Nyheter: Teknikens ekonomi och organisation: Impacthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 25 Oct 2021 09:17:39 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Manga-projekt-fran-Chalmers-pa-100-listan-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Manga-projekt-fran-Chalmers-pa-100-listan-2021.aspxMånga projekt från Chalmers på 100-listan 2021<p><b>​Antibiotikaresistens, diagnostik av infektionssjukdomar, batteriteknik och tekniker för att studera RNA-läkemedel och -vaccin. Det är några av de 11 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, just presenterat.  </b></p><div>​Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat hållbar krisberedskap. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det är glädjande att vi även i år är väl representerade på 100-listan. Chalmers har en lång tradition av nyttiggörande och innovation, säger Fredrik Hörstedt, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.  För oss är det naturligt att forskningen också ska ge avtryck i samhället och komma till nytta. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />De utvalda Chalmersprojekten 2021</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> <span> <a href="/sv/personal/Sidor/Claudio-Nägeli.aspx">Claudio Nägeli</a> &amp; <a href="/sv/personal/Sidor/abolfazl-farahani.aspx">Abolfazl Farahani</a>, SINOM: A platform for strategic maintenance and renovation planning of housing portfolios <br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Läs mer:</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Deras-forskning-bidrar-till-hallbar-krisberedskap.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Deras forskning bidrar till hållbar krisberedskap</a></span></p> <span></span><div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span> <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a>, DPella</span><br /><span><span><span><a href="/sv/personal/Sidor/magnus-almgren.aspx">Magnus Almgren</a>, <span style="display:inline-block"> </span></span></span>Cybersäkerhet för samhällsviktig infrastruktur<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Läs mer:<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/Två-projekt-från-Data-och-informationsteknik-på-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Två projekt från data och informationsteknik på IVAs 100-lista<br /></a><br /></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Industri- och materialvetenskap</h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a><span style="display:inline-block">,  </span></span>Design för en energiresilient vardag</p> <p class="chalmersElement-P">Läs mer:</p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Design för en energiresilient vardag</a><br /></p> <p></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik<span></span></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span> <a href="/sv/personal/Sidor/Patrik-Johansson0603-6580.aspx">Patrik Johansson</a><span style="display:inline-block">,  </span></span></span><span>CARBAT - CAlcium Rechargeable Battery Technology</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Läs mer:<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nasta-generations-batterier-ger-IVA-100-placering.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nästa generations batterier ger IVA-placering</a> <br /><br /></span></p> <div> </div> <p></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><div>Kemi</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Andersson.aspx">Martin Andersson</a><span>,</span></span><span> Material för att bekämpa antibiotikaresistens<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span><span><a href="/sv/personal/Sidor/Romain-Bordes.aspx">Romain Bordes<span>,</span></a><span> </span></span></span><span><span><span></span></span></span><span><span><span><span></span></span></span>Vividye: Hållbar och reversibel färgning av textilier<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><span><span><span> <span></span></span></span></span> <span></span><span></span><span><span></span><span></span></span></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Läs mer:</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/global-halsa-och-hallbar-textilindustri-på-IVA-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer för global hälsa och hållbara textilier på IVA:s 100 lista</a><span style="display:inline-block"></span></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><span><span><br /></span></span></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><div>Kemi och biologi<span><span><span></span></span></span></div></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><span><span><span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/marcus-wilhelmsson.aspx">Marcus Wilhelmsson</a><span style="display:inline-block">  och <a href="/sv/personal/Sidor/Elin-Esbjörner-Winters.aspx">Elin Esbjörner</a>, </span></span></span></span><span> Naturlik fluorescensmärkning av mRNA - tekniker för att studera RNA-läkemedel och -vaccin <br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span>Läs mer:</span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/global-halsa-och-hallbar-textilindustri-på-IVA-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer för global hälsa och hållbara textilier på IVA:s 100 lista</a><br /><br /></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap</h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/personal/Sidor/Dag-Winkler.aspx">Dag Winkler, <span> </span></a><span>Videm - snabb och säker diagnostik av infektionssjukdomar.<br /></span></p> <p class="chalmersElement-P">Läs mer:</p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Snabb-och-saker-diagnostik-av-infektionssjukdomar-pa-arets-IVA-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Snabb och säker diagnostik av infektionssjukdomar på årets IVA-lista<br /><span><span style="display:inline-block"></span></span></a></p> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><div>Teknikens ekonomi och organisation</div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p></h2> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/personal/Sidor/anders-nordelof.aspx">Anders Nordelöf</a>, Livscykelanalys och cirkularitet för elektriska fordon - batterier, elmotorer och elektronik.<br /><br />Läs mer:<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/EUs-arbete-for-elektrifiering-av-transportsektorn.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Bidrar till EU:s arbete för elektrifiering av transportsektorn</a> <br /><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Elbilen-ett-langsiktigt-bra-miljoval.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Elbilen ett långsiktigt bra miljöval</a> <br /><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Elbilen-görs-mer-miljövänlig-med-hjälp-av-livscykelanalys.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Elbilen görs mer miljövänlig med hjälp av livscykelanalys</a></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><div><div>Chalmersalumner</div> <p class="chalmersElement-P"><br />Från Arkitektur och sammhällsbyggnadsteknik</p></div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><span><a href="/sv/personal/Sidor/tommiem.aspx">Tommie Månsson</a>, <span> </span></span></span><span>Kylskåp för att balansera elnätet <br />Läs mer:</span><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Livsmedelsbutiker-blir-batterier-i-smart-elnat.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> Kylskåp för att balansera elnätet</a></span></p></h2> <div> </div> <p></p> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><span><em><br /></em></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><em>100-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B.  Listan  presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område<span></span></em></span><br /><em><span style="display:inline-block"></span></em><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2021/">Hela listan finns på www.iva.se </a><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2021/"><span style="display:inline-block"></span></a></p> <p class="chalmersElement-P"><em>.<br /></em><br /><br /></p></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Mon, 10 May 2021 10:15:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Studenter-prisas-for-nya-motesplatser-i-innovationstavling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Studenter-prisas-for-nya-motesplatser-i-innovationstavling.aspxStudenter prisas för nya mötesplatser i innovationstävling<p><b>​Nu står det klart att förslaget Connect Us tar hem segern i studenttävlingen om framtidens campus, som arrangeras av Akademiska Hus och Chalmers. Förslaget handlar om att forma nya arbets- och mötesplatser på campus som stärker banden mellan näringsliv och studenter – något som kan ge inspiration i kommande campusutvecklingsprojekt.</b></p><div>I t<span>ävlingen Akademiska Hus Innovation Challenge<span style="display:inline-block"> har  </span></span>tredjeårsstudenter vid programmet för industriell ekonomi utforskat nya idéer om framtidens campus. Totalt har 120 studenter indelade i ett tjugotal grupper medverkat. Utmaningen för varje grupp har varit att arbeta fram en innovation eller lösning med stöd av smart teknik utifrån en av Akademiska Hus tre fokusfrågor: hållbarhet, kund- och användarupplevelse samt framtidssäkrade fastigheter.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Det vinnande förslaget Connect Us vill ge nytt liv till den fysiska mötesplatsen på campus genom att skapa flexibla och multifunktionella arbetsytor där studenter och näringsliv, tack vare ett smart digitalt bokningssystem och en nytänkande affärsmodell, delar ytor för ett mer hållbart lokalutnyttjande och en ökad samverkan. Bakom förslaget står studenterna Ahmad Al-Aref, Carl Hammarlund, Linn Ambring, Marcus Onmalm, Mantas Trakanavicius och Simon Schuster. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Vi är såklart glada för vinsten och att vårt bidrag är i linje med vad Akademiska Hus skapar för att minska glappet mellan näringsliv och studenter, säger studenten Carl Hammarlund.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Unik inblick</h2> <div> </div> <div>För Akademiska Hus är innovation och digitalisering prioriterade områden, inte minst för att fortsatt kunna skapa relevanta campusområden som möter lärosätenas behov. Genom Akademiska Hus Innovation Challenge genereras en unik inblick i hur studenter ser på framtidens smarta campus och hur dessa ska utformas på bästa sätt. Detta är särskilt relevant då vi lever i en tid där omvärlden förändras snabbt och där den digitala utvecklingstakten har accelererat på ett sätt som ingen kunnat förutse det senaste året på grund av coronapandemin. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det har varit otroligt spännande att följa studenterna under tävlingens gång och ta del av deras förslag på hur ett framtida campus ser ut och vilka tekniska lösningar som måste till för att realisera detta. Vinnarbidraget Connect Us har lyckats med bravur genom att förena digital teknik och skapa förutsättningar för möten mellan studenter och näringsliv på campus. Hela samarbetet är ett bra exempel på en co-creation som inte bara genererat många nya idéer utan något som också kan inspirera Akademiska Hus utvecklingsarbete framåt, säger Ulf Däversjö, direktör för innovation och hållbar utveckling på Akademiska Hus.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Från Chalmers sida har Innovation Challenge varit en riktigt lärorik aktivitet för både studenterna, kurslärarna och andra på Chalmers. Det kunde inte ha varit bättre tajming med tanke på denna pandemitid – studenterna fick möjlighet att engagera sig med morgondagens campus samtidigt som de fick applicera sina lärdomar från kursen i ett riktigt innovationsprojekt, säger Robin Teigland, kursansvarig och professor inom Management of Digitalization vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. </div> <div> </div> <div>Akademiska Hus Innovation Challenge har pågått sedan i januari 2021. Vinnaren har korats genom en digital omröstning - öppen för alla - tillsammans med en jury bestående av representanter från Akademiska Hus.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Se studenterna presentera det vinnande förslaget <a href="https://youtu.be/ysfZlslrbeQ">Connect Us </a></div> <div> Se samtliga <a href="https://www.akademiskahus.se/aktuellt/innovation-challenge/">tävlingsbidrag</a> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>För mer information:</em></div> <div> Robin Teigland, professor, Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers</div> <div>Tel: 031-772 65 58</div> <div>E-post: <a href="mailto:%20robin.teigland@chalmers.se">robin.teigland@chalmers.se</a></div> <div> </div>Fri, 23 Apr 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Lars-Medbo-far-Svenska-Monteringspriset-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Lars-Medbo-far-Svenska-Monteringspriset-2021.aspxLars Medbo får Svenska Monteringspriset 2021<p><b>​Svenska Monteringspriset 2021 tilldelas Lars Medbo, docent vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers, för att ha utvecklat system och principer för effektiv materialförsörjning till stationer i monteringsverkstäder. Genom hans arbete har många företag kunnat öka effektiviteten både i materialförsörjningen och monteringen.</b></p><div>Priset delades ut den 17 mars 2021 i samband med årets Monteringskonferens som arrangeras av Svenskt Monteringsforum. Motiveringen lyder:</div> <br /><div>&quot;Lars Medbo har utvecklat system och principer för effektiv materialförsörjning till stationer i monteringsverkstäder. Genom hans arbete har många företag kunnat öka effektiviteten både i materialförsörjningen och monteringen. Lars Medbos arbete möjliggör fri sikt över materialfasaderna även i stora monteringsverkstäder där många varianter monteras. Höga pallställ har ersatts av låga, enkelt specialanpassade materialfasader där montörernas effektivitet står i centrum. Genom målmedvetet arbete över lång tid har Lars Medbo stegvis utvecklat principerna för att åstadkomma allt effektivare materialförsörjning. Idag används många av dessa principer framgångsrikt hos såväl stora som små företag i Sverige.  Lars Medbos insatser för effektiviserad materialförsörjning utgör ett föredöme för svensk industri.&quot;</div> <br /><div>Svenska Monteringspriset delades i år ut för 20:e gången. Priset tilldelas en person eller grupp av personer som utvecklat organisation, produkt, system, teknik, metod, verktyg eller någon annan form av hjälpmedel, som utgör ett föredöme och bidrar till utvecklingen inom monteringsområdet.</div> <div><br /></div> Lars Medbo har under lång tid arbetat med internlogistik och materialpresentation vid monteringsstationer. Den grupp som Lars tillhört på Chalmers har haft goda kontakter med japanska forskare och genom studiebesök i Japan och japanska forskares besök i Sverige har Lars samlat unik kompetens om hur effektiv materialförsörjning kan arrangeras. Genom studier av plocktider ur olika emballagetyper har pall med krage utmanats som den givna lastbäraren i monteringen. Materialpresentation ur montörens perspektiv har ersatt den tidigare presentationen som baserades på logistikfunktionens effektivitet. Genom tydliga bilder och fakta har Lars visat på vinsterna med sina metoder vilket fått stort genomslag i praktiken i företag, stora såväl som små.<br /><br /><div>Lars Medbo har arbetat mycket med konkreta projekt hos företag och studerat olika principer för materialpresentation, för att avgöra dessas effektivitet. Genom att anpassa lådor och boxar för att stödja montören alternativt ta bort emballaget helt och i vissa fall servera montören en strukturerad monteringssats har en palett av alternativ visats. Allt i akt och mening att visa på den totala effektiviteten, dvs ur såväl montörens som logistikpersonalens perspektiv. Effekterna genom tillämpning av Lars Medbos utveckling är anmärkningsvärda. För inte så länge sedan stod montörerna mellan höga pallställage och monterade. Montörerna var svåra att se medan truckarna syntes tydligt, vilket kunde ge intryck av att man befann sig i ett lager och inte en monteringsverkstad. I dagens monteringssystem är materialfasaderna låga, det går att se vad som utförs i lokalen och montörerna har fått bättre belysning (ofta dagsljus) på sina stationer. Montörernas arbetsmiljö har förbättrats avsevärt samtidigt som effektiviteten ökat. Irriterande gångsträckor, uppackning av lådor och att leta efter rätt komponent har ersatts av monteringsarbete. Montörer vill montera och inte göra onödiga arbetsuppgifter, vilket innebär att den nya arbetsmiljön uppskattas av dem som berörs mest av den.</div> <div><br /></div> <div>&quot;Pristagaren har med stor hängivenhet under lång tid verkat för att stärka svensk industris förmåga att skapa effektiva materialfasader. De många lyckade exempel på hur pristagarens principer och arbetssätt implementerats på företag runt om i landet vittnar om den påverkan detta arbete haft&quot;, säger prisutdelaren Jenny Bramell, som under lång tid haft insikt i svensk industris utmaningar och framsteg.</div> <div>  <br /></div> Priset består av en glasskulptur av konstnärinnan Ebba von Wachenfeldt. Priset delas ut av <a href="https://www.ri.se/sv/monteringsforum" target="_blank">Svenskt Monteringsforum</a>, ett nätverk av personer verksamma med utveckling och problemlösning inom monteringsområdet. Svenskt Monteringsforum drivs av RISE IVF AB.<br /><br /><div><a href="/sv/personal/Sidor/lars-medbo.aspx">Mer om Lars Medbo </a></div> <br /><em>Text via Svenskt Monteringsforum</em><br />Thu, 18 Mar 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Bjorn-Sanden-ny-ledamot-i-Klimatpolitiska-radet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Bjorn-Sanden-ny-ledamot-i-Klimatpolitiska-radet.aspxBjörn Sandén ny ledamot i Klimatpolitiska rådet<p><b>​Professor Björn Sandén vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers har blivit utsedd till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet från den 1 juli. Rådets uppdrag är att utvärdera regeringens politik och de underlag den bygger på, liksom att bidra till en ökad diskussion om klimatpolitiken i samhället.</b></p>​Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045.<br /><br />För att stärka rådets oberoende i förhållande till regeringen föreslår rådet självt nya ledamöter. Regeringen fattar därefter beslut om att förordna ledamöter i rådet. Den 25 februari utsåg regeringen två nya ledamöter: Annika Nordlund från Umeå universitet samt Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid avdelningen för Miljösystemanalys på Chalmers. De tillträder rådet den 1 juli 2021.<br /><br /><strong>Grattis Björn till det nya uppdraget! Hur känns det?</strong><br />– Det känns bra, men också ansvarsfullt att ha fått förtroendet. <br /><br /><strong>Vad fick dig att tacka ja?</strong><br />– Det är ju ett intressant och mycket viktigt uppdrag och jag har kommit fram till att jag trivs bäst när jag kan kombinera forskning och undervisning med mer direkta bidrag till samhällsutvecklingen. <br /><br /><strong>Vad kan just du bidra med till rådet?</strong><br />– Jag hoppas att jag kan bidra med användbara perspektiv på samhällsomställning som grundar sig en bred syn på förändring av teknik och samhällets institutioner. I bästa fall kan min erfarenhet av att studera industriella förändringsprocesser ur samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och systemvetenskapliga perspektiv bidra med både överblick och skärpa. <br /><br /><strong>Vad anser du är rådets viktigaste uppgift? </strong><br />– Att coacha denna och kommande regeringar, och det politiska systemet i stort, så att de driver igenom en politik som möjliggör att de långsiktiga klimatmålen uppnås.<br /><br /><strong>Du efterträder Tomas Kåberger, vars förordnande går ut samtidigt – vad tar du med dig i arbetet från Tomas tidigare insatser?</strong><br />– Tomas är egentligen oersättlig med sin internationella utblick och unika erfarenhet från olika uppdrag i samhället. Men jag tror att Tomas och jag delar en positiv insikt om att en snabb klimatomställning både är fysiskt möjlig och ekonomiskt önskvärd. Jag för nog också vidare ett perspektiv som betonar teknikutvecklingens och industrins viktiga och potentiellt konstruktiva roller.<br /><br />Läs mer om <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/bjorn-sandén.aspx">Björn Sandén </a><br />Läs mer om <a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/" target="_blank">Klimatpolitiska rådet </a><br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em>Thu, 25 Feb 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Succeappen-som-startades-av-chalmerister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Succeappen-som-startades-av-chalmerister.aspxSuccéappen som startades av chalmerister<p><b>Deras uppfinning hjälper mattelärarna att täppa igen kunskapsluckor i klassrummen och ger en skjuts till matematikundervisningen i 130 kommuner. Nu tar de tidigare chalmeristerna sikte på en USA-lansering.</b></p><div>Henrik Appert och Arvid Gilljam, grundarna av Matteappen läste <a href="http://www.chalmers.se/sv/utbildning/program-pa-grundniva/sidor/industriell-ekonomi.aspx">Industriell ekonomi på Chalmers​</a> ​samtidigt. Redan då drömde de gamla barndomsvännerna om att utveckla någonting som skulle göra stor samhällsnytta.  </div> <div>– När vi läste Industriell ekonomi lärde vi oss hur man kan få system att fungera bättre via olika typer av processer. Vi fick också en inblick i hur moderna företag baserar sina beslut på data, säger Henrik Appert. Han gick sedan vidare till Entreprenörsskolan på Chalmers och Arvid Gilljam läste klart sin master på London Business School.</div> <div><br /></div> <div>År 2015 kom resultatet av den senaste PISA-undersökningen, en internationell studie som testar 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Den visade att matematik var en stor utmaning för eleverna, både i Sverige och internationellt. I Sverige utvärderas elevers kunskaper i matematik även med hjälp av nationella prov, som vid senaste mätningen visade att nästan var femte elev inte når kraven för godkänt i årskurs nio.​ En oroande samhällsutveckling där grundarna genast såg en stor förbättringspotential.​</div> <div>– Om man tänker på grundskoleutbildning som en produkt samhället betalar för och skolsystemet ska leverera, kostar varje produkt ungefär en miljon kronor. När nästan var femte elev inte får den starten i livet som de förtjänar måste vi tänka om, både för elevernas skull, men också utifrån ett ekonomiskt perspektiv för samhället. Vi applicerade systemtänket som vi hade fått med oss från Chalmers, säger Henrik Appert.</div> <div><br /></div> <div>Deras ingång var att den värdefulla datan om hur man skulle kunna förbättra undervisningen fastnade i matteböckerna och skrivhäftena.</div> <div>– Vi insåg att på mattelektioner uppstår miljontals med datapunkter om elevers nuvarande kunskaper och kunskapsluckor i form av uträkningar och svar i räknehäften. Ifall lärare på ett enkelt sätt skulle kunna ta del av den informationen skulle de också kunna fatta bättre, datadrivna beslut om hur de bedriver och utvecklar sin undervisning. Det skulle exempelvis. kunna handla om att gå igenom ett moment på nytt som eleverna har haft svårt för, eller lägga mindre tid på det som de redan bevisat att de behärskar. </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">L</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">öser svaret i realtid</span><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/Matteappen%20-%20lärarvy%20och%20elev-vy%20jämte%20varandra.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:350px;height:184px" />Det blev startskottet till uppfinningen Matteappen som är anpassad till grundskolans matematikundervisning. Efter en analys av vilka digitala lösningar som fanns tillgängliga på marknaden insåg grundarna att det inte fanns några tillräckligt bra tekniska lösningar för att arbeta med matematik på ett digitalt sätt. </div> <div>– ​De digitala verktyg som fanns var antingen klickbaserade eller gick ut på att man kunde mata in svar med tangentbordet. Men matematik görs bäst för hand, där du har lika hög frihetsgrad som när du arbetar med papper och penna. Därför tog vi fram en lösning där eleverna inte bara anger svar, utan samtidigt redogör för sin uträkning med ett ritverktyg i en surfplatta eller på en dator.</div> <div><br /></div> <div>Appen rättar svaret automatiskt och skickar informationen till läraren i realtid. På det sättet kan den som undervisar få en fördjupad förståelse för vad eleverna kan behöva hjälp med.</div> <div>– Lärarna kan projicera olika exempel på uträkningar på tavlan och använda elevernas arbete som exempel. De kan också tydligt se vilka elever som kan behöva ytterligare stöd eller om någonting i undervisningen behöver repeteras för hela klassen eller en mindre grupp elever. Vår app flyttar fokus från vilken sida du är på i matteboken till hur lärare och elever kan samarbeta bättre i klassrummen.</div> <div>Henrik Appert menar att responsen från både lärare och elever har varit överväldigande. I diverse undersökningar har man kunnat se att lärare upplever att tjänsten minskar deras administrativa arbete och ger mer tid och utrymme för individanpassad undervisning.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Snabbspolat in i framtiden</h3> <div>Matteappen kan användas både som ett komplett läromedel eller som ett komplement till matematikböckerna och finns i dag i skolor i över 130 kommuner. När coronakrisen blossade upp i slutet av mars förra året femdubblade bolaget sin tillväxttakt inom loppet av några veckor.</div> <div>– Vi har snabbspolat in i framtiden på grund av krisen. Corona har varit en katalysator som har påskyndat den digitala utvecklingen och tvingat människor att gå utanför sin vanliga bekvämlighetszon för att hitta nya lösningar.</div> <div>I dag värderas bolaget till 90 miljoner kronor och planen är att växa med ett tiotal medarbetare inom det närmaste året. Flera länder i Europa har hört av sig och visat intresse för tjänsten, men bolaget har just nu siktet inställt på vidare tillväxt i Sverige och en lansering i USA efter en lyckad skolmässa i fjol. </div> <div>– Vi fick fantastisk respons. Ett hundratal lärare skrev upp sig för att testa produkten, då det var exakt den produkt de letat efter. Matematik är ett globalt språk och vi ser samma behov och samma utmaningar på fler marknader. USA har kommit lite längre vad gäller digitaliseringen i undervisningen och där finns en större marknad än i Sverige.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Används i Bahamas</h3> <div>USA-lanseringen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. För närvarande testas den amerikanska versionen  av appen som ett pilotprojekt i ett flertal olika delstater i USA. Där heter den Magma Math och ska i ett första skede användas som ett komplement till skolundervisningen. Tjänsten används just nu även av flera skolor i Bahamas.</div> <div>– Det känns overkligt att idén som man utvecklade en gång i tiden nu används av elever och lärare på en ö i Västindien, men också väldigt häftigt. </div> <div>Parallellt med lanseringen pågår kontinuerlig utveckling av ursprungsidén. </div> <div>– Tjänsten kommer aldrig att bli helt klar. Det kommer alltid finnas sätt att förenkla utlärandet och inlärandet ännu mer. Vi har också möjlighet att utveckla appen för gymnasienivå – eller till och med för matematik på högskolenivå. Mjukvara är något levande. Det är bara fantasin som sätter gränserna. </div> <div><br /></div> <div>Text: Vedrana Sivac</div> <div>Bild: Matteappen</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.matteappen.se/" target="_blank" title="Matteappen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Matteappen​​​</a></div>Wed, 10 Feb 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Pandemin-far-varden-att-sikta-at-samma-hall.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Pandemin-far-varden-att-sikta-at-samma-hall.aspxPandemin får vården att sikta åt samma håll<p><b>​Med det gemensamma målet att bekämpa pandemin har vården blivit mer sammansvetsad, fokuserad och pragmatisk. Ansvarsgränser som tidigare utgjort hinder upplevs nu som mindre strikta eller rent av oviktiga. Dessutom har andelen icke-fysiska möten ökat markant under pandemin. Det visar en ny forskningsrapport från Chalmers.</b></p><div>​Den nya rapporten ”Covid-19-pandemins effekter på Nära vård” är skriven på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) av forskare vid Chalmers två centrum inom vårdområdet, Centre for Healthcare Improvement (CHI) och Centrum för vårdens arkitektur (CVA). <br /><br /></div> <div> </div> <div>Rapporten beskriver hur vården i Sverige har påverkats under den pågående pandemin. 29 företrädare för kommuner och regioner i olika roller har intervjuats. Svaren från alla intervjuerna pekar i samma riktning, vilket är ovanligt för kvalitativa intervjuer med olika professioner från olika organisationer. <br /><br /></div> <div> </div> <div>Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI och en av författarna till rapporten berättar om resultatet:</div> <div>– Vad vi ser är ett tydligt exempel på hur viktigt ett målarbete kan vara. Här har alla lyckats enas om ett och samma mål – att hantera och bekämpa pandemin – och då blir också insatserna harmonierade. Vi ser den inneboende styrkan i när professionen ges möjlighet att lösa problemen så nära källan som möjligt, med få byråkratiska pålägg. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Minskat glapp mellan yrkesroller</h3> <div>I rapporten beskrivs hur vårdens ledningsfunktioner till stor del fokuserat på samordning och strukturering. Med det tydliga gemensamma målet upplevs ledarskapet på olika nivåer och i olika delar som mer samspelta. Ansvarsgränserna, som tidigare utgjort hinder, upplevs nu som mindre strikta eller rent av oviktiga, både mellan och inom organisationer. Detta beskrivs huvudsakligen i positiva ordalag av de intervjuade – men forskarna poängterar att detta också riskerar skapa en kultur där regelverk spelar mindre roll.</div> <div><br /></div> <div>De som arbetar i patient- och vårdtagarnära arbete har upplevt en hög grad av tillit från sina chefer och mandat att själva testa nya arbetssätt. Det har lett till ökat engagemang och delaktighet. Även gränser mellan professioner har minskat i betydelse under pandemin. Vikten av pragmatik och nya arbetssätt har ofta inneburit ett behov av att jobba ihop rent praktiskt och har därmed minskat glappet mellan olika yrkesroller.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Färre fysiska möten </h3> <div>Andelen icke-fysiska möten har ökat markant under pandemin, både med patienter och vårdtagare liksom med kollegor och företrädare för andra organisationer.  Det handlar främst om vanliga röstsamtal, medan det i mindre omfattning rör sig om digitala kommunikationsverktyg. Som fördelar jämfört med fysiska möten ser man att denna typ av kommunikation tar mindre tid i anspråk, är mer fokuserade och lösningsorienterade. Å andra sidan riskerar relationsskapandet att försvåras när personal och patient inte möts fysiskt.</div> <div><br /></div> <div>– Framöver blir det viktigt att hitta den goda balansen mellan när det är viktigt och lämpligt att träffas fysiskt, respektive när det digitala är att föredra, kommenterar Patrik Alexandersson. </div> <div><br /></div> <div>Ett problem som lyfts i rapporten är hur man når de äldre med digitala lösningar. En annan reflektion från forskarna är hur tydligt det är att den somatiska (fysiska) vården är normen. Psykiatriska utmaningar under pandemin nämns knappt i intervjuerna. </div> <div><br /></div> <div>Det finns en stor vilja bland de intervjuade att behålla de goda arbetssätt som utvecklats under pandemin. Det gäller särskilt de icke-fysiska mötena och olika former av gränsöverskridande arbetssätt. Förutsättningarna för förändring bedöms av flera vara bättre än innan pandemin, på grund av en mängd nya erfarenheter och ett bättre samarbetsklimat. Samtidigt uttrycker de intervjuade en oro för att det efter pandemin blir en återgång till hur man arbetade tidigare.<br /><br /></div> <em>Rapporten ”Covid-19-pandemins effekter på Nära vård: En intervjustudie med företrädare från kommuner och regioner” är författad av Erik Eriksson, Patrik Alexandersson, Christian Gadolin, Johanna Eriksson och Göran Lindahl vid Chalmers tekniska högskola på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).</em><br /><em></em><div><a href="/sv/centrum/chi/forskning/rapporter/Sidor/default.aspx"><br />Rapporten kan läsas här</a> </div> <div>Se även <a href="https://www.dagensmedicin.se/arbetsliv/arbetsmiljo/risk-for-laissez-faire-kultur-med-utsuddade-granser/">artikel i Dagens Medicin<br /></a></div> <div><br /> </div> <div><strong>Begreppet Nära vård och forskningsprojektet</strong></div> <div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt, Nära vård. Begreppet definieras på olika vis men innehåller vanligen tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. Centre for Healthcare Improvement är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med Västra Götalandsregionen VGR. Projektet startade redan innan pandemin. <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspx">Läs vidare här</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Centre for Healthcare Improvement (CHI)</strong> är en centrumbildning vid Chalmers tekniska högskola som bedriver forskning och utbildning inom förbättring, innovation och transformation av hälso- och sjukvård. Målet är att tillsammans med svensk hälso- och sjukvård skapa och sprida forskningsbaserad och handlingsorienterad kunskap om hur vi kan uppnå en bättre och säkrare hälso- och sjukvård. <a href="http://www.chi.chalmers.se/">www.chi.chalmers.se</a></div> <div> </div> <div><strong>Centrum för vårdens arkitektur (CVA) </strong>är ett nationellt centrum för utveckling och spridning av kunskap om vårdens fysiska miljö. CVA verkar aktivt inom forskning, samverkan, utbildning och nyttiggörande. <a href="http://www.chalmers.se/cva/">www.chalmers.se/cva/ </a></div> <div> <br /></div> <div><em><br />Textsammanställning: Daniel Karlsson</em></div> <div><em>Bild: <a href="https://pixabay.com/sv/users/nastya_gepp-3773230/?utm_source=link-attribution&amp;amp%3butm_medium=referral&amp;amp%3butm_campaign=image&amp;amp%3butm_content=5103043">Anastasia Gepp</a> via <a href="https://pixabay.com/sv/?utm_source=link-attribution&amp;amp%3butm_medium=referral&amp;amp%3butm_campaign=image&amp;amp%3butm_content=5103043">Pixabay<br /></a></em></div>Wed, 27 Jan 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Studenter-bidrar-med-digitala-innovationer-till-framtidens-campus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Studenter-bidrar-med-digitala-innovationer-till-framtidens-campus.aspxStudenter bidrar med digitala innovationer till framtidens campus<p><b>​Tillsammans med Chalmers startar fastighetsbolaget Akademiska Hus en innovationstävling för att utforska nya idéer om framtidens campus. Hur ser ett framtida campus ut och vilka lösningar och vilken teknik kan realisera detta? Det är utmaningen som tredjeårsstudenter vid programmet för industriell ekonomi nu antar. </b></p><div>​Vi lever i en tid där omvärlden förändras snabbt och där den digitala utvecklingstakten har accelererat på ett sätt som ingen kunnat förutse det senaste året på grund av coronapandemin. För <a href="https://www.akademiskahus.se/">Akademiska Hus</a> är innovation och digitalisering prioriterade områden, inte minst för att fortsatt kunna skapa relevanta campusområden som möter de statliga lärosätenas behov. Genom tävlingen Akademiska Hus Innovation Challenge genereras en unik inblick i hur studenter ser på framtidens smarta campus och hur dessa ska utformas på bästa sätt. Studenterna får erfarenhet av ett reellt case och Akademiska Hus får nya idéer och perspektiv till arbetet med innovation och utveckling.</div> <div> </div> <div>– Det här är verkligen en möjlighet för oss att samverka med de som normalt vistas mycket i våra miljöer. Vi ser med spänning fram emot vilka kreativa idéer och lösningar som studenterna kommer att presentera för hur vi tillsammans med landets universitet och högskolor kan skapa framtidens campus, säger Ulf Däversjö, direktör för innovation och hållbar utveckling på Akademiska Hus. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tjugo innovationer – en vinnare</h3> <div>Ungefär 120 studenter indelade i ett tjugotal grupper väljer en av tre fokusfrågor: hållbarhet, kund- och användarupplevelse samt framtidssäkrade fastigheter. Utifrån den valda frågan utvecklar varje grupp sedan en innovation eller lösning med stöd av smart teknik som till exempel artificiell intelligens, AI. Tävlingen pågår fram till mitten av april, då studenterna presenterar sina idéer för varandra och en jury utser en vinnare.<br /></div> <div><br />– Tävlingen bidrar till att studenterna får chansen att integrera teori med praktik i ett ”live case” där de utvecklar en digital innovation för framtidens campus för Akademiska Hus. Att lyckas med digitalisering kräver bra ledarskap och tävlingen visar i praktiken vilka utmaningar som finns, säger Robin Teigland, kursansvarig och professor inom Management of Digitalization vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.  </div> <div> <br /><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta:</strong></div> <div>Robin Teigland, professor, institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers</div> <div>Tel: 031-772 65 58, e-post: <a href="mailto:robin.teigland@chalmers.se">robin.teigland@chalmers.se<br /></a></div> <div> </div>Thu, 21 Jan 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Forbattringsutbildning-ledde-till-prisad-ide-for-cancervard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Forbattringsutbildning-ledde-till-prisad-ide-for-cancervard.aspxFörbättringsutbildning ledde till prisad idé för cancervård<p><b>​Sjuksköterskan Martina Jarnström har tagit fram ett utbildningsmaterial för att ge cancerpatienter möjlighet att själva kunna koppla loss sin cytostatikapump i hemmet. Idén kom när hon läste en kurs i förbättringskunskap som ges av Regionalt cancercentrum väst och Centre for Healthcare Improvement (CHI) på Chalmers. För sitt arbete har hon nu fått ett av Sveriges främsta priser inom hälso- och sjukvårdsområdet, Vårdförbundpriset på en halv miljon kronor.</b></p><div>​– Patienter som får en cytostatikapump på sjukhuset får gå hem ett par dygn, för att sedan komma tillbaka för att få den borttagen. Den proceduren tar bara ett par minuter och jag började fundera på om inte patienten kunde göra detta själv. Våra patienter är trots sin sjukdom ofta ganska friska, de befinner sig mitt i livet och får springa mycket på sjukhus ändå, berättar Martina Jarnström, som är kontaktsjuksköterska vid hematologi- och onkologienheten på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Martina Jarnström tog fram en modell i form av ett omfattande bildstöd med texter för att lära patienten och närstående hur man gör när man kopplar bort cytostatikapumpen och hanterar sin centrala infart, alltså kopplingen in i kroppen. Nu är tillvägagångssättet infört på bred front och gensvaret från patienterna positivt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För sitt arbete med att låta patienterna bli mer delaktiga i sin vård har Martina Jarnström nu vunnit Vårdförbundspriset på 500 000 kronor. Syftet med priset är att lyfta fram personer som arbetar för en förbättring för patienter med hjälp av personcentrerad vård.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det var väldigt oväntat och väldigt stort, säger en glad Martina. Det är en motivation till att fortsätta arbeta med den här typen av projekt och visar samtidigt hur viktigt vårt yrke är, i synnerhet i dessa tider.</div> <div> </div> <div> </div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utbildning för strukturerad förbättring</h3> Utbildningen där Martina utvecklade sin idé ges årligen och är nu inne på femte omgången. Kursen är del av ett större utbildningspaket för kontaktsjuksköterskor i cancersjukvård. Kurspaketet avslutas med 15 hp i förbättringskunskap, där ett eget förbättringsarbete ska genomföras. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Syftet med kursen är att omsätta kunskaper i verksamhetsutveckling i praktiken – och det ska vara till gagn för ”den vi är till för”. Vi föredrar att använda det begreppet framför såväl kund som patient, förklarar Patrik Alexandersson som är kursansvarig och tillika föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Utbildningen är mycket uppskattad av deltagarna. Inte minst kopplingen till att genomföra en praktisk förändring och att få ett eget starkt nätverk. </div> <div> </div> <div></div> <div><br /><span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/PatrikAlexanderssom_320x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:250px;height:189px" /></span>– Många deltagare har tagit ett fördjupat grepp om att förstå ”patientens” både medvetna och omedvetna behov i kontakten med vården, och den vårdplan och koordinering som görs för den cancerberörde, berättar Patrik Alexandersson. Det är så spännande att se den här gruppen göra arbeten. De behöver inte övertyga så många kollegor och andra om vikten av förbättring. Däremot när de träffar egna patienter dagen efter utbildningstillfället blir det väldigt svårt att inte vara fokuserad på att göra det bättre för gruppen som man har mitt framför sig.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Martina Jarnström berättar om hur kursen fick henne att gå från tanke till handling.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Genom kursen fick jag främst med mig att arbeta på ett strukturerat sätt med förbättringsarbeten. Jag blev inspirerad av idén att låta patienter sköta bortkoppling i hemmet genom att jag fick höra att det fanns patienter som gjorde det via Rikshospitalet i Köpenhamn. Man hade funderat på det på andra sjukhus men inte kommit vidare. Många var lite skeptiska till en början då det handlar om att handha sjuksköterskeuppgifter i hemmet och dessutom hantera cytostatika-avfall. Men det finns så mycket patienter och närstående som redan sköter komplicerade uppgifter efter att ha lärt upp sig, inte minst självdialysen som vi fick föreläst om i kursen, så på det viset vågade vi tänka lite utanför boxen, berättar hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Men det krävde en hel del arbete runtomkring! Framför allt fick jag med mig att det går att göra skillnad för patienter med ganska små medel och att det ofta ger ringar på vattnet för så många andra, och för verksamheten och vården i stort.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon har redan rekommenderat många andra att gå kursen. Bland annat går hennes chef och en kollega kursen just nu. <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det är ett privilegium att få chansen att gå kursen, att få en teoretisk bakgrund och genom kursen kunna arbeta med förbättringsarbeten. Det är något som är svårt att hinna med och vara kreativ i inom ramen för det dagliga arbetet. Men med det gjort, är det lättare att ha tankesättet med mig i mitt fortsatta arbete och försöka se möjligheter. Nu är det många som hör av sig med olika idéer och samarbeten, och förhoppningsvis kan vi börja med att utveckla det arbete som redan gjort. Tid för reflektion och kreativitet har kanske inte funnits i överflöd det här året – men jag hoppas att vi fortsätter utveckla den personcentrerade vården på ett spännande sätt.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Många positiva effekter </h3> <div> </div> <div> Idén och arbetet som Martina Jarnström genomfört har varit både välstrukturerat och modigt, anser Patrik Alexandersson:</div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Att hantera cytostatika och kopplingar till denna är rent tekniskt rätt så svårt. Martina har lyckats ifrågasätta sättet vi har gjort tidigare och lämna över ansvaret till patienten att klara av detta, med stöd om så behövs. Jag tror att både känsla av stolthet och självständighet ökar hos den enskilde. Det ger också positiva bieffekter som färre resor och därmed minskade risker i pandemiska tider. Tajmingen var god. Det är bra att det finns personer som Martina som hjälper oss ifrågasätta ”det för givet tagna”.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För prissumman planerar Martina Jarnström bland annat att hitta på någonting tillsammans med arbetskamraterna, även om det får vänta tills efter pandemin. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Kollegorna har varit så delaktiga i det här arbetet och vi gör ett så fint jobb tillsammans, och det har varit ett tufft år. Sedan blir det någon resa i framtiden och lite sparande till barnen. Och betala skatt, så att vi kan fortsätta bedriva vård i vårt avlånga land! <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> – Jag tycker det har varit svårt med all uppståndelse. Kanske främst för att det blir sådant fokus på pengarna, vilket är förståeligt men det känns svårt när ALLA i vården sliter så hårt. Men jag är förstås oerhört tacksam och förvånad. Jag hoppas att detta kan vara en inspiration för andra, avslutar Martina Jarnström.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><em>Text: SÄS / RCC Väst, Patrik Alexandersson, Daniel Karlsson</em></div> <em> </em><div><em>Foto: Pernilla Lundgren, Södra Älvsborgs sjukhus</em></div> <div> <span style="display:inline-block"></span><br /></div>  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><em>Om kursen i förbättringskunskap</em></h3> <div> </div> <div><em>Kursen är del av ett större utbildningspaket för kontaktsjuksköterskor i cancersjukvård, där även ”onkologi” och ”kontaktsjuksköterskans roll” ingår. Kurspaketet avslutas med 15 hp i förbättringskunskap, vilket inkluderar genomförande av ett eget förbättringsarbete. </em></div> <div> <em> </em></div> <div><br /></div> <div> <em> </em></div> <div><em>En del av utbildningen ges vid <a href="http://kraftenshus.se/">Kraftens Hus</a>. Det är ett konkret exempel på samverkan mellan praktik och Chalmers, men framförallt ett exempel på hur viktig ”den vi är till för” är, bortom att bara vara patient. Där fokuseras på hela livshändelsen kring cancer och inte enbart sjukdomen i sig.<br /><br /></em></div> <div> <em></em></div> <div><em>I utbildningen medverkar från Chalmers och <a href="/sv/centrum/chi">Centre for Healthcare Improvement</a>: Patrik Alexandersson som kursansvarig, Bo Bergman som examinator och Petra Apell som kursassistent. Bland föreläsarna återfinns Erik Eriksson, Frida Smith och Andreas Hellström. </em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div><strong>Läs mer: </strong></div> <div> Vårdfokus: <a href="https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2020/oktober/hon-lar-patienter-koppla-loss-cytostatikapumpen-sjalv/">Hon lär patienter koppla loss cytostatikapumpen själv </a> </div> <div>Om utbildningen och en studie kring dess resultat: <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kontaktsjuksköterskor-lyfter-cancervården-genom-egna-förbättringsprojekt.aspx">Kontaktsjuksköterskor lyfter cancervården genom egna förbättringsprojekt </a></div> <div> </div> <div> </div>Wed, 18 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ny-produkt-hjalper-nyfodda-med-andningsproblem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/ny-produkt-hjalper-nyfodda-med-andningsproblem.aspxPrisad produkt hjälper nyfödda med andningsproblem<p><b>​Ett viktigt och enkelt hjälpmedel i en livsavgörande situation – Maria Lindqvist tilldelas Karin Markides innovationspris, för sin del i utvecklingen av en unik produkt för andningshjälp till nyfödda.</b></p>​<span style="background-color:initial">Maria Lindqvist beskriver det som ”jättehäftigt och stort” att få priset, som i år delas ut för femte och sista gången. </span><div>– Jag blev helt ställd när Karin Markides ringde för att berätta det. Jag är stolt och hedrad över att bli tilldelad ett så ärofyllt pris, och att det är sista gången det delas ut gör det ännu mer speciellt.</div> <div><br /></div> <div><strong>Underlättar vård av nyfödda som behöver andningshjälp</strong></div> <div>Maria Lindqvist får priset för sitt arbete med företaget Monivent – där hon också är medgrundare – som har utvecklat en produkt för andningshjälp till nyfödda. Det hela började 2012, då hon via Entreprenörsprogrammet på Chalmers tillsammans med sin grupp kom i kontakt med externa idépartners.</div> <div>– Jag var inne på spåret med bioteknik, life science och liknande och ville vara i medicinbranschen. För mig är det viktigt att få jobba med något som känns meningsfullt och gör nytta, säger Maria Lindqvist.</div> <div><br /></div> <div>Enkelt beskrivet så har Monivent tagit fram en produkt som hjälper vårdgivare att säkerställa en effektiv och skonsam vård av nyfödda som behöver hjälp med andningen direkt vid födseln. <img src="/SiteCollectionImages/20200701-20201231/Karin%20Markidespriset%202020/maria%20lindqvist%20340x205%20px.jpg" alt="Maria Lindqvist." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div>– Att sätta igång andningen hos nyfödda är en manuell behandling där mängden luft justeras med handkraft. Det gäller att tillföra tillräckligt mycket luft för att syresätta barnet, men inte så mycket att man orsakar skador på lungor och hjärna. Vår produkt kan visa vad man faktiskt gör vid behandlingen, och mäter luftflöde för att visa volym, tryck, ventileringsfrekvens och om det är läckage där masken sluter mot barnets mun – för att undvika att luften man ger inte försvinner ut på vägen. <br /><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Smidiga och smarta lösningar</strong></div> <div>Från företagets sida var det viktigt att hitta smarta lösningar kring hur man mäter flödet.</div> <div>– Från början var idén att helt enkelt få koll på vad man gör. Det utvecklades sedan till ett unikt koncept på en smart mask. Vi har utvecklat en modul stor som en halv tändsticksask, som fästs på ansiktsmasken. Den behövde vara smidig och trådlös. Alla beräkningar sker i modulen och visas på en skärm där man får upp datan. Den allra viktigaste informationen visas också med en ledlampa på själva modulen, så att vårdgivaren kan ha fokus på barnet, säger Maria Lindqvist.</div> <div>Att modulen skulle vara smidig och trådlös var en viktig faktor i utvecklingen.</div> <div>– I en stressad och komplex situation vill man ha det avskalat och enkelt – inte en massa sladdar eller otympliga hjälpmedel. </div> <div><br /></div> <div><strong>Testas på europeiska sjukhu</strong><strong>s</strong></div> <div>2017 släpptes en träningsprodukt som använts på ett antal europeiska sjukhus för träning av vårdpersonalens färdigheter. </div> <div>– Där har vi haft viktig hjälp av entusiaster inom området som också gett feedback på den kliniska varianten av produkten. Det är samma teknik, men framförallt en annan process att få den CE-märkt, säger Maria Lindqvist.</div> <div><br /></div> <div>I juli i år släpptes så den kliniska produkten till ett antal referenscenter i Europa för en tre månader lång testperiod, för att få värdefull användarrespons och se om instruktioner behöver ändras eller förtydligas. Därefter kommer produkten att släppas på utvalda marknader.</div> <div>– Det har varit en spännande och lång väg hit, säger Maria Lindqvist. </div> <div>Hon kan dock inte säga för mycket om framtidsplanerna, då Monivent nyligen har börsnoterats.</div> <div>– Vi var i rätt fas för detta och det har fallit väl ut. Nu kan vi finansiera inför en marknadsexpansion och ta tillvara på intresset vi sett för produkten.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hoppas nå ut brett</strong></div> <div>Maria Lindqvist inledde med att vara vd för företaget i fyra år, men är numera produktchef och ansvarig för affärsutveckling.</div> <div>– Jag har nu mer fokus på produkten och samtidigt inblick i de strategiska delarna. Jag trivs med rollerna – både att få kontakten med kunderna och vara ute och se hur produkten gör nytta. Samtidigt gillar jag arbetet med att bygga bolag, att ha gått från ingenting till att ha blivit ett ”riktigt” bolag med anställda och bli tagna på allvar – det är en spännande process.</div> <div><br /></div> <div>Monivent har i dagsläget fyra heltidsanställda men siktar på att kunna utöka och komma ut brett på marknaden.</div> <div>– Jag hoppas bolaget växer så vi kan få se våra produkter komma ut och hjälpa vårdpersonal. Behandlingen för nyfödda ser nästan likadan ut överallt så vi kan stötta på samma sätt världen över. </div> <div><br /></div> <div><b>Text:</b> Erik Krång</div> <div><b>Bild:</b> Leif Eliasson och Paul Wennerholm</div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta / Karin Markides innovationspris</strong></div> <div> Karin Markides var Chalmers rektor under åren 2006-2015. Priset instiftades när hon slutade sitt uppdrag, för att delas ut under de följande fem åren. Det ska gå till en nuvarande eller tidigare student vid Chalmers som har lämnat avgörande bidrag till Chalmers innovations- och nyttiggörandearbete inom forskning och utbildning samt bidragit till långsiktig hållbar utveckling.<br /><br /></div> <div>Karin Markides är sedan 2019 rektor på American University of Armenia och från 1 januari 2021 styrelseordförande för Danmarks Tekniske Universitet, DTU.</div> <div><br /></div> <div><b>Tidigare pristagare:</b></div> <div>2019: <a href="/sv/nyheter/Sidor/innovationspriset-till-ny-cancermetod.aspx">Francesco Gatto</a><br /></div> <div><br /></div> <div>2018: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Arets-innovationspris-till-implantatinnovator.aspx">Per Kjellin</a></div> <div><br /></div> <div>2017: <a href="/sv/nyheter/Sidor/KM-Innovationspris-2017.aspx">Andreas Lehner</a></div> <div><br /></div> <div>2016: <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Håkan-Richardsson-mottagare-av-Karin-Markides-pris-för-Årets-innovationsutmärkelse.aspx">Håkan Richardson​</a></div> <div><br /></div> Tue, 22 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Unga-entreprenorer-fran-Chalmers-uppmarksammas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Unga-entreprenorer-fran-Chalmers-uppmarksammas.aspxUnga entreprenörer från Chalmers uppmärksammas<p><b>​Tidningen Företagaren har släppt sin årliga lista med de 103 mest lovande idéerna från företagare under 30 år. Listan vill lyfta fram unga förebilder från hela Sverige. Många av entreprenörerna och bolagen har koppling till Chalmers, som studenter från Chalmers School of Entrepreneurship och bolag hos Chalmers Ventures. </b></p><div>​ Den årliga 103-Listan sammanställs i samarbete mellan intresseorganisationen Företagarna och statliga Almi Företagspartner. <a href="https://www.foretagarna.se/kampanjer/103-unga-ideer">Här finns hela listan. </a> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bolag/entreprenörer med koppling till Chalmers:</h3> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> Johanna Nissén Karlsson, 27, Eric Henriksson Martí, 25, Gustav Larsson-Utas, 25<br /><strong>Vividye AB, Göteborg</strong><br />Nystartat Chalmersföretag som vill förändra textilindustrin med en ny, miljövänlig teknologi för att färga av och på kläder för att ge dem nytt liv. Vinnare av H&amp;M och ELLE Conscious Award 2020. Ingår i Chalmers Ventures. Belönade med Åforsk entreprenörsstipendium 2020. <a href="https://www.foretagarna.se/foretagaren/2020/september/Vividye/">Läs intervju här</a><br /><br />Kevin Walian, 24, Viktor Skoglund, 24<br /><strong>Scaffcalc AB, Mölndal </strong><br />Kraftiga vindar är ett växande problem för bygg-Sverige och världen. När en ställning blåste omkull på en skolgård i Göteborg fick duon nog. Deras webbaserade program beräknar nu säkerheten för byggnadsställningar på ett ögonblick. Med en investering från Chalmers Ventures har de fått en rivstart. Redan under testfasen uppvaktades de av 32 bolag.<br /><br />Elin Tornblad, 28, Pontus Törnqvist, 25<br /><strong>Potato Plastic/Elpoalma AB, Göteborg </strong><br />En plastgaffel används kanske bara en kvart men kan ta hundratals år för naturen att bryta ned. En svensk uppfinning baserad på potatis blir ett miljövänligare alternativ, när plast i engångsprodukter förbjuds 2021.<br /><br />Ludvig Gee, 30, Erik Osmund, 25<br /><strong>Oterlu AI AB, Göteborg</strong><br />Förhindrar trakasserier online med hjälp av AI. Ingår i Chalmers Ventures acceleratorprogram. Finalist i Venture Cup 2020.<br /><br />Alexandra Kettil, 26<br /><strong>Equilly AB, Göteborg</strong><br />Veterinärkostnaden för hästar är 1,7 miljarder kronor per år i Sverige. Skador på grund av en felsittande sadel kan nu minskas med en liten matta som läggs mellan sadeln och hästens rygg, som skickar information till en app som visar belastningen.<br /><br />Tobias Goldman, 28, Niklas Ohlsson, 27<br /><strong>Detecht Technologies AB, Göteborg </strong><br />Nödlarm för motorcyklister, i mobilen. Via rörelsesensorer uppfattar mobilen när en olycka sker och skickar ett nödlarm till 112. Med på IVA:s 100-lista över hållbara bolag med potential att förbättra världen. Har fått in 3,8 miljoner från Almi Invest, Chalmers Ventures och ATM Capital. Lyckades få betalande användare i över tio länder på mindre än en månad.<br /><br />Anton Fast, 28, Simon Geldner, 27<br /><strong>Ophena AB, Göteborg </strong><br />Världens första magnetiska stigbygel är här, framvuxen ur Chalmers entreprenörsskola. Gör att ryttare slipper fastna med foten och släpas efter hästen, om de faller. Har redan kunder i över 50 länder med Frankrike, Tyskland och USA som största marknader.<br /><br />Isac Kärrman, 26, Erik Berggren, 29, Karl Bäckström, 25, Johan Rådemar, 27<br /><strong>Eneryield AB, Göteborg </strong><br />Automatiserat verktyg för mer effektiva elnät, genom att upptäcka och minska störningar. Har potential att påverka globalt. Har utfört pilotprojekt tillsammans med större elbolag. Korad till Sveriges Impact Maker i Venture Cup 2019. Även vinnare i ABB:s Draknäste. Testar metoder för framtidens elnät med ABB.<br /><br />Sara Riad, 24, Jonathan Wahlund, 26, Jennifer von der Heydt, 26<br /><strong>Loop-it Swe AB, Göteborg</strong><br />Gör take away ekologiskt hållbart. Har skapat ett digitalt och cirkulärt system för återvinning av muggar och andra produkter, för restauranger och kaféer. Finalist i Venture Cup Väst 2020. Antagna till Impact Accelerator, fokuserat på hållbara affärsidéer  </p>Wed, 09 Sep 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxInnovationskraft i en pandemi<p><b>​Ännu återstår det att se vilka sluteffekter som kommer ur den pågående pandemin orsakad av coronaviruset, men på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers medverkar man nu i en utredning för att kartlägga effekter inom sjukvården – både negativa och positiva. </b></p>​– Vi vill se vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur vården i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige resonerar kring att behålla dem, säger Patrik Alexandersson, föreståndare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.<br /><br /><div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt som kallas Nära vård. Ett begrepp som definieras på olika vis, men ofta innehåller tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån: geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank">Centre for Healthcare Improvement</a> vid Chalmers (CHI) är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med <a href="https://www.vgregion.se/" target="_blank">Västra Götalandsregionen </a>(VGR), ett projekt som startade redan innan pandemin.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Under konceptet Nära vård tydliggörs pandemirelaterade utmaningar och lösningar i vårdens alla övergångar – för patienter/anhöriga och mellan organisationer.”<em></em></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<br /></em></p> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"></p> <div> </div> <div style="text-align:left">Den pandemin relaterad till coronaviruset orsakar många hinder och utmaningar i samhället, inte minst i vården. Kombinerat med studien i Västra Götalandsregionen har CHI nu kontaktats av <a href="https://skr.se/" target="_blank">Sveriges kommuner och regioner</a> (SKR) för att vidare kartlägga pandemins positiva och negativa effekter på vårdens omställning kring Nära vård. Kartläggningen har kommit halvvägs och analys har ännu inte gjorts, men redan nu kan man se mönster. <br /><br />– När man tittar på just konceptet Nära vård kan man se vilka erfarenheter och effekter pandemin har kommit med på en nationell nivå, säger Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI. </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><div>”Pandemin är en gemensam yttre fiende</div> <div style="text-align:center">som bäst hanteras tillsammans.”<span><em></em></span></div></h2></div> <div> </div> <p></p> <div style="text-align:center"> <span><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<span><br /><br /></span></em></span></div> <div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> Under projektets gång kommer man hålla intervjuer med företrädare för sjukhus, kommun- och primärvård i Västra Götalandsregionen, samt andra delar av Sverige. Projektet satsar på att se över vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur man kan utnyttja det till en fördel. Patrik menar att innovationskraften som vården tvingats in i kan bidra med potentiella lösningar för framtiden. <br /><br />– Pandemin är en gemensam yttre fiende som bäst hanteras tillsammans. Vi ser tydligt redan nu att samverkan i många fall har utvecklats ännu mer till det bättre mellan kommuner och regioner, och verkar bättre rustade för att lösa problem som uppstår. Även digitaliseringen rullar på jättesnabbt. <br /><br />Patrik lyfter möjligheter som uppkommit där vården har kunnat ha digitala möten med sina patienter, där formella regler och hinder inte har varit ett lika stort problem som tidigare. Men i kartläggningen uppkommer även olika farhågor.  <br /><br />– En stor farhåga i allt detta är vårdskulderna. Det finns patienter som inte vågar kontakta vården eller väntar med att söka vård vilket kan leda till att en större skara söker samtidigt senare. Möjligtvis att de också kan bli sjukare av att dra ut på sitt besök och utveckla en kronisk sjukdom. <br /><br />En annan oro han lyfter är att många under intervjuernas gång vittnar om en rädsla av att allt kommer gå tillbaka till hur det var tidigare. Vilket Patrik menar är den stora utmaningen. <br /><br />– Utmaningen ligger just i att ha kvar och fortsätta utveckla de bra delarna av utvecklingen istället för att gå tillbaka till gamla arbetssätt. I vissa fall ska vi kunna gå tillbaka men vi vill hjälpa till att hitta en sund mix mellan det nya och det gamla.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br />– Men en bra sak är att sjukvårdsvärlden än mer har insett betydelsen av kommunal vård och omsorg för de mest sårbara patienterna, påpekar Patrik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Rumsliga dimensioner i vården</strong><br />Som en del av projektet samarbetar man även med <a href="/sv/centrum/cva/sidor/default.aspx">Centrum för Vårdens Arkitektur</a> vid Chalmers (CVA) som kommer ha ansvar för att studera rumsliga/byggnadsrelaterade konsekvenser. Exempelvis hur Nära vård påverkar lokalbehov i nya vårdsammanhang eller när hemmiljö-,<span><span><span><span></span></span></span></span> arbetsmiljö- och vårdmiljöaspekter ska beaktas i samma fysiska rum.</div> <div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Göran%20Lindahl.jpg" alt="Göran Lindahl.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px;width:167px;height:225px" /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial">– Nä</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">r vå</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">rden flyttar nära patienten ökar betydelsen av det sammanhang patienten befinner sig i, då påverkas också rollerna när olika professioner rör sig på varandras arenor och det fysiska rummet blir en central del av det, säger</span> Göran Lindahl, docent på Chalmers. </div> <div style="text-align:left"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Bra att ifrågasätta traditionellt tänkande</strong><br />Det man hoppas kunna visa med projektet är att denna väldigt tuffa tid kan ha medfört något nyttigt. Patrik ger exempel om hur en ökad tillgänglighet på digitala möten kan ha varit en bidragande faktor till minskad s<span></span>mittspridningen.<br /><br /></div> <div style="text-align:left"><br />– Vi är så traditionellt programmerade – att vi exempelvis träffar patienter på en central plats. Ur en resurssynpunkt är det bra men ur andra aspekter kan det vara ett problem. Det är nyttigt för vården att ifrågasätta sig själva om hur man gör saker och ting, och för vem man gör det, säger Patrik.<br /><br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div style="text-align:center"> <div style="text-align:left"></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Text och bild: Hiba Fawaz</strong></div> <div> </div> <div style="text-align:left"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer Information</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/patrik-alexandersson.aspx" target="_blank">Patrik Alexandersson</a> är föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers samt <span>projektledare på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation<span></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/goran-lindahl.aspx">Göran Lindahl</a> är docent på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers samt föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers.<br /></div> <div><br /></div></div></div> <div> </div> <div><span><em><span></span></em></span></div></div></div>Fri, 26 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fyra-korta-filmer-om-Livscykelperspektivet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fyra-korta-filmer-om-Livscykelperspektivet.aspxFyra korta filmer om livscykelperspektivet<p><b>​Swedish Life Cycle Center, ett kompetenscentrum vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, har lanserat fyra korta filmer om livscykelperspektivet. Filmerna syftar till att ge kunskap om livscykeltänkande och hur livscykelperspektivet och LCA kan användas, och används, av centrets partnerorganisationer. Filmerna lyfter också vikten av samverkan för att nå hållbar utveckling.</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Filmerna syftar till att lyfta livscykelperspektivet i ett bredare sammanhang och öka förståelsen för livscykelperspektivets roll för att fatta bra, långsiktiga och hållbara beslut.</span> Tre personer med olika perspektiv intervjuas: Eva Ahlner, senior rådgivare på Naturvårdsverket, Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall och Holger Wallbaum, professor på Chalmers tekniska högskola om hur livscykelperspektivet och LCA används i deras respektive organisationer. Filmerna har tagits fram som en del av projektet Svensk Plattform för Livscykelperspektivet som finansierats av Energimyndigheten och av partners i Swedish Life Cycle Center. </div> <div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>De fyra filmerna</span></h3> <div><ul><li><span style="background-color:initial;display:none"></span><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/x2j1eAxA_K4" target="_blank">Livscykelperspektivet ”Livscykelperspektivet – Konsten att fatta bra, långsiktiga och hållbara beslut</a> <br />En<span style="background-color:initial"> introduktion till livscykelperspektivet.<br /></span><br /></span></li> <li><span style="background-color:initial"><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/JP9LG4Gk8Bw" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Chalmers Tekniska Högskola</a> <br /></span></span><span style="background-color:initial">Med </span><span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">olger Wallbaum professor i hållbart byggande. På Chalmers tekniska högskola är livscykelperspektivet en viktig del i både utbildni</span><span style="background-color:initial">ng och forskning. Holger förklarar hur och varför det är viktigt att samarbeta mellan myndigheterna, forskningen och det civila samhället.<br /><br /></span></li> <li><span style="background-color:initial"></span><a href="https://youtu.be/LWa5p5aAjcM" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Vattenfall</a><br />Med Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall. Helle ger inblick i hur och varför livscykelperspektivet och LCA är viktiga verktyg för att identifiera var i värdekedjan en produkt har sin största miljöpåverkan och hur LCA gör det möjligt att vara helt transparent kring miljöpåverkan från en energikälla.<br /><br /></li> <li><a href="https://youtu.be/ZRbE_PLHQcQ" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Naturvårdsverket</a><br />Med Eva Ahlner, senior rådgivare på Naturvårdsverket. Eva berättar om hur myndigheten arbetar med livscykelperspektivet för att följa upp konsumtionsbaserade utsläpp i en globaliserad värld och varför det är avgörande när man utvecklar politik att ha tillgång till vetenskapliga och harmoniserade data.</li></ul></div> <div><span><div><br />Text: Maria Rydberg</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Swedish Life Cycle Center</h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.lifecyclecenter.se/" target="_blank">Swedish Life Cycle Center​</a></span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">är</span><span style="background-color:initial"> ett nationellt kompetenscentrum vid Chalmers tekniska högskola som arbetar för tillämpat livscykeltänkande i industri och samhälle. Swedish Life Cycle Center har idag 14 partners och är värd för ett myndighetssamarbete med nio svenska </span><span style="background-color:initial">myndigheter.</span><span style="background-color:initial">Centrumet</span><span style="background-color:initial"> har sin värdinstitution vid teknikens ekonomi och organisation.</span></div> <div><br /></div></span><div><strong>LinkedIn:</strong> <a href="https://www.linkedin.com/company/swedish-life-cycle-center" target="_blank">Swedish Life Cycle Center</a></div> <div><strong>Twitter:</strong> <a href="https://twitter.com/Lifecyclecenter" target="_blank">@Lifecyclecenter​</a></div></div>Thu, 25 Jun 2020 01:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vad-utmarker-Sveriges-basta-verksamheter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vad-utmarker-Sveriges-basta-verksamheter.aspxVad utmärker Sveriges bästa verksamheter?<p><b>​Hur lyckas de bästa verksamheterna ha nöjda kunder, nöjda medarbetare, och samtidigt nå fantastiska resultat? Chalmersforskaren Henrik Eriksson har i 20 år studerat dessa organisationer. Ett antal principer och arbetssätt visar sig ligga bakom riktigt framgångsrika verksamheter, oavsett typ av verksamhet. </b></p>​<span>I den här filmen berättar Henrik om sina slutsatser<span>.<span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br />Mer om bitr. professor <a href="/sv/personal/Sidor/henrik-eriksson.aspx">Henrik Eriksson</a>Wed, 17 Jun 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kan-plasten-bli-var-van-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kan-plasten-bli-var-van-.aspxKan plasten bli vår vän – igen?<p><b>​Den läcker ut i naturen och in i levande organismer. Plasten har blivit ett av vår tids mest påtagliga miljöproblem. Samtidigt passar plast perfekt i en cirkulär ekonomi – den dag vi lärt oss att använda den på rätt sätt. </b></p>​<span style="background-color:initial">Plast som miljöproblem är alltmer i fokus. Ett exempel är skatten på plastpåsar, som på EU-initiativ infördes tidigare i år. Många har också blivit medvetna om de enorma mängder plastskräp som driver omkring i världshaven och som invaderar och trasslar in sig i nästan allt marint liv – från plankton till blåvalar.</span><div><br /><div>Men läckaget till naturen är bara en av utmaningarna med plasten. Detta i sig beständiga material utnyttjas ofta till produkter som slängs efter bara några få minuter eller sekunder. Sådan plastanvändning innebär ett stort resursslöseri.</div> <div><br /></div> <div>Dessutom har nästan all plastråvara fossilt ursprung och bidrar därmed till klimatpåverkan, när den utvinns och förbränns efter användning.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Plastartikel%20från%20chalmers%20magasin/henrikkebaumann_305x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Henrikke Baumann" style="margin:5px;width:200px;height:196px" /></div> <div>För Henrikke Baumann, som studerar hur samhället påverkar ekologin ur ett livscykelperspektiv, är det främst läckaget till miljön som intresserar och oroar. Detta trots att baranågon procent av all tillverkad plast läcker ut:</div> <div><br /></div> <div>– Även om osäkerheten är stor, så tydermycket på att plasten, inte minst mikroplasten, påverkar livet på alla nivåer i ekosystemet. <span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i ser tydliga effekter på olika populationer, som redan är hotade av överfiske eller klimatförändringar, säger hon.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>För ett antal år sedan var hon med och städade ilandflutet plastskräp från avlägsnastränder på Svalbard. Upplevelsen ledde till forskning kring det som ”försvinner” från industrisamhällets materialflöden.</div> <div>Vissa anser att plastläckaget till stor del uppkommer i utvecklingsländerna, där uppskattningsvis tre miljarder människor lever utan fungerande avfallshantering.</div> <div><br /></div> <div>Henrikke Baumann håller bara delvis med:</div> <div><br /></div> <div>– Visst har vi i industriländerna idag ofta ganska bra avfallshantering. Men vi har också genom vår tidigare export av returplast, bland annat till länder i Sydostasien, bidragit mycket till den nedskräpning som råder där idag, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>– Och när vi synar den plast som exempelvis flyter iland på den svenska västkusten, ser vi att ganska mycket har europeiskt ursprung.</div> <div><br /></div> <div>Därtill ökar vår plastanvändning stadigt.</div> <div><br /></div> <div>– På tio år har mängden insamlad plast sexfaldigats. En del kan förklaras av att vi blivit duktigare på att sortera ut plasten ur hushållssoporna. Men take-away-kulturen, färdigmaten och näthandeln har också medfört en kraftig ökning av mängden plast som passerar våra händer.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Plastartikel%20från%20chalmers%20magasin/maria-l-söderman_300x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Maria Ljunggren Söderman" style="margin:5px;width:200px;height:203px" /></div> <div>Maria Ljunggren Söderman, forskare i miljösystemanalys med särskilt fokus på cirkulär ekonomi, betonar att plasten trots allt bara är ett av flera material som är besvärliga ur miljösynpunkt.</div> <div>– Den har blivit lite av en symbolfråga i media, kanske för att plastnedskräpningens effekter är så lätt för allmänheten att uppfatta och förstå.</div> <div><br /></div> <div>För henne är huvudproblemet med plasten att vi ofta använder den lättsinnigt, ur ett resurs- och miljöperspektiv. – Plasten kan göra stor nytta. Den förlänger hållbarheten på livsmedel och gör bilar lättare och därmed bränslesnålare, för att ta ett par exempel.</div> <div><br /></div> <div>– Men det finns väldigt många onödiga förpackningar och kortlivade produkter. Trots att materialet i sig är långlivat.</div> <div><br /></div> <div>Även om plasten återvinns innebär dettaett slöseri – eftersom varje omvandlingsprocess kostar något, i form av energiåtgång och utsläpp.</div> <div><br /></div> <div>– En grundtanke i den cirkulära ekonomin är i stället att använda materialresurserna så länge som möjligt. Det gäller både plast och andra material. Därmed bevarar man också värdet på materialet, påpekar hon.</div> <div>Efter ett förhoppningsvis långt liv kräver ändå kretsloppsprincipen att den använda plasten till slut återvinns till ny plast.</div> <div><br /></div> <div>Men det är en verksamhet som än så länge befinner sig i uppförsbacke, främst för att detär så enkelt och billigt att tillverka ny plast från olja eller naturgas.</div> <div><br /></div> <div>Använd plast däremot måste samlas in, sorteras, separeras och rensas från tillsatser– allt drar kostnader, som urholkar returplastens värde. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Undantag finns</h2> <div>För exempelvis produktionsspill och vissa konsumentprodukter, <span style="background-color:initial">s</span><span style="background-color:initial">om PET-flaskor, funger</span><span style="background-color:initial">ar dagens så kallade mekaniska återvinning bra. Men en betydande </span><span style="background-color:initial">de</span><span style="background-color:initial">l av plasten som samlas in i Sverige blir inte till ny plast. Den eldas i stället upp och blir </span><span style="background-color:initial">t</span><span style="background-color:initial">ill fjärrvärme och el. En hantering som ur klimatsynpunkt enligt mångas mening inte är mycket bättre än att fortsätta köra bilar på bensin och diesel.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Är därmed plasten som material en klimatbov, något som vi borde använda mindre av?</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Plastartikel%20från%20chalmers%20magasin/henrikthunman_300x305px.jpg" alt="Henrik Thunman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:200px;height:203px" />– Felet är snarare vårt linjära tänkande och att vi tillverkar den av fossila material, framhåller Henrik Thunman, forskare i energiteknik och engagerad i utvecklingen av en ny <span style="background-color:initial">t</span><span style="background-color:initial">yp av kemisk plaståtervinning</span><span style="background-color:initial">.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Allt som krävs för att tillverka ny plast på ett hållbart sätt är luft och förnybar el. Ur <span style="background-color:initial">de</span><span style="background-color:initial">n synpunkten är plast ett av få material som kan fungera i ett uthålligt, cirkulärt samhälle utan att ta andra naturresurser i anspråk.</span></div> <div><br /></div> <div>Ännu bättre vore förstås att använda kolatomerna i den plast som vi redan har producerat. Men grundproblemet är vår oförmåga att skapa ett system som ger plasten ett värde efter användning.</div> <div>Det låga värdet är orsak till såväl läckaget ut i miljön som till returplastens dåliga konkurrenskraft som råvara.</div> <div>Energiåtgången vid plasttillverkning är enligt Henrik Thunman ungefär lika stor vare sig man använder råolja eller plastsopor.</div> <div><br /></div> <div>Återvinningens stora merkostnad ligger i insamling, sortering och logistik. <span style="background-color:initial">Dessutom innebär dagens mekaniska återvinning ofta en gradvis sjunkande kvalitet, vilket ytterligare minskar returplastens konkurrenskraft.</span></div> <div><br /></div> <div>Det är därför Henrik Thunman tror starkt på sin kemiska återvinningsmetod, som syftar till att tillverka ny plastråvara av jungfrulig kvalitet. Samtidigt menar han att både mekaniska och kemiska återvinningstekniker har en framtid:</div> <div><br /></div> <div>– De kompletterar varandra: Mekaniska metoder passar till de plastkvaliteter som är enklast att sortera ut och återvinna. Kemiska metoder kan börja i den andra änden av spektrumet – med den allra besvärligaste plasten. <span style="background-color:initial">Någonstans kommer de båda teknikerna att mötas.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Text: </strong></span><span style="background-color:initial"><b>Björn Forsman </b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Artikeln är publicerad i Chalmers magasin, nr.1 2020</em><br /></span></div> </div>Mon, 15 Jun 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forskningsprojekt-tar-vara-pa-patienters-expertkunskaper.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forskningsprojekt-tar-vara-pa-patienters-expertkunskaper.aspxForskningsprojekt tar vara på patienters expertkunskaper<p><b>​Personer med kronisk sjukdom ansvarar själva för en mycket stor del av sin dagliga hälsa. Det gör dem till experter på att leva med sjukdomen – och detta är en expertroll som skulle kunna nyttjas bättre i dagens vårdsystem. Nu kan du som är patient bidra med din kunskap!</b></p><div>​På Chalmers startar nu ett tvåårigt forskningsprojekt som fokuserar på patienten som innovatör. Personer med kroniska sjukdomar, det vill säga långvariga eller livslånga sjukdomstillstånd, lär sig att leva med och anpassa sig till sin sjukdom. De tvingas sätta sig in i den komplexa sjukdomsbilden och noggrant observera symtom, hur de svarar på behandling och vilka förutsättningar som krävs för att förbättra sin livssituation. Den egenupplevda erfarenheten är grunden för innovationer och inom den här gruppen, och deras närstående, finns värdefull kunskap som är outnyttjad.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stöttar patienten att ta initiativet</h3> <div><span><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/Andreas-Hellstrom.jpg" alt="Andreas-Hellstrom.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:195px" /></span>Det här är ett forskningsprojekt som tar ett helt nytt perspektiv, menar Andreas Hellström, forskningsledare på Chalmers.<br />– Sjukvården har blivit bättre på att bjuda in patienter för att utveckla sin verksamhet, men det här projektet går ett steg längre. Vi ger patienter stöd för att ta initiativet och leda innovationsprocessen vilket öppnar för helt nya idéer och lösningar. Här finns en innovationsmylla som bara väntar på att få utnyttjas, säger Andreas Hellström.</div> <div> </div> <div>För att ge patienter förutsättningar att driva innovation med fokus på att leva med kronisk sjukdom krävs strukturer i samhället som är öppna för att ta emot nya idéer. Det är just det som forskningsprojektet ska studera. </div> <div> </div> <div>– I projektet kommer vi att utveckla och pröva strategier, verktyg och modeller för att invånare och patienter framgångsrikt ska kunna agera som innovatörer. Vi kommer att kartlägga vad som krävs på systemnivå för att skapa gynnsamma förutsättningar för innovation.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span><span><span></span></span></span>Forskare som lever med sjukdom</h3> <div><span></span><span><h3 class="chalmersElement-H3"><span><span><span><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/Sara-Riggare.jpg" alt="Sara-Riggare.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:195px" /></span></span></span></h3></span>Sara Riggare lever med Parkinsons sjukdom och medverkar i forskningsprojektet. Hon träffar sin neurolog två gånger per år, resten av året är hon själv sin främsta vårdgivare. Hon är doktorand på Uppsala universitet, och har bland annat utvecklat en tjänst som underlättar övervakning av medicineringen. Sara Riggare är en framträdande talesperson, inte bara i Sverige utan även internationellt, för att låta patienter få möjlighet att bidra till innovationer som främjar ett hälsosamt liv.<span><span></span></span><br /></div> <div> <br /></div> <div>– Det finns idag ingenstans att vända sig för att driva nya idéer och därför går en stor mängd patientkunskap förlorad. Läkaren har inte all information, och inte patienten heller. Jag önskar mig ett mer jämlikt samarbete mellan vården och patienten, säger Sara Riggare.</div> <div> </div> <div>Vården har mycket att vinna på den kunskap som kommer från personernas erfarenheter av att leva med kronisk sjukdom – det vill säga en helhetsbild som inkluderar hälsa, vardag och egenvård. <br /></div> <div>– Sjukvården har också en roll i detta, det handlar inte bara om egenvården och vardagen. Vi kommer även att söka efter deltagare i projektet som har idéer om vad sjukvården skulle kunna göra annorlunda, säger Andreas Hellström.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Dela erfarenheter och lära tillsammans</h3> <div>Forskningsprojektet baseras på ett gemensamt lärande och learning by doing. Patienter och närstående kommer bjudas in för att dela med sig av sina erfarenheter av innovation i den egna vardagliga vården, och tillsammans med forskare och innovationscoacher utveckla och testa innovationsstrategier. Forskarna följer processens steg och vilka förutsättningar som krävs för att goda idéerna ska kunna utvecklas och tas tillvara.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är du intresserad av att delta i projektet? </strong><a href="http://patientinnovatorer.ringla.nu/nyheter/rekrytering-till-projektet">Här kan du läsa mer</a>.<br /> Det går också bra att maila direkt till <a href="mailto:%20andreas.hellstrom@chalmers.se">Andreas Hellström.<br /><br /></a></div> <div> </div> <div>Forskningsprojektet <em>Patienten som innovationsledare i välfärdssystemet</em> finansieras av Vinnova och drivs av Centre for Healthcare Improvement på Chalmers, Västra Götalandsregionen, intresseorganisationen Forum Spetspatient, Kraftens hus, Coinnovate och C.S. Combined Services AB.</div> <div> </div> <div> </div> <div>Text: Malin Ulfvarson</div> <div>Foton: Carolina Pires Bertuol (Andreas Hellström), Christopher Kern (Sara Riggare)</div>Mon, 15 Jun 2020 12:00:00 +0200