Nyheter: Kemi- och bioteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 20 Oct 2020 15:01:06 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-–-En-hel-vetenskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-%E2%80%93-En-hel-vetenskap.aspxSyntetisk badmintonboll på väg mot VM<p><b>​The Badminton World Federation (BWF) använder sig av testmetoder utvecklade på Chalmers för att visa att syntetiska bollar kan ersätta fjäderbollar. Just nu används Chalmers testmetod för att ta fram bollar inför VM.</b></p>​Badmintonbollar som används vid stora tävlingar som OS och VM har under lång tid tillverkats av gåsfjädrar. De aerodynamiska egenskaperna har ansetts överlägsna de syntetiska bollarnas, främst vid smash och nätspel, men det håller på att ändras. <h2 class="chalmersElement-H2">Utmaningar med fjäderbollar </h2> <div>Bollar gjorda av gåsfjädrar kräver en stor mängd handarbete och tillverkas i Asien, ofta under mindre goda arbetsförhållanden. Fjädrarna skördas, rengörs och sorteras efter längd och vinkel, de samlas sedan i en fjäderboll som testas med många manuella ingrepp under alla tillverkningssteg. Fjäderbollarna kräver dessutom varsam hantering. De måste lagras under reglerad fuktluftighet och temperatur för att behålla sin prestanda. Ett annat problem är att de har relativt kort hållbarhet i spel. Tillverkare letar nu efter alternativ med bollar gjorda av syntetiskt material. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tillverkarna i behov av vetenskapliga tester </h2> <div>De testmetoder som används för fjäderbollar använder proffsspelare som smashar bollarna ett visst antal gånger och spelar nätspel för att bedöma bollbanor. Metoden fungerar acceptabelt för fjäderbollar men när syntetiska bollar skulle testas började man inse att metoderna var för subjektiva. Ett mer vetenskapligt tillvägagångssätt var önskat. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christer Forsgren" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Christer_Forsgren_170x220.jpg" style="margin:5px" />BWF började söka lösningar och pratade med det företag som testar fjäderbollar åt dem, Polyfor AB. Det drivs av före detta elitspelaren Christer Forsgren. Han läste kemiteknik på Chalmers och är sedan sju år tillbaka verksam som adjungerad professor i industriell materialåtervinning på institutionen för kemi och kemiteknik. Via sitt företag har han testat och godkänt bollar åt BWF i cirka 35 år. För Christer Forsgren var kontakten med Chalmers självklar. <br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–Forskningen inom strömningslära och idrottssatsningen på Chalmers är en bra kombination för att utveckla just testmetoder, säger Christer Forsgren. </span><br /></div> <div><br /> </div> <div>Kontakten med Chalmers resulterade i ett forskningsprojekt som BWF beslöt sig för att finansiera med start i juli 2019. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lösningen – tester i Chalmers strömningslaboratorium </h2> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Valery%20Chernoray_I0A5484_170x170px.jpg" alt="" style="margin:5px" />Valery Chernoray är forskningsprofessor på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och ledde projektet med testningen som utfördes av Satheesh Kaviladhikarakunnathu Puthanveeti, en före detta masterstudent som nu gått vidare till anställning på Polyfor. Valery  berättar att de klurat ut och testat många olika varianter av testmetoder. De sammanfattade allt i en rapport som BWF nu använder för att visa att Chalmers metoder fungerar, är objektiva och baseras på vetenskap och forskning. </div> <div><br /> </div> <div>– Vi har utvecklat tillförlitliga metoder för testning av två prestandaegenskaper som intresserar BWF. Den ena är smashresistans eller skottmotstånd som kan beskrivas som hållbarhet under upprepade smashar. Den andra är tumling som handlar om prestanda vid nätspel, säger Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>Riggen som byggts upp på Chalmers kan simulera smashar upp till 200 km/tim. Ett proffsracket sitter monterat på en kolfiberarm som drivs med fjädrar som dras upp med en vinsch. Bollarna hålls på plats med hjälp av ett tunt plaströr och vacuum. Smasharna filmas sedan med en höghastighetskamera. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/badminton%20test.jpg" alt="" style="margin:5px;width:304px;height:231px" />– Med hjälp av filmerna kontrollerar vi först att bollen smashas på ett korrekt sätt och sedan beräknar vi smashhastighet. Efter varje smash fotograferar vi bollen och mäter hur långt bollen har flugit för att se om skadorna på bollen påverkat prestandan. Efter tio smashar packas bollarna och skickas till Rise, Sveriges forskningsinstitut, för materialtest, berättar Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>För tumling används en stillastående boll och en vinklad racket i korrekt vinkel som rör sig längst en vinklad bana. Testbollarna filmas med en höghastighetskamera och bilderna bearbetas för att beräkna hur många gånger bollarna tumlar. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tillverkarna arbetar i riktning mot syntetbollar </h2> <div>Alla stora tillverkare som till exempel Yonex och Mizuno jobbar nu intensivt i riktning mot syntetbollar och de syntetbollar som tillverkas idag är mycket bättre än för något år sedan och bedöms som mycket bra av både proffsspelare och testteam. </div> <div><br /> </div> <div>– De är fortfarande lite för ömtåliga och klarar endast två till fyra kraftfulla smashar från de starkaste elitspelarna. Men i princip kan de redan nu godkännas för till exempel Junior VM-spel, säger Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>Christer Forsgren förklarar de två bristerna i dagens syntetbollar. Den ena är smashtålighet. Bollen bli mjuk och återgår inte till ursprunglig form tillräckligt fort varför den inte bromsar tillräckligt i luften för att smashen ska kunna returneras. Den andra begränsningen är tumling vid nät. Om spelaren träffar anslagsdelen, korken, med racketen lite snett kan bollen börja tumla, vilket gör det svårt att slå bort bollen mot baslinjen med ett kontrollerat slag. Men Christer Forsgren är hoppfull om att den syntetiska bollen snart ska vara i spel. </div> <div><br /> </div> <div>– Jag är lite tveksam till om det blir syntetiska bollar till OS i Paris 2024 men jag tror helt klart att syntetiska bollar kommer användas i OS i Los Angeles 2028, säger Christer Forsgren.​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-bollsport-ska-bli-syntetisk.aspx#%3a~%3atext=%E2%80%8BBadminton%20s%C3%A4gs%20vara%20v%C3%A4rldens%2cg%C3%B6ra%20sporten%20helsyntetisk%20p%C3%A5%20sikt.">Världens snabbaste bollsport blir syntetisk​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/laboratorier/Sidor/Chalmers-vindtunnlar.aspx">Chalmers strömningslaboratorium</a><br /><a href="/sv/centrum/sportteknologi/Sidor/default.aspx">Chalmers sport och teknologi</a></div>Tue, 13 Oct 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/solenergi-MOST.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/solenergi-MOST.aspxBanbrytande forskning om solenergi i EU-projekt<p><b>​En specialdesignad molekyl och ett energisystem med unika förmågor för infångning och lagring av solenergi har presenterats av en grupp forskare på Chalmers under de senaste åren. Nu startar ett Chalmerslett EU-projekt där forskarna ska utveckla prototyper av den nya tekniken för framtida tillämpning i större skala, till exempel för uppvärmning av bostäder. Projektet har fått 4,3 miljoner Euro i anslag.</b></p><div>​För att kunna använda solenergi till fullo behöver vi kunna lagra energin och släppa ut den när behovet <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Kasper%20Moth-Poulsen%20MOST/Kasper_Moth_Poulsen_labb-320-x-350-A.gif" alt="" style="height:201px;width:218px;margin:5px" /><br />uppstår. I ett flertal vetenskapliga artiklar har en grupp Chalmersforskare visat hur deras specialdesignade molekyl, och solenergisystemet som de gett namnet Most (Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems), kan erbjuda en lösning på den utmaningen och bli ett viktigt verktyg för omställningen mot fossilfri energi.</div> <div> </div> <div>Tekniken har väckt oerhört stort intresse runt om i världen. Med Most kan solenergin fångas upp, lagras i upp till 18 år, transporteras utan några stora förluster och sedan släppas ut som värme när och där den behövs. Resultaten som forskarna har uppnått i labbet är tydliga, men nu behövs erfarenheter av hur Most kan fungera i verkliga tillämpningar och i större skala. </div> <div> </div> <div>– Målet med EU-projektet är att ta fram prototyper av Most-tekniken för att bekräfta möjligheterna för storskalig produktion och för att förbättra systemens funktion, säger <a href="/sv/personal/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx">Kasper Moth-Poulsen</a>, som är koordinator för projektet samt professor och forskningsledare på Chalmers institution för kemi och kemiteknik.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tekniken ska närma sig nya produkter </h2> <div>Inom projektet ska tekniken utvecklas för att bli effektivare, billigare och grönare, och därmed närma sig produkter som kan användas i verkliga tillämpningar. Starka forskarteam från högskolor, universitet och forskningsinstitut i Sverige, Danmark, Storbritannien, Spanien och Tyskland kommer att samlas och göra gemensam sak. </div> <div> </div> <div>– Det är mycket spännande att vi inom projektet kombinerar tvärvetenskaplig spetskompetens inom molekyldesign med kunskap om hybridteknik för att fånga in energi, om teknik som släpper ifrån sig värme och om design av lågenergibyggnader, säger <a href="/sv/personal/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx">Kasper Moth-Poulsen</a>. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Används till funktionella persienner och fönster </h2> <div>Framstegen för utvecklingen av Most-tekniken har hittills varit över all förväntan. De första, mycket enkla men framgångsrika demonstrationerna har gjorts i laboratoriet på Chalmers. Bland annat har forskarna tillämpat tekniken i en fönsterfilm som jämnar ut temperaturen under soliga och heta dagar och skapar ett behagligare inomhusklimat. Utanför EU-projektet har en tillämpning av molekylen i funktionella persienner och fönster startat, genom spin-off bolaget Solartes AB.</div> <div> </div> <div>– Utvecklingen som vi nu kan göra med Most i EU-projektet kan innebära att vi får fram helt nya solenergidrivna och utsläppsfria lösningar för uppvärmning av bostäder och industriella applikationer. Most är på väg in i ett enormt viktigt och spännande skede, avslutar Kasper Moth-Poulsen. </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Så fungerar Most-tekniken </h2> <div>Tekniken baseras på en specialdesignad molekyl som när den träffas av solljus byter skepnad till en energirik isomer, en molekyl som består av samma atomer men sammanbundna på ett annat sätt. Isomeren kan sedan lagras för att användas senare, till exempel på natten eller på vintern. Forskarnas har utvecklat systemet så att energin kan lagras i upp till 18 år. En särskild designad katalysator utvinner den sparade energin samtidigt som den för tillbaka molekylen till sin ursprungliga form så att den kan återanvändas i värmesystemet.</div> <div>Tidigare pressmeddelande om Most  </div></div> <div><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/fonsterfilm-kan-jamna-ut-temperaturen-med-hjalp-av-solenergi%2cc3179244">Fönsterfilm kan jämna ut temperaturen med hjälp av solenergi</a></div> <div><div><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/utslappsfritt-energisystem-sparar-varmen-fran-sommarens-sol-till-vintern%2cc3179316">Utsläppsfritt energisystem sparar värmen från sommarens sol till vintern</a> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Stor impact och uppmärksamhet globalt </h2> <div>Allt eftersom Chalmersforskarna har publicerat sina resultat har intresset för MOST vuxit sig mycket stort över hela världen. De senaste 18 månaderna har över 400 artiklar publicerats i media runt om i världen som handlar om Most. CNN, BBC, Blomberg Businessweek, är bara några exempel på stora globala medier som har publicerat intervjuer och reportage om Most.  </div></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: EU-projektet </h2> <div>EU- projektet, som också heter Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems, sträcker sig över 3,5 år och har anslagits 4,3 miljoner Euro. Parter i projektet är: Chalmers, Köpenhamns Universitet, Rioja Universitet, Fraunhoferinstitutet, ZAE Bayern och Johnsson Matthey. På Chalmers deltar forskare på institutionen för kemi och kemiteknik och på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Finansiering från EU</h2> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Kasper%20Moth-Poulsen%20MOST/flag_yellow_low_100px.jpg" alt="" style="height:46px;width:65px;margin:0px 5px" />Det här projektet har fått medel från the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement No 951801.</div></div>Mon, 05 Oct 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Alfons-Aberg-bok.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Alfons-Aberg-bok.aspxChalmerskemister hjälpte till med ny Alfons Åberg-bok<p><b>​&quot;Alfons Åberg undersöker och experimenterar&quot; är en ny temabok med den välkända bokfiguren, som är tänkt att introducera barn i förskoleåldern till kemi på ett lustfyllt sätt. Medarbetare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, har varit involverade i arbetet med boken.</b></p><div>​<img width="350" height="305" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Alfons%20Åberg/Alfonsbok%20350%20x%20305.jpg" alt="" style="height:212px;width:235px;margin:5px 0px" />– Att väcka barns nyfikenhet för kemi redan i tidig ålder är i förlängningen mycket positivt även för det vi arbetar med – högre utbildning och forskning inom ämnet.  Det var både roligt och självklart för oss att hjälpa till, säger Leif Åhman, prefekt på Kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola.  <br /><br />Utöver Leif Åhman har Per Thorén, Per Lincoln och Jerker Mårtensson från institutionen varit behjälpliga i produktionen av boken. De är noga med att framhålla att det är förläggaren Josefin Svenske som har gjort det stora arbetet och att de främst har funnits som stöd, bland annat i en diskussion om grundidén och med sin expertkunskap på ämnet. Per Lincoln till exempel som faktagranskare. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kladdig och rolig experimentbok </h2> <div>”Alfons Åberg undersöker och experimenterar” är utformad, efter Gunilla Bergströms bokfigur Alfons Åberg. Boken introducerar läsaren till grundläggande kemiska begrepp och experimenten görs med saker som de flesta redan har hemma. Josefin Svenske, förläggare på Rabén &amp; Sjögren beskriver tanken bakom boken: </div> <div>– Ordet ”Varför?&quot; är ett centralt ord i ett barns ordförråd men lika viktigt för en kemist och en forskare. Det vill vi hylla. Detta är en kladdig och rolig experimentbok och om man vill lära sig mer om densitet, gas och molekyler så går det också i denna nya bok om Alfons Åberg.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Alfons Åberg och kemi – lyckad kombination under flera år</h2> <div>Redan 2015 blev Alfons Åberg och kemi ett begrepp för förskolebarn. Då skapade Chalmers och Alfons Åbergs kulturhus den lekfulla kemilektionen ”Kemi med Alfons Åberg”, som sedan dess är en årlig återkommande aktivitet. </div> <div> </div></div> <div>– Vi har märkt av ett enormt intresse för ”Kemi med Alfons Åberg” sedan start och i våras när vi fick ställa om allt digitalt, nådde vi ännu fler. Skolor från hela Sverige och även någon från ett av våra grannländer anmälde sig och vi fick ett rekordstort deltagande, säger Per Thorén kemist och projektledare för Chalmers del i samarbetet. <br />     </div> <div>Illustrationer: @Bok-Makaren.</div> <div><br /><a href="http://rabensjogren.se/nyheter/195722-alfons-aberg-vacker-experimentlustan">Mer om den nya boken Alfons Åberg undersöker och experimenterar på förlagets webbplats   </a><br /><a href="https://alfonskulturhus.se/en-fantasifull-kemiresa/">Mer om Kemi med Alfons Åberg på Alfons Åbergs Kulturhus webbplats </a></div>Thu, 20 Aug 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/grona-losningsmedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/grona-losningsmedel.aspxNya, gröna lösningsmedel undersöks av Chalmersforskare<p><b>​Forskare inom industriella materialåtervinning vid Chalmers tekniska högskola, har gjort experiment som kan ge oss nyckeln en ny grupp gröna och hållbara lösningsmedel – Deep eutectic solvents (DES) innersta hemligheter. Den nya experimentella metoden presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Physical Chemistry Chemical Physics.</b></p><p>​– Det känns som om vi har fått tillg<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Gröna%20lösningsmedel/Mark%20Foreman%20320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:250px;width:195px;margin:5px" />ång till glasögon som gör att vi nu kan se det som tidigare varit suddigt, klart och tydligt, säger Mark Foreman, docent i kärnkemi / industriell materialåtervinning.</p> <p>För att kunna uppnå ett hållbart samhälle måste vi avgifta industriella processer och produkter genom att ersätta skadliga ämnen med säkrare alternativ. Experimenten som presenteras i studien kan förse oss med nya möjligheter för att skapa dessa alternativ. För en relativt liten investering skulle de kunna genomföras på de flesta universitets kemiavdelningar.</p> <p>– Vi hoppas att vår experimentella metod kan bli standardiserad för experiment som ska utforska både befintliga gröna lösningsmedel och nya”, fortsätter Mark Foreman.</p> <p>Deep eutectic solvents (DES) har ansetts som ett lovande miljövänligt alternativ under en tid, och kan till exempel användas för att återvinna avfall såsom batterier till värdefulla produkter utan att använda en farlig reagent. Kunskapen om de här alternativa lösningsmedlen har hittills inte varit särskilt stor och studien är ett viktigt genombrott för att förstå detta område bättre. Tillsammans med en adjungerad professor Kastriot Spahiu från Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har Mark Foreman och hans grupp nu kunnat få en ny djup inblick i DES, som kommer att öka vår förmåga att förstå dessa lösningsmedel, en insikt som kan tillämpas på nya problem.</p> <p>Kontakt: <a href="/sv/personal/Sidor/foreman.aspx">Mark Foreman</a> Docent i kärnkemi / industriell materialåtervinning<br /></p> <p> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om den vetenskapliga artikeln</h2> <div>Artikeln “Metal extraction from a deep eutectic solvent, an insight into activities” publicerades I tidskriften Physical Chemistry Chemical Physics är skriven av Peng Cen, Kastriot Spahiu, Mikhail S. Tyumentsev och Mark R. St. J. Foreman</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fakta: bakgrund till forskningen – steg för steg</h2> <div>För nästan tjugo år sedan publicerade Andrew Abbott i Leicester idén att använda blandningar av kolinklorid med godartade ämnen som urea för att skapa nya lösningsmedel, vilket är de vi kallar Deep eutectic solvents (DES). Gruppen vid Leicester har visat att det går att använda dessa nya lösningsmedel för att plätera silver på koppar, krom och elektropoliskt rostfritt stål utan att använda några av de farliga reagens såsom cyanid och kromater och som ofta används i metallfinishindustrin. Den här metallbearbetning är verkligen mirakulös när det gäller att miljöanpassa sektorn.</div> <div><br />2013 började Mark Foreman på Chalmers arbeta både med Leicester elektrokemiker och andra med användningen av DES för återvinning av batterier, i EU-projektet COLABATS. Under projektet kom de fram till att trots att DES-lösningsmedel kan användas för att återvinna avfall till värdefulla produkter och utföra andra användbara uppgifter på ett miljövänligt sätt, så är förståelsen för hur dessa lösningsmedel fungerar inte särskilt stor. Forskarna förstod att de kan göra fantastiska saker, men inte hur.</div> <div><br />På Chalmers och i forskargruppen som Mark Foreman leder kunde doktoranden Peng Cen utveckla detta arbete ytterligare för att möjliggöra att nyckelparametrar för dessa nya vätskor kunde mätas med ett relativt enkelt experiment. Detta experimentella arbete har nu visat sig kunna minska antalet experiment som skulle behövas för en rationell design av en ny process eller produkt med ett av de nya lösningsmedlen. Arbetet gjordes också tillsammans med en adjungerad professor Kastriot Spahiu från Svensk Kärnbränslehantering AB</div> <p> </p>Thu, 02 Jul 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/skydda-oss-mot-pandemier.aspxNytt material ska skydda oss mot olika pandemier<p><b>​Ett nytt material som kan inaktivera virus i coronavirusfamiljen och döda bakterier har tagits fram vid Chalmers. Nu har forskarna inlett ett arbete för att utvärdera det mot SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. De första testresultaten är mycket lovande.</b></p><div>​Det nya materialet presenterades nyligen i en doktorsavhandling och har visat sig mycket effektivt kunna döda de vanligast infektionsorsakande bakterierna, inklusive de som utvecklat resistens mot antibiotika såsom MRSA och en superbakterie av typen E. Coli.<br />    </div> <div>Grunden till forskningen är en unik och patenterad metod där peptider kombineras med ett nanostrukturerat material. Hittills har den mest inriktats mot bakterier men när utbrottet av det nya coronaviruset var ett faktum, ville forskarna ta reda på om materialet även skulle fungera mot det.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_martin_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:223px;width:180px;margin:5px" /><br /><br />– Liknande peptider som vi jobbar med har tidigare visats vara effektiva mot olika virus i coronavirusfamiljen, bland annat de som gett upphov till utbrotten av SARS och MERS. Vår utgångspunkt är därför att effekten som våra peptider har uppvisat på bakterier och resistenta bakterier, håller för coronavirus, säger Martin Andersson, forskningsledare och professor vid institutionen för kemi och kemiteknik vid Chalmers.<br /><br />Tester som nu har gjorts på humana coronavirus visar på mycket goda resultat med inaktivering av 99,9 procent av viruset. Det gör att forskarna nu ser stor potential att det ska fungera även på SARS-CoV-2, som orsakar covid-19. Nu väntar de på att kunna göra tester i samarbete med Sahlgrenska akademin, som har tillgång till viruset.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kan framställas i olika former – efterliknar kroppens immunförsvar </h2> <div>Materialet kan framställas i många olika former som exempelvis ytbeläggningar och i form av små partiklar. När virus eller bakterier fastnar på ytan och inaktiveras förhindras transporten vidare och smittspridning kan minskas.  Det gör det lämpligt för att användas på personlig skyddsutrustning och medicintekniska produkter som till exempel ansiktsmasker, respiratorer och intuberingsslangar. Där skulle materialet ge oss ett bättre skydd mot det nya covid-19orsakande viruset, andra framtida pandemier och resistenta bakterier. Forskarna ser det som ett flexibelt komplement till befintliga metoder. <br />   </div> <div>– Ett ytskikt av vårt nya material på ansiktsmasker skulle inte bara hejda virusets passage utan även minska risken att det kan transporteras vidare exempelvis när masken tas av och på så sätt minska smittspridningen förklarar Martin Andersson. <br /><br />Strategin är att efterlikna hur kroppens immunförsvar fungerar. Cellerna som försvarar oss producerar olika typer av peptider som kan skada det yttre skalet på bakterier och virus på ett selektivt vis. Mekanismen har vissa likheter med det som tvål och vatten har på bakterier och virus, men peptiderna har mycket högre selektivitet och är därigenom mycket mer effektiva och dessutom ofarliga för mänskliga celler. En stor fördel är att sättet som materialet fungerar på ger en hög flexibilitet och låg känslighet mot mutationer. Till skillnad från vaccin fortsätter peptiderna att inaktivera virus även om det muterar. Tanken bakom forskningen är att göra oss mindre sårbara och bättre förberedda när nästa pandemi kommer.  </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Samband mellan pågående pandemin och antibiotikaresistens</h2> <div>Just nu är världens blickar riktade mot den pågående covid-19-pandemin. Samtidigt pågår det som många kallar för den tysta pandemin, som orsakas av antibiotikaresistens – enligt WHO ett av de största hoten mot mänskligheten. Beräkningar visar att om inget drastiskt görs för att hindra utvecklingen riskerar fler att dö av resistenta bakterier än cancer 2050. Tyvärr finns det en oroande koppling mellan den pågående pandemin och antibiotikaresistens. Många covid-19-patienter utvecklar bakteriella infektioner och måste behandlas med antibiotika som ökar den användningen, vilket eldar på resistensen. Enligt forskarna kan det nya materialet göra en betydelsefull skillnad i  den här allvarliga situationen. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ska skydda vårdpersonal och privatpersoner </h2> <div>För att materialet och den nya kunskapen ska kunna skapa nytta i samhället, har forskarna med stöd från Chalmers Innovationskontor och Chalmers Ventures bildat företaget, Amferia AB, som finns placerat vid Astrazeneca BioVentureHub i Mölndal. <br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/porträtt_saba_320%20x%20400.jpg" alt="" style="height:240px;width:190px;margin:5px" /><br />Saba Atefyekta disputerade i början av året på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers. I sin doktorsavhandling &quot;Antibacterial Surfaces for Biomedical Applications” presenterar hon, tillsammans med medarbetare på institutionen, det nya materialet. Nu är hon en av grundarna bakom Amferia och bolagets forskningschef<br />   </div> <div>– Om vi inte ska gå en mörk framtid till mötes måste vi förhindra att infektioner sker. Vi tror att materialen som vi utvecklar kan bidra till att förhindra framtida infektioner och på så sätt minska användningen av antibiotika, så att vi också i framtiden kan använda dessa livskyddande mediciner, säger Saba Atefyekta <br /><br />När materialets effekt på det nya coronaviruset är fastställt är tanken att det ska ut på marknaden för att både skydda både vårdpersonal och privatpersoner.  </div> <div> </div> <div>Text: Jenny Jernberg</div> <div>Porträttfoto Saba Atefyekta: Mats Hulander</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kompletterande färsk nyhet om Amferia </h2> <div>Tisdag 30 juni blev det officiellt att Amfiera har valts ut till ”one to watch” i årets Spinoff Prize, som arrangeras av Nature Research and Merck KGaA, Darmstadt, Tyskland.</div> <div> </div></div></div>Mon, 29 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspxNy teknik ska ge mer vård för pengarna<p><b>​Svensk sjukvård står inför stora utmaningar, och ropar efter ny teknik för att lösa dem. Diagnostik är en av pusselbitarna. Med hjälp av exempelvis AI och precisionsdiagnostik finns mycket att vinna, både för vårdsystemet och för individen.</b></p><em><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Denna artikel är kopplad till sidoartiklar med exempel från Chalmers forskning.​</a></em><br />​<br /><span style="background-color:initial">Vi kan börja med att konstatera: nej, det här är inte ännu en artikel om corona. Även om det allra mesta – oavsett om vi talar om vård eller diagnostik – under första halvan av 2020 handlat om covid-19, så finns det naturligtvis en mängd andra utmaningar och framtida utvecklingsprojekt för svensk sjukvård, pre och post corona.</span><div><br /></div> <div>Att svensk sjukvård står inför en stor omställning har knappast gått någon förbi. Vårdköer, överfulla akutmottagningar, primärvårdsreformer och personalbrist flimrar förbi i nyhetsflödet. Kanske kan det mesta kokas ner till en fråga: har sjukvården blivit för bra?<br /><br /></div> <div>– Vi kan göra allt mer, allt högre upp i åldrarna och allt mer förfinat, säger Peter Gjertsson, områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU, och ansvarig för område 4 som – med bland annat radiologi, klinisk fysiologi och alla laboratorier – innehåller merparten av sjukhusets diagnostik. </div> <div>– Men den medicinska utvecklingen och den större andelen äldre i befolkningen leder också till ökade sjukvårdsbehov. Nu måste vi ta tekniken till hjälp för att klara detta. Vi kan inte bara jobba på som vi tidigare gjort, utan behöver tekniska lösningar som låter oss göra mer med samma resurser.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI gör diagnosen säkrare och sparar resurser</h2> <div>Ett tydligt exempel på en sådan lösning är AI och bilddiagnostik. Om datorn tolkar bilder med hjälp av artificiell intelligens, så får radiologen ett försorterat urval att granska; bilder där datorn redan ringat in de potentiella problemen. Diagnosen blir säkrare, snabbare och mer effektiv. </div> <div>– Vi ser också en utveckling där teknik gör det möjligt för patienterna att sköta allt mer av mätning och diagnostik i hemmet. Patienten blir expert på sin egen sjukdom, vilket är en fördel för individen samtidigt som det sparar resurser i sjukvården, säger Peter Gjertsson, och tillägger att de som inte kan använda tekniken av olika skäl naturligtvis fortfarande ska tas omhand.</div> <div> </div> <div>Även precisionsmedicin är ett område under uppsegling; behandlingar kan skräddarsys när genetisk diagnostik kan påvisa sjukdom och bilddiagnostik identifierar problemområdet.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hälsoforskning på nästan hela Chalmers</h2> <div>Täta samarbeten mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har funnits länge. Forskare från båda håll har exempelvis tillsammans utvecklat avancerade medicintekniska produkter, ny kunskap till grund för bättre läkemedel och forskat kring miljöer och arkitektur inom vården. På Chalmers bedrivs hälsorelaterad forskning på hela 12 av 13 institutioner, vilket inkluderar många olika forskningsfält.</div> <div><br /></div> <div>Att forskningen var så mångfacetterad stod klart efter en inventering inför uppstarten av Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik. Det nya styrkeområdet ska bilda en röd tråd genom forskningen på Chalmers och knyta ihop den med externa parter. Startskottet gick i januari. <br /><br /></div> <div>– Under utredningstiden gjorde vi intervjuer på varje institution och förstod att många frågeställningar inom hälsa var gemensamma, över gränserna mellan institutioner. Kompetens efterfrågas, både externt och internt, och det visar sig att Chalmers har mycket av den, säger Ann-Sofie Cans, docent på Kemi och kemiteknik och ledare för styrkeområde Hälsa och teknik, som menar att Chalmers forskare allt för länge varit vana att arbeta i silos. </div> <div>– Nu ska vi starta aktiviteter där våra 200+ forskare får möjlighet att lära känna varandra, och samtidigt öka vår externa samverkan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete i Chalmers AI-center</h2> <div>Ett samarbetsområde som redan tagit steg framåt är just AI. I december 2019 klev SU in som en samarbetspartner i Chalmers AI Research Centre, Chair. Rent praktiskt innebär samarbetsavtalet ett åtagande över minst fem år, med gemensamt finansierad forskning inom AI för vård och hälsa. Ett antal prioriterade utmaningar har mejslats fram. En av dem är diagnostik. Med AI kan stora mängder data – mätvärden, text, bilder – behandlas, och datorn kan lära sig att känna igen symtom.</div> <div><br /></div> <div>Fredrik Johansson, forskarassistent på Chalmers institution för data- och informationsteknik, är själva bryggan mellan styrkeområde Hälsa och teknik, Chair och SU. Tillsammans med sin motsvarighet från SU tar han nu fram en gemensam forskningsagenda. </div> <div>– Även om vi redan tidigare har jobbat ihop, så innebär samarbetet i styrkeområdet och Chair att vi nu kan koordinera oss. Till exempel kan vi se om flera forskare faktiskt jobbar mot samma mål, så att vi blir mer effektiva och hittar synergier, säger han.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Letar mönster hos patientgrupper</h2> <div>Fredrik Johansson handleder själv ett projekt där studenter använder insamlade data om patienter med Alzheimers sjukdom för att låta AI leta mönster. Alzheimers diagnosticeras idag främst med hjälp av kognitiva tester, som exempelvis minnestester, och yttrar sig väldigt olika.</div> <div>– Man vet att Alzheimerspatienter har plackbildningar i hjärnan. Men vissa patienter får stora symtom medan andra inte får det, trots lika omfattande plackbildningar. Varför? Vi vill ta fram ett verktyg som kan ge en helhetsbild av patienten, för att få fram vad skillnaderna kan bero på. Vi tittar på faktorer som kan mätas när de diagnosticeras, men också följas över tid. Tanken är att i första hand kunna förutsäga hur sjukdomen kan förväntas utvecklas, men kanske kan vi också på sikt få fram ett verktyg som kan diagnosticera subgrupper hos Alzheimerspatienterna.</div> <div><br /></div> <div>Planer finns för gemensam infrastruktur, och även för utbildningsinsatser. Ett exempel är etikprövningar, något som efterfrågas av Chalmersforskare som inte hanterat detta i någon större utsträckning tidigare, men som förstås är väldigt viktiga i vården.</div> <div>– Här kan vi behöva utbilda vår personal. Och omvänt pratar vi också om utbildning i AI för forskare på SU, säger Fredrik Johansson.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Vi finns här för att stödja”</h2> <div>Ann-Sofie Cans påpekar att Chalmers även går in och stöttar i den nya innovationsutbildningen för ST-läkare som SU nyligen startat.</div> <div>– Sahlgrenska vill att läkarna ska ha kunskap om olika områden inom teknik. Då kan vi hjälpa dem att hitta rätt personer för att ge en föreläsning eller ordna studiebesök, som nu i vår inom exempelvis AI och 3D-printning, säger Ann-Sofie Cans.</div> <div>– Från vårdens sida inser man allt mer att man behöver ingenjörernas kompetens. Och vi finns här för att stödja. Om ingen använder våra lösningar, så kommer de ju inte till någon nytta.</div> <div><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTA: Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik</h2> <div>Chalmers nya styrkeområde spänner över 12 institutioner och är organiserat i fem profilområden:<br /><br /></div> <div>• Digitalisering, Big Data och AI</div> <div>• Infektion, läkemedelsleverans och diagnostik</div> <div>• Prevention, livsstil och ergonomi</div> <div>• Medicinteknik</div> <div>• System och miljöer för hälsa och vård</div> <div><br /></div> <div>Profilerna har definierats utifrån den forskning som finns representerad på Chalmers, men också visat sig fungera som värdefulla ingångar till högskolan.<br /><br />Förutom Sahlgrenska Universitetssjukhuset inkluderar de externa samarbetsparterna bland annat Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, AstraZeneca Bioventure Hub, Högskolan i Borås och Sahlgrenska Science Park.<br /><br /></div> <div>Styrkeområdet och samarbetena omfattar inte bara forskning utan även utbildning. Chalmers och SU har startat ett pilotförsök med en gemensam forskarskola i medicinteknik. På sikt kan eventuellt doktorander som antas ges möjlighet till dubbel examen. Chalmers har även skapat det nya basprogrammet Medicinteknik, och de första studenterna startar i höst.<br /><br /></div> <div>Styrkeområde Hälsa och teknik har definierat tre samhällsutmaningar att arbeta mot, i linje med FN:s globala hållbarhetsmål: <em>Ändrad befolkning och nya sjukdomar</em>, <em>Ökat behov av vård i ett samhälle med begränsade resurser</em>, samt <em>Hälsa, klimat och hållbarhet.</em></div> <div><br />Text: Mia Malmstedt</div> <div><br /><em>Bildtext till bilden på operationssalen ovan:</em></div> <div><div><em>En operationssal hos Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, fullt utrustad med nära 400 medicintekniska produkter för bildstödd diagnostik eller behandling. Detta är en av de tekniktätaste och mest avancerade operationsavdelningar som finns i Sverige. I huset finns flera så kallade hybridsalar, där kirurgi och bilddiagnostik kan utföras i samma rum. </em></div> <div><em>Chalmers forskningscentrum MedTech West etablerar i år samverkanslabb hos Bild- och interventions-centrum. Med start 2021 planeras kliniska tester inom diagnostik med mikrovågor och magnetence-falografi (MEG).</em></div></div> <div><br /> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspx">Läs relaterad artikel med exempel på Chalmers forskning inom området diagnostik här.</a></div>Wed, 24 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemis-nya-prefekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemis-nya-prefekt.aspxIntresset för ledarskap lockade Kemis nya prefekt till jobbet<p><b>​Hanna Härelind är ny prefekt på institutionen för kemi och kemiteknik. Fortsatt utveckling av kulturen på arbetsplatsen, ökat internt samarbete och strategier för att bevara den starka forskningen är viktiga fokus hon ser framför sig i sin nya roll, som hon tillträder i september.</b></p><div>​När det stod klart att institutionens nuvarande prefekt Leif Åhman skulle gå i pension var det självklart för Hanna Härelind att söka tjänsten. Intresset för ledarskapsfrågor var den största anledningen till att hon sökte, och det är också där hon själv anser sig ha störst potential. Hon tar med sig en lång yrkeskarriär på Chalmers in i jobbet. Stegvis har hon gått in i nya roller, samarbeten, nätverk och skaffat sig en allt bredare och djupare inblick och utblick, både internt och externt.<br /><br /> </div> <div>- Min erfarenhet från många olika delar av institutionens verksamhet – utbildning, undervisning och forskning – tror jag är en stor fördel i det här jobbet. Särskilt nu när Chalmers är inne i ett speciellt läge med både covid-19 och Ekonomi i balans.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktigt att arbeta med kulturen på arbetsplatsen </h2> <div>Att hon blir första kvinna som prefekt på Kemi, tycker Hanna Härelind främst har betydelse som en förebild för andra. För rollen i sig eller för ledarskapet på institutionen, anser hon inte att kön spelar någon särskild roll. Hon sticker däremot inte under stol med att jämställdhet och jäm​likhet ligger henne extra nära, är frågor som hon drivs av att få utveckla och fortsätta ge plats för på institutionen. Vid årsskiftet blev hon passande nog ansvarig för Kemi och kemitekniks jämställdhetsgrupp. Men hennes tankar på hur kulturen på arbetsplatsen kan och bör utvecklas, sträcker sig längre.<br /><br /> </div> <div>– Lyhördhet, att riva murar och vara öppen för goda idéer och olika kompetenser, får aldrig stanna vid ord och kräver kontinuerligt arbete, på många plan. Om vi ska fortsätta vara attraktiva som både arbetsplats och forskningsmiljö är det helt nödvändigt att jobba med de här frågorna. Inte minst i förhållande till generationsväxlingen som både har påbörjats och som vi står inför.<br /><br /> </div> <div>Och hon tänker leva som hon lär.<br /><br /> </div> <div>– Som prefekt tänker jag hålla lika öppna dörrar som jag har haft mot avdelningen jag har varit chef på de senaste två åren och mot mina doktorander. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nödvändigt med nya strategier för forskningen </h2> <div>Riktningen för institutionens forskning sätts och utvecklas tillsammans med kollegiet och ledningsgruppen. Nu är det extra viktigt att hitta strategier för att kunna fortsätta arbeta i världsklass och bibehålla de starka forskningsfälten som byggts upp, även att hålla hög nivå på nyttiggörande och undervisning anser Hanna Härelind. Hon ser miljö, klimat och hållbar utveckling som områden där kemiforskningen spelar en viktig roll och där institutionen har extra goda möjligheter att utföra bra forskning.<br /><br /> </div> <div>Hon vill också arbeta fram nya sätt för att öka samarbetet internt. </div> <div>– Hela kedjan från grundforskning till de där riktigt spetsiga resultaten är viktig, det är nog de flesta överens om. Konkurrens kan ha positiva sidor, men jag tror på att jobba bort den internt och istället skapa former för att korsbefrukta den här kedjan mer. Nu, när vi kommer få ett större uppdrag för utbildningen, kan nog tiden också bli mer mogen för det – och det blir närmast nödvändigt för oss. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kort fakta </h3> <div>Hanna Härelind tillträder som prefekt på institutionen för kemi och kemiteknik 1 september 2020.</div> <div>Hon är professor inom teknisk ytkemi, har arbetat på Chalmers sedan 1998 och är sedan två år tillbaka avdelningschef på Tillämpad kemi. Förordnandet är på en treårsperiod (ett brukligt upplägg när någon redan har en professur/tjänst på Chalmers) </div> <div> </div> <div> </div>Wed, 10 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Unik-forskningsinriktning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Unik-forskningsinriktning.aspxUnik forskningsinriktning beviljas stort, nytt anslag<p><b>​Maxgränsen var 5 miljoner, sen anslogs drygt 7,1 miljoner. Projektet ”Digitalisering av korrosionsprediktering – Effektivare och flexiblare avfalls- och biokraftvärme”, får nu stort stöd av Energimyndighetens program Biokraft. Forskningen, som är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska Högskolan, backas också upp av ett starkt industrikonsortium.</b></p><p>​<strong>Torbjörn Johnsson, projektledare på institutionens för kemi och kemiteknik på Chalmers! <br />Vad innebär det här anslaget?</strong> <br />Att vi här på Chalmers, kan fortsätta utveckla modellering/prediktering av korrosion i komplexa miljöer. Detta är en unik forskningsinriktning där vi med hjälp av grundläggande forskning tar tillvara på korrosionsmekanismer. Genom modellering, omsätter vi detta till korrosionsprediktering i tuffa komplexa miljöer.  </p> <p><strong>Vad planerar ni att göra i projektet?</strong> <br />Det övergripande målet med projektet är att öka effektiviteten och flexibiliteten/förutsägbarheten för värme- och kraftproduktion från biomassa/avfall. Metoden vi kommer att använda är att utveckla digitala verktyg för att kunna förutsäga korrosionshastigheten för viktiga komponenter. Projektet är forskningssamarbete med Kungliga tekniska högskolan, docent Henrik Larsson.</p> <div><strong>Enligt energimyndighetens utlysning ska projektet stärka Biokraftens roll och konkurrenskraft i den hållbara omställningen av energisystemet. Kan du förklara hur ni möter upp det målet?</strong> <br />Korrosion är en av de stora utmaningarna för biokraften. Ett lyckat projekt skulle förbättra effektiviteten/ekonomin och därigenom öka användandet av biomassa/avfall som energiråvara istället för tex kol, vilket är det dominerande bränslet om man tittar globalt. Detta skulle stärka Biokraftens roll och konkurrenskraft i omställningen av energisystemet då biomassa/avfall är en resurs som är koldioxidneutral/delvis koldioxidneutral och har en stor potential att spela en viktig roll i omvandlingen till ett helt förnybart energisystem.<br />  </div> <div><strong>Projektet stödjs också av industrin som går in med motsvarande summa. Nu, när många tvingas strama åt, kan det ses som extra anmärkningsvärt. Hur går dina tankar om det?</strong> <br />Vi har tack vare vårt kompetenscentrum HTC goda relationer med flertalet företag som är väldigt intresserade av denna typ av frågeställning. Då korrosionsangreppet i dessa kraftvärmeverk är väldigt komplext och svårt att prediktera är industrin mycket motiverad att jobba tillsammans med oss forskare för att försöka lösa denna utmaning. En av de viktigare komponenterna i dessa verk är överhettartuber, vilket det finns kilometervis av. Det är inte ovanligt att ett byte som orsakas av korrosion, och då bara på en delmängd av dessa tuber, kostar 10 – 20 miljoner. Kan vi med bättre prediktering förlänga livslängden eller undvika kostsamma (oplanerade) stopp finns det stora resurser att spara för företagen. </div> <div><br /><strong>För mer information kontakta:</strong> <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-jonsson.aspx">Torbjörn Jonsson</a></div> <div><br /><strong>Mer om projektet ”Digitalisering av korrosionsprediktering – Effektivare och flexiblare avfalls- och biokraftvärme”</strong><br />På Chalmers kommer Torbjörn tillsammans med kollegor, som forskarna Sedigheh Bigdeli och Loli Paz samt doktoranden Amanda Persdotter, jobba med implementering av modelleringen samt karakterisering av hur korrosionen ser ut ur ett modelleringsperspektiv. Henrik Larsson som är expert på modellering utvecklar en, ur korrosionsperspektiv, unik typ av modellering. Det akademiska samarbetet inom projektet kompletteras av ett mycket starkt industrikonsortium som inkluderar hela värdekedjan, det vill säga Öresundskraft AB, Vattenfall AB, Thermo-Calc Software AB, MEC – BioHeat &amp; Power, Kanthal AB, E.ON Sverige AB, B&amp;W Völund och Sandvik Materials Technology.</div> <div><br /><strong>Mer om Torbjörn Jonsson</strong> <br />Torbjörn Jonsson är projektledare och arbetar som specialist på avdelningen Energi &amp; Material, på enheten Organisk miljökemi 1. Hans forskning är inriktad mot att bättre förstå och förhindra högtemperaturkorrosion. Han arbetar inom Kompetenscentrum i högtemperaturkorrosion (HTC), projektet som nu har fått anslag knyter an till HTC. </div> <div><br />Mer om <a href="http://www.htc.chalmers.se/">Kompetenscentrum i högtemperaturkorrosion (HTC)</a> på Chalmers.se <br /> <br /></div>Wed, 03 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Vikbar-kemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Vikbar-kemi.aspxVikbar kemi – nytt perspektiv på porösa material<p><b>​En forskargrupp på Chalmers tekniska högskola presenterar nu konceptet vikbara nätverk. Studien, där mekanik och kemi förenas, publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society och har betydelse för hur vi förstår och konstruerar en ny klass av material, så kallade metallorganiska ramverksföreningar.</b></p><p>​Vi är vana vid att fasta material beter sig på ett visst sätt. Värmer man på dem utvidgar de sig, sätter man dem under tryck minskar de något i volym och drar man i ett elastiskt material som till exempel ett gummiband blir det smalare. Men vissa material med kanaler och hålrum på molekylär nivå, har visat sig bete sig mer komplext. Värmer man på dem kan de krympa på en eller flera ledder, drar man i dem kan de öka i volym, trycker man på dem kan de expandera. Dessa egenskaper återfinns till exempel hos metallorganiska ramverksföreningar som byggs upp, inte som tätt packade atomer och molekyler, utan som regelbundna nätverk i tre dimensioner. Nätverken har knutpunkter av metalljoner som är hoplänkade av längre organiska molekyler. <br /></p> <p>Chalmersforskarnas studie visar nu att i vissa av de här nätverken sammankopplas knutpunkterna på ett unikt sätt som gör att de går att fälla ihop utan att vare sig geometrin runt knutpunkterna eller länkarna mellan dessa påverkas. Det innebär i praktiken att materialet kan ändra form, volym och densitet utan att de molekylära komponenterna går sönder eller ändrar form. Lite som ett vikbart f<img width="320" height="178" class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Vikbar%20kemi/Francoise%20Mystere%20Amombo%20Noa_320%20x%20340.jpg" alt="" style="width:171px;margin:5px" />laskställ. Upptäckten förutses kunna göra nytta inom så vitt skilda områden som utvinning av vatten ur ökenluft, lagring av vätgas och biogas inom förnyelsebar energiteknik, katalys och läkemedelsutveckling.<br /><br />– När vi med klassiskt modellbyggande med plaströr och kulor, löste problemet med hur man sammanfogar knutpunkter med triangulär geometri och sexkantig geometri till ett oändligt upprepande mönster i tre dimensioner, hittade vi denna grupp av nätverk.” säger Françoise Noa, doktor i kemi vid Institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola.<br />     </p> <div>– Sen upptäckte vi helt enkelt att modellen vi hade byggt gick att fälla ihop” fortsätter Lars Öhrström, professor i oorganisk kemi, vid Institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, som är forskningsledare för studien.<img width="320" height="85" class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Vikbar%20kemi/Lars%20Öhrström%20320%20x%20340.jpg" alt="" style="width:168px;margin:5px" /><br /><br />Forskarna har också kunnat identifiera ett antal sådana nätverkstopologier, det vill säga beskrivningen av mönstret som de olika nätverken är hopkopplade i, som nu blir möjliga syntesmål för nya metallorganiska ramverksföreningar med unika egenskaper, som till exempel att utvidgas när de sätts under gastryck eller att öka i volym om man drar i en viss riktning men inte i en annan. <br /></div> <div>Karaktärisering av de nya ramverksföreningarna gjordes med hjälp av framför allt enkristalldifferaktion, i ett samarbete med forskare vid Syddanskt universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Där använder man röntgenstrålning för att utröna de exakta atompositionerna i det fasta materialet. Vilket är ett oumbärligt sätt att studera allt från proteiner till läkemedelsmolekyler och material. Dessutom användes masspektrometritekniken ToF-SIMS till att ”titta inuti” en del av dessa kristaller.<br />    </div> <div>” A very nice study, beautiful MOFs and expert topological analysis. An enjoyable read!” kommenterar Professor Neil Champness, välkänd forskare inom metallorganiska ramverksföreningar och verksam vid University of Nottingham i England, forskningen på twitter. </div> <div>    </div> <div><strong>Kontakt:</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/ohrstrom.aspx">Lars Öhrström</a>, professor i oorganisk kemi, vid Institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola <br />tele: 0703 941 442, <a href="mailto:ohrstrom@chalmers.se">ohrstrom@chalmers.se</a></div> <div><br /><strong>Om den vetenskapliga artikeln:</strong> <br />Artikeln “<a href="https://doi.org/10.1021/jacs.0c02984">Metal–Organic Frameworks with Hexakis(4-carboxyphenyl)benzene: Extensions to Reticular Chemistry and Introducing Foldable Nets </a>“ har publicerats i Journal of the American Chemical Society. Den är skriven av Francoise M. Amombo Noa, Erik Svensson Grape, Steffen M. Brülls, Ocean Cheung, Per Malmberg, A. Ken Inge, Christine J. McKenzie, Jerker Mårtensson, and Lars Öhrström </div> <div>Ett 6 min kort föredrag som ett komplement till artikeln finns här:<br /><a href="http://pubs.acs.org/doi/suppl/10.1021/jacs.0c02984">http://pubs.acs.org/doi/suppl/10.1021/jacs.0c02984</a></div> <div> </div> <div><strong>Fakta: kristallografi – enkristalldiffraktion</strong><br />Enkristalldiffraktion baseras på en förledande enkel ekvation som talar om hur röntgenljus studsar mellan två plan, Braggs ekvation. Den här enkla ekvationen ger i det här sammanhanget, upphov till mycket komplicerad matematik med kopplingar till bland annat det abstrakta området gruppteori. Lösningen av ekvationen i form av exakta atompositioner i en kristall kräver dessutom sofistikerad kodning, avancerade röntgendetektormaterial och en rörlig finmekanik med otrolig precision. Också en skicklig kristallograf, då fällorna lurar runt varje hörn och möjligheterna att gå fel är många, alltifrån i det mödosamma arbetet med att välja kristaller under mikroskop till den sista matematiska modelleringen i datorn.</div> <div>FN utlyste 2014 som det Internationella kristallografiåret och mer information finns att hämta på den internationella websidan <a href="https://www.iycr2014.org/">https://www.iycr2014.org</a>. <br />    </div> <div><strong>Läs vidare</strong></div> <div>Om att lagra vätgas och biogas i metallorganiska ramverksföreningar, Omar K Farha och medarbetare i Science 2020.<br />”<a href="https://science.sciencemag.org/content/368/6488/297">Balancing volumetric and gravimetric uptake in highly porous materials for clean energy</a>”<br />    </div> <div>Om att utvinna vatten ur ökenluft med metallorganiska ramverksföreningar, Omar Yaghi och medarbetare i Nature Nanotechnology 2020. <br />”<a href="https://www.nature.com/articles/s41565-020-0673-x">MOF water harvesters</a>”<br /></div>Wed, 20 May 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxStudenterna förser personalen i väst med visir<p><b>​Med gemensamma krafter hjälper företag och privatpersoner till att fylla det akuta behovet av skyddsutrustning inom sjukvården och kommunernas äldreomsorg. Just nu koordinerar studenter på Chalmers hela Västsveriges försörjning av extra ansiktsvisir. Första veckan levererade Sjukvårdshjälpen på Chalmers 2500 skyddsvisir. Ännu fler är på gång denna vecka.</b></p>​<span>För två veckor sedan såg Isak Jonsson, forskningsingenjör vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, hur 3DVerkstan i Stockholm hade tagit fram ritningar på utskrivna skalmar. Tillsammans med vanlig overheadfilm bildade de ett ansiktsvisir godkänt för användning inom vården.</span><div><br /><div>Isak Jonsson kontaktade 3Dteamet i fysikhuset, tolv studenter som hade möjligheter att snabbt producera dem. Edward Hadziavdic och Marcus Toftås fick sin grupp på fysiklabbet i rullning, tack vare full support från Lars Hellberg, som ansvarar för Fysik-institutionens övningslabb där mycket av utrustningen finns. Samtidigt trimmade Isak Jonsson designen, gjorde den mer robust, lämpligare för tillverkning och adderade ett stöd så att de skulle passa på personal med olika stora huvuden. 3Dteamet gjorde om koden som nu används av alla.</div> <div><br /></div> <div>Söndagen 29 mars levererades en första provsändning med 230 stycken från Chalmers till sjukhusen i väst.</div> <div><br /></div> <div>– Regionen hörde av sig under måndagen och bad oss fortsätta vår produktion av den godkända designen. Vi saknar möjlighet att tillverka 100 000, vilket är det verkliga behovet, enligt VGR, säger Edward Hadziavdic, som nu är kontaktperson för visiren gentemot Västra Götalandsregionen, VGR, och koordinerar alla nya krafter som hör av sig, för att lösa bristen på visir på kort sikt. </div> <div><br /></div> <div>På sin hemsida lade VGR upp en direktlänk till Chalmersteamet, för alla som var intresserade att bidra med egen produktion. Nya producenter har strömmat till varje dag. Marcus Toftås blev hastigt ”produktionschef” och sköter logistiken från privata producenter, andra verkstäder på Chalmers och stora industriföretag. </div> <div><br /></div> <div>– Just nu samlar vi in allt i vårt labb i F-huset där VGR kommer och hämtar med lastbil flera gånger i veckan, säger Marcus Toftås.</div> <div><br /></div> <div>Nu inne på nionde leveransdagen har VGR tagit emot sammanlagt 2500 visir från Chalmers, och lika många till är på ingång eller ligger redan och väntar.</div> <div><br /></div> <div>– Vi tackar jättemycket för allt det hårda arbete som alla frivilliga krafter lägger ner. Det uppskattas oerhört, säger Jonas Anselmby, som samordnar externa leverantörer på Västra Götalandsregionen under Covid-19. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers utsåg tidigt en kontaktperson gentemot VGR, för att kunna hjälpa till med att samordna donationer av den skyddsutrustning som kan behövas. Utöver visiren har Chalmers skickat labbrockar och producerat handsprit, från framför allt kemiinstitutionen. Hittills har några hundra liter handsprit gått iväg. </div> <div><br /></div> <div>– Nu för vi också en dialog kring hur vi kan hjälpa till när det gäller andra saker. Jag är övertygad att vi kan göra mycket mer än visir, säger Jan Froitzheim, docent i kemi, som koordinerar Sjukvårdshjälpen från Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Men akut är det alltså visir som VGR har bett Chalmers att lösa för stunden, och det som levereras.</div> <div><br /></div> <div>– De senaste dagarna har ägnats åt att ta kontakt med och koordinera makers runt om. I nuläget arbetar vi med majoriteten av makers i Västra Götaland, och har cirka 250 olika producenter igång, varav runt 50 är företag. Vi har dessutom åtskilliga samarbeten på gång med ytterligare intresserade parter. Det är allt från labben här på Chalmers, privatpersoner och folk som är permitterade, mindre företag och större, som båda Volvo-bolagen, säger Edward Hadziavdic.</div> <div><br /></div> <div>I torsdags kopplade man ihop sig med gruppen Visor Aid Göteborg, startad av Fredrik Säfsten med fokus på att leverera till Göteborgs stad. Nu slussas all produktion vidare genom VGR som har ett regionövergripande ansvar för samordning av resurser till Västsveriges kommuner i samband med epidemin. </div> <div><br /></div> <div>VGR ansvarar självklart för saniteten när det gäller den utrustning som används, men Sjukvårdshjälpen försöker bidra genom strikta rutiner, tvättning och desinficering i täta förpackningar innan sakerna levereras.</div> <div><br /></div> <div>– Det är många som just nu gör en hjälteinsats på kort horisont. Men vi har parallellt förmedlat kontakter till VGR för att få igång en industriell produktion av större volymer inom kort, tillsammans med lämpliga företag, säger Jan Froitzheim.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Christi​an Borg</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Dessa bidrar med visirtillverkning just nu</h3> <div>Cirka 250 företag och hemmatillverkare är igång i dagsläget. På Chalmers är följande makers mobiliserade:</div> <div><br /></div> <div><a href="https://3dteamet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />3Dteamet på Fysik-sektionen samt GU Fysik</a></div> <div><a href="https://x-p.nu/en/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Experimentverkstaden XP, Maskinteknik-sektionen</a></div> <div><a href="http://tekniskdesign.se/om/resurser/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Teknisk design, CreaTD</a></div> <div><a href="https://chalmersrobotics.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers robotförening</a></div> <div><a href="https://www.caselabbet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Caselabbet, institutionen E2</a></div> <div><a href="http://eta.chalmers.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />E-Sektionens Teletekniska Avdelning​</a></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill du också hjälpa till?</h3> <div>För samlad hjälp informerar Västra Götalandsregionen om hur de kan ta emot hjälp här:</div> <div><a href="https://www.vgregion.se/covid-19-corona/vill-du-hjalpa-till/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Västra Götalandsregionen: Vill du hjälpa till?</a></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Förklädeshjälpen tillverkar skyddsutrustning till vården​​</a><br /></div>Tue, 07 Apr 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Distansundervisning-ska-garantera-karnkraftsakerheten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Distansundervisning-ska-garantera-karnkraftsakerheten.aspxDistansundervisning ska garantera kärnkraftsäkerheten<p><b>​​Europa står inför en allvarlig brist på experter inom kärnkraftsäkerhet. Flera myndigheter och organisationer har redan slagit larm om det samhällsfarliga kompetenstappet. Nu satsar EU-programmet Euratom 50 miljoner kronor att utbilda en ny generation forskare och specialister inom kärnteknik. En stor del av utbildningen sker på distans och i centrum för satsningen står forskare på Chalmers.​​​</b></p><div>Det handlar om två stora utbildningsprojekt, där Chalmers koordinerar det ena och deltar som partner i det andra. Båda syftar till att upprätthålla kompetens inom reaktorfysik, respektive kärnkemi. </div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristopheDemazière_20190614_beskuren_200x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Säkerheten kan vara i fara om samhället inte upprätthåller en tillräcklig kunskapsnivå och expertis när det gäller de över hundra kärnreaktorer som är i drift i Europa idag. Dessa står dessutom för mer än 25 procent av all elproduktion, säger Christophe Demazière, professor på institutionen för fysik på Chalmers och koordinator för EU-projektet Great Pioneer. </div> <div><br /></div> <div>I takt med att kärnkraftverk avvecklas har intresset för att utbilda sig inom kärnteknik minskat i både Sverige och övriga Europa. Ett flertal myndigheter och organisationer har därför slagit larm om att det krävs en ny generation av kvalificerade forskare och specialister för att kunna garantera kärnkraftsäkerheten i samhället. Till exempel har Europiska kommissionen och Internationella atomenergiorganet (IAEA) uttalat sin oro över kompetenstappet, liksom Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Kärnavfallsrådet på en nationell nivå.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">I en rapport från SSM står det klart att kärnkraftsindustrin har ett stort behov av att anställa fler experter inom de kommande femton åren.  Det finns också ett växande behov av specialister inom strålningsvetenskap, till exempel till sjukvården. Inom både industrin och hälsosektorn väntas en växande andel av arbetskraften inom dessa kompetensområden gå i pension inom några år. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Samma tendens märks runtom i Europa och redan 2012 varnade Joint Research Centre (JRC) vid Europeiska kommissionen för att det skulle saknas cirka 7000 specialister inom reaktorfysik och kärnkraftsäkerhet 2020. Sedan rapporten skrevs har ett flertal utbildningsprogram inom området försvunnit, vilket bidragit till att öka bristen ytterligare.  </div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Modelling%20algorithms_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:350px;height:280px" /><div>Undervisningen inom det treåriga EU-projektet Great Pioneer bygger på innovativa och framgångsrika metoder inom aktivt lärande och distansundervisning – något som koordinatorn Christophe Demazière har utvecklat under många år. Det har skett i tätt samarbete med två pedagogikforskare på institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers; docent Christian Stöhr och biträdande professor Tom Adawi. <a href="https://doi.org/10.1016/j.compedu.2019.103789">Nyligen presenterade forskarna resultaten från det omfattande samarbetet i den vetenskapliga tidskriften Computers &amp; Education. ​</a>Arbetet kommer att fortsätta inom ramen för det nya EU-projektet när utbildningsmodellerna nu går på export. </div> <div><br /></div> <div>Under de kommande åren kommer cirka 600 studenter vid lärosäten runtom i Europa kunna ta del av kurser inom reaktorfysik och reaktorsäkerhet. Det handlar både teori och praktik, där programmeringsprinciper inom kärnkraftsäkerhet utvecklas och utbildningsreaktorer används. Konceptet bygger på att studenterna förbereder sig inför undervisningstillfällen. Då kan tiden med läraren utnyttjas till gemensamma aktiviteter där studenterna står i centrum – oavsett om de är på plats eller på distans. Totalt planeras nio kurser inom Great Pioneer, varav Chalmers kommer att ta fram sex.  </div> <div>Möjligheten till distansundervisning är en viktig komponent även i det EU-projekt som Chalmers ingår i som partner. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Teodora_200221_beskuren200x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="background-color:initial;margin:5px" /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Utbildningar inom kärnteknik fasas ut runtom i Europa, eftersom det inte finns tillräckligt många studenter. I stället för att varje lärosäte försöker erbjuda egna program, går vi samman och skapar ett hållbart och långsiktigt utbildningsnätverk i Europa, säger Teodora Retegan Vollmer, biträdande professor i nukleär kemi vid institutionen för kemi och kemiteknik och Chalmers representant för EU-projektet A-Cinch. </div> <div><br /></div> <div>Hon har arbetat med utbildningsprojekt inom EU sedan 2010, då hon var en av initiativtagarna till Cinch-konceptet. I det nya projektet ingår till exempel virtuella laborationer som studenter kan utföra distans. Chalmers håller också i en unik utbildning inom säker hantering av betydande mängder radioaktiva ämnen.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Oavsett om du ska bygga eller avveckla kärnreaktorer är den här träningen avgörande för att kunna göra det på ett säkert sätt, säger Teodora Retegan Vollmer.</div> <div><br /></div> <div>Sedan något år tillbaka finns ingen mastersutbildning inom kärnteknik vid lärosätet, men att kompetensen på Chalmers är internationellt efterfrågad framgår inte minst genom de två nya EU-projekten. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Målet med utbildningsprojekten är att skapa en långsiktigt hållbar undervisning, där vi kan dela både lärare och studenter; och där vi kan arbeta med pedagogiska metoder som förbättrar inlärningen. Detta är avgörande för att locka studenter och för att på sikt garantera att de reaktorer vi har i drift kan fortsätta att arbeta på ett säkert sätt, säger Christophe Demazière. </div> <div><br /></div> <div>Formellt blir EU-besluten om de finansierade utbildningsprojekten officiella när alla deltagare har undertecknat överenskommelsen, ett arbete som redan har påbörjats.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><strong>Foto</strong>: Henrik Sandsjö (Christophe Demazière) och Mia Halleröd Palmgren (Teodora Retegan Vollmer).</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">De nya utbildningsprojekten inom EU: Great Pioneer och A-Cinch</h2> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Utbildningsprojektet Great Pioneer (”GRE@T-PIONEeR&quot;: Graduate Education Alliance for Teaching the Physics and safety of Nuclear Reactors) riktar sig till mastersstudenter, doktorander, postdoktorala forskare och ingenjörer inom kärnteknik.  Konceptet bygger på aktivt lärande och kursmomenten kan följas antingen på plats eller på distans. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Projektet koordineras av Chalmers och professor Christophe Demazière, som sedan 2017 även leder <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmers-far-48-MSEK-for-att-hoja-karnkraftsakerheten-.aspx">EU-projektet Cortex</a>. </span></li> <li><span style="background-color:initial">A-Cinch (A-CINCH: Augmented cooperation in education and training in nuclear and radiochemistry) ska utbilda circa hundra europeiska studenter och specialister. Projektet koordineras vid det tekniska universitetet i Prag. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Båda utbildningssatsningarna löper på tre år och innehåller såväl teori som praktiska moment och distansutbildning.  </span></li> <li><span style="background-color:initial">Projekten har fått EU-finansiering inom ramen för arbetsprogrammet Euratom 2019-2020 och ingår i Horizon 2020-ramverket. Projektens konsortier har beviljats 2,3 miljoner euro vardera under tre år (totalt cirka 50 miljoner kronor). Chalmers tilldelas 6,3 miljoner kronor för Great Pioneer och knappt 3 miljoner för A-Cinch. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Tio europeiska partners från sju olika länder deltar i Great Pioneer och i A-Cinch deltar partners från elva länder.</span></li></ul></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div><span style="background-color:initial"><strong><a href="/sv/Personal/Sidor/Christophe-Demazière.aspx">Christophe Demazière</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 30 82, <a href="mailto:demaz@chalmers.se">demaz@chalmers.se</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/Personal/Sidor/tretegan.aspx">Teodora Retegan Vollmer​</a></strong>, biträdande professor i nukleär kemi, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, 031 772 28 81, <a href="mailto:tretegan@chalmers.se">tretegan@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer: <span>Rapporter och utb</span><span>ildningsinitiativ</span></h2> <div><ul><li>Strålsäkerhetsmyndighetens utredning ”<a href="https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/globalassets/forskningsfinansiering/grunden-for-en-langsiktig-kompetensforsorjning-inom-stralsakerhetsomradet.pdf">Grunden för en långsiktig kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet</a>” (2018)</li> <li><span style="background-color:initial"><a href="https://ec.europa.eu/research/participants/data/ref/h2020/wp/2018-2020/euratom/h2020-wp1920-euratom_en.pdf">Euratoms program för 2019-2020</a>.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Kärnavfallsrådets rapport ”<a href="https://www.karnavfallsradet.se/sou-20209-kunskapslaget-pa-karnavfallsomradet-2020-steg-for-steg-var-star-vi-vart-gar-vi">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi?</a>”</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Läs Europeiska kommissionens rapport ” <a href="https://ec.europa.eu/jrc/en/publication/eur-scientific-and-technical-research-reports/putting-perspective-supply-and-demand-nuclear-experts-2020-within-eu-27-nuclear-energy">Putting into Perspective the Supply of and Demand for Nuclear Experts by 2020 within the EU-27 Nuclear Energy Sector</a>” (2012)</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Läs den FORATOM-beställda rapporten ”<a href="https://www.foratom.org/downloads/nuclear-energy-powering-the-economy-full-study/?wpdmdl=42758&amp;refresh=5cc15b9cd1ec31556175772">Economic and Social Impact Report</a>” (2019).   </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Chalmersprofessorn Christophe Demazière har nyligen skrivit en <a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Han-lar-ut-algoritmerna-som-ska-garantera-driftsakra-karnreaktorer.aspx">bok som riktar sig till både blivande och nuvarande ingenjörer inom nukleär teknik och kärnkraftsäkerhet</a>. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Läs mer om de pedagogiska metoderna som Great Pioneer bygger på i den vetenskapliga artikeln ”<a href="https://doi.org/10.1016/j.compedu.2019.103789"> The polarizing effect of the online flipped classroom</a>” I tidskriften Computers &amp; Education (2020).</span></li> <li><span style="background-color:initial">Chalmers har tagit initiativ till ett <a href="http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/satsning-pa-unga-ska-hejda-kompetenskrisen-inom-framtidsbransch.aspx">kunskapspaket som riktar sig till gymnasieskolan: ”Strålningsvetenskap för nyfikna”</a>. Utbildningspaketet har utvecklats i samarbete med ett akademiskt kompetenscentrum för strålningsvetenskap, SAINT, och projektet har letts av kärnenergiforskaren <a href="/sv/personal/Sidor/klaraib.aspx">Klara Insulander Björk</a> på institutionen för fysik på Chalmers.  <a href="https://saint.nu/nyfiken/">Läs mer om utbildningssatsningen här. </a></span>​</li></ul></div>Thu, 26 Mar 2020 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nano-gummi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nano-gummi.aspxSkräddarsytt nano-gummi kan ersätta mänsklig vävnad<p><b>​Forskare på Chalmers har upptäckt ett nytt sätt att göra gummiliknande material med unika egenskaper, som kan ersätta mänsklig vävnad. Materialet har potential att göra stor skillnad i människors liv. Studien publicerades nyligen i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften ACS Nano.</b></p><div><div>​Inom utvecklingen av medicintekniska produkter finns en stor efterfrågan på nya kroppsliknande material som är lämpliga att föra in i kroppen. Sådana ingrepp kan innebära stora risker då de bland annat kan leda till svåra infektioner, och det faktum att många av dagens använda substanser, som till exempel Botox är mycket giftiga, visar på behovet av att finna nya, bättre anpassande material. </div> <div>I den nya studien har Chalmersforskarna utvecklat ett material som enbart består av komponenter som visat sig fungera väl i kroppen. </div> <div>Grunden är den samma som i plexiglas, ett material som är vanligt i medicintekniska applikationer. Komponenterna har designats om, och genom så kallad nanostrukturering har det patentskyddade materialet fått helt nya, unika egenskaper. Forskarnas initiala intention var att ta fram ett hårt benliknande material, men de möttes av överraskande resultat. <br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/Anand%20Kumar%20Rajasekharan%20250.jpg" alt="" style="height:151px;width:185px;margin:5px" />– Vi blev verkligen förvånande över att materialet kunde bli så mjukt, flexibelt och extremt elastiskt. Att det inte skulle fungera som ett benersättningsmaterial blev tydligt men de nya och oväntade egenskaperna gjorde vår upptäckt minst lika spännande, säger Anand Kumar Rajasekharan, doktor i kemi och en av forskarna bakom studien. </div> <div>Resultaten visade att det nya gummiliknade materialet har unika egenskaper som är lämpliga för många användningsområden. Nu ser forskarna stora möjligheter att tillämpa det brett inom medicintekniken. </div> <div>– Den första vi tittar på nu är urinkatetrar. Eftersom materialet går att göra på ett sätt som förhindrar att bakterier kan växa på ytan är det mycket väl anpassat för den här typen av applikationer säger Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor i kemi på Chalmers.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/Martin%20Andersson%20172.jpg" alt="" style="height:172px;width:182px;margin:5px" /><br />Strukturen på det nya nano-gummit gör att det kan ytbehandlas på ett sätt som gör det antibakteriellt på ett naturligt, icke toxiskt vis. Det uppnås genom att binda in små proteiner (antibakteriella peptider) som utgör en naturlig del av vårt immunsystem. I sin tur kan detta minska användandet av antibiotika och på så sätt kan det nya materialet även bli en del i att bekämpa antibiotikaresistens. </div> <div>Eftersom det nya materialet går att injicera och föras in med titthålskirurgi kan det också bidra till att minska behovet av operationer för att återbygga delar av kroppen. Injiceringen kan ske genom en vanlig kanyl eller med så kallad 3D-printing för att få bestämda strukturer. Dess flexibilitet kan styras, så det efterliknar mänskligt brosk och det kan injiceras som en trögflytande vätska för att sedan bilda sin elastiska struktur på plats i kroppen. </div> <div>– Det finns många sjukdomar där brosket bryts ned och ben möter ben, vilket innebär stor smärta för den som drabbats, fortsätter Martin Andersson </div> <div>Ytterligare en av fördelarna med materialet, är att det innehåller ordnade nanoporer och kan därför laddas med läkemedel för att förbättra dess inläkning. Det blir möjligt att göra en lokal behandling och därigenom går det att undvika att behandla hela kroppen vilket kan minska problem med medicinska bieffekter. Då det är giftfritt (icke toxiskt) fungerar det utmärkt som ifyllnad. Forskarna ser därför plastikkirurgi som ytterligare ett mycket intressant användningsområde för nano-gummit. <br />– Jag jobbar nu heltid med att ta forskningen vidare ut i industrin, genom vårt nystartade bolag Amferia och märker att det finns ett stort och tydligt intresse för materialet. Det känns fantastiskt bra och lovar gott för att vi ska uppnå vårt mål med forskningen – att skapa reell nytta, avslutar Anand. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen: </h3> <div>Studien ”<a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acsnano.9b01924">Tough Ordered Mesoporous Elastomeric Biomaterials Formed at Ambient Conditions</a>” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften ACS Nano.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskningens väg till nytta och kommersialisering: genom start-up bolaget Amferia och Chalmers Ventures. </h3> <div>För att upptäckten av det nya materialet ska kunna göra nytta och kommersialiseras patentskyddade forskarna innovationen innan studien publicerades. Patentet ägs av start-up bolaget Amferia som har grundats av två av forskarna bakom studien, Martin Andersson och Anand Kumar Rajasekharan tillsammans med forskaren Saba Atefyekta som nyligen disputerade inom kemi på Chalmers. Anand är nu vd för Amferia där han ska driva tillämpning av det nya materialet och utvecklingen av bolaget. </div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers-ventures/pressreleases/amferia-raises-sek-6-punkt-2-million-in-investment-for-innovative-wound-care-patches-that-kill-antibiotic-resistant-bacteria-2964059">Amferia har tidigare uppmärksammats för ett antibakteriellt plåster som tagits fram i en annan studie vid kemi och kemiteknik på Chalmers</a>. I Amferia finns nu innovationen av både det nya nano-gummit och det antibakteriella plåstret. Utvecklingen av bolaget och innovationernas väg mot att göra nytta sker nu i samarbete och med stöd av Chalmers Ventures, ett av Chalmers helägt bolag. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen: tvärdisciplinärt samarbete på Chalmers </h3> <div>Flera av Chalmers institutioner och discipliner har involverats i studien. Förutom forskarna på institutionen för kemi och kemiteknik är <a href="/sv/Personal/Sidor/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a>, forskarassistent på institution för fysik, medförfattare i artikeln. Hon har utvecklat en teknik där det går att undersöka ordningen i material med hjälp av röntgenbestrålning, det vill säga hur nano-strukturerna förhåller sig till varandra i materialet. I ett pågående arbete ska nu en industriellt gångbar process för produktion av materialet tas fram. Det görs i ett samarbete med institutionen för industri och materialvetenskap, genom ett examensarbete.</div> <div> </div></div> För mer information: <div><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Andersson.aspx">Martin Andersson, </a>professor i kemi </div> <div><a href="mailto:anandk@amferia.com">Anand Kumar Rajasekharan</a>, doktor i kemi och vd för bolaget Amferia </div> <div> </div>Mon, 16 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/IVAs-100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/IVAs-100-lista.aspxFyra projekt från kemi på IVAs 100-lista<p><b>​Kungliga Ingenjörsakademin presenterade idag sin 100 lista 2020. 94 forskningsprojekt som särskilt bidrar till hållbar tillväxt, har nominerats och valts ut bland alla svenska lärosäten. Fyra av dessa är kopplade till institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.</b></p><p>​Forskningsledare för de utvalda projekten är Kasper Moth-Poulsen (professor på Tillämpad kemi, Kemi och kemiteknik), Hanna de la Motte (projektledare på RISE och gästforskare på Kemi och kemiteknik) och Anders Palmqvist (professor på Kemi och kemiteknik och vice rektor på Chalmers). <br /></p> <p>Längre ner på sidan kommentarer de sina respektive projekt, bland annat hur de bidrar till på 100-listans mål – forskningsprojekt som bidrar till hållbar tillväxt och öka samverkan mellan forskning och företag för att på så sätt omvandla akademisk forskning till konkurrenskraft. Där finns också namnen på projekten och länkar till ytterligare information.</p> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Nanokatalytiska System – Skalbar produktion av Strukturerade Nanopartiklar<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/IVA/KasperMoth-Poulsen_340%20x%20400_2018.jpg" alt="" style="height:184px;width:158px;margin:5px" /></h2> <div>Forskningsledare: Kasper Moth-Poulsen<br /><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx">Mer information om Kasper Moth-Poulsen.<br /></a>Nanopartiklar med speciell struktur och form har unika katalytiska egenskaper. I detta projekt har vi utvecklad en skalbar metod för syntes av strukturerade nanopartiklar som kan användas i framtidens bränsleceller och kemisk industri. <br />Kasper Moth-Poulsen<a href="/sv/personal/redigera/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx"></a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Molekylärt Termisk Solenergisystem - Nya material for energieffektiva byggnader</h2> <div>Forskningsledare: Kasper Moth-Poulsen. </div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx">Mer information om Kasper Moth-Poulsen.<br /></a>Det molekylära energisystemet funktion är en molekyl som absorberar solens ljus och omvandlas till en annan molekyl som lagrar energin. Den släpper sen ut den lagrade energin under delar av dagen som solen inte lyser, till exempel kvällen och natten. På det sättet kan tempartaturen jämnas ut i byggnader och fönster under en dag, vilket ger ett förbättrad inomhus klimat och minskad energiförbrukning.<br />Kasper Moth-Poulsen<a href="/sv/personal/redigera/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx"></a><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx"></a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Från textil till dissolvingmassa, igen - Processlösningar för återvinning av textil i svensk skogsindustri</h2> <div><img width="340" height="400" class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/IVA/Hanna%20de%20la%20Motte_340x400_RISE%202020.jpg" alt="" style="height:186px;width:158px;margin:5px" />Forskningsledare: Hanna de la Motte (projektledare på RISE) bildkälla RISE , gruppen består av Hans Theliander (professor på kemi och kemiteknik Chalmers) Harald Brelid, Anna Palme och Helena Claesson (Södra Innovation).</div> <div><a href="https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/projekt/fran-textil-till-dissolvingmassa-igen">Mer information om projektet.</a><br />Forskningen utvecklar processlösningar för återvinning av textila blandningar av cellulosa och polyester som är kompatibla med svensk skogsindustri. Vi behöver bli mer cirkulära i vårt materialanvändande och forskningen gynnar näringslivet genom att erbjuda processlösningar för att återvinna textil, och med det en mer hållbar hantering av textilt restavfall.</div> <div>Projektet startade inom forskningsprogrammet Mistra Future Fashion, först som ett doktorandprojekt på Chalmers kemi och kemiteknik, men sedan vidare genom examensarbeten och ett postdokprojekt. Resultaten från arbetet inspirerade Södra Innovation att utveckla sin process OnceMore (TM), som har påvisat återvinning av 30 ton blandtextil, med siktet mot en kapacitet 25000 ton. </div> <div>Hanna de la Motte </div></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Celcibus – Ädelmetallfri bränslecellskatalysator - Hållbart, billigt och möjliggörande alternativ till platina. <img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/IVA/AndersPalmqvist%20340%20x%20400_2019.jpg" alt="" style="height:186px;width:158px;margin:5px" /></h2> <div>Forskningsledare: Anders Palmqvist. <br /><a href="/sv/personal/Sidor/Anders-Palmqvist.aspx">Mer information om Anders Palmqvist.</a><br />Bränsleceller drivs av vätgas och kan komplettera batterier för drift av elfordon och i andra applikationer. Vi har utvecklat en ädelmetallfri katalysator för bränsleceller för att ersätta den dyrbara och sällsynta ädelmetallen platina som dagens bränsleceller är beroende av. Prognoser visar att när marknaden för bränslecellsfordon tar fart så kommer nästan halva kostnaden för bränslecellen att utgöras av kostnaden för platina. Genom att helt utesluta ädelmetallen från katalysatorn är alltså potentialen för kostnadsbesparing enormt stor. En väl fungerande ädelmetallfri katalysator har därigenom potential att accelerera etablering av vätgassamhället och omställningen till ett uthålligt energisystem.</div> <div>Katalysatorn är patentskyddad i sju länder och bolaget Celcibus AB etablerades 2019 för vidareutveckling och kommersialisering. Målet är att erbjuda marknaden en billigare och miljövänligare bränslecell baserad på katalysatorn. Genom samarbete med tre kommersiella internationella företag utvecklar vi nu en första prototyp bränslecellsstack i full skala för att demonstrera dess prestanda i en riktig produkt. Celcibus medverkar i InnoEnergys Highway program och planerar nu för rekryteringar och etablering av kapacitet för utveckling, testning och försäljning av katalysatorn samt för samarbetsavtal med strategiska partners. Globalt utvecklas nu marknaden för bränsleceller fort och en utmaning är att nå ut på den internationella marknaden. <br />Anders Palmqvist<br />    </div></div> <p><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2020/">Läs mer om projekten på IVA:s 100-lista 2020</a><br /></p>Mon, 02 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Titan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Titan.aspxLiv på Titan kan inte baseras på cellmembran<p><b>​​Forskare på Chalmers tekniska högskola har gjort nya upptäckter för den pågående forskningen om möjligheterna för liv på Titan, Saturnus största måne. Med kvantmekaniska beräkningar har de kunnat visat att azotosomer, ett alternativ för att skapa cellmembran som tidigare föreslagits, inte kan bildas där. Forskningen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.</b></p><p>​Saturnus största måne Titan har en dynamisk yta med säsongsbundna regnperioder, sjöar och hav i dess polarregioner, liksom en tät kväverik atmosfär. De här förhållandena liknar i viss mån Jordens och därför överväger flera forskare möjligheten till liv på Titan. Vätskorna på Titan består dock till skillnad från Jorden inte av vatten utan av hav av metan och etan. Temperaturen på ytan är även cirka -180C. Under sådana förhållanden kan inte lipidbaserade cellmembran, likt de som finns på Jorden, fungera. Forskare i astrobiologi har därför letat efter alternativa former av cellmembran som skulle kunna tolerera den extrema miljön. En sådan alternativ form som förslagits av en forskningsgrupp från Cornell University är de så kallade ”azotosomerna”.</p> <p>Azotosomidén har väckt uppmärksamhet inom astrobiologifältet och beräkningar har visat att den här sortens strukturer skulle kunna överleva under förhållandena som finns på Titan. Azotosomer är föreslagna att bildas av en organisk molekyl som heter akrylnitril som även har upptäckts på Titan. </p> <p>– Titan är en fascinerande plats för att pröva vår kunskap om prebiotisk kemi – kemin som föregår liv. Vilka kemiska eller kanske biologiska strukturer skulle kunna bildas under de här förhållandena? Azotosomer som ett alternativt cellmembran var verkligen ett intressant förslag enligt det vi vet, säger Martin Rahm, forskningsledare på Kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola. <br /></p> <p>– Men vårt nya forskningsarbete visar tyvärr att även om den här strukturen kanske skulle fungera i Titans extrema förhållanden skulle den ändå inte kunna bildas, förklarar han. </p> <p>Med hjälp av avancerade kvantmekaniska beräkningar jämförde forskarna energin av det föreslagna azotosommembranet inneslutet i metan med den kristallina formen av akrylnitril, dess molekylära is. De upptäckte att för varje enhet av akrylnitril som tillförs azotosomen ökar dess energi avsevärt, vilket visar att membranets bildande gradvis blir mer och mer termodynamiskt ogynnsamt. Slutsatsen som drogs är att även om azotosomer skulle kunna existera på Titan utan att falla samman så skulle de inte kunna bildas under sådana förhållanden. I stället skulle akrylnitril kristalliseras till dess molekylära is. </p> <p>Trots de ”negativa” resultaten av arbetet anser Martin Rahm att studien, som är gjord tillsammans med doktoranden Hilda Sandström, tillför mycket värdefull information i aktuell forskning inom astrobiologi. </p> <p>– Vi hoppas bidra till den pågående diskussionen om kemins och biologins gränser i extrema miljöer. Även om vi har visat att akrylnitril inte är gångbart som byggmaterial för att forma cellmembran på Titan, har vi nu fått en bättre förståelse för när cellmembran kan bildas, förklarar han. </p> <p>Deras arbete är också ett viktigt steg framåt för att visa på möjligheterna med beräkningar inom astrobiologi. Sådana beräkningar kan ge uppskattningar om kemiska strukturer och processer kan vara biosignaturer, tecken på potentiell biologi, redan före experiment eller provtagning har skett. </p> <p>Intresset för astrobiologi på Titan är mycket stort – så stort att Nasa kommer att skicka iväg miljarddollarrymdfarkosten Dragonfly till Titan 2026. Efter en 8 år lång resa dit kommer Dragonfly under tre år att utforska möjligheterna för prebiotisk kemi och leta efter förekomsten av liv. </p> <p>Artikeln ”<a href="https://advances.sciencemag.org/content/6/4/eaax0272/tab-article-info">Can polarity-inverted membranes self-assemble on Titan</a>?” kan läsas i den vetenskapliga tidskriften Science Advances. </p> <p> </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Möjligheten för liv på Titan och andra liknande världar </h3> <div>Samtidigt som forskarna understryker att liv i de extrema förhållandena som finns på Titan och liknande världar är högst osannolikt, överväger de likväl andra möjligheter. De framför hypotesen att cellmembran kanske inte är nödvändigt för allt liv, även om det verkar så på Jorden. </div> <p> </p> <p>Cellmembran fyller en viktig funktion på Jorden genom att skydda cellens innehåll från att bli utspätt och förstört i omkringliggande vatten. På Titans yta skulle dock en hypotetiskt livsbärande biomolekyl endast kunna existera i fast form på grund av den låga temperaturen och aldrig riskera att förstöras genom att lösas upp. </p> <p>Eftersom hypotetiska biomolekyler på Titan skulle vara orörliga skulle de behöva förlita sig på att små energirika molekyler, som vätgas eller acetylen, kan nå dem innan de kan växa eller kopiera sig själva. Sådana små molekyler skulle behöva transporteras igenom den omgivande atmosfären eller genom flytande kolväten och ett membran skulle i båda fallen hejda den nödvändiga diffusionen. Ett membran skulle troligtvis även vara ett hinder i motsatt riktning, då restprodukter från biomolekylens metabolism behöver transporteras bort. </p> <p>– Man kan därför ifrågasätta nyttan av ett cellmembran under så pass annorlunda förhållanden, förklarar Martin Rahm. </p> <p>För ytterligare information: <a href="/sv/personal/Sidor/rahmma.aspx">Martin Rahm</a></p>Mon, 02 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nya-mojligheter-for-materialforskningen-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nya-mojligheter-for-materialforskningen-pa-Chalmers.aspxNu öppnas nya möjligheter för materialforskning på Chalmers<p><b>​Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) förlänger finansieringen till forskarskolan SwedNess och tillför 100 miljoner kronor fram till 2025. SwedNess forskar om neutronspridning och är ett samarbete mellan de sex svenska lärosätena Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">Framförallt säkrar finansieringsbeslutet en femårig förlängning av forskarskolan och det fortsatta arbetet mot det övergripande målet med SwedNess – att träna nästa generations svenska forskare inom neutronspridning. Detta är speciellt viktigt för Sverige idag i och med det pågående byggandet av den europeiska spallationskällan, ESS, i Lund. ESS blir världens kraftfullaste neutronkälla och kommer att möjliggöra banbrytande forskning på bland annat material inom vetenskapsområden som fysik, kemi, medicin och arkeologi.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers har idag tre doktorander som finansieras av SwedNess – två på institutionen för fysik och en på institutionen för kemi och kemiteknik. För Chalmers del öppnar den förlängda finansieringen med 100 miljoner kronor nya möjligheter till doktorandprojekt inom neutronspridning. </div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Jan%20Swenson.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;height:100px;width:100px" /><div>– Det är viktigt att stärka kompetensen inom neutronspridning på Chalmers för att vi ska förbli framgångsrika inom materialforskning och få stor nytta av ESS, som beräknas vara färdig för användning 2025, säger Jan Swenson, professor på institutionen för fysik och lokal studierektor för SwedNess på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>SwedNess bildades 1 augusti 2016 genom en finansiering på 120 miljoner kronor från SSF. Nu delar alltså SSF ut ytterligare 100 miljoner kronor till forskarskolan. Totalt kommer detta att innebära att SwedNess har möjlighet att finansiera ytterligare tjugo doktorandprojekt inom neutronspridning.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.swedness.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om forskarskolan på SwedNess hemsida. ​</a></div> <div><br /></div> <div>For information in English, read a short news article on SwedNess' homepage: </div> <div><div><a href="https://www.swedness.se/news/news-item/?tarContentId=842172%20%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />&quot;SwedNess receives extended funding from SSF&quot;. </a></div></div>Fri, 07 Feb 2020 00:00:00 +0100