Ny teknik utvecklas med kunskap från kraftcentralen

Anders Lyngfelt är världsledande forskare inom chemical looping combustion, en teknik för koldioxidfri förbränning av fasta, flytande och gasformiga bränslen.
 – Jag har lärt mig oerhört mycket genom att jobba i kraftcentralen (KC). Det ger mig också en väldig styrka när jag pratar med industrifolk.

CLC-labbet innehåller fyra reaktorsystem för kemcyklisk förbränning.

Anders Lyngfelt kom i kontakt med kraftcentralen för första gången som doktorand 1985, när hans professor Bo Leckner tyckte att han skulle börja studera avsvavling.
– Vi började med att köpa in 500 ton petroleumkoks och gjorde storskaliga försök som gav en helt ny förståelse för avsvavling i fluidiserad bädd, säger Anders Lyngfelt som är professor i Energiteknik.
Sedan dess har Anders Lyngfelt varit inblandad I flera projekt på KC. Sammanlagt har han fått igenom tio EU-projekt.
– Det finns många fluidiserade bäddpannor runt om I världen, men inga i den här storleken på en högskola där man kan kombinera industriella erfarenheter med ett väldigt vetenskapligt sätt att närma sig forskning, säger Anders Lyngfelt.

Kraftcentralen är utrustad och byggd med tanke på forskning. Den andra pannan som byggdes I början av 1990-talet, den cirkulerande fluidbäddspannan är väldigt flexibel med mängder av olika öppningar där man kan stoppa in olika mätsonder.
– När vi kom på nya idéer så kunde vi genomföra dem. Vi kunde till exempel tillsätta förbränningsluft på olika höjder i pannan och styra temperaturen.

Billig och enkel process
När en japansk forskare besökte institutionen 2002 berättade han om Chemical Looping Combustion, infångning av koldioxid med tvåstegsförbränning, en teknik som nästan ingen hade forskat på. Japanen hade försökt bygga egna anläggningar men aldrig fått dem att fungera. Anders insåg direkt att det var detta han ville forska på.Professor Anders Lyngfelt
– Det här är en helt fantastisk process, som är billig och enkel. Tekniken kan användas för koldioxidfri förbränning av fossila gasformiga, flytande och fasta bränslen, för att fånga in koldioxid i luften och omvandla fossila bränslen till koldioxidfria bränslen.

Den nya förbränningstekniken bygger på att man flyttar syre från förbränningsluft till bränslet med hjälp av metalloxidpartiklar. Partiklarna reagerar med luft I en luftreaktor, tar upp syre och reagerar med bränsle I en bränslereaktor. Då får man koldioxid och vattenånga. Det innebär att koldioxiden fångas som en del av förbränningsprocessen. Bränslet och förbränningsluften blandas aldrig. Ingen aktiv gasseparation behövs och man kan undvika kostnader och energiåtgång för gasseparation och för infångning av koldioxid.

Vill lösa klimatproblemen
Idag är Chalmers världsledande på den här tekniken. Man har byggt fyra anläggningar I olika storlekar, där man använt både fasta, flytande och gasformiga bränslen och har 3000 timmars drifterfarenhet.

I nästa steg vill Anders Lyngfelt testa tekniken i kraftcentralen.
– Min drivkraft är klimatet. Jag höll ju på med avsvavling som var ett stort miljöproblem på 1980-talet, men efter ett tag insåg jag att det fanns större problem och jag vill ju lösa det stora problemet.

Text: Ragnhild Larsson
Bild: Jan-Olof Yxell, Peter Widing


Sidansvarig Publicerad: on 27 aug 2014.