Radiogalax 3C31 enligt Lofar
Galaxen 3C31 sträcker sig över tre miljoner ljusår. 
​​
​Volker Heesen/LOFAR Surveys Team

Hjälp forskarna med nyupptäckta svarta hål i projektet LOFAR Radio Galaxy Zoo

​Forskare vid bland annat Onsala rymdobservatorium söker kraftkällorna bakom hundratusentals galaxer – och de vill ha allmänhetens hjälp. Galaxerna har upptäckts av världens största radioteleskop, LOFAR. I nya projektet Lofar ​​Radio Galaxy Zoo kan alla med en dator den leta reda på supermassiva svarta hål som skapat jättelika strålar miljontals ljusår tvärsöver.
Lofar Radio Galaxy Zoo heter ett nytt medborgarforskningsprojekt där forskare och allmänhet hjälps åt att tolka nya, spännande bilder av kosmos. 

 Cathy Horellou, biträdande professor vid Chalmers, ser fram emot vad projektet kan ge.

 – Galaxer ser verkligen annorlunda ut när man tittar med radioteleskop. Det är kul att många fler får nu vara med i detta aventyr och kan lära sig att identifiera galaxer med svarta hål, säger hon.

 Astronomer använder radioteleskop för att göra bilder av himlen på samma sätt som teleskop för synligt ljus – rymdteleskopet Hubble är ett exempel - gör kartor över stjärnor och galaxer. Skillnaden är att bilder tagna med ett radioteleskop visar en himmel som skiljer sig mycket från den man ser i synligt ljus. 
 
När man tittar på himlen med hjälp av radioteleskop är den fylld av komplexa strukturer som är kopplade till de stora, tunga svarta hålen som ligger i mitten av de flesta galaxer. När gas, stoft och damm slukas av ett supertungt svart hål slungas en del av materian långt ut i rymden. Där bildas jättelika moln av upphettad gas och plasma som kan ses tydligt med radioteleskop.

Teleskopet Lofar (Low Frequency Array, lågfrekvensuppställning) drivs av Nederländska institutet för radioastronomi, Astron. Lofar gör just nu en enorm kartläggning av radiohimlen, och hittills har hela fyra miljoner radiokällor upptäckts. Några hundra tusen av dessa källor har så märkliga komplicerade strukturer att det är svårt att avgöra vilka galaxer som tillhör vilken radiokälla. Därför behöver forskarna hjälp med att svara på en fråga: vilket svart hål tillhör vilken galax?

Det internationella forskarlaget bakom Lofar består av fler än 200 astronomer från 18 länder, bland dem Sverige. Det är ändå för få för att ta på sig den tuffa uppgiften att identifiera vilka radiostrukturer som tillhör vilken värdgalax. 

Därför ber nu astronomerna allmänheten att hjälpa till. Inom medborgarforskningsprojektet Lofar Radio Galaxy Zoo uppmanas allmänheten att själva granska bilder från Lofar tillsammans med bilder tagna i synligt ljus, för att kunna koppla ihop radiokällor med galaxer.

– Lofar:s nya kartläggning har avslöjat miljontals tidigare okända radiokällor. Med hjälp av allmänheten kan vi undersöka vilka dessa källor är. Var finns deras svarta hål? I vilken typ av galaxer finns de svarta hålen? undrar Huub Röttgering, astronom vid Leidenuniversitetet, Nederländerna.

 Kollegan Tim Shimwell, Astron och Leidenuniversitetet, förklarar hur projektet hjälper forskarna.

 – Din uppgift är att matcha radiokällorna med rätt galax. Detta kommer att hjälpa forskare att förstå hur radiokällor bildas, hur svarta hål utvecklas och hur stora mängder material kan slängas ut i djupa rymden med så makalösa mängder energi, säger han.

 Cathy Horellou hoppas att många vill vara med och granska Lofars otaliga galaxer.

 – Vi behöver all hjälp vi kan få eftersom det finns miljoner av radiokällor i kartorna. Det är att viktigt att flera personer tittar på varje källa så att man inte missar något viktigt, säger Cathy Horellou.

Länk till Lofar Radio Galaxy Zoo: http://www.lofargalaxyzoo.nl. 

 

 
Tidigare pressmeddelande om Lofars kartläggning:
Astronomernas nya karta avslöjar hundratusentals okända galaxer (21 februari 2019)

 
Mer om projektet, om Lofar och Onsala rymdobservatorium

 
Projektet Radio Galaxy Zoo: Lofar är en del av projektet Zooniverse, världens största och mest populära plattform för folkdriven forskning. Dess forskningsprojekt möjliggörs av frivilliga, och har samlat fler än en miljon människor runt om i världen för att hjälpa professionella forskare.

 
Projektet finns på sajten zooniverse.org och på adressen http://www.lofargalaxyzoo.nl. Radio Galaxy Zoo: Lofar finns på flera språk, bland dem svenska. (Den svenska versionen kommer under våren 2020​​.)

 
Det internationella teleskopet Lofar (Low Frequency Array) är ett radioteleskop som består av tusentals antenner utplacerade i hela norra Europa med en kärna i Exloo, Nederländerna. 

 
Lofar är en vetenskaplig och teknisk vägvisare för SKA (Square Kilometre Array). SKA är ett globalt forskings- och teknikprojekt för att bygga världens största radioteleskop i områden fria från störningar i Afrika och Australien. SKA förenar 11 länder från hela planeten.  Sverige representeras i SKA-organisationen sedan 2012 av Onsala rymdobservatorium.

 
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop, en station i teleskopnätverket Lofar, samt utrustning för forskning om jorden och atmosfären. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. 

 
Bilder: 
​​
A (överst). Galaxen 3C31 sträcker sig över tre miljoner ljusår. I den här bilden kombineras en bild tagen med Lofar (i rött) med ett fotografi tagen i synligt ljus. 3C31 ligger omkring 209 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Fiskarna. Bilden finns i hög upplösning hos Lofar Survey Team på https://www.lofar-surveys.org/gallery.html?file=static/gallery/3C31_radio.png​
Bild: Volker Heesen/LOFAR Surveys Team

 
B. Radiogalaxen 3C236 sedd i radiovågor med LOFAR och i synligt ljus. 
Bild: Aleksandar Shulevski, Erik Osinga & LOFAR Surveys Team
 
Kontakter

 
Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se

 
Cathy Horellou, biträdande professor i radioastronomi, Chalmers, 031 772 5504, cathy.horellou@chalmers.se

 

 

Publicerad: to 27 feb 2020.