus, senior forskare, fysisk resursteori, Chalmers.</span></li></ul></div> <div><b>Moderatorledd paneldiskussion:</b></div> <div><ul><li>Moderator Anders Ådahl.</li> <li>In<span style="background-color:initial">grid </span><span style="background-color:initial">Bonde, avgående ordföranden för Klimatpolitiska rådet.</span></li> <li>P<span style="background-color:initial">enilla G</span><span style="background-color:initial">unther, tidigare riksdagsledamot och KD:s energipolitiska talesperson.</span></li> <li>L<span style="background-color:initial">isa Göransson, Forskarassistent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">taffan Qvist, PHD i kärnteknik, Qvist Consulting Limited.<br /><br /><span style="font-weight:700">​</span><span style="font-weight:700;background-color:initial"><span style="background-color:initial">Ta del av webbinariet på <a href="https://play.chalmers.se/media/Har+ny+k%C3%A4rnkraft+tekniska+och+ekonomiska+f%C3%B6ruts%C3%A4ttningar+att+m%C3%B6ta+klimatutmaningenF/0_227ibubg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />play.chalmers.se​</a></span></span><br /></span></li></ul></div></div></div>Tue, 08 Dec 2020 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/VR_konsolideringsbidrag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/VR_konsolideringsbidrag.aspxNytt material för att fånga och lagra energi utforskas<p><b>​Kasper Moth-Poulsen, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, har tilldelats vetenskapsrådets konsolideringsbidrag med 12 miljoner för 2020–2026. Anslaget ska gå till att utforska ett nytt material som både kan lagra solenergi och absorbera energin från omgivningen och avge det som värme.</b></p><p>​– Det känns jättebra, jag är både nöjd och stolt, särskilt eftersom det här är ett anslag som man bara kan söka vartannat år i väldigt hög konkurrens. säger <a href="/sv/personal/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx">Kasper Moth-Poulsen</a></p> <p>Forskningen som finansieras av anslaget liknar solenergisystemet MOST (Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems), som Kasper och hans grupp ar betat med under många år, och som väckt mycket stor uppmärksamhet runt om i världen. Men det nya projektet handlar om att utveckla kunskaperna vidare och skiljer sig på flera avgörande sätt Nu ska forskarna arbeta i system med fasta ämnen istället för i vätskor som i MOST och materialet ska kunna göra flera saker på en gång. </p> <p>– Vi vill undersöka om det är möjligt att skapa ett nytt material som både kan lagra solens energi och ta upp energin eller värmen från omgivningen. Kortfattat kan man säga att det övergripande syftet är att försöka hantera värme och även kyla på ett helt nytt sätt, säger Kasper Moth-Poulsen. <br />Materialet som forskarna undersöker ska vara hållbart och bidra till nya utsläppsfria lösningar inom energilagring. </p> <p></p> <div>Bland forskarna som tilldelades ett konsolideringsbidrag från Chalmers finns förutom Kasper Moth-Poulsen också Victor Torres Company vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap. </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prestigefullt-VR-anslag-till-fiberoptikforskare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Prestigefullt VR-anslag till fiberoptikforskare​ </a></span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om Kasper Moth-Poulsen </h2> <div>Kasper Moth-Poulsen är professor och avdelningschef på Tillämpad kemi på institutionen för kemi och kemiteknik och arbetar med forskning inom fältet nanokemi och nya material för energiinfångning och lagring materials and syntetisk kemi. Han har mottagit flera olika anslag och utmärkelser för sin forskning, såsom ERC starting grant, SSF future research leaders grant, Wallenberg Academy Fellow Grant och ett stipendium från HM King Carl XVI Gustafs stiftelse för vetenskap, teknik, för sitt arbete med solenergisystemet MOST.</div>    <br /><div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2020-09-08-konsolideringsbidrag.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om konsolideringsbidragen</a><br /></div> <br /> <p></p> <p> </p> <p>Text: Jenny Holmstrand<br /></p>Fri, 04 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/litiumjonbatterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/litiumjonbatterier.aspxForskning på återvinning av litiumjonbatterier får miljöstipendium<p><b>​Nathália Vieceli, postdoc på industriell materialåtervinning, kemi och kemiteknik fick nyligen Renovas miljöstipendium, för sin forskning på mer hållbara metoder för att återvinna litiumjonbatterier.</b></p><p>​Nedan kommenterar hon hur stipendiet kan göra skillnad i hennes arbetet och för att hitta mer hållbara lösningar i ett högaktuellt, angeläget forskningsområde. </p> <p><br />”Renovas miljöstipendium är ett incitament för att fortsätta söka efter idéer som främjar en cirkulär och mer hållbar modell för återvinning av litiumjonbatterier. Stipendiet kan finansiera konferenser, kurser eller liknande som kan hjälpa mig att fortsätta arbetet med användning av vätskebaserad extraktion för att selektivt återvinna metaller i de här batterierna. Jag vill fokusera mer på miljövänliga alternativ och optimera processen för att uppnå maximal återvinning av metallerna och minska användningen av energi och ämnen som används som reagenser i processen.” </p> <p><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/renova/pressreleases/renovas-stipendium-till-aatervinning-av-litiumjonbatterier-3042425" target="_blank"><br />Mer om forskningen och metoden hydrometallurgi i pressmeddelande från Renova.</a><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/nathalia-vieceli.aspx">Mer om Nathália Vieceli </a><br /></p>Mon, 26 Oct 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-–-En-hel-vetenskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-%E2%80%93-En-hel-vetenskap.aspxSyntetisk badmintonboll på väg mot VM<p><b>​The Badminton World Federation (BWF) använder sig av testmetoder utvecklade på Chalmers för att visa att syntetiska bollar kan ersätta fjäderbollar. Just nu används Chalmers testmetod för att ta fram bollar inför VM.</b></p>​Badmintonbollar som används vid stora tävlingar som OS och VM har under lång tid tillverkats av gåsfjädrar. De aerodynamiska egenskaperna har ansetts överlägsna de syntetiska bollarnas, främst vid smash och nätspel, men det håller på att ändras. <h2 class="chalmersElement-H2">Utmaningar med fjäderbollar </h2> <div>Bollar gjorda av gåsfjädrar kräver en stor mängd handarbete och tillverkas i Asien, ofta under mindre goda arbetsförhållanden. Fjädrarna skördas, rengörs och sorteras efter längd och vinkel, de samlas sedan i en fjäderboll som testas med många manuella ingrepp under alla tillverkningssteg. Fjäderbollarna kräver dessutom varsam hantering. De måste lagras under reglerad fuktluftighet och temperatur för att behålla sin prestanda. Ett annat problem är att de har relativt kort hållbarhet i spel. Tillverkare letar nu efter alternativ med bollar gjorda av syntetiskt material. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tillverkarna i behov av vetenskapliga tester </h2> <div>De testmetoder som används för fjäderbollar använder proffsspelare som smashar bollarna ett visst antal gånger och spelar nätspel för att bedöma bollbanor. Metoden fungerar acceptabelt för fjäderbollar men när syntetiska bollar skulle testas började man inse att metoderna var för subjektiva. Ett mer vetenskapligt tillvägagångssätt var önskat. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christer Forsgren" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Christer_Forsgren_170x220.jpg" style="margin:5px" />BWF började söka lösningar och pratade med det företag som testar fjäderbollar åt dem, Polyfor AB. Det drivs av före detta elitspelaren Christer Forsgren. Han läste kemiteknik på Chalmers och är sedan sju år tillbaka verksam som adjungerad professor i industriell materialåtervinning på institutionen för kemi och kemiteknik. Via sitt företag har han testat och godkänt bollar åt BWF i cirka 35 år. För Christer Forsgren var kontakten med Chalmers självklar. <br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–Forskningen inom strömningslära och idrottssatsningen på Chalmers är en bra kombination för att utveckla just testmetoder, säger Christer Forsgren. </span><br /></div> <div><br /> </div> <div>Kontakten med Chalmers resulterade i ett forskningsprojekt som BWF beslöt sig för att finansiera med start i juli 2019. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lösningen – tester i Chalmers strömningslaboratorium </h2> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Valery%20Chernoray_I0A5484_170x170px.jpg" alt="" style="margin:5px" />Valery Chernoray är forskningsprofessor på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och ledde projektet med testningen som utfördes av Satheesh Kaviladhikarakunnathu Puthanveeti, en före detta masterstudent som nu gått vidare till anställning på Polyfor. Valery  berättar att de klurat ut och testat många olika varianter av testmetoder. De sammanfattade allt i en rapport som BWF nu använder för att visa att Chalmers metoder fungerar, är objektiva och baseras på vetenskap och forskning. </div> <div><br /> </div> <div>– Vi har utvecklat tillförlitliga metoder för testning av två prestandaegenskaper som intresserar BWF. Den ena är smashresistans eller skottmotstånd som kan beskrivas som hållbarhet under upprepade smashar. Den andra är tumling som handlar om prestanda vid nätspel, säger Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>Riggen som byggts upp på Chalmers kan simulera smashar upp till 200 km/tim. Ett proffsracket sitter monterat på en kolfiberarm som drivs med fjädrar som dras upp med en vinsch. Bollarna hålls på plats med hjälp av ett tunt plaströr och vacuum. Smasharna filmas sedan med en höghastighetskamera. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/badminton%20test.jpg" alt="" style="margin:5px;width:304px;height:231px" />– Med hjälp av filmerna kontrollerar vi först att bollen smashas på ett korrekt sätt och sedan beräknar vi smashhastighet. Efter varje smash fotograferar vi bollen och mäter hur långt bollen har flugit för att se om skadorna på bollen påverkat prestandan. Efter tio smashar packas bollarna och skickas till Rise, Sveriges forskningsinstitut, för materialtest, berättar Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>För tumling används en stillastående boll och en vinklad racket i korrekt vinkel som rör sig längst en vinklad bana. Testbollarna filmas med en höghastighetskamera och bilderna bearbetas för att beräkna hur många gånger bollarna tumlar. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tillverkarna arbetar i riktning mot syntetbollar </h2> <div>Alla stora tillverkare som till exempel Yonex och Mizuno jobbar nu intensivt i riktning mot syntetbollar och de syntetbollar som tillverkas idag är mycket bättre än för något år sedan och bedöms som mycket bra av både proffsspelare och testteam. </div> <div><br /> </div> <div>– De är fortfarande lite för ömtåliga och klarar endast två till fyra kraftfulla smashar från de starkaste elitspelarna. Men i princip kan de redan nu godkännas för till exempel Junior VM-spel, säger Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>Christer Forsgren förklarar de två bristerna i dagens syntetbollar. Den ena är smashtålighet. Bollen bli mjuk och återgår inte till ursprunglig form tillräckligt fort varför den inte bromsar tillräckligt i luften för att smashen ska kunna returneras. Den andra begränsningen är tumling vid nät. Om spelaren träffar anslagsdelen, korken, med racketen lite snett kan bollen börja tumla, vilket gör det svårt att slå bort bollen mot baslinjen med ett kontrollerat slag. Men Christer Forsgren är hoppfull om att den syntetiska bollen snart ska vara i spel. </div> <div><br /> </div> <div>– Jag är lite tveksam till om det blir syntetiska bollar till OS i Paris 2024 men jag tror helt klart att syntetiska bollar kommer användas i OS i Los Angeles 2028, säger Christer Forsgren.​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-bollsport-ska-bli-syntetisk.aspx#%3a~%3atext=%E2%80%8BBadminton%20s%C3%A4gs%20vara%20v%C3%A4rldens%2cg%C3%B6ra%20sporten%20helsyntetisk%20p%C3%A5%20sikt.">Världens snabbaste bollsport blir syntetisk​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/laboratorier/Sidor/Chalmers-vindtunnlar.aspx">Chalmers strömningslaboratorium</a><br /><a href="/sv/centrum/sportteknologi/Sidor/default.aspx">Chalmers sport och teknologi</a></div>Tue, 13 Oct 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/solenergi-MOST.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/solenergi-MOST.aspxBanbrytande forskning om solenergi i EU-projekt<p><b>​En specialdesignad molekyl och ett energisystem med unika förmågor för infångning och lagring av solenergi har presenterats av en grupp forskare på Chalmers under de senaste åren. Nu startar ett Chalmerslett EU-projekt där forskarna ska utveckla prototyper av den nya tekniken för framtida tillämpning i större skala, till exempel för uppvärmning av bostäder. Projektet har fått 4,3 miljoner Euro i anslag.</b></p><div>​För att kunna använda solenergi till fullo behöver vi kunna lagra energin och släppa ut den när behovet <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Kasper%20Moth-Poulsen%20MOST/Kasper_Moth_Poulsen_labb-320-x-350-A.gif" alt="" style="height:201px;width:218px;margin:5px" /><br />uppstår. I ett flertal vetenskapliga artiklar har en grupp Chalmersforskare visat hur deras specialdesignade molekyl, och solenergisystemet som de gett namnet Most (Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems), kan erbjuda en lösning på den utmaningen och bli ett viktigt verktyg för omställningen mot fossilfri energi.</div> <div> </div> <div>Tekniken har väckt oerhört stort intresse runt om i världen. Med Most kan solenergin fångas upp, lagras i upp till 18 år, transporteras utan några stora förluster och sedan släppas ut som värme när och där den behövs. Resultaten som forskarna har uppnått i labbet är tydliga, men nu behövs erfarenheter av hur Most kan fungera i verkliga tillämpningar och i större skala. </div> <div> </div> <div>– Målet med EU-projektet är att ta fram prototyper av Most-tekniken för att bekräfta möjligheterna för storskalig produktion och för att förbättra systemens funktion, säger <a href="/sv/personal/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx">Kasper Moth-Poulsen</a>, som är koordinator för projektet samt professor och forskningsledare på Chalmers institution för kemi och kemiteknik.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tekniken ska närma sig nya produkter </h2> <div>Inom projektet ska tekniken utvecklas för att bli effektivare, billigare och grönare, och därmed närma sig produkter som kan användas i verkliga tillämpningar. Starka forskarteam från högskolor, universitet och forskningsinstitut i Sverige, Danmark, Storbritannien, Spanien och Tyskland kommer att samlas och göra gemensam sak. </div> <div> </div> <div>– Det är mycket spännande att vi inom projektet kombinerar tvärvetenskaplig spetskompetens inom molekyldesign med kunskap om hybridteknik för att fånga in energi, om teknik som släpper ifrån sig värme och om design av lågenergibyggnader, säger <a href="/sv/personal/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx">Kasper Moth-Poulsen</a>. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Används till funktionella persienner och fönster </h2> <div>Framstegen för utvecklingen av Most-tekniken har hittills varit över all förväntan. De första, mycket enkla men framgångsrika demonstrationerna har gjorts i laboratoriet på Chalmers. Bland annat har forskarna tillämpat tekniken i en fönsterfilm som jämnar ut temperaturen under soliga och heta dagar och skapar ett behagligare inomhusklimat. Utanför EU-projektet har en tillämpning av molekylen i funktionella persienner och fönster startat, genom spin-off bolaget Solartes AB.</div> <div> </div> <div>– Utvecklingen som vi nu kan göra med Most i EU-projektet kan innebära att vi får fram helt nya solenergidrivna och utsläppsfria lösningar för uppvärmning av bostäder och industriella applikationer. Most är på väg in i ett enormt viktigt och spännande skede, avslutar Kasper Moth-Poulsen. </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Så fungerar Most-tekniken </h2> <div>Tekniken baseras på en specialdesignad molekyl som när den träffas av solljus byter skepnad till en energirik isomer, en molekyl som består av samma atomer men sammanbundna på ett annat sätt. Isomeren kan sedan lagras för att användas senare, till exempel på natten eller på vintern. Forskarnas har utvecklat systemet så att energin kan lagras i upp till 18 år. En särskild designad katalysator utvinner den sparade energin samtidigt som den för tillbaka molekylen till sin ursprungliga form så att den kan återanvändas i värmesystemet.</div> <div>Tidigare pressmeddelande om Most  </div></div> <div><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/fonsterfilm-kan-jamna-ut-temperaturen-med-hjalp-av-solenergi%2cc3179244">Fönsterfilm kan jämna ut temperaturen med hjälp av solenergi</a></div> <div><div><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/utslappsfritt-energisystem-sparar-varmen-fran-sommarens-sol-till-vintern%2cc3179316">Utsläppsfritt energisystem sparar värmen från sommarens sol till vintern</a> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Stor impact och uppmärksamhet globalt </h2> <div>Allt eftersom Chalmersforskarna har publicerat sina resultat har intresset för MOST vuxit sig mycket stort över hela världen. De senaste 18 månaderna har över 400 artiklar publicerats i media runt om i världen som handlar om Most. CNN, BBC, Blomberg Businessweek, är bara några exempel på stora globala medier som har publicerat intervjuer och reportage om Most.  </div></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: EU-projektet </h2> <div>EU- projektet, som också heter Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems, sträcker sig över 3,5 år och har anslagits 4,3 miljoner Euro. Parter i projektet är: Chalmers, Köpenhamns Universitet, Rioja Universitet, Fraunhoferinstitutet, ZAE Bayern och Johnsson Matthey. På Chalmers deltar forskare på institutionen för kemi och kemiteknik och på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Finansiering från EU</h2> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Kasper%20Moth-Poulsen%20MOST/flag_yellow_low_100px.jpg" alt="" style="height:46px;width:65px;margin:0px 5px" />Det här projektet har fått medel från the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement No 951801.</div></div>Mon, 05 Oct 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Alfons-Aberg-bok.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Alfons-Aberg-bok.aspxChalmerskemister hjälpte till med ny Alfons Åberg-bok<p><b>​&quot;Alfons Åberg undersöker och experimenterar&quot; är en ny temabok med den välkända bokfiguren, som är tänkt att introducera barn i förskoleåldern till kemi på ett lustfyllt sätt. Medarbetare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, har varit involverade i arbetet med boken.</b></p><div>​<img width="350" height="305" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Alfons%20Åberg/Alfonsbok%20350%20x%20305.jpg" alt="" style="height:212px;width:235px;margin:5px 0px" />– Att väcka barns nyfikenhet för kemi redan i tidig ålder är i förlängningen mycket positivt även för det vi arbetar med – högre utbildning och forskning inom ämnet.  Det var både roligt och självklart för oss att hjälpa till, säger Leif Åhman, prefekt på Kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola.  <br /><br />Utöver Leif Åhman har Per Thorén, Per Lincoln och Jerker Mårtensson från institutionen varit behjälpliga i produktionen av boken. De är noga med att framhålla att det är förläggaren Josefin Svenske som har gjort det stora arbetet och att de främst har funnits som stöd, bland annat i en diskussion om grundidén och med sin expertkunskap på ämnet. Per Lincoln till exempel som faktagranskare. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kladdig och rolig experimentbok </h2> <div>”Alfons Åberg undersöker och experimenterar” är utformad, efter Gunilla Bergströms bokfigur Alfons Åberg. Boken introducerar läsaren till grundläggande kemiska begrepp och experimenten görs med saker som de flesta redan har hemma. Josefin Svenske, förläggare på Rabén &amp; Sjögren beskriver tanken bakom boken: </div> <div>– Ordet ”Varför?&quot; är ett centralt ord i ett barns ordförråd men lika viktigt för en kemist och en forskare. Det vill vi hylla. Detta är en kladdig och rolig experimentbok och om man vill lära sig mer om densitet, gas och molekyler så går det också i denna nya bok om Alfons Åberg.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Alfons Åberg och kemi – lyckad kombination under flera år</h2> <div>Redan 2015 blev Alfons Åberg och kemi ett begrepp för förskolebarn. Då skapade Chalmers och Alfons Åbergs kulturhus den lekfulla kemilektionen ”Kemi med Alfons Åberg”, som sedan dess är en årlig återkommande aktivitet. </div> <div> </div></div> <div>– Vi har märkt av ett enormt intresse för ”Kemi med Alfons Åberg” sedan start och i våras när vi fick ställa om allt digitalt, nådde vi ännu fler. Skolor från hela Sverige och även någon från ett av våra grannländer anmälde sig och vi fick ett rekordstort deltagande, säger Per Thorén kemist och projektledare för Chalmers del i samarbetet. <br />     </div> <div>Illustrationer: @Bok-Makaren.</div> <div><br /><a href="http://rabensjogren.se/nyheter/195722-alfons-aberg-vacker-experimentlustan">Mer om den nya boken Alfons Åberg undersöker och experimenterar på förlagets webbplats   </a><br /><a href="https://alfonskulturhus.se/en-fantasifull-kemiresa/">Mer om Kemi med Alfons Åberg på Alfons Åbergs Kulturhus webbplats </a></div>Thu, 20 Aug 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/grona-losningsmedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/grona-losningsmedel.aspxNya, gröna lösningsmedel undersöks av Chalmersforskare<p><b>​Forskare inom industriella materialåtervinning vid Chalmers tekniska högskola, har gjort experiment som kan ge oss nyckeln en ny grupp gröna och hållbara lösningsmedel – Deep eutectic solvents (DES) innersta hemligheter. Den nya experimentella metoden presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Physical Chemistry Chemical Physics.</b></p><p>​– Det känns som om vi har fått tillg<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Gröna%20lösningsmedel/Mark%20Foreman%20320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:250px;width:195px;margin:5px" />ång till glasögon som gör att vi nu kan se det som tidigare varit suddigt, klart och tydligt, säger Mark Foreman, docent i kärnkemi / industriell materialåtervinning.</p> <p>För att kunna uppnå ett hållbart samhälle måste vi avgifta industriella processer och produkter genom att ersätta skadliga ämnen med säkrare alternativ. Experimenten som presenteras i studien kan förse oss med nya möjligheter för att skapa dessa alternativ. För en relativt liten investering skulle de kunna genomföras på de flesta universitets kemiavdelningar.</p> <p>– Vi hoppas att vår experimentella metod kan bli standardiserad för experiment som ska utforska både befintliga gröna lösningsmedel och nya”, fortsätter Mark Foreman.</p> <p>Deep eutectic solvents (DES) har ansetts som ett lovande miljövänligt alternativ under en tid, och kan till exempel användas för att återvinna avfall såsom batterier till värdefulla produkter utan att använda en farlig reagent. Kunskapen om de här alternativa lösningsmedlen har hittills inte varit särskilt stor och studien är ett viktigt genombrott för att förstå detta område bättre. Tillsammans med en adjungerad professor Kastriot Spahiu från Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har Mark Foreman och hans grupp nu kunnat få en ny djup inblick i DES, som kommer att öka vår förmåga att förstå dessa lösningsmedel, en insikt som kan tillämpas på nya problem.</p> <p>Kontakt: <a href="/sv/personal/Sidor/foreman.aspx">Mark Foreman</a> Docent i kärnkemi / industriell materialåtervinning<br /></p> <p> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om den vetenskapliga artikeln</h2> <div>Artikeln “Metal extraction from a deep eutectic solvent, an insight into activities” publicerades I tidskriften Physical Chemistry Chemical Physics är skriven av Peng Cen, Kastriot Spahiu, Mikhail S. Tyumentsev och Mark R. St. J. Foreman</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fakta: bakgrund till forskningen – steg för steg</h2> <div>För nästan tjugo år sedan publicerade Andrew Abbott i Leicester idén att använda blandningar av kolinklorid med godartade ämnen som urea för att skapa nya lösningsmedel, vilket är de vi kallar Deep eutectic solvents (DES). Gruppen vid Leicester har visat att det går att använda dessa nya lösningsmedel för att plätera silver på koppar, krom och elektropoliskt rostfritt stål utan att använda några av de farliga reagens såsom cyanid och kromater och som ofta används i metallfinishindustrin. Den här metallbearbetning är verkligen mirakulös när det gäller att miljöanpassa sektorn.</div> <div><br />2013 började Mark Foreman på Chalmers arbeta både med Leicester elektrokemiker och andra med användningen av DES för återvinning av batterier, i EU-projektet COLABATS. Under projektet kom de fram till att trots att DES-lösningsmedel kan användas för att återvinna avfall till värdefulla produkter och utföra andra användbara uppgifter på ett miljövänligt sätt, så är förståelsen för hur dessa lösningsmedel fungerar inte särskilt stor. Forskarna förstod att de kan göra fantastiska saker, men inte hur.</div> <div><br />På Chalmers och i forskargruppen som Mark Foreman leder kunde doktoranden Peng Cen utveckla detta arbete ytterligare för att möjliggöra att nyckelparametrar för dessa nya vätskor kunde mätas med ett relativt enkelt experiment. Detta experimentella arbete har nu visat sig kunna minska antalet experiment som skulle behövas för en rationell design av en ny process eller produkt med ett av de nya lösningsmedlen. Arbetet gjordes också tillsammans med en adjungerad professor Kastriot Spahiu från Svensk Kärnbränslehantering AB</div> <p> </p>Thu, 02 Jul 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxNytt material ska skydda oss mot olika pandemier<p><b>​Ett nytt material som kan inaktivera virus i coronavirusfamiljen och döda bakterier har tagits fram vid Chalmers. Nu har forskarna inlett ett arbete för att utvärdera det mot SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. De första testresultaten är mycket lovande.</b></p><div>​Det nya materialet presenterades nyligen i en doktorsavhandling och har visat sig mycket effektivt kunna döda de vanligast infektionsorsakande bakterierna, inklusive de som utvecklat resistens mot antibiotika såsom MRSA och en superbakterie av typen E. Coli.<br />    </div> <div>Grunden till forskningen är en unik och patenterad metod där peptider kombineras med ett nanostrukturerat material. Hittills har den mest inriktats mot bakterier men när utbrottet av det nya coronaviruset var ett faktum, ville forskarna ta reda på om materialet även skulle fungera mot det.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_martin_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:223px;width:180px;margin:5px" /><br /><br />– Liknande peptider som vi jobbar med har tidigare visats vara effektiva mot olika virus i coronavirusfamiljen, bland annat de som gett upphov till utbrotten av SARS och MERS. Vår utgångspunkt är därför att effekten som våra peptider har uppvisat på bakterier och resistenta bakterier, håller för coronavirus, säger Martin Andersson, forskningsledare och professor vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers.<br /><br />Tester som nu har gjorts på humana coronavirus visar på mycket goda resultat med inaktivering av 99,9 procent av viruset. Det gör att forskarna nu ser stor potential att det ska fungera även på SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. Nu väntar de på att kunna göra tester i samarbete med Sahlgrenska akademin, som har tillgång till viruset.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan framställas i olika former – efterliknar kroppens immunförsvar </h2> <div>Materialet kan framställas i många olika former som exempelvis ytbeläggningar och i form av små partiklar. När virus eller bakterier fastnar på ytan och inaktiveras förhindras transporten vidare och smittspridning kan minskas.  Det gör det lämpligt för att användas på personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter som till exempel ansiktsmasker, respiratorer och intuberingsslangar. Där skulle materialet ge oss ett bättre skydd mot det nya covid-19orsakande viruset, andra framtida pandemier och resistenta bakterier. Forskarna ser det som ett flexibelt komplement till befintliga metoder. <br />   </div> <div>– Ett ytskikt av vårt nya material på ansiktsmasker skulle inte bara hejda virusets passage utan även minska risken att det kan transporteras vidare exempelvis när masken tas av och på så sätt minska smittspridningen förklarar Martin Andersson. <br /><br />Strategin är att efterlikna hur kroppens immunförsvar fungerar. Cellerna som försvarar oss producerar olika typer av peptider som kan skada det yttre skalet på bakterier och virus på ett selektivt vis. Mekanismen har vissa likheter med det som tvål och vatten har på bakterier och virus, men peptiderna har mycket högre selektivitet och är därigenom mycket mer effektiva och dessutom ofarliga för mänskliga celler. En stor fördel är att sättet som materialet fungerar på ger en hög flexibilitet och låg känslighet mot mutationer. Till skillnad från vaccin fortsätter peptiderna att inaktivera virus även om det muterar. Tanken bakom forskningen är att göra oss mindre sårbara och bättre förberedda när nästa pandemi kommer.  </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Samband mellan pågående pandemin och antibiotikaresistens</h2> <div>Just nu är världens blickar riktade mot den pågående covid-19-pandemin. Samtidigt pågår det som många kallar för den tysta pandemin, som orsakas av antibiotikaresistens – enligt WHO ett av de största hoten mot mänskligheten. Beräkningar visar att om inget drastiskt görs för att hindra utvecklingen riskerar fler att dö av resistenta bakterier än cancer 2050. Tyvärr finns det en oroande koppling mellan den pågående pandemin och antibiotikaresistens. Många covid-19-patienter utvecklar bakteriella infektioner och måste behandlas med antibiotika som ökar den användningen, vilket eldar på resistensen. Enligt forskarna kan det nya materialet göra en betydelsefull skillnad i  den här allvarliga situationen. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ska skydda vårdpersonal och privatpersoner </h2> <div>För att materialet och den nya kunskapen ska kunna skapa nytta i samhället, har forskarna med stöd från Chalmers Innovationskontor och Chalmers Ventures bildat företaget, Amferia AB, som finns placerat vid Astrazeneca BioVentureHub i Mölndal. <br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_saba_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:240px;width:190px;margin:5px" /><br />Saba Atefyekta disputerade i början av året på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. I sin doktorsavhandling &quot;Antibacterial Surfaces for Biomedical Applications” presenterar hon, tillsammans med medarbetare på institutionen, det nya materialet. Nu är hon en av grundarna bakom Amferia och bolagets forskningschef<br />   </div> <div>– Om vi inte ska gå en mörk framtid till mötes måste vi förhindra att infektioner sker. Vi tror att materialen som vi utvecklar kan bidra till att förhindra framtida infektioner och på så sätt minska användningen av antibiotika, så att vi också i framtiden kan använda dessa livskyddande mediciner, säger Saba Atefyekta <br /><br />När materialets effekt på det nya coronaviruset är fastställt är tanken att det ska ut på marknaden för att både skydda både vårdpersonal och privatpersoner.  </div> <div> </div> <div>Text: Jenny Jernberg</div> <div>Porträttfoto Saba Atefyekta: Mats Hulander</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kompletterande färsk nyhet om Amferia </h2> <div>Tisdag 30 juni blev det officiellt att Amfiera har valts ut till ”one to watch” i årets Spinoff Prize, som arrangeras av Nature Research and Merck KGaA, Darmstadt, Tyskland.</div> <div> </div></div></div>Mon, 29 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxNy teknik ska ge mer vård för pengarna<p><b>​Svensk sjukvård står inför stora utmaningar, och ropar efter ny teknik för att lösa dem. Diagnostik är en av pusselbitarna. Med hjälp av exempelvis AI och precisionsdiagnostik finns mycket att vinna, både för vårdsystemet och för individen.</b></p><em><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Denna artikel är kopplad till sidoartiklar med exempel från Chalmers forskning.​</a></em><br />​<br /><span style="background-color:initial">Vi kan börja med att konstatera: nej, det här är inte ännu en artikel om corona. Även om det allra mesta – oavsett om vi talar om vård eller diagnostik – under första halvan av 2020 handlat om covid-19, så finns det naturligtvis en mängd andra utmaningar och framtida utvecklingsprojekt för svensk sjukvård, pre och post corona.</span><div><br /></div> <div>Att svensk sjukvård står inför en stor omställning har knappast gått någon förbi. Vårdköer, överfulla akutmottagningar, primärvårdsreformer och personalbrist flimrar förbi i nyhetsflödet. Kanske kan det mesta kokas ner till en fråga: har sjukvården blivit för bra?<br /><br /></div> <div>– Vi kan göra allt mer, allt högre upp i åldrarna och allt mer förfinat, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, och ansvarig för område 4 som – med bland annat radiologi, klinisk fysiologi och alla laboratorier – innehåller merparten av sjukhusets diagnostik. </div> <div>– Men den medicinska utvecklingen och den större andelen äldre i befolkningen leder också till ökade sjukvårdsbehov. Nu måste vi ta tekniken till hjälp för att klara detta. Vi kan inte bara jobba på som vi tidigare gjort, utan behöver tekniska lösningar som låter oss göra mer med samma resurser.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI gör diagnosen säkrare och sparar resurser</h2> <div>Ett tydligt exempel på en sådan lösning är AI och bilddiagnostik. Om datorn tolkar bilder med hjälp av artificiell intelligens, så får radiologen ett försorterat urval att granska; bilder där datorn redan ringat in de potentiella problemen. Diagnosen blir säkrare, snabbare och mer effektiv. </div> <div>– Vi ser också en utveckling där teknik gör det möjligt för patienterna att sköta allt mer av mätning och diagnostik i hemmet. Patienten blir expert på sin egen sjukdom, vilket är en fördel för individen samtidigt som det sparar resurser i sjukvården, säger Peter Gjertsson, och tillägger att de som inte kan använda tekniken av olika skäl naturligtvis fortfarande ska tas omhand.</div> <div> </div> <div>Även precisionsmedicin är ett område under uppsegling; behandlingar kan skräddarsys när genetisk diagnostik kan påvisa sjukdom och bilddiagnostik identifierar problemområdet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hälsoforskning på nästan hela Chalmers</h2> <div>Täta samarbeten mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har funnits länge. Forskare från båda håll har exempelvis tillsammans utvecklat avancerade medicintekniska produkter, ny kunskap till grund för bättre läkemedel och forskat kring miljöer och arkitektur inom vården. På Chalmers bedrivs hälsorelaterad forskning på hela 12 av 13 institutioner, vilket inkluderar många olika forskningsfält.</div> <div><br /></div> <div>Att forskningen var så mångfacetterad stod klart efter en inventering inför uppstarten av Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik. Det nya styrkeområdet ska bilda en röd tråd genom forskningen på Chalmers och knyta ihop den med externa parter. Startskottet gick i januari. <br /><br /></div> <div>– Under utredningstiden gjorde vi intervjuer på varje institution och förstod att många frågeställningar inom hälsa var gemensamma, över gränserna mellan institutioner. Kompetens efterfrågas, både externt och internt, och det visar sig att Chalmers har mycket av den, säger Ann-Sofie Cans, docent på Kemi och kemiteknik och ledare för styrkeområde Hälsa och teknik, som menar att Chalmers forskare allt för länge varit vana att arbeta i silos. </div> <div>– Nu ska vi starta aktiviteter där våra 200+ forskare får möjlighet att lära känna varandra, och samtidigt öka vår externa samverkan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete i Chalmers AI-center</h2> <div>Ett samarbetsområde som redan tagit steg framåt är just AI. I december 2019 klev SU in som en samarbetspartner i Chalmers AI Research Centre, Chair. Rent praktiskt innebär samarbetsavtalet ett åtagande över minst fem år, med gemensamt finansierad forskning inom AI för vård och hälsa. Ett antal prioriterade utmaningar har mejslats fram. En av dem är diagnostik. Med AI kan stora mängder data – mätvärden, text, bilder – behandlas, och datorn kan lära sig att känna igen symtom.</div> <div><br /></div> <div>Fredrik Johansson, forskarassistent på Chalmers institution för data- och informationsteknik, är själva bryggan mellan styrkeområde Hälsa och teknik, Chair och SU. Tillsammans med sin motsvarighet från SU tar han nu fram en gemensam forskningsagenda. </div> <div>– Även om vi redan tidigare har jobbat ihop, så innebär samarbetet i styrkeområdet och Chair att vi nu kan koordinera oss. Till exempel kan vi se om flera forskare faktiskt jobbar mot samma mål, så att vi blir mer effektiva och hittar synergier, säger han.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Letar mönster hos patientgrupper</h2> <div>Fredrik Johansson handleder själv ett projekt där studenter använder insamlade data om patienter med Alzheimers sjukdom för att låta AI leta mönster. Alzheimers diagnosticeras idag främst med hjälp av kognitiva tester, som exempelvis minnestester, och yttrar sig väldigt olika.</div> <div>– Man vet att Alzheimerspatienter har plackbildningar i hjärnan. Men vissa patienter får stora symtom medan andra inte får det, trots lika omfattande plackbildningar. Varför? Vi vill ta fram ett verktyg som kan ge en helhetsbild av patienten, för att få fram vad skillnaderna kan bero på. Vi tittar på faktorer som kan mätas när de diagnosticeras, men också följas över tid. Tanken är att i första hand kunna förutsäga hur sjukdomen kan förväntas utvecklas, men kanske kan vi också på sikt få fram ett verktyg som kan diagnosticera subgrupper hos Alzheimerspatienterna.</div> <div><br /></div> <div>Planer finns för gemensam infrastruktur, och även för utbildningsinsatser. Ett exempel är etikprövningar, något som efterfrågas av Chalmersforskare som inte hanterat detta i någon större utsträckning tidigare, men som förstås är väldigt viktiga i vården.</div> <div>– Här kan vi behöva utbilda vår personal. Och omvänt pratar vi också om utbildning i AI för forskare på SU, säger Fredrik Johansson.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Vi finns här för att stödja”</h2> <div>Ann-Sofie Cans påpekar att Chalmers även går in och stöttar i den nya innovationsutbildningen för ST-läkare som SU nyligen startat.</div> <div>– Sahlgrenska vill att läkarna ska ha kunskap om olika områden inom teknik. Då kan vi hjälpa dem att hitta rätt personer för att ge en föreläsning eller ordna studiebesök, som nu i vår inom exempelvis AI och 3D-printning, säger Ann-Sofie Cans.</div> <div>– Från vårdens sida inser man allt mer att man behöver ingenjörernas kompetens. Och vi finns här för att stödja. Om ingen använder våra lösningar, så kommer de ju inte till någon nytta.</div> <div><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTA: Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik</h2> <div>Chalmers nya styrkeområde spänner över 12 institutioner och är organiserat i fem profilområden:<br /><br /></div> <div>• Digitalisering, Big Data och AI</div> <div>• Infektion, läkemedelsleverans och diagnostik</div> <div>• Prevention, livsstil och ergonomi</div> <div>• Medicinteknik</div> <div>• System och miljöer för hälsa och vård</div> <div><br /></div> <div>Profilerna har definierats utifrån den forskning som finns representerad på Chalmers, men också visat sig fungera som värdefulla ingångar till högskolan.<br /><br />Förutom Sahlgrenska Universitetssjukhuset inkluderar de externa samarbetsparterna bland annat Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, AstraZeneca Bioventure Hub, Högskolan i Borås och Sahlgrenska Science Park.<br /><br /></div> <div>Styrkeområdet och samarbetena omfattar inte bara forskning utan även utbildning. Chalmers och SU har startat ett pilotförsök med en gemensam forskarskola i medicinteknik. På sikt kan eventuellt doktorander som antas ges möjlighet till dubbel examen. Chalmers har även skapat det nya basprogrammet Medicinteknik, och de första studenterna startar i höst.<br /><br /></div> <div>Styrkeområde Hälsa och teknik har definierat tre samhällsutmaningar att arbeta mot, i linje med FN:s globala hållbarhetsmål: <em>Ändrad befolkning och nya sjukdomar</em>, <em>Ökat behov av vård i ett samhälle med begränsade resurser</em>, samt <em>Hälsa, klimat och hållbarhet.</em></div> <div><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div><br /><em>Bildtext till bilden på operationssalen ovan:</em></div> <div><div><em>En operationssal hos Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, fullt utrustad med nära 400 medicintekniska produkter för bildstödd diagnostik eller behandling. Detta är en av de tekniktätaste och mest avancerade operationsavdelningar som finns i Sverige. I huset finns flera så kallade hybridsalar, där kirurgi och bilddiagnostik kan utföras i samma rum. </em></div> <div><em>Chalmers forskningscentrum MedTech West etablerar i år samverkanslabb hos Bild- och interventions-centrum. Med start 2021 planeras kliniska tester inom diagnostik med mikrovågor och magnetence-falografi (MEG).</em></div></div> <div><br /> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Läs relaterad artikel med exempel på Chalmers forskning inom området diagnostik här.</a></div>Wed, 24 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemis-nya-prefekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemis-nya-prefekt.aspxIntresset för ledarskap lockade Kemis nya prefekt till jobbet<p><b>​Hanna Härelind är ny prefekt på institutionen för kemi och kemiteknik. Fortsatt utveckling av kulturen på arbetsplatsen, ökat internt samarbete och strategier för att bevara den starka forskningen är viktiga fokus hon ser framför sig i sin nya roll, som hon tillträder i september.</b></p><div>​När det stod klart att institutionens nuvarande prefekt Leif Åhman skulle gå i pension var det självklart för Hanna Härelind att söka tjänsten. Intresset för ledarskapsfrågor var den största anledningen till att hon sökte, och det är också där hon själv anser sig ha störst potential. Hon tar med sig en lång yrkeskarriär på Chalmers in i jobbet. Stegvis har hon gått in i nya roller, samarbeten, nätverk och skaffat sig en allt bredare och djupare inblick och utblick, både internt och externt.<br /><br /> </div> <div>- Min erfarenhet från många olika delar av institutionens verksamhet – utbildning, undervisning och forskning – tror jag är en stor fördel i det här jobbet. Särskilt nu när Chalmers är inne i ett speciellt läge med både covid-19 och Ekonomi i balans.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktigt att arbeta med kulturen på arbetsplatsen </h2> <div>Att hon blir första kvinna som prefekt på Kemi, tycker Hanna Härelind främst har betydelse som en förebild för andra. För rollen i sig eller för ledarskapet på institutionen, anser hon inte att kön spelar någon särskild roll. Hon sticker däremot inte under stol med att jämställdhet och jäm​likhet ligger henne extra nära, är frågor som hon drivs av att få utveckla och fortsätta ge plats för på institutionen. Vid årsskiftet blev hon passande nog ansvarig för Kemi och kemitekniks jämställdhetsgrupp. Men hennes tankar på hur kulturen på arbetsplatsen kan och bör utvecklas, sträcker sig längre.<br /><br /> </div> <div>– Lyhördhet, att riva murar och vara öppen för goda idéer och olika kompetenser, får aldrig stanna vid ord och kräver kontinuerligt arbete, på många plan. Om vi ska fortsätta vara attraktiva som både arbetsplats och forskningsmiljö är det helt nödvändigt att jobba med de här frågorna. Inte minst i förhållande till generationsväxlingen som både har påbörjats och som vi står inför.<br /><br /> </div> <div>Och hon tänker leva som hon lär.<br /><br /> </div> <div>– Som prefekt tänker jag hålla lika öppna dörrar som jag har haft mot avdelningen jag har varit chef på de senaste två åren och mot mina doktorander. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nödvändigt med nya strategier för forskningen </h2> <div>Riktningen för institutionens forskning sätts och utvecklas tillsammans med kollegiet och ledningsgruppen. Nu är det extra viktigt att hitta strategier för att kunna fortsätta arbeta i världsklass och bibehålla de starka forskningsfälten som byggts upp, även att hålla hög nivå på nyttiggörande och undervisning anser Hanna Härelind. Hon ser miljö, klimat och hållbar utveckling som områden där kemiforskningen spelar en viktig roll och där institutionen har extra goda möjligheter att utföra bra forskning.<br /><br /> </div> <div>Hon vill också arbeta fram nya sätt för att öka samarbetet internt. </div> <div>– Hela kedjan från grundforskning till de där riktigt spetsiga resultaten är viktig, det är nog de flesta överens om. Konkurrens kan ha positiva sidor, men jag tror på att jobba bort den internt och istället skapa former för att korsbefrukta den här kedjan mer. Nu, när vi kommer få ett större uppdrag för utbildningen, kan nog tiden också bli mer mogen för det – och det blir närmast nödvändigt för oss. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kort fakta </h3> <div>Hanna Härelind tillträder som prefekt på institutionen för kemi och kemiteknik 1 september 2020.</div> <div>Hon är professor inom teknisk ytkemi, har arbetat på Chalmers sedan 1998 och är sedan två år tillbaka avdelningschef på Tillämpad kemi. Förordnandet är på en treårsperiod (ett brukligt upplägg när någon redan har en professur/tjänst på Chalmers) </div> <div> </div> <div> </div>Wed, 10 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Unik-forskningsinriktning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Unik-forskningsinriktning.aspxUnik forskningsinriktning beviljas stort, nytt anslag<p><b>​Maxgränsen var 5 miljoner, sen anslogs drygt 7,1 miljoner. Projektet ”Digitalisering av korrosionsprediktering – Effektivare och flexiblare avfalls- och biokraftvärme”, får nu stort stöd av Energimyndighetens program Biokraft. Forskningen, som är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska Högskolan, backas också upp av ett starkt industrikonsortium.</b></p><p>​<strong>Torbjörn Johnsson, projektledare på institutionens för kemi och kemiteknik på Chalmers! <br />Vad innebär det här anslaget?</strong> <br />Att vi här på Chalmers, kan fortsätta utveckla modellering/prediktering av korrosion i komplexa miljöer. Detta är en unik forskningsinriktning där vi med hjälp av grundläggande forskning tar tillvara på korrosionsmekanismer. Genom modellering, omsätter vi detta till korrosionsprediktering i tuffa komplexa miljöer.  </p> <p><strong>Vad planerar ni att göra i projektet?</strong> <br />Det övergripande målet med projektet är att öka effektiviteten och flexibiliteten/förutsägbarheten för värme- och kraftproduktion från biomassa/avfall. Metoden vi kommer att använda är att utveckla digitala verktyg för att kunna förutsäga korrosionshastigheten för viktiga komponenter. Projektet är forskningssamarbete med Kungliga tekniska högskolan, docent Henrik Larsson.</p> <div><strong>Enligt energimyndighetens utlysning ska projektet stärka Biokraftens roll och konkurrenskraft i den hållbara omställningen av energisystemet. Kan du förklara hur ni möter upp det målet?</strong> <br />Korrosion är en av de stora utmaningarna för biokraften. Ett lyckat projekt skulle förbättra effektiviteten/ekonomin och därigenom öka användandet av biomassa/avfall som energiråvara istället för tex kol, vilket är det dominerande bränslet om man tittar globalt. Detta skulle stärka Biokraftens roll och konkurrenskraft i omställningen av energisystemet då biomassa/avfall är en resurs som är koldioxidneutral/delvis koldioxidneutral och har en stor potential att spela en viktig roll i omvandlingen till ett helt förnybart energisystem.<br />  </div> <div><strong>Projektet stödjs också av industrin som går in med motsvarande summa. Nu, när många tvingas strama åt, kan det ses som extra anmärkningsvärt. Hur går dina tankar om det?</strong> <br />Vi har tack vare vårt kompetenscentrum HTC goda relationer med flertalet företag som är väldigt intresserade av denna typ av frågeställning. Då korrosionsangreppet i dessa kraftvärmeverk är väldigt komplext och svårt att prediktera är industrin mycket motiverad att jobba tillsammans med oss forskare för att försöka lösa denna utmaning. En av de viktigare komponenterna i dessa verk är överhettartuber, vilket det finns kilometervis av. Det är inte ovanligt att ett byte som orsakas av korrosion, och då bara på en delmängd av dessa tuber, kostar 10 – 20 miljoner. Kan vi med bättre prediktering förlänga livslängden eller undvika kostsamma (oplanerade) stopp finns det stora resurser att spara för företagen. </div> <div><br /><strong>För mer information kontakta:</strong> <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-jonsson.aspx">Torbjörn Jonsson</a></div> <div><br /><strong>Mer om projektet ”Digitalisering av korrosionsprediktering – Effektivare och flexiblare avfalls- och biokraftvärme”</strong><br />På Chalmers kommer Torbjörn tillsammans med kollegor, som forskarna Sedigheh Bigdeli och Loli Paz samt doktoranden Amanda Persdotter, jobba med implementering av modelleringen samt karakterisering av hur korrosionen ser ut ur ett modelleringsperspektiv. Henrik Larsson som är expert på modellering utvecklar en, ur korrosionsperspektiv, unik typ av modellering. Det akademiska samarbetet inom projektet kompletteras av ett mycket starkt industrikonsortium som inkluderar hela värdekedjan, det vill säga Öresundskraft AB, Vattenfall AB, Thermo-Calc Software AB, MEC – BioHeat &amp; Power, Kanthal AB, E.ON Sverige AB, B&amp;W Völund och Sandvik Materials Technology.</div> <div><br /><strong>Mer om Torbjörn Jonsson</strong> <br />Torbjörn Jonsson är projektledare och arbetar som specialist på avdelningen Energi &amp; Material, på enheten Organisk miljökemi 1. Hans forskning är inriktad mot att bättre förstå och förhindra högtemperaturkorrosion. Han arbetar inom Kompetenscentrum i högtemperaturkorrosion (HTC), projektet som nu har fått anslag knyter an till HTC. </div> <div><br />Mer om <a href="http://www.htc.chalmers.se/">Kompetenscentrum i högtemperaturkorrosion (HTC)</a> på Chalmers.se <br /> <br /></div>Wed, 03 Jun 2020 00:00:00 +0200