Nyheter: Teknikens ekonomi och organisationhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 29 Nov 2022 17:47:59 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bidrag-fran-vetenskapsradet-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bidrag-fran-vetenskapsradet-2022.aspx29 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b></b></p><div>I sin årliga utlysning av forskningsanslag delar Vetenskapsrådet ut 112 miljoner kronor till 29 forskare på Chalmers. ​</div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers beviljades anslag i alla utlysta områden men flest inom </span><span style="background-color:initial">naturvetenskap och teknikvetenskap</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><br /></div> <div> Här är alla forskare som har beviljats anslag – sorterade på institution:</div> <div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div>Jelke Dijkstra <br />Karin Lundgren </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div> </div> <div>Rikard Landberg <br />Clemens Wittenbecher <br />Fredrik Westerlund </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik </h2> <div> </div> <div>Erik Ström <br />Henk Wymeersch </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik </h2> <div> </div> <div>Riccardo Catena <br />Tünde Fülöp <br />Fredrik Höök <br />Thomas Nilsson <br />Timur Shegai </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik </h2> <div> </div> <div>Bo Albinsson <br />Anette Larsson <br />Christian Müller <br />Magnus Skoglundh </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper </h2> <div> </div> <div>Klas Modin <br />Genkai Zhang </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik </h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Fredrik Johansson​</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span>Moa Johansson <br />Paweł W. Woźniak </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper </h2> <div> </div> <div>Gaetano Sardina </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap </h2> <div> </div> <div>Jan Grahn <br />Per Hyldgaard <br />Floriana Lombardi <br />Dag Winkler <br />Niklas Rorsman </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Teknikens ekonomi och organisation</h2> <div> </div> <div>Andreas Mørkved Hellenes </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vetenskapens kommunikation och lärande </h2> <div> </div> <div>Hans Malmström (två anslag) </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/VR%20finansiering%202022.jpg" alt="" style="margin:5px;width:600px;height:848px" /><br /></div> <div><a href="https://chalmersuniversity.box.com/s/248dfmt5hbjqdls8pf80xh0sb9n91lj0" title="länk till pdf">Nedladdningsbar lista​</a></div> <div><a href="https://www.vr.se/?filters=decisionsPublished%3b&amp;selectedSubject=all&amp;listStyle=list">Läs mer om de olika anslagen på Vetenskapsrådets webbplats​</a></div> ​​​Mon, 07 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Med-fokus-pa-framtidens-logistiklosningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Med-fokus-pa-framtidens-logistiklosningar.aspxMed fokus på framtidens logistiklösningar<p><b>​Hur kan branschen bli bättre förberedd för &quot;nästa halvledarkris?&quot; Och hur kan alla nya, smarta automationslösningar genomföras på ett smidigare sätt? Det är två av de områden som forskarna på logistikcentrumet Northern LEAD hoppas få diskutera på årets stora branschmässa Logistik &amp; Transport.</b></p><div><span>​Snart är det dags för Logistik &amp; Transport på Svenska Mässan i Göteborg, där framtidens logistik- och transportlösningar står i fokus. Northern LEAD har en självklar plats i en av montrarna, och kommer även delta i konferensprogrammet.</span><span></span><br /><br /><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/I/Porträttbilder/Profilbilder%202015/MatsJohansson.jpg" alt="Mats Johansson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:150px;height:194px" /></span></span>– Det är den tyngsta mässan i Norden med ett brett fokus på logistik- och transport, och vi vill självklart visa hur vi bidrar till utvecklingen på området. Mässan skapar möjligheter att knyta kontakter med våra framtida industripartners och är dessutom en väldigt kul mötesplats – alla är ju där! säger Mats Johansson, professor emeritus på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div> </div> <div>Northern LEAD har en viktig roll att spela i utvecklingen av transport- och logistikområdet, framhåller Mats Johansson, som i många år forskat om logistik och supply chain management. </div> <div> </div> <div>– Vårt huvudansvar är att generalisera kunskap. Vi tar med kunskap och insikter från olika fallstudier och forskningsprojekt, och ser till att detta kan användas och göra nytta i ett bredare perspektiv.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bättre förberedelse för logistikstörningar krävs</h3> <div> </div> <div>Han ser flera brännande frågor inom området just nu. Så kallad resiliens, förmåga att hantera störningar av olika slag, har seglat upp högt på agendan.<br /><br /></div> <div> – Efter allt som hänt med covid, grundstötningar i Suezkanalen, halvledarkris… Det pratas knappt om något annat än resiliens – och här finns fortfarande mycket att göra. Framför allt när det gäller att vara förberedd innan en störning inträffar. Vi kan inte veta säkert vilken ”nästa halvledarkris” är, men vi kan planera för olika, liknande scenarion och se till att ha strategier och förberedda handlingsmönster på hyllan, säger han. </div> <div> </div> <div>Han uppfattar att många företag är bättre på att satsa och skala upp, än att möta nedgångar.</div> <div> </div> <div>– Ofta finns formaliserade processer för att göra investeringar. Men det är minst lika viktigt att veta hur man drar ner, utan att förstöra verksamheten, säger han.</div> <div> </div> <div>Northern LEAD leder flera projekt kopplade till resiliens. Ett av dem är projektet <a href="https://research.chalmers.se/project/10369">RESPIRE</a> som vill överföra kunskap mellan hjälporganisationer och industrin om krisförberedelser och hantering av oväntade händelser som påverkar produktionen.</div> <div> </div> <div>– Hjälporganisationer är duktiga på att vara förberedda på olika katastrofer, och det finns många lärdomar att dra av deras tankar, modeller och arbetssätt, säger han.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Automation påverkar hela systemet</h3> <div> Automation är också ett ständigt aktuellt område. För även om automationen inom produktionen har pågått i decennier, är implementeringen av de nya systemen och teknikerna fortfarande en rejäl utmaning. Något som Northern LEAD bland annat granskar i projektet <a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9110">FAKTA</a>.<br /> <br /></div> <div>– Den stora utmaningen ligger i att många logistiksystem har tentakler åt så många håll. När nya automationslösningar ska implementeras påverkas hela systemet: arbetssätt, underhåll, produktionsplanering. Då gäller det att anpassa systemen till varandra, och det går inte alltid lätt och smidigt, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskning för att minska fossilberoendet</h3> <div> Att minska fossilberoendet inom transport- och logistikområdet är en annan viktig fråga. Här arbetar Northern LEAD med en mängd projekt, exempelvis inom elektrifiering och cirkularitet för komponenter och material i fordonen, energilagring och effektivisering genom bra transportinköp.</div> <div> </div> <div><p>– Fossilfrihet har varit en utmaning länge, och på transportsidan accentueras den nu även av reduktionsplikten. Det behövs rejäla minskningar av koldioxidutsläppen, och det kräver många nya vägar och lösningar, säger Mats Johansson.</p> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span><span><img src="/en/centres/lead/about-us/PublishingImages/Johan%20Woxenius%20140915%20-%20porträtt%20inne.jpeg" alt="Johan Woxenius" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:150px;height:225px" /></span></span>Mer regionaliserade i försörjningskedjor</h3> <div><span> <div>Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, medverkar i mässans panelsamtal ”Framtidens försörjningsstrategier.” Han tror vi kommer få se mer buffring av material i försörjningskedjornas olika steg, men också en regionalisering.</div></span></div> <span><div> </div> <div>– Det pratas mycket om att regionalisera och i alla fall se till att ha en alternativ leverantör inom samma kontinent eller i ”vänligt sinnade länder”. Världen, och inte minst Sverige, har ju dragit ofantlig nytta av globaliseringen så vi får hoppas att den inte rullas tillbaka alltför långt, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Text: Ulrika Ernström<br />Foto: Daniel Karlsson / Chalmers<br /></em></div> <div> </div> <div><strong>Northern LEAD på Logistik &amp; Transport</strong></div> <ul><li><a href="https://logistik.to/" target="_blank">Logistik &amp; Transport</a> är Nordens ledande mässa och konferens för logistik- och transportlösningar, och anordnas  8 - 9 november på Svenska Mässan i Göteborg. Årets tema är hållbar omställning. </li> <li>Northern LEAD finns i monter C04:06</li> <li><a href="/en/centres/lead/Pages/default.aspx">Läs mer om Northern LEAD</a> och pågående projekt <br /></li></ul> </span><p><br /></p>Fri, 28 Oct 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-och-vardchefer-jobbar-tillsammans-med-vardens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-och-vardchefer-jobbar-tillsammans-med-vardens-utmaningar.aspxChalmersstudenter och vårdchefer jobbar tillsammans med vårdens utmaningar<p><b>​De är två mycket olika kategorier av studenter som möts, för att skapa idéer till förbättringar inom vården. Det handlar dels om chefer inom vården som går en vidareutbildning på Chalmers, dels om ingenjörsstudenter på masternivå. Genom att arbeta med verkliga fall från vårdverksamheterna har masterstudenterna fått använda sina teoretiska kunskaper på riktigt – och samtidigt gett vårdcheferna värdefulla insikter.</b></p>​<span>​I ett gemensamt projekt mellan Chalmers och Västra Götalandsregionen integreras två befintliga utbildningar på olika nivåer, för att skapa en korsbefruktning som i slutändan kan komma till nytta för patienter och samhället. Studenterna kommer från masterprogrammet Quality and Operations Management, medan de yrkesarbetande cheferna i Västra Götalandsregionen går en kurs i kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Kursen ges av Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers. <br /><br />En av masterstudenterna som medverkat i den första omgången är Johan Blickhammar, som kommit en bra bit in i sina civilingenjörsstudier. Han ser positivt på det här sättet att samarbeta i utbildningen.<br /><br /><span><span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/johan_blickhammar.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px" /></span></span>– Det var spännande! Dels på grund av Västra Götalandsregionen och vårdens viktiga samhällsfunktion, och att vi jobbade med befintliga och kommande utmaningar. Det var intressant att försöka applicera teori på verkliga problem och väldigt inspirerande att ta del av och bidra till regionens utveckling och förbättringsarbete.<br /><br />Även i vanliga fall är det mycket kontakt mellan företag och studenter på Chalmers, men då handlar det om att få förståelse och samla kunskap om verksamheter och metoder för att lösa problem, menar Johan. Här skedde det på ett mer integrerat sätt.<span></span><br /><br />– Detta initiativ skilde sig i det avseende att vi studenter jobbade i samverkan, och utväxlade kunskap med en verksamhet för att lösa nutida och framtida problem. Utmaningen låg främst i den komplexitet som ofta kommer med verkliga problem, att försöka identifiera de faktiska problemen och finna förslag för att bemöta dessa på ett praktiskt, effektivt och hållbart sätt, säger Johan Blickhammar, och tillägger:<br /><br />– Förbättringskunskap handlar i mångt och mycket om problemlösning. Detta arbete har förstärkt insikterna av att kunskap, kommunikation och information är centrala vid problemlösning och förbättringsarbete.<br /><br /><h3 class="chalmersElement-H3">&quot;Bidrog med infallsvinklar som vi inte tänkt på&quot;</h3> <div> <img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/hans_gunnarsson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px 10px" />Hans Gunnarsson är sektionschef inom den palliativa vården på Högsbo sjukhus, som är en del av Sahlgrenska universitetssjukhuset. Från hans perspektiv ser han också fördelar med upplägget.<br /><br />– Det kändes som en förmån att bli intervjuad av studenterna. De bidrog med infallsvinklar som jag inte tänkt på och som för mig var för givet taget, men som jag nu fick upp ögonen för att behöver förtydligas och förklaras. Det är lätt att tro att det man själv arbetar med och är van vid, det vet och kan också andra. Så det var adekvata frågor, som, ”när börjar processen och när slutar den”? De ställde många frågor som fick mig att tänka till och klargöra moment, aktiviteter och definitioner. Jag tyckte att de var snabbtänkta och insiktsfulla.<br /><br />Han tar också med sig flera egna lärdomar:<br /></div> – I ett sådant här kvalitetsförbättringsprojekt gäller det att vara noga med bakgrundsarbetet. Att det är väldigt viktigt att lägga tid på att definiera och förstå problemet som behöver förbättras, att stanna ett bra tag i planeringsfasen och inhämta olika perspektiv.<br /><br />– Jag kände mig också gammal! Studenterna var snabba i både tanke och språk. Min engelska trodde jag var hyfsad – det tror jag inte längre. De pratade engelska helt obehindrat och verkade använda begrepp för kvalitetsutveckling naturligt. Jag blev imponerad av dem, säger Hans Gunnarsson.<br /><br /><h3 class="chalmersElement-H3">Komplexa problem kräver många perspektiv </h3> Studenten Johan Blickhammar menar att nutidens och framtidens utmaningar ofta handlar om den tekniska utvecklingen, och där har Chalmers en viktig roll att bidra till det omgivande samhället.<br /><br />– Majoriteten av de problemformuleringar som vi blev presenterade för kunde relateras till digital<br />transformation. För många verksamheter, inte bara Västra Götalandsregionen, innebär detta en stor förändring eftersom människor idag interagerar med tekniska lösningar i allt större utsträckning. Detta är ett komplext problem som bland annat kräver att många olika perspektiv tas i beaktning. Där tror jag att vi lösningsorienterade chalmersstudenter är en ypperlig källa att ta hjälp av!<br /><br /><br /><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /><em>Foto: via respektive person, samt Andreas Hellström</em><br /><br /><br /><strong>Samverkansprojektet</strong><br />Projektet går formellt under namnet SMILLA, Småskaliga live case för att Integrera LivslångtLärande och Arbetslivsanknytning. Projektet är ett samarbete mellan Chalmers och Västra Götalandsregionen och får finansiering av Vinnova Det leds av Ida Gremyr, professor vid avdelningen Service Management and Logistics, Patrik Alexandersson, föreståndare för Centre for Healthcare Improvement (CHI) och Andreas Hellström, universitetslektor och vetenskaplig ledare för CHI. <a href="/sv/projekt/Sidor/SMILLAQ-SmQskaliga-live-case-fQr-att-Integrera-LivslQngtLQrande.aspx">Läs mer </a><br /><br />Tidigare artikel om initiativet: <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Chefer-inom-varden-och-ingenjorsstudenter-.aspx">Vårdchefer och ingenjörsstudenter antar vårdens utmaningar<br /></a> <br /><span style="display:inline-block"><br /></span></span>Wed, 26 Oct 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-på-schemat-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Teori-och-praktik-p%C3%A5-schemat-.aspxTeori och praktik på schemat – ny kurs i innovationspolitik<p><b>​Vill du ha nya verktyg för att nå framsteg i omställningsarbetet? Den 8 februari 2023 startar Chalmers en kurs om hur man skapar framgång nätverksbyggande kompetensutveckling för att leda hållbar omställning.</b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Målgruppen är personer</b> vid nationella myndigheter, departement och regioner med ansvar för strategisk samverkan, program- och verksamhetsutveckling samt utvärdering. <br />Sista ansökningsdag till kursen är den 1 december 2022.</span><div><br /></div> <div>Innovationspolitiken håller på att förändras i grunden, från att främst fokusera på att stimulera innovation och ekonomisk tillväxt till att adressera stora och komplexa samhällsutmaningar. </div> <div><br /></div> <div><b><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/HansHellsmark.jpg" alt="Hans Hellsmark" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Det låter kanske inte så annorlunda,</b> men i grunden är det ett fundamentalt förändrat tankesätt som behövs hos både tjänstemän och politiker på myndigheter, departement, regioner och på kommunal nivå. Det nya är att man behöver jobba mycket mer kring att skapa efterfrågan, markandsregler, koordinera och använda sig av nya innovationspolitiska instrument för att både utforma och utvärdera insatser, säger Hans Hellsmark, specialist inom området Innovation and Transition studies vid Teknikens ekonomi och organisation. <span style="background-color:initial">Han </span><span style="background-color:initial">betonar att det inte krävs inga särskilda förkunskaper för att gå kursen. Det viktigaste är att man har ett relevant uppdrag och kan avsätta den tid som krävs.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser efterfrågan ut?</b></div> <div>– Vi hade absolut inga problem att fylla platserna förra året, och inför nästa omgång har många redan anmält sig. Vi har dock några platser kvar det finns de som är intresserade. </div> <div>– Eftersom vi riktar oss till personer med ett tydligt omställningsuppdrag, och det börjar bli uppenbart att offentliga aktörer på alla nivåer behöver jobba med innovation och omställning från ett systemperspektiv, så är det många som kan bli aktuella för att gå kursen, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad kommer kursdeltagarna att mötas av på kursen?</b></div> <div>– Vi har jobbat hårt på att få till en mötesplats mellan akademi och praktik. Så det handlar om att dela med sig av sina erfarenheter av att driva omställningsprocesser. Stöta och blöta erfarenheterna med andra kursdeltagare och de teorier och modeller som vi forskare presenterar för att förstå och analysera den här typen av processer.</div> <div>– Nu när Corona är ”över” så satsar vi på att ses vid tre separata tillfällen, en och en halv dag vardera. Det kommer också finnas kortare inslag med digitala seminarier där man kan bjuda in intresserade kollegor. Här är ambitionen att även få med internationella utblickar.</div> <div><br /></div> <div><b> <span style="background-color:initial">G</span></b><span style="background-color:initial"><b>er en sådan här kurs även input till er forskare?</b></span></div> <div>– Forskningsfältet kring innovationspolitik för omställning är fortfarande ungt och behöver utvecklas. Att få till en nära kontakt och dialog med de som jobbar med att få till en nödvändig omställning i praktiken är fantastiskt givande. Det som jag tog med mig från förra året var alla de målkonflikter och den komplexitet som finns inneboende i att driva den här typen av omställningsarbete. Mycket tack vare kursdeltagarna kommer min nästa artikel handla om just den typen av målkonflikter, säger Hans Hellsmark.</div> <div><br /></div> <div><div><b>Läs mer om kursen:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Innovationspolitik-for-hallbar-omstallning-Teori-moter-praktik.aspx">Innovationspolitik för hållbar omställning – Teori möter praktik</a></div> <div>Kursen är framtagen av <a href="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/Sidor/Chalmers-initiativ-for-innovation-och-hallbarhetsomstallningar.aspx">Chalmers Initiative for Innovation and Sustainability Transitions (CIIST)​</a> – en kunskapsnod som sammanför forskare från olika discipliner för att förstå de komplexa förändringsprocesser som krävs för att nå ett hållbart samhälle.</div> <div><br /></div> <div><b>INFORMATION OCH ANMÄLAN</b></div> <div><ul><li>Kursen subventioneras av VGR, Vinnova och Chalmers. En avgift för kost och lokaler faktureras på totalt 2500 SEK per deltagare (ej VGR och Vinnova).</li> <li>L<span style="background-color:initial">ogi och kost utanför schemalagd tid tillkommer.</span></li> <li>S<span style="background-color:initial">ista dag för anmälan är 1 december 2022.</span></li></ul></div> <div><b><span style="background-color:initial">K</span><span style="background-color:initial">ontakt och anmälan: </span></b><br /></div> <div><a href="mailto:hans.hellsmark@chalmers.se">hans.hellsmark@chalmers.se</a></div> <div>Telefon: 031-772 8160</div></div> <div><br /></div> Mon, 24 Oct 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Succé-för-Exjobbsmässan-Energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Succ%C3%A9-f%C3%B6r-Exjobbsm%C3%A4ssan-Energi.aspxSuccé för Exjobbsmässan Energi<p><b>​Den 10 oktober 2022 hölls, för första gången, en exjobbsmässa med fokus på energi på Chalmers. Närmare 30 företag ställde ut och mässan lockade ett 300-tal studenter i jakt på exjobbsidéer.</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/EXJOBB_Energy.jpg" alt="Master Thesis Fair Energy 2022" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">— Ett gyllene tillfälle för oss att möta morgondagens kompetens. Det har varit över förväntan med högt tryck av relevanta studenter hela eftermiddagen, säger Jennie Sträng, Marknadsansvarig på Sigholm, som var en av utställarna. </span><div><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">xjobbsmässan arrangerades gemensamt av Chalmers tekniska högskola, Johanneberg Science Park, Akademiska Hus och Chalmersfastigheter. Studenter som letade företag att skriva exjobb hos strömmade in under de tre timmar mässan pågick.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>— För mig är den här typen av events väldigt värdefulla eftersom jag går sista året och behöver hitta ett ämne för mitt exjobb. Jag har några egna idéer, men är här för att höra vad företagen behöver, säger Hari Prasath Perumal, student inom Sustainable electric power engineering and electromobility på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>— Jag ska skriva med en kompis som läser produktutveckling och vi försöker hitta något som kan passa oss båda. Därför är vi här och letar inspiration idag, säger Alexandra Simonsen på programmet Industrial Ecology på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>— Vi har kunnat erbjuda ämnen för nästan alla som har varit här och besökt oss idag så vi har definitivt fått bra matchningar, säger Annika Sormunen på Fortum, som var på mässan för att locka exjobbare till bolaget. </div> <div><br /></div> <div>Bland de företag som var på plats för att scouta framtidens energitalanger fanns energibolag som Fortum, Göteborg Energi och Skövde Energi, forskningsinstitut och Science Parks som RISE, IVL och Innovatum, men även mindre bolag med fokus på exempelvis IT-säkerhet och dataanalys.</div> <div><br /></div> <div>— För oss är det värdefullt att bara vara här och visa upp oss för framtida, potentiella anställda. Jag har definitivt träffat ett par personer som jag vill hålla kontakt med, som har kompetenser som skulle vara värdefulla för företaget, säger Warren O’Neill på Nabla Analytics.</div> <div><br /></div> <div>Efter mässan fick de deltagande företagen en rundtur kring olika energiprojekt som pågår kring campusområdet, med besök på Kraftcentralen, den innovativa kontorsbyggnaden A Working Lab och Johanneberg Science Park. Dagen avslutades med en gemensam middag.</div> <div><br /></div> <div><b>Exjobbsmässan Energi </b>anordnades i år för första gången, planen är att den ska bli ett återkommande årligt evenemang.</div> <div><br /></div> <div>— Vi kommer självklart vara med igen nästa år, säger Jennie Sträng på Sigholm.</div> <div><br /></div> <div>— Vi har massa bra idéer kring hur vi ska vässa vår utställning och förbättra vårt erbjudande till studenterna inför nästa år, säger Annika Sormunen på Fortum.<br /><br /><span style="font-weight:700">Relaterat:</span><br /><a href="https://youtu.be/3qVX5uILlEg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />YouTube: Master Thesis Fair Energy 2022​</a><br /></div> <div><br /></div> Sat, 22 Oct 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Exjobb-ska-bidra-till-att-mota-vardens-behov.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Exjobb-ska-bidra-till-att-mota-vardens-behov.aspx​Exjobb ska bidra till att möta vårdens behov<p><b>Den 12 oktober var Chalmers värd för en exjobbs- och kandidatarbetesmässa inom hälsa och teknik på Chalmers campus Johanneberg. Här fick studenterna möjlighet att välja och vraka bland projektförslag och matcha ihop sig med handledare från olika forskningsfält. </b></p><span style="background-color:initial">– Det är jättekul att vi för femte gången arrangerar vår gemensamma mässa, och att se att intresset bara ökar från både forskare och studenter. I år har vi fler än 60 projektförslag som presenteras av olika forskare, berättar Martin Fagerström, vice styrkeområdesledare på Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Mässan är ett samarrangemang mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nytt för i år var att mässan inte bara inkluderade exjobbsförslag utan även kandidatarbeten.</div> <div><br /></div> <div>– Det känns bra att vi i år även erbjuder förslag på kandidatarbeten. Det är den första kullen civilingenjörsstudenter inom medicinteknik som nu i vår ska skriva kandidatarbeten, säger Martin Fagerström.</div> <div><br /></div> <div>Frågeställningarna som presenterades under dagen var varierande och illustrerade väl det intressanta mötet mellan vårdens behov och teknikens möjligheter. Förslagen var både praktiknära och forskningsnära och innehöll allt från nano-, VR- och radarteknik till infektionsprevention, managementfrågor och patienters användande av hälsoappar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på projekt:</strong></div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Talk2Me – Mot ett nytt röstbaserat arbetssätt för ambulanssjukvården</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Early stroke characterisation using video analysis</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Virtual Reality inom vården </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Digital dokumentation för drop-in-mottagning</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Detektering av arytmi med radar</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Patient-gathered health data to reach healthcare</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Meaningful user experience for citizens as well as healthcare professionals tracking individual health data</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Improving management of patient flows at various levels</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Management of patient groups with complex care needs: <span style="background-color:initial">Improving patient safety in real-time.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><strong>Ökat vårdbehov kräver nya arbetssätt</strong></div> <div>Många av frågeställningarna har sin utgångspunkt i dagens och framtidens behov inom vården.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har en växande och åldrande befolkning samtidigt som vi idag, tack vare framsteg inom forskning och teknikutveckling, kan behandla fler svåra sjukdomar än tidigare. Det gör att vi får en ökad efterfrågan på vård, men resurserna till vården ökar inte i samma takt. Det gapet behöver vi hantera till exempel genom att utveckla nya arbetssätt och verktyg, inte minst kopplat till digitalisering, säger Cecilia Hahn Berg, utvecklingsstrateg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div>Flera av presentationerna lyfte att det finns stora behov av att förflytta viss vård från sjukhuset till patientens hem och att försöka digitalisera och optimera tidskrävande moment såsom journalföring. Ett exempel på det handlade om ett röstbaserat arbetssätt inom ambulanssjukvården. Andra projekt skulle undersöka möjligheten att jobba med falldetektering, exempelvis i hemmet hos äldre personer. Ett annat handlade om att utveckla en app som stöd till diabetespatienter att själva undersöka och se över sina fötter regelbundet för att undvika de fotproblem som är vanliga i den patientgruppen. </div> <div><br /></div> <div>Cecilia Hahn Berg ser positivt på att mässan i år även omfattade kandidatarbeten. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>– Det är jättebra att sjukhuset, forskare från både Göteborgs universitet och Chalmers skapar kontaktvägar mellan sig och medicinteknikstudenterna redan nu. Deras kompetens är väldigt efterfrågad och kan vara en framtida rekryteringsbas för oss.</span></div> <div><br /></div> <div>Studenterna Kajsa Homann, Elvira Carlén och Matilda Alexandersson läser kandidatprogrammet i medicinteknik på Chalmers och är nöjda med sitt utbildningsval. Deras intryck av projektpresentationerna var positiva.</div> <div><br /></div> <div>– Det var roligt att höra om de projekt som handlade om stora samhällsfrågor och management, sådana frågeställningar har vi inte så mycket erfarenhet av ännu, berättar Kajsa Homann.</div> <div><br /></div> <div>– Jag har inte bestämt mig ännu, vi skriver kandidatarbetet först i vår, men jag blev väldigt intresserad av projektet som handlade om cancerbehandling, säger Matilda Alexandersson.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samverkan som inspirerar</strong></div> <div>Förutom att den årliga mässan gör att handledarna når ut brett med sina projektförslag får även studenterna möjlighet att ställa frågor direkt till handledarna. Samarbetet mellan lärosätena innebär också att studenterna arbetar tvärvetenskapligt med verkliga projekt, sida vid sida med studenter och forskare med andra kompetenser. Och i vissa fall handleds studenterna av forskare både från den kliniska och tekniska sidan.</div> <div>En Chalmersprofessor som presenterade en mängd exjobbsförslag under dagen var Göran Lindahl, föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur, CVA:</div> <div><br /></div> <div> – Samarbetet med sjukvården, i detta fall Sahlgrenska, ger oss tillgång till de faktiska verksamhetsutmaningar som vården står inför, vilket skapar relevans och ger inspiration. Att få möjligheten att diskutera, testa och utveckla idéer och kunskap tillsammans är en kvalitetsaspekt i utbildningen!</div> <div><br /></div> <div>Mässan ger inte bara studenterna möjlighet att få en övergripande insyn i vilka kandidatarbetes- och exjobbsmöjligheter som finns, utan erbjuder även en möjlighet att mingla och nätverka över programgränserna i fikapauserna. En mängd utbildningsprogram fanns representerade på mässan, bland annat inom: kemi, medicinteknik, industriell design, matematiska vetenskaper, tandteknikerprogrammet, global hälsa, specialistsjuksköterskeprogrammet, kognitionsvetenskap, tandläkarprogrammet, apotekarprogrammet, datavetenskap and AI, Biomedical engineering, Biotechnology, Quality and operation management med flera. ​</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Julia Jansson</div> <div><br /></div></div>Wed, 19 Oct 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationspolitiken-har-nyckelroll-i-den-industriella-omstallningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationspolitiken-har-nyckelroll-i-den-industriella-omstallningen.aspxInnovationspolitiken har nyckelroll i den industriella omställningen<p><b>​Industrins omställning mot grönare teknik är absolut nödvändig för att minska våra koldioxidutsläpp. Och det är bråttom, samtidigt som omställningen är både komplicerad och tidskrävande. Barbara Hedeler på Chalmers visar hur nationell innovationspolitik kan snabba på utvecklingen, med tre nordiska exempel som utgångspunkt.</b></p><div>​Parisavtalet är kristallklart i sitt budskap: de närmaste åren måste vi minska våra koldioxidutsläpp kraftigt om vi ska ha en chans att bromsa klimatförändringarna. Det kräver grundläggande förändringar i alla delar av samhället, inklusive industrin.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Beslutsfattare har stora möjligheter att accelerera industrins omställning mot nya tekniker som biobränslen, vätgas och elektrifiering. Men samtidigt saknas fortfarande mycket kunskap om politikens roll för den industriella omställningen, och de nya värdekedjor som skapas. Det här är just vad doktoranden Barbara Hedeler har tagit sig an i sin forskning, som hon nu presenterar i en licentiatuppsats. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />– Det behövs bättre kunskap om innovationspolitikens potential att påverka industrins omställning. Jag hoppas att den här forskningen kan bidra till en större förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som beslutsfattare står inför, när det gäller att påskynda den industriella omställningen i ett globalt sammanhang, säger hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Granskar innovationspolitik i Sverige och Finland</h3> <div> </div> <div><p class="chalmersElement-P"><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/BarbaraHedeler.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Enligt Barbara Hedeler försöker många av världens regeringar kombinera inhemska industrialiseringsmål med storskaliga systemförändringar för att minska industrins koldioxidavtryck. Men detta är något som varken är lätt eller snabbt ordnat.<br /><br />– När vi tittar på den globala teknikutvecklingen historiskt ser vi att det är svårt att ändra befintliga socio-tekniska system. Dessutom tar det lång tid, vanligtvis många decennier, säger hon.<br /><br />I sin licentiatuppsats har Barbara Hedeler studerat tre exempel på tidigare industriella omställningar i Finland och Sverige. Resultatet är ny kunskap om hur innovationspolitiska styrmedel kan påverka förändringsprocesser i industrin.<br /><br />– Hur politiken utformas och förändras över tid har stor betydelse för hur olika aktörer motiveras att delta i omställningen. I studien identifierades fem typer av värdekedjor som beskriver hur nationella aktörer vanligtvis integreras i globala värdekedjor – från importörer av förnybar energi till inhemska teknikutvecklare och producenter. Vi förklarar också vilken roll den nationella politiken har i utvecklingen av dessa olika typer, säger hon. <br /></p></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En stöttande miljö för doktorander</h3> <div> </div> <div>Framöver vill Barbara fortsätta att forska om kopplingen mellan innovationspolitik och den industriella omställningen. Hon trivs som doktorand på Chalmers och avdelningen miljösystemanalys, och tycker om att få möjlighet att både forska och undervisa.<br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Forskarskolan stöttar oss verkligen i vår utveckling mot att bli forskare. Doktorandtiden innebär en fantastisk möjlighet att bli en del av den akademiska miljön här på Chalmers, men också internationellt. Och man träffar många inspirerande människor på vägen, säger hon.<br /><br />Samtidigt konstaterar hon att tillvaron som doktorand ibland kan kännas som något av en berg- och dalbana.<br /><br />– Det är mycket nytt att lära sig och ta in, och du måste erövra en stor mängd kunskap på ganska kort tid.  Men det hjälper verkligen att vara en del av forskningsgruppen här på ESA och på institutionen, och utbyta idéer och lära sig tillsammans med andra doktorander. Dessutom har jag suveräna handledare som alltid ger en hjälpande hand när det behövs, säger hon. <br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Ulrika Ernström</em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> Foto: porträttbild Carolina Pires Bertuol, genrebild <a href="https://unsplash.com/%40marekpiwnicki" target="_blank">Marek Piwnicki</a> on <a href="https://unsplash.com/s/photos/industry?utm_source=unsplash&amp;utm_medium=referral&amp;utm_content=creditCopyText" target="_blank">Unsplash</a> </em><br /></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <ul><li>Barbara Hedeler är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen för miljösystemanalys. Läs mer om <a href="/en/staff/Pages/hedeler.aspx">Barbara Hedeler</a></li> <li>Avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/en/publication/532030">Policy Mixes for Industrial Transformation: Lessons from Finland and Sweden</a><br /></li> <li><a href="/en/departments/tme/calendar/Pages/Licentiate-seminar---Barbara-Hedeler,-TME.aspx">Licentiatseminariet</a> äger rum den 27 oktober, 2022</li></ul> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <br /><div> </div> <div> </div> Wed, 19 Oct 2022 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Blatt-och-gront-vid-arets-William-Chalmersforelasning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Blatt-och-gront-vid-arets-William-Chalmersforelasning.aspxBlått och grönt vid årets William Chalmers-föreläsning <p><b>​Under ytan – det är där möjligheterna finns. Att hitta outforskade möjligheter till gröna innovationer, företagande och nya jobb i kustsamhällen är något som Robin Teigland brinner för. Som professor i Management of Digitalization kommer hon att berätta om den &quot;blå cirkulära ekonomin&quot; under årets William Chalmers-föreläsning den 3 november.</b></p><div>​Ordet <em>nät</em> kan användas i många sammanhang. Ett fiskenät, ett nätverk av människor eller ett digitalt nät. Alla dessa tre är något som professor Robin Teigland kombinerar i sitt arbete, såväl i teorin som i praktiken. <br /><br /></div> <div>Det är den blå cirkulära ekonomin som stått i fokus för hennes arbete de senaste åren. Det är en modell för cirkulär, grön ekonomi, med särskilt fokus på havsresurser och kustsamhällen. Den ska underlätta en hållbar ekonomisk tillväxt, förbättrade försörjningsmöjligheter och kompetensutveckling – samtidigt som hälsotillståndet för havens ekosystem bevaras.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Digitalisering korsbefruktat med cirkulär ekonomi</h2> <div>Robin Teigland berättar om det initiativ som hon själv varit med att starta i kustsamhället Peniche i Portugal. </div> <div>– Det finns behov av olika slag, och så finns det resurser. Men resurserna kan vara låsta, det vi kallar för &quot;trapped resources&quot;. I Portugal är gamla fiskenät verkligen en låst resurs, efter användning så kastas de eller bränns upp, när de egentligen är värdefulla. Så hur ska man släppa loss dessa instängda värden? Det vi gör är att väva in teknik där man maler ner de använda fiskenäten, som då blir till pellets som kan användas för att 3D-skriva nya produkter, på plats, för ett behov som det lokala samhället har. <br /><br /></div> <div>Robin Teigland fortsätter med ett annat exempel:</div> <div>– Fiskare kanske bara kan fiska ett visst antal månader av året för att de har ett visst kvotsystem. Men tänk om de kunde använda den andra tiden att istället fiska spöknät, alltså övergivna fiskeredskap på botten? Eller kartlägga havsdata med sina båtar? Det handlar om att tänka annorlunda kring de resurser som finns.<br /><br /></div> <div>Genom att utgå från de utmaningar som finns, kan man identifiera vilka behov och möjliga resurser som går att använda. Sedan använder man både digitala och mänskliga nätverk för att förverkliga det, i form av innovationer och entreprenörskap.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Så blir du en möjlighetsskapare</h2> <div>Under sin föreläsning den 3 november vill Robin Teigland förmedla hur viktig frågan är för vår framtid. Hon kommer att berätta om sitt eget arbete och även dela med sig av redskap för hur man själv kan bli en &quot;lösningsfinnare&quot; och &quot;opportunity maker&quot;.<br /><br /></div> <div>Och om nu någon trodde annorlunda – att vara professor i digitalisering innebär inte att hon tror att ny teknik löser alla problem. </div> <div>– Digitaliseringen går ofta för fort och för långt. Måste verkligen en bil, som nästan alltid ska åka en kort sträcka, ha alla funktioner som finns i moderna bilar? Varför måste mitt kylskåp vara uppkopplat, när det gör mig mer sårbar? För att lösa våra utmaningar måste ny teknik användas på rätt sätt, och till rätt saker.<br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Välkommen till föreläsningen</h2> <div>William Chalmersföreläsningen genomförs på engelska den 3 november kl 18 i Runan, Chalmers Kårhus. <br /><a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/William-Chalmers-föreläsning-2022--Robin-Teigland.aspx">Läs mer om föreläsningen och anmäl dig </a> <br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om Robin Teigland:</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/”Vi-är-på-väg-in-i-en-ny-värld”.aspx">&quot;Vi är på väg in i en ny värld&quot;</a> (intervju 2019)<br /><br /><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /><em>Foto: Ulrika Ernström</em><br /></div> <div> <br /></div>Tue, 11 Oct 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Battre-vard-genom-forstaelse-for-nya-koncept.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Battre-vard-genom-forstaelse-for-nya-koncept.aspxBättre vård genom förståelse för nya koncept<p><b>​Trendiga koncept som &quot;Lean&quot;, &quot;Värdebaserad vård&quot; och &quot;Lärande hälsosystem&quot; avlöser varandra som idéer för hur sjukvården kan förbättras. Men hur kan chefer i vården hantera de här managementinnovationerna, så att de inte bara blir nya fina ord utan leder till faktiska förbättringar? Christian Colldén är själv läkare och chef och har i sin doktorsavhandling på Chalmers studerat hur koncepten kan förstås och översättas till en lokal kontext för att höja kvaliteten och effektiviteten i vården.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div>– Alla som försökt sig på att utveckla och förbättra vårdsystem har nog insett att det är en utmanande uppgift. Styrning kommer ofta från många håll, starka professioner med skilda åsikter ska fås med på banan och processer är sällan raka och renodlade. Managementinnovationer presenteras ofta som heltäckande koncept som kan lösa vårdens problem, men tidigare studier har visat att de ofta inte ger de förbättringar man hoppats på. Vårdpersonal möter också ofta managementinnovationer med skepsis. Men samtidigt finns det exempel där de tas emot positivt och ger högre kvalitet och effektivitet. Utmaningen jag fokuserar på är hur chefer kan förbättra de komplexa vårdsystem de befinner sig i och hur managementinnovationer kan bli användbara verktyg i det arbetet.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div>– Jag har varit inspirerad av aktionsforskning, vilket innebär att jag försökt åstadkomma förbättringar i min egen verksamhet samtidigt som jag samlat data för att analysera det jag och andra gjort i praktiken. Jag har verkat inom psykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och förhoppningsvis har projekten skapat förutsättningar för en bättre kvalitet och innovationsförmåga där. På det generella planet försöker jag bidra till en bättre förståelse för hur man kan använda managementinnovationer så att de tas emot positivt av olika aktörer i vården och skapar förbättringar. Den generella kunskapen kan användas i utbildning av chefer och av personer som stödjer chefer i utvecklings- och förbättringsarbete.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div>– Olika aktörer i vården, som sköterskor, läkare, politiker och verksamhetsutvecklare, har olika bilder av vad kvalitet i vården innebär, hur vården ska bedrivas för att ge en hög kvalitet och hur förbättringar kan åstadkommas. Man kan säga att de vilar på olika logiker. På samma sätt vilar olika managementinnovationer på en eller flera logiker. Genom att kartlägga bakomliggande logiker kan man som chef i vården skapa en förståelse för det komplexa systemet och skapa en matchning mellan koncept och kontext. </div> <div> </div> <div>– Sedan bör man översätta snarare än implementera managementinnovationer, vilket innebär att man inte ska se dem som fasta koncept utan formbara idéer. Ett konkret exempel är värdebaserad vård, som kan ses vila på både logiken standardisering (av vårdförlopp för definierade patientgrupper) och målstyrning (mäter vi utfall och kostnader så behöver chefen inte bestämma hur resultatet ska uppnås). Utifrån förståelse för vad som behövs och/eller tas emot bäst i den egna verksamheten kan olika aspekter betonas för att få genomslag och driva förändring. Managementinnovationen i sig löser sällan problemen, men de kan användas som strategiska verktyg och inspirationskällor.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Det finns tyvärr inga genvägar till förbättringar i vården, men forskningen kan ge råd kring hur man kan ta sig an uppgiften. Det handlar till exempel om att förstå det lokala systemet och dess komponenter, inte minst vad som driver de individer man vill få med sig på nya bättre arbetssätt. Jag hoppas att chefer och andra som driver utveckling i vården kan ta till sig det synsättet och att det lyfts fram i utbildningar för chefer, av interna stödfunktioner för vårdutveckling och av externa konsulter. Då tror jag att frustration kan vändas till konstruktivitet och förbättringar.</div> <br /> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/531610" target="_blank">&quot;Managing management innovations: Contextual complexity and the pursuit of improvements in healthcare&quot;</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs den 7 oktober 2022 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/531610" target="_blank">avhandlingens sida <br /></a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/christian-ohrn.aspx">Christian Colldén</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Thu, 29 Sep 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-välkomnar-nya-professorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-v%C3%A4lkomnar-nya-professorer.aspxChalmers välkomnade nya professorer<p><b>​Den 23 september var det dags för Chalmers professorsinstallation i Runan. Professorerna startade sin verksamhet vid Chalmers från och med 1 juli 2020 fram till 30 juni 2022. ​​</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Professorsinstallationen är en gammal tradition vid Chalmers och en viktig del av att välkomna nya professorer och samtidigt sprida information om de ämnesområden som professorerna verkar inom.  </span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Det var totalt 22 professorer som installerades under kvällen. Samtidigt presenterades också konstnärliga professorer, adjungerade professorer, gästprofessorer, affilierade professorer och forskningsprofessorer. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Ökning av antalet kvinnliga professorer </strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">​– Det är med glädje jag kan konstatera att vi sakta utjämnar könsbalansen på professorsnivån. I år är 32 procent av de installerade professorerna kvinnor, och andelen kvinnor i Chalmers professorskollegium har ökat till cirka 18 procent, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">Konferenciern Philip Wramsby välkomnade och guidade gästerna under kvällen. Både rektor och kårordförande Isac Stark höll tal. Nyinstallerade professorn Maria Abrahamsson höll ett tal inom fysikalisk kemi. Underhållningen stod Duratrion och Chalmers sångkör för.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"> Efter ceremonin hölls en middag i kårrestaurangen där alla deltagares närstående kunde fira tillsammans med de nya professorerna. </span><span style="background-color:initial">Sedan 1959 har Chalmersalumnen och kompositören Jan Johanssons verk ”Livet är härligt” traditionsenligt inlett alla Chalmers sittningar. På grund av associationer till Ryssland och kriget i Ukraina har den bytts ut mot ”Här kommer Pippi Långstrump”, ett annat känt stycke av Jan Johansson. Under middagen höll professor Àrni Halldòrsson tal.  </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De personer som deltog på ceremonin var: </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Professorer: </strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Maria Abrahamsson, fysikalisk kemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Mohammad Al-Emrani, stål- och träbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Derek Creaser, kemiteknik, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Isabelle Doucet, arkitekturens teori och historia, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marco Dozza, aktiv säkerhet och trafikantbeteende, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Maria Elmquist, innovationsledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jonas Fredriksson, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ida Gremyr, kvalitetsutveckling, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Àrni Halldòrsson, supply chain management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Eduard Hryha, pulvermetallurgi och additiv tillverkning av metaller, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ann-Margret Hvitt Strömvall, miljö- och vattenteknik i urbana miljöer, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christoph Langhammer, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mats Lundqvist, entreprenörskapsdidaktik, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Max Jair Ortiz Catalán, bionic, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Angela Sasic Kalagasidis, byggnadsfysik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Elsebeth Schröder, teoretisk fysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ioannis Sourdis, datorteknik, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lennart Svensson, signalbehandling, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Fredrik Westerlund, kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik<span style="white-space:pre"> </span></span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Wiberg, interaktionsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Torsten Wik, reglerteknik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Britt-Marie Wilén, miljö- och avloppsteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Konstnärliga professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna-Johanna Klasander, stadsbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Adjungerade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Morgan Andersson, arkitektur för boende och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Helmi Attia, övervakning av kontroll och tillverkningsprocesser, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mingquan Bao, mikrovågselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Coldrey, kommunikationssystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ola Engqvist, Artificiell intelligens och maskininlärningsbaserad läkemedelsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Hilda Esping Nordblom, bostadsarkitektur, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </span></div> <div><span style="font-size:14px">Rikard Fredriksson, integrerad fordons- och vägsäkerhet, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Renaud Gutkin, beräkningsmekanik av polymera material, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Karin Karlfeldt Fedje, hållbara tekniker för förorenade material, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Daniel Karlsson, elkraftsystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jenny Larfeldt, energiomvandling, institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marie Larsson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Lind, maritim informatik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Nils Lübbe, fordonssäkerhetsanalys, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Henrik Magnusson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Puranen, kärnkemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Gästprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Simone Fischer-Hübner, datavetenskap, institutionen för data-och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Steven A. Gabriel, maskinteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Michael Kokkolaras, konstruktionsoptimering, institutionen för industri- och materialvetenskap  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa Lindholm Dahlstrand, innovationsstudier, institutionen för teknikens ekonomi och organisation </span></div> <div><span style="font-size:14px">Doina Petrescu, urban design and planning, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christopher Robeller, digital timber design and production, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Affillierade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">David Bennet, verksamhetsstyrning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna Kadefors, technology management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mihály Kovács, matematik, institutionen för matematiska vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ermin Malic, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Vincenzo Palermo, grafenforskning, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ulf Petrusson, entreprenörskap och strategi, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Finn Wynstra, leverans- och driftledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Forskningsprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Paolo Falcone, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Bengt Johansson, förbränningsmotorteknik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Tomas Kåberger, industriell energipolicy, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Verena Siewers, mikrobiell syntetisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik</span></div></span></div>Tue, 27 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-sommarskola-i-hallbart-entreprenorskap-och-innovation.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-sommarskola-i-hallbart-entreprenorskap-och-innovation.aspxNy sommarskola i hållbart entreprenörskap och innovation<p><b>​​The Summer School in Sustainable Entrepreneurship and Innovation är en kombinerad digital och platsförlagd veckolång intensivutbildning. Den arrangeras av Chalmers tekniska högskola som en del av ENHANCE-samarbetet, vilket stöds och finansieras av EU. Studenterna introduceras för nyckelteman kopplade till hållbarhet, entreprenörskap och innovation, med perspektiv från olika intressenter.</b></p><p><span>– Hållbart entreprenörskap och innovation är ett ämne som lockar studenter från hela Europa till den här sommarkursen. Entreprenörskap och innovation är inte nödvändigtvis hållbart av sig självt – det finns ett stort behov av bättre verktyg och insiktsfulla reflektioner för att hjälpa till att forma en mer hållbar framtid, säger Karen Williams Middleton, docent vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, och kursexaminator för den nya sommarskolan på Chalmers.<br /><br />Initiativet är skapat inom ENHANCE-samarbetet mellan Europeiska tekniska universitet och är en del av de så kallade Tracks-kurserna på Chalmers. Före och efter den intensiva veckan i slutet av augusti genomför studenterna akademisk forskning i team, med syftet att skapa värde på ett hållbart sätt för människor runt om i Europa och för världen som helhet. <br /><br />– Gruppen av doktorander och masterstudenter från våra sju ENHANCE-partneruniversitet kom med ett stort intresse, engagemang och utmanande frågeställningar till den platsförlagda veckan i Göteborg. Vi utformade kursen för att inkludera flera nya tillvägagångssätt: intervjuer med ”hållbara entreprenörer”; en kombination av individuella intervjuer i gruppformat; föreläsningar av forskare, institutionella aktörer och entreprenörer; studentledda sessioner inklusive workshop-facilitering av studenter; och studiebesök till föredömliga initiativ i Göteborgsregionen. Allt detta syftade till att göra de tekniska studenterna bekanta med fyra huvudaspekter som är relevanta för hållbart entreprenörskap och innovation: systematik, värdeskapande, samarbete och lagarbete, samt finansiering, säger kursledaren doktor Yashar Mansoori, som arbetar med ENHANCE på Chalmers.<br /><br />En av studenterna var Arpita Chari, doktorand vid institutionen för industri- och materialvetenskap på Chalmers: <br /><br />– Jag sökte till kursen för att jag var intresserad av innovation och entreprenörskap när det gäller affärsstrategier med avseende på hållbarhet, särskilt efterverkningarna av covid-pandemin. Jag vill också tillämpa kompetensen från sommarskolan på frågor på industriell nivå, efter att jag tagit examen från mitt doktorandprogram. <br /><br />– Med tanke på att det var första gången kursen körs tycker jag att den var väldigt väl utformad och strukturerad. De olika temana var relevanta och alla föreläsningar och workshops var genomtänkt kopplade till dessa teman. Jag gillade att det var en akademisk föreläsning, en policy/juridisk föreläsning, ett föredrag av en hållbarhetsentreprenör och sedan studentledda workshops varje dag. Denna blandning av innehåll gav en rik inlärningsupplevelse, säger Arpita Chari. <br /><br />Professor Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande, är glad över att universitetet kan erbjuda denna kurs och tillägger: <br /><br />– Studenter från hela Europa uttrycker intresse för hur vi på Chalmers och i Sverige tar oss an hållbarhetsutmaningar. Northvolts och Volvos initiativ kring batteri-innovation, där Chalmers är mycket engagerat, är en inspiration för europeiskt ledarskap inom hållbart entreprenörskap och innovation, säger han. <br /></span></p> <p><br /></p> <p><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/summerschool_field_750x340.jpg" alt="Summer School in Sustainable Entrepreneurship and Innovation" style="margin:5px 0px" /><br /><br /><span></span></p> <div><em>Text: Daniel Karlsson</em></div> <div><em>Foto: </em><span></span><span><em>Karen Williams Middleton</em><span style="display:inline-block"></span></span><span style="display:inline-block"></span><br /></div> <br />Läs mer om <a href="https://enhanceuniversity.eu/" target="_blank">ENHANCE-alliansen</a><br />Läs mer om <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/Tracks.aspx">Chalmers Tracks-kurser</a><br /><span style="display:inline-block"></span><p></p>Thu, 01 Sep 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Tomas-Kaberger-ny-ordforande-i-Delegationen-for-cirkular-ekonomi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Tomas-Kaberger-ny-ordforande-i-Delegationen-for-cirkular-ekonomi.aspxNy ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi<p><b>​Regeringen utser Tomas Kåberger till ny ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi från och med den 1 september 2022.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Jag är väldigt glad över att Tomas Kåberger har tackat ja till uppdraget som ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi. Min förhoppning är att delegationen ska utvecklas och stärkas under hans ledarskap, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.</span><div><br /></div> <div>Tomas Kåberger är professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och ledare för högskolans styrkeområde energi. Han är även civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i fysisk resursteori samt docent i miljövetenskap. Under åren 2008–2011 var Tomas Kåberger generaldirektör för Energimyndigheten.</div> <div><br /></div> <div>Delegationen leds för närvarande av ordförande Åsa Domeij. Domeij har suttit som ordförande i fyra år, från inrättandet av Delegationen 2018. Tomas Kåberger tillträder som ordförande i delegationen den 1 september 2022.<br /><b>Källa:</b> <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/06/tomas-kaberger-ny-ordforande-i-delegationen-for-cirkular-ekonomi/">Pressmeddelande från Miljödepartementet</a></div>Thu, 30 Jun 2022 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Ikea-stimulerar-hallbarhetsinnovation-med-tavling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Ikea-stimulerar-hallbarhetsinnovation-med-tavling.aspxChalmers och Ikea stimulerar hållbarhetsinnovation med tävling<p><b>​Användning av mobilspel för att öka medvetenheten om global hållbarhet, återanvändning av gamla möbler genom Ikeas hemsida och 3D-skanning för att upptäcka skador på returnerade möbler. Det här är några av idéerna som kommer från Innovation Challenge, där Chalmers studenter utvecklade innovationer som kan förändra såväl Ikeas produkter som deras affärsverksamhet.</b></p><div>​I en snabbt föränderlig värld blir samverkan mellan näringslivet och akademin allt viktigare. Detta gäller även för ett företag som Ikea, som vill hjälpa till att säkra en bra kompetensgrund hos unga talanger i att hantera framtida utmaningar inom detaljhandeln, logistik och produktutveckling, för att nämna några områden.</div> <br /><div>I år samarbetade Chalmers tekniska högskola och Ikea Supply genom en ny tävling för studenter: Innovation Challenge. Studenter från programmet Industriell ekonomi får genom tävlingen integrera teori och praktik för att ta fram koncept kring olika digitala innovationer, som kan hjälpa Ikea att uppfylla sin vision om en mer hållbar och cirkulär framtid. Omkring 120 studenter delades in i tjugo grupper. Eleverna presenterade sina idéer för varandra och en jury bestående av Innovation Leaders vid <span>Ikea<span style="display:inline-block"></span></span> Supply Development and Innovation Networks, som sedan valde ut tre vinnare.</div> <div><br /></div> Innovation Challenge är också en möjlighet för chalmeristerna att få en första upplevelse av det verkliga arbetslivet:<br /><br />– Vi utformade innovationsutmaningen så att våra studenter kan ta klassrummet till världen utanför, och arbeta med utmaningar som företag står inför idag. På så sätt kan Chalmers också skapa värde för samhället som går utanför klassrummets väggar. Studenterna gjorde ett fantastiskt jobb med att ta sig an <span>Ikea<span style="display:inline-block"></span></span>s hållbarhetsutmaning, och jag är så imponerad av vad de levererade, säger Robin Teigland, professor i Management of Digitalization vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation.<br /> <h3 class="chalmersElement-H3">Nya idéer som ska prövas</h3> <div>Nyttan för <span>Ikea<span style="display:inline-block">  </span></span>blir ett bidrag till sin cirkulära affärsmodell, såväl som särskilda genomförbara lösningsförslag som ska testas vidare, utvecklas och implementeras.</div> <div><br /></div> – Vi hoppas att vi tillsammans kan ge våra kunder nya digitala tillvägagångssätt, perspektiv utifrån och smarta lösningar på verkliga situationer i hemmet för våra kunder, säger Tomas Francl, som har arbetat med människor och kultur på <span>Ikea<span style="display:inline-block">  </span></span>i över 20 år.<br /><div><br /></div> <div><span>Ikea, som är <a href="/sv/nyheter/Sidor/Ikea-strategisk-partner-till-Chalmers.aspx">strategisk partner till Chalmers</a>,<span style="display:inline-block">  </span></span>siktar också på att vidareutveckla sitt samarbete med Chalmers:</div> <div><br /></div> <div>– Initiativ som Innovation Challenge ska upprätthållas och utvecklas vidare. Många Ikea-anställda kommer själva från universitet och de har stor erfarenhet av den höga kompetens som studenterna från Chalmers besitter. Det är en del av Ikeas strategi att förnya och utveckla gemensamt, så det här är ett steg som bidrar till den resan, fortsätter Tomas Francl.</div> <br /> <div><br /></div> <div><em>De vinnande lagen och deras förslag, från juryns motiveringar: </em></div> <br /><strong>”Smålandia Game”. Education for a sustainable tomorrow - for the many</strong><br />Gruppdeltagare, grupp 3: Hugo Dalhgren, Sofia Stjepanovic, Alva Jansson, Felicia Svensson, Oskar Kullner, Fanny Söderling. <br /><em>“Group 3 skillfully combined digital education, Ikea’s customer needs and sustainability challenges in their concept of “Smålandia”. The long-term goal of the project is to educate the next generation of Ikea customers through gamification and mobile applications. The knowledge acquired in a gaming format is believed to raise awareness of sustainability globally to the next generation and give the right tools to make conscious purchases. This idea highlighted the importance of educating future generations by means of digital technologies and was recognized as imaginative and outside-of-the-box.”</em> [Creativity Award] (Ikea Prize for uniqueness, simplicity and feasibility)<br /><br /><strong>”Ikea FYND” Using old furniture to make new homes special!</strong><br />Gruppdeltagare, grupp 5: Anna Garnbratt, Jens Sandgren, Ida Hansson Häggstrand, Casper Lindh. <br /><em>“Recycle your old Ikea furniture with profit and ease” - Group 5 found a way to reuse old Ikea furniture to make new homes special. Their concept FYND could enable customers to sell their old Ikea furniture to other customers within the official Ikea website. FYND would also facilitate first-hand-users to easily find a market to sell their products and allow Ikea to gather first-hand knowledge of sold products that could be evaluated and refurbished when brought back. With a clear design vision and a strong customer focus, group 5 was awarded the</em> [Customer Innovation Award] (Ikea Prize for customer centricity and building on existing Ikea strengths).<br /><br /><strong>“Scand3r for Ikea” Automated scanning and tracking of Ikea furniture.</strong><br />Gruppdeltagare, grupp 6: Tamas Nagy, Jonas Röst, Emil Nilsson, William Schmitz, Renato Roos Radevski, Ella Sibbmark. <br /><em>“With SCAND3R, group 6 explored the technological opportunities of 3D-Scanning and RFID tags in Ikea’s business model. They found their use case in automatically scanning returned Ikea furniture to identify potential alterations or damages and developed a value proposition for both Ikea and their customers. In acknowledgement of a thorough technical analysis, including financial and security risks, group 6 was awarded the</em> [Technical Innovation Award] (Ikea Prize for technology and innovation)<br /><br /><br />Innovation Challenge är ett samarbete mellan Ikea och avdelningen Entrepreneurship &amp; Strategy på Chalmers tekniska högskola och är en del av kursen “Leading in a Digital World”, med professor Robin Teigland och doktoranderna Adrian Bumann and Maria Kandaurova.<br /><br /><br /><strong>För mer information, vänligen kontakta:</strong><br />Tomas Francl, Competence Development Area Leader IKEA Range &amp; Supply<br />People &amp; Culture at Inter IKEA<br /><a href="mailto:tomas.francl@inter.ikea.com">tomas.francl@inter.ikea.com</a><br />0766-190913<br /><br />Robin Teigland, professor i Management of Digitalization vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola<br /><a href="mailto:teigland@chalmers.se"><span></span></a><a href="mailto:robin.teigland@chalmers.se">robin.teigland@chalmers.se<span></span></a><br />0707-814422<br /><br />Tue, 28 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Manga-lardomar-fran-unik-bostadssatsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Manga-lardomar-fran-unik-bostadssatsning.aspxMånga lärdomar från unik bostadssatsning<p><b>​Något dyrare, lite snabbare med jämförbar kvalitet och bibehållet medborgarinflytande. Målet om antalet nya bostäder eller den eftertraktade blandstaden nåddes däremot inte i BoStad2021, det fleråriga projektet för att bygga fler bostäder i Göteborg. Det är några av slutsatserna i Chalmers följeforskning av den unika satsningen.</b></p><div>​När 7 000 extra bostäder skulle byggas inom Göteborg stads satsning bostad2021 planerades det för en okonventionell byggprocess med en särskild organisation och nya arbetssätt för att bygga fler bostäder på kortare tid. 2015 fick Chalmers uppdraget att följa satsningen med fokus på att dra lärdomar som skulle kunna överföras till den gängse stadsbyggnadsprocessen. Slutrapporten som nu är klar besvarar både frågan om hur framgångsrik satsningen varit samtidigt som den pekar på viktiga lärdomar att ta med framåt.   </div> <div> </div> <div> – En samlad projektorganisation med tydligt mandat är nödvändigt för att förbättra framdrift och skapa helhetssyn. Stadens nya organisation för stadsbyggande tar vad det verkar viss höjd för detta men skapar risk för hack i processen mellan planering och genomförande, menar Anders Svensson, Chalmers projektledare för följeforskningen.  </div> <div> </div> <div>Han understryker vikten av att jobba mot ett och samma gemensamma mål, vilket man gjorde under bostad2021-satsningen, och menar att det är särskilt betydelsefullt i en organisation för stadsbyggande som är spridd på olika förvaltningar och nämnder med delvis olika mål och uppdrag.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Blev fler men kostade mer    </h2> <div> </div> <div>Vad gäller målet om 7000 bostäder är facit att endast 4000 stod klara 2021. Satsningen som sådan har dock bidragit till att öka det totala bostadsbyggandet i Göteborg, och målet om 7000 bostäder kommer att uppnås under 2023. Att målet inte nåddes inom tidsramen har flera orsaker, bland annat att förutsättningarna för många av projekten var svårare än vad som antogs.   </div> <div> </div> <div> – Genomsnittstiden för att få fram detaljplaner minskade med cirka 20 % jämfört med tidigare praxis för liknande bostadsprojekt i Göteborg, men staden satsade också 120 miljoner kronor extra för projektledning, administration och kommunikation, berättar Anders Svensson.  </div> <div> </div> <div>Stadsbyggnadskontoret beräknas ha använt cirka 20 % mindre resurser i detaljplaneringen jämfört med liknande projekt utanför satsningen, medan byggherrarna däremot uppskattar att de förbrukat cirka 20 % mer resurser än vanligt under detaljplanearbetet.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Blandstad – ett svåruppnått ideal    </h2> <div> </div> <div>Lika viktigt som antalet bostäder är kvaliteten på det som byggs, menar Anders Svensson. Forskarna har granskat mål- och programdokument samt marknadsföringsmaterial, och utifrån dokumentationen tagit fram en kriterielista för vad som utmärker god stadsmiljö.  Jämförelser visar att kvaliteten i projekten inom bostad2021 inte var sämre än i jämförda projekt i den ordinarie produktionen trots att detaljplaneskedet gick snabbare. Till den blandstad som styrdokument och marknadsföring för fram som ideal är det dock långt kvar.  <br /></div> <div> <br />– Både kommunen och byggherrarna vill ha blandstad, men vi kan konstatera att gapet mellan ambitionen om en levande blandstad och den byggda verkligheten är besvärande stor både i projekten inom bostad2021 och i det ordinarie bostadsbyggandet. En viktig lärdom för såväl kommunen som byggherrar bör vara att undvika tomter som varken har förutsättningar att åstadkomma boendekvalitet eller blandstad, säger Anders Svensson.    </div> <div> </div> <div>Han menar att de bästa förutsättningarna för attraktiv blandstad med goda boendekvaliteter skapas i större utbyggnadsprojekt. <br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Verktyg framåt</h2></div> <div><br />Under de år som följeforskningen pågått har forskarna publicerat flera delrapporter med fokus på olika forskningsfrågor och stadier i processen och därmed bidragit både med övergripande slutsatser om måluppfyllelse samt lärdomar som kommer att kunna bidra, och redan nu bidrar, till en mer effektiv stadsbyggnadsprocess.    </div> <div> </div> <div> – Vi har hela tiden arbetat dialoginriktat gentemot uppdragsgivarna och kontinuerligt försökt att återkoppla vad vi sett kan förbättras och jobbas vidare med. Vår förhoppning är att rapporterna även framåt ska kunna vara användbara verktyg för de som är involverade i stadsutvecklingsfrågor i Göteborg, avslutar Anders Svensson.    </div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Resultat och rapporter:  </h3> <div>Slutrapport: <a href="https://research.chalmers.se/publication/529240/file/529240_Fulltext.pdf">”Planera och bygga bostäder snabbare?” Insikter och lärdomar från satsningen BoStad2021 i Göteborg</a> </div> <div><span></span><span><div>Kortversion: <a href="https://research.chalmers.se/publication/529241/file/529241_Fulltext.pdf">Vad man kan lära av BoStad2021</a>    <span></span></div></span><span style="display:inline-block"></span>Samtliga rapporter kopplade till projektet hittas i <a href="https://research.chalmers.se/project/7299#publications">research.chalmers.se</a>    <br /><span></span></div> <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskare som medverkat i BoStad-projektet</h3> <div> <span><em>Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </em> </span></div> <span><div><a href="/sv/personal/Sidor/joanna-gregorowicz.aspx">Joanna Gregorowicz-Kipszak</a>, Stadsbyggnad<br /><span><span><a href="/sv/personal/Sidor/matgust.aspx">Mathias Petter Gustafsson</a>, Construction management    <span></span></span></span>  <br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/hagson.aspx" target="_blank">Anders Hagson</a>, Stadsbyggnad<br /><a href="http://www.caselab.se/" title="caselab" target="_blank">Anders Svensson</a>, Byggnadsdesign<br /></div> <div><em>Institutionen för teknikens ekonomi och organisation</em>  </div></span><div><span><a href="/sv/personal/Sidor/jan-brochner.aspx" target="_blank">Jan Bröchner</a>, Service Management and Logistics    <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div>Mon, 27 Jun 2022 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Storskaliga-losningar-for-solenergi-lyser-med-sin-franvaro.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Storskaliga-losningar-for-solenergi-lyser-med-sin-franvaro.aspxStorskaliga lösningar för solenergi lyser med sin frånvaro<p><b>​Den som har ett eget tak att sätta solceller på gynnas av de regelverk och bidrag som finns på den svenska marknaden. Det visar en ny studie från Chalmers. För att främja byggande av större anläggningar och solel som tjänst krävs justeringar i regelverken, vilket kan bidra till målet om hundra procent förnybar elproduktion till år 2040.</b></p><div>​I Sverige har marknaden för egenproducerad solenergi exploderat de senaste åren. Anledningen är bland annat höga elpriser och de pågående klimatförändringarna. Men för den som inte har eget villatak eller de ekonomiska förutsättningarna att investera i en egen solcellsanläggning är alternativen begränsade. <br /></div> <div><br />– Om vi ska kunna öka mängden solenergi i Sverige måste vi se till att fler får tillgång till solceller, inte bara de med villor som har råd att köpa en anläggning, säger Amanda Bankel, som är doktorand på avdelningen för Innovation and R&amp;D Management vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.</div> <div><br />Den nya studien av Amanda Bankel och Ingrid Mignon, docent vid samma avdelning, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy. Den visar att det finns en bristande samsyn i hur forskare, beslutsfattare och företag ser på affärsmodeller inom solenergi. Bland annat har affärsmodeller som riktar sig mot energigemenskaper fått stor uppmärksamhet inom forskning och beslutsfattande på exempelvis EU-nivå. En energigemenskap innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt. <br /><br /></div> <div>Men sådana affärsmodeller finns knappt bland företagen på den svenska marknaden. Det betyder inte att det saknas energigemenskaper i Sverige – bara att företag inte ser behovet av att utforma sina affärsmodeller mot dessa kunder. Om svenska beslutsfattare vill öka mängden solenergi genom energigemenskaper så måste de också förstå hur företag som erbjuder solcellsanläggningar resonerar och vad som motiverar dem att rikta in sig mot just energigemenskaper, menar Amanda Bankel.<br /><br /></div> Andra lösningar som gör det möjligt för kunder att köpa solenergi som en tjänst genom exempelvis leasing är också ovanliga i Sverige, trots att detta fått stort genomslag i andra länder, bland annat USA. <br /><br />– Svenska styrmedel har gynnat småskaliga anläggningar där den som förbrukar solenergin också är den som köper och äger anläggningen. Därför är det inte förvånande att vi ser många företag som erbjuder dessa lösningar och bara ett fåtal som riktar sig till dem som inte vill eller har möjlighet att investera i en egen anläggning. <br /><br />– Om Sverige ska nå sitt mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 borde beslutsfattare se till att fler får tillgång till solceller genom att främja olika typer av lösningar, säger Amanda Bankel.<br /><div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/AmandaBankel_600.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:450px" /><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/IngridJohanssonMignon_photoLaurentToudic_600.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:450px" /><br /><br /><br /><br /><br /></div> <br /><div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em>Amanda Bankel och Ingrid Johansson Mignon.<br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><strong>Om energigemenskaper </strong></div> Energigemenskaper innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt. Enligt Energimyndigheten beskrivs de som ett effektivt sätt att möta energiomställningens utmaningar.<br /><br /><strong>Om leasing</strong><br />Leasing av solceller innebär att man som bostadsägare hyr en solcellsanläggning. Företaget som man leasar av äger alltså anläggningens på ens tak. I stället för att göra en stor investering själv betalar man månadsvis till företaget som äger, driver och underhåller anläggningen.<br /><br /><br /><div><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /><em>Foto: Johan Bodell, Daniel Karlsson, Laurent Toudic<span style="display:inline-block"></span></em></div> <br /><br /><strong>Om studien</strong><br />Studien &quot;Solar business models from a firm perspective – an empirical study of the Swedish market&quot; är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy, volym 166, juli 2022:<br /><a href="https://doi.org/10.1016/j.enpol.2022.113013" target="_blank">https://doi.org/10.1016/j.enpol.2022.113013<br /></a>Forskningen har fått finansiering från Energimyndigheten. <br /><br /><strong>Kontakt</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/amanda-bankel.aspx">Amanda Bankel</a>, doktorand, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola<br /><a href="mailto:amanda.bankel@chalmers.se">amanda.bankel@chalmers.se</a>, tel. 031-772 1228<br /><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Mignon.aspx">Ingrid Johansson Mignon</a>, docent, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola<br /><a href="mailto:ingrid.mignon@chalmers.se">ingrid.mignon@chalmers.se</a>, tel. 031-772 6329<br />Mon, 20 Jun 2022 08:00:00 +0200