Nyheter: Teknikens ekonomi och organisationhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 11 Aug 2022 12:43:08 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Tomas-Kaberger-ny-ordforande-i-Delegationen-for-cirkular-ekonomi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Tomas-Kaberger-ny-ordforande-i-Delegationen-for-cirkular-ekonomi.aspxNy ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi<p><b>​Regeringen utser Tomas Kåberger till ny ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi från och med den 1 september 2022.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Jag är väldigt glad över att Tomas Kåberger har tackat ja till uppdraget som ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi. Min förhoppning är att delegationen ska utvecklas och stärkas under hans ledarskap, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.</span><div><br /></div> <div>Tomas Kåberger är professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och ledare för högskolans styrkeområde energi. Han är även civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i fysisk resursteori samt docent i miljövetenskap. Under åren 2008–2011 var Tomas Kåberger generaldirektör för Energimyndigheten.</div> <div><br /></div> <div>Delegationen leds för närvarande av ordförande Åsa Domeij. Domeij har suttit som ordförande i fyra år, från inrättandet av Delegationen 2018. Tomas Kåberger tillträder som ordförande i delegationen den 1 september 2022.<br /><b>Källa:</b> <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/06/tomas-kaberger-ny-ordforande-i-delegationen-for-cirkular-ekonomi/">Pressmeddelande från Miljödepartementet</a></div>Thu, 30 Jun 2022 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Ikea-stimulerar-hallbarhetsinnovation-med-tavling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Ikea-stimulerar-hallbarhetsinnovation-med-tavling.aspxChalmers och Ikea stimulerar hållbarhetsinnovation med tävling<p><b>​Användning av mobilspel för att öka medvetenheten om global hållbarhet, återanvändning av gamla möbler genom Ikeas hemsida och 3D-skanning för att upptäcka skador på returnerade möbler. Det här är några av idéerna som kommer från Innovation Challenge, där Chalmers studenter utvecklade innovationer som kan förändra såväl Ikeas produkter som deras affärsverksamhet.</b></p><div>​I en snabbt föränderlig värld blir samverkan mellan näringslivet och akademin allt viktigare. Detta gäller även för ett företag som Ikea, som vill hjälpa till att säkra en bra kompetensgrund hos unga talanger i att hantera framtida utmaningar inom detaljhandeln, logistik och produktutveckling, för att nämna några områden.</div> <br /><div>I år samarbetade Chalmers tekniska högskola och Ikea Supply genom en ny tävling för studenter: Innovation Challenge. Studenter från programmet Industriell ekonomi får genom tävlingen integrera teori och praktik för att ta fram koncept kring olika digitala innovationer, som kan hjälpa Ikea att uppfylla sin vision om en mer hållbar och cirkulär framtid. Omkring 120 studenter delades in i tjugo grupper. Eleverna presenterade sina idéer för varandra och en jury bestående av Innovation Leaders vid <span>Ikea<span style="display:inline-block"></span></span> Supply Development and Innovation Networks, som sedan valde ut tre vinnare.</div> <div><br /></div> Innovation Challenge är också en möjlighet för chalmeristerna att få en första upplevelse av det verkliga arbetslivet:<br /><br />– Vi utformade innovationsutmaningen så att våra studenter kan ta klassrummet till världen utanför, och arbeta med utmaningar som företag står inför idag. På så sätt kan Chalmers också skapa värde för samhället som går utanför klassrummets väggar. Studenterna gjorde ett fantastiskt jobb med att ta sig an <span>Ikea<span style="display:inline-block"></span></span>s hållbarhetsutmaning, och jag är så imponerad av vad de levererade, säger Robin Teigland, professor i Management of Digitalization vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation.<br /> <h3 class="chalmersElement-H3">Nya idéer som ska prövas</h3> <div>Nyttan för <span>Ikea<span style="display:inline-block">  </span></span>blir ett bidrag till sin cirkulära affärsmodell, såväl som särskilda genomförbara lösningsförslag som ska testas vidare, utvecklas och implementeras.</div> <div><br /></div> – Vi hoppas att vi tillsammans kan ge våra kunder nya digitala tillvägagångssätt, perspektiv utifrån och smarta lösningar på verkliga situationer i hemmet för våra kunder, säger Tomas Francl, som har arbetat med människor och kultur på <span>Ikea<span style="display:inline-block">  </span></span>i över 20 år.<br /><div><br /></div> <div><span>Ikea, som är <a href="/sv/nyheter/Sidor/Ikea-strategisk-partner-till-Chalmers.aspx">strategisk partner till Chalmers</a>,<span style="display:inline-block">  </span></span>siktar också på att vidareutveckla sitt samarbete med Chalmers:</div> <div><br /></div> <div>– Initiativ som Innovation Challenge ska upprätthållas och utvecklas vidare. Många Ikea-anställda kommer själva från universitet och de har stor erfarenhet av den höga kompetens som studenterna från Chalmers besitter. Det är en del av Ikeas strategi att förnya och utveckla gemensamt, så det här är ett steg som bidrar till den resan, fortsätter Tomas Francl.</div> <br /> <div><br /></div> <div><em>De vinnande lagen och deras förslag, från juryns motiveringar: </em></div> <br /><strong>”Smålandia Game”. Education for a sustainable tomorrow - for the many</strong><br />Gruppdeltagare, grupp 3: Hugo Dalhgren, Sofia Stjepanovic, Alva Jansson, Felicia Svensson, Oskar Kullner, Fanny Söderling. <br /><em>“Group 3 skillfully combined digital education, Ikea’s customer needs and sustainability challenges in their concept of “Smålandia”. The long-term goal of the project is to educate the next generation of Ikea customers through gamification and mobile applications. The knowledge acquired in a gaming format is believed to raise awareness of sustainability globally to the next generation and give the right tools to make conscious purchases. This idea highlighted the importance of educating future generations by means of digital technologies and was recognized as imaginative and outside-of-the-box.”</em> [Creativity Award] (Ikea Prize for uniqueness, simplicity and feasibility)<br /><br /><strong>”Ikea FYND” Using old furniture to make new homes special!</strong><br />Gruppdeltagare, grupp 5: Anna Garnbratt, Jens Sandgren, Ida Hansson Häggstrand, Casper Lindh. <br /><em>“Recycle your old Ikea furniture with profit and ease” - Group 5 found a way to reuse old Ikea furniture to make new homes special. Their concept FYND could enable customers to sell their old Ikea furniture to other customers within the official Ikea website. FYND would also facilitate first-hand-users to easily find a market to sell their products and allow Ikea to gather first-hand knowledge of sold products that could be evaluated and refurbished when brought back. With a clear design vision and a strong customer focus, group 5 was awarded the</em> [Customer Innovation Award] (Ikea Prize for customer centricity and building on existing Ikea strengths).<br /><br /><strong>“Scand3r for Ikea” Automated scanning and tracking of Ikea furniture.</strong><br />Gruppdeltagare, grupp 6: Tamas Nagy, Jonas Röst, Emil Nilsson, William Schmitz, Renato Roos Radevski, Ella Sibbmark. <br /><em>“With SCAND3R, group 6 explored the technological opportunities of 3D-Scanning and RFID tags in Ikea’s business model. They found their use case in automatically scanning returned Ikea furniture to identify potential alterations or damages and developed a value proposition for both Ikea and their customers. In acknowledgement of a thorough technical analysis, including financial and security risks, group 6 was awarded the</em> [Technical Innovation Award] (Ikea Prize for technology and innovation)<br /><br /><br />Innovation Challenge är ett samarbete mellan Ikea och avdelningen Entrepreneurship &amp; Strategy på Chalmers tekniska högskola och är en del av kursen “Leading in a Digital World”, med professor Robin Teigland och doktoranderna Adrian Bumann and Maria Kandaurova.<br /><br /><br /><strong>För mer information, vänligen kontakta:</strong><br />Tomas Francl, Competence Development Area Leader IKEA Range &amp; Supply<br />People &amp; Culture at Inter IKEA<br /><a href="mailto:tomas.francl@inter.ikea.com">tomas.francl@inter.ikea.com</a><br />0766-190913<br /><br />Robin Teigland, professor i Management of Digitalization vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola<br /><a href="mailto:teigland@chalmers.se"><span></span></a><a href="mailto:robin.teigland@chalmers.se">robin.teigland@chalmers.se<span></span></a><br />0707-814422<br /><br />Tue, 28 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Manga-lardomar-fran-unik-bostadssatsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Manga-lardomar-fran-unik-bostadssatsning.aspxMånga lärdomar från unik bostadssatsning<p><b>​Något dyrare, lite snabbare med jämförbar kvalitet och bibehållet medborgarinflytande. Målet om antalet nya bostäder eller den eftertraktade blandstaden nåddes däremot inte i BoStad2021, det fleråriga projektet för att bygga fler bostäder i Göteborg. Det är några av slutsatserna i Chalmers följeforskning av den unika satsningen.</b></p><div>​När 7 000 extra bostäder skulle byggas inom Göteborg stads satsning bostad2021 planerades det för en okonventionell byggprocess med en särskild organisation och nya arbetssätt för att bygga fler bostäder på kortare tid. 2015 fick Chalmers uppdraget att följa satsningen med fokus på att dra lärdomar som skulle kunna överföras till den gängse stadsbyggnadsprocessen. Slutrapporten som nu är klar besvarar både frågan om hur framgångsrik satsningen varit samtidigt som den pekar på viktiga lärdomar att ta med framåt.   </div> <div> </div> <div> – En samlad projektorganisation med tydligt mandat är nödvändigt för att förbättra framdrift och skapa helhetssyn. Stadens nya organisation för stadsbyggande tar vad det verkar viss höjd för detta men skapar risk för hack i processen mellan planering och genomförande, menar Anders Svensson, Chalmers projektledare för följeforskningen.  </div> <div> </div> <div>Han understryker vikten av att jobba mot ett och samma gemensamma mål, vilket man gjorde under bostad2021-satsningen, och menar att det är särskilt betydelsefullt i en organisation för stadsbyggande som är spridd på olika förvaltningar och nämnder med delvis olika mål och uppdrag.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Blev fler men kostade mer    </h2> <div> </div> <div>Vad gäller målet om 7000 bostäder är facit att endast 4000 stod klara 2021. Satsningen som sådan har dock bidragit till att öka det totala bostadsbyggandet i Göteborg, och målet om 7000 bostäder kommer att uppnås under 2023. Att målet inte nåddes inom tidsramen har flera orsaker, bland annat att förutsättningarna för många av projekten var svårare än vad som antogs.   </div> <div> </div> <div> – Genomsnittstiden för att få fram detaljplaner minskade med cirka 20 % jämfört med tidigare praxis för liknande bostadsprojekt i Göteborg, men staden satsade också 120 miljoner kronor extra för projektledning, administration och kommunikation, berättar Anders Svensson.  </div> <div> </div> <div>Stadsbyggnadskontoret beräknas ha använt cirka 20 % mindre resurser i detaljplaneringen jämfört med liknande projekt utanför satsningen, medan byggherrarna däremot uppskattar att de förbrukat cirka 20 % mer resurser än vanligt under detaljplanearbetet.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Blandstad – ett svåruppnått ideal    </h2> <div> </div> <div>Lika viktigt som antalet bostäder är kvaliteten på det som byggs, menar Anders Svensson. Forskarna har granskat mål- och programdokument samt marknadsföringsmaterial, och utifrån dokumentationen tagit fram en kriterielista för vad som utmärker god stadsmiljö.  Jämförelser visar att kvaliteten i projekten inom bostad2021 inte var sämre än i jämförda projekt i den ordinarie produktionen trots att detaljplaneskedet gick snabbare. Till den blandstad som styrdokument och marknadsföring för fram som ideal är det dock långt kvar.  <br /></div> <div> <br />– Både kommunen och byggherrarna vill ha blandstad, men vi kan konstatera att gapet mellan ambitionen om en levande blandstad och den byggda verkligheten är besvärande stor både i projekten inom bostad2021 och i det ordinarie bostadsbyggandet. En viktig lärdom för såväl kommunen som byggherrar bör vara att undvika tomter som varken har förutsättningar att åstadkomma boendekvalitet eller blandstad, säger Anders Svensson.    </div> <div> </div> <div>Han menar att de bästa förutsättningarna för attraktiv blandstad med goda boendekvaliteter skapas i större utbyggnadsprojekt. <br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Verktyg framåt</h2></div> <div><br />Under de år som följeforskningen pågått har forskarna publicerat flera delrapporter med fokus på olika forskningsfrågor och stadier i processen och därmed bidragit både med övergripande slutsatser om måluppfyllelse samt lärdomar som kommer att kunna bidra, och redan nu bidrar, till en mer effektiv stadsbyggnadsprocess.    </div> <div> </div> <div> – Vi har hela tiden arbetat dialoginriktat gentemot uppdragsgivarna och kontinuerligt försökt att återkoppla vad vi sett kan förbättras och jobbas vidare med. Vår förhoppning är att rapporterna även framåt ska kunna vara användbara verktyg för de som är involverade i stadsutvecklingsfrågor i Göteborg, avslutar Anders Svensson.    </div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Resultat och rapporter:  </h3> <div>Slutrapport: <a href="https://research.chalmers.se/publication/529240/file/529240_Fulltext.pdf">”Planera och bygga bostäder snabbare?” Insikter och lärdomar från satsningen BoStad2021 i Göteborg</a> </div> <div><span></span><span><div>Kortversion: <a href="https://research.chalmers.se/publication/529241/file/529241_Fulltext.pdf">Vad man kan lära av BoStad2021</a>    <span></span></div></span><span style="display:inline-block"></span>Samtliga rapporter kopplade till projektet hittas i <a href="https://research.chalmers.se/project/7299#publications">research.chalmers.se</a>    <br /><span></span></div> <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskare som medverkat i BoStad-projektet</h3> <div> <span><em>Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </em> </span></div> <span><div><a href="/sv/personal/Sidor/joanna-gregorowicz.aspx">Joanna Gregorowicz-Kipszak</a>, Stadsbyggnad<br /><span><span><a href="/sv/personal/Sidor/matgust.aspx">Mathias Petter Gustafsson</a>, Construction management    <span></span></span></span>  <br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/hagson.aspx" target="_blank">Anders Hagson</a>, Stadsbyggnad<br /><a href="http://www.caselab.se/" title="caselab" target="_blank">Anders Svensson</a>, Byggnadsdesign<br /></div> <div><em>Institutionen för teknikens ekonomi och organisation</em>  </div></span><div><span><a href="/sv/personal/Sidor/jan-brochner.aspx" target="_blank">Jan Bröchner</a>, Service Management and Logistics    <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div>Mon, 27 Jun 2022 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Storskaliga-losningar-for-solenergi-lyser-med-sin-franvaro.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Storskaliga-losningar-for-solenergi-lyser-med-sin-franvaro.aspxStorskaliga lösningar för solenergi lyser med sin frånvaro<p><b>​Den som har ett eget tak att sätta solceller på gynnas av de regelverk och bidrag som finns på den svenska marknaden. Det visar en ny studie från Chalmers. För att främja byggande av större anläggningar och solel som tjänst krävs justeringar i regelverken, vilket kan bidra till målet om hundra procent förnybar elproduktion till år 2040.</b></p><div>​I Sverige har marknaden för egenproducerad solenergi exploderat de senaste åren. Anledningen är bland annat höga elpriser och de pågående klimatförändringarna. Men för den som inte har eget villatak eller de ekonomiska förutsättningarna att investera i en egen solcellsanläggning är alternativen begränsade. <br /></div> <div><br />– Om vi ska kunna öka mängden solenergi i Sverige måste vi se till att fler får tillgång till solceller, inte bara de med villor som har råd att köpa en anläggning, säger Amanda Bankel, som är doktorand på avdelningen för Innovation and R&amp;D Management vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.</div> <div><br />Den nya studien av Amanda Bankel och Ingrid Mignon, docent vid samma avdelning, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy. Den visar att det finns en bristande samsyn i hur forskare, beslutsfattare och företag ser på affärsmodeller inom solenergi. Bland annat har affärsmodeller som riktar sig mot energigemenskaper fått stor uppmärksamhet inom forskning och beslutsfattande på exempelvis EU-nivå. En energigemenskap innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt. <br /><br /></div> <div>Men sådana affärsmodeller finns knappt bland företagen på den svenska marknaden. Det betyder inte att det saknas energigemenskaper i Sverige – bara att företag inte ser behovet av att utforma sina affärsmodeller mot dessa kunder. Om svenska beslutsfattare vill öka mängden solenergi genom energigemenskaper så måste de också förstå hur företag som erbjuder solcellsanläggningar resonerar och vad som motiverar dem att rikta in sig mot just energigemenskaper, menar Amanda Bankel.<br /><br /></div> Andra lösningar som gör det möjligt för kunder att köpa solenergi som en tjänst genom exempelvis leasing är också ovanliga i Sverige, trots att detta fått stort genomslag i andra länder, bland annat USA. <br /><br />– Svenska styrmedel har gynnat småskaliga anläggningar där den som förbrukar solenergin också är den som köper och äger anläggningen. Därför är det inte förvånande att vi ser många företag som erbjuder dessa lösningar och bara ett fåtal som riktar sig till dem som inte vill eller har möjlighet att investera i en egen anläggning. <br /><br />– Om Sverige ska nå sitt mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 borde beslutsfattare se till att fler får tillgång till solceller genom att främja olika typer av lösningar, säger Amanda Bankel.<br /><div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/AmandaBankel_600.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:450px" /><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/IngridJohanssonMignon_photoLaurentToudic_600.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:450px" /><br /><br /><br /><br /><br /></div> <br /><div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em>Amanda Bankel och Ingrid Johansson Mignon.<br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><strong>Om energigemenskaper </strong></div> Energigemenskaper innebär att många personer går ihop för att producera, dela och konsumera förnybar energi lokalt. Enligt Energimyndigheten beskrivs de som ett effektivt sätt att möta energiomställningens utmaningar.<br /><br /><strong>Om leasing</strong><br />Leasing av solceller innebär att man som bostadsägare hyr en solcellsanläggning. Företaget som man leasar av äger alltså anläggningens på ens tak. I stället för att göra en stor investering själv betalar man månadsvis till företaget som äger, driver och underhåller anläggningen.<br /><br /><br /><div><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /><em>Foto: Johan Bodell, Daniel Karlsson, Laurent Toudic<span style="display:inline-block"></span></em></div> <br /><br /><strong>Om studien</strong><br />Studien &quot;Solar business models from a firm perspective – an empirical study of the Swedish market&quot; är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy, volym 166, juli 2022:<br /><a href="https://doi.org/10.1016/j.enpol.2022.113013" target="_blank">https://doi.org/10.1016/j.enpol.2022.113013<br /></a>Forskningen har fått finansiering från Energimyndigheten. <br /><br /><strong>Kontakt</strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/amanda-bankel.aspx">Amanda Bankel</a>, doktorand, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola<br /><a href="mailto:amanda.bankel@chalmers.se">amanda.bankel@chalmers.se</a>, tel. 031-772 1228<br /><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Mignon.aspx">Ingrid Johansson Mignon</a>, docent, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola<br /><a href="mailto:ingrid.mignon@chalmers.se">ingrid.mignon@chalmers.se</a>, tel. 031-772 6329<br />Mon, 20 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-kan-verksamheter-forbattra-energieffektiviteten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-kan-verksamheter-forbattra-energieffektiviteten.aspxSå kan verksamheter förbättra energieffektiviteten<p><b>​Verksamheter är beroende av energi vid produktion och transport av varor och tjänster. Den senaste tidens händelser har orsakat såväl störningar i leveranskedjor som kraftiga energiprishöjningar, vilket inte bara kräver att man använder alternativa energikällor utan också styr upp och påskyndar förbättringar inom energieffektivitet. Men företag behöver mer vägledning i hur man tar vara på engagemang och möjligheter att multiplicera sådana förbättringar, för att kunna gynna de förutsättningarna som uppmuntrar till att praktisera hållbarhet på arbetsplatsen. Detta är något som Naghmeh Taghavi undersöker i sin doktorsavhandling.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Medan inriktning på hållbarhet har initierats på företagens övergripande nivå genom att inkludera hållbarhetsambitioner i sina strategiska riktningar, är det inte helt klart hur dessa mål kan uppnås i praktiken. Mer specifikt, även om energieffektivitet betraktas som ett legitimt hållbarhetsrelaterat mål har företag fortfarande små incitament att öka energieffektiviteten i sin verksamhet. Som ett resultat kvarstår en stor förbättringspotential för energieffektivitet, som kan uppnås genom att engagera sig i och reproducera icke-tekniska förbättringar.<br /><br />– Men för att främja och upprätthålla sådana förbättringar krävs strategisk och operativ anpassning för resursutnyttjande, liksom påverkan på individuella och kollektiva åtgärder genom att utveckla människors färdigheter och kompetenser. Därför fokuserar min forskning på komplexiteten i att koppla samman strategiska-operativa prioriteringar, såväl som på utmaningen i integrationen mellan mål och genomförbara metoder inom och mellan organisationer, för att förbättra energieffektiviteten och underlätta tillämpningen av hållbarhet.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div> </div> <div><p class="chalmersElement-P">– Min forskning utökar nuvarande förståelse för att förbättra energieffektiviteten i verksamheten som en företagsbaserad praxis. Därför undersöker jag i min forskning först vilka aktiviteter som formar processen att förbättra energieffektiviteten i verksamheten, hur och varför åtgärder och betydelser leder till förbättrad energieffektivitet, och av vem aktiviteterna tolkas och används. En sådan förståelse kan säkerställa samförstånd och nära samverkan mellan olika intressenter och som ett resultat möjliggöra att mål för energieffektivitet förverkligas.<br /><br />– Sedan studerar jag hur man kan förbättra energieffektiviteten i verksamheten som en praxis, som samverkar både med hållbarhetsrelaterade strategiska intentioner på företagsnivå, såväl som andra strategiska intentioner för verksamheten, och hur de ömsesidigt påverkar varandra. Genom att utforska inledande strategisk-operativ anpassning, försöker jag ge mig på utmaningen i att förverkliga olika strategier i verksamheten.<br /><br />– Slutligen undersöker jag mekanismer för att integrera och koordinera interaktionen mellan individer inom organisationen, för att främja förändringar som ett sätt att gynna hållbarhet genom att bygga upp kompetens och säkerställa kontinuitet såväl som upprepade förbättringar.</p></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Resultaten visar olika exempel på det dubbelriktade perspektivet av synergin mellan verksamhetsstyrning och energihushållning. Dessutom antyder resultaten att processen att förverkliga energieffektivitetsmål på företagsnivå inte är en eskalering uppifrån och ner, eller nerifrån och upp, vare sig av organisationens strategiska inriktningar för hållbarhet eller dess strategiska inriktningar för verksamheten – utan en kontinuerlig, medverkande process. I förlängningen visar resultaten en mellannivå av aktörer som utökar individernas uppifrån-och-ned-dualitet. Dessa aktörer främjar förbättrad energieffektivitet i verksamheten i sina försök att skapa en överlappning mellan deras roller och ansvar, och arbetet att förbättra energieffektiviteten.<br /><br />– Genom att se hur individer engagerar sig i förbättringar tyder resultaten på att förbättringar av energieffektiviteten i praktiken inte sker via sekventiella steg, utan via loopar som kan skapas på tre sätt: att dra fördel av ett gemensamt språk, att skapa gemensamma tolkningar samt att främja ett ömsesidigt intresse. I det ljuset förespråkar resultaten ett delat ansvar mellan olika verksamhetsfält samtidigt som man integrerar kompetens, istället för att institutionalisera förbättrad energieffektivitet i roller som saknar beslutskraft och närhet till verksamheten.<br /><br />– Dessutom visar resultaten hur förbättrad energieffektivitet i verksamheten kan fungera som en språngbräda för att underlätta kunskapsutbyte, genom att placera individer tillsammans och låta dem dela kunskap via formella och informella mekanismer. Som ett resultat av detta gynnas förändringar i individuella och kollektiva handlingar och förståelser via tre processer: att dela kunskap mellan experter och nybörjare, att bädda in kunskap i materiella komponenter och infrastruktur, och att behandla innovation av kunskap som en pågående process.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag hoppas att min forskning kan hjälpa företag och vägleda utövare att fortsätta engagera sig i förbättringar genom att främja strategisk-operativ anpassning för att förbättra energieffektiviteten i verksamheten – istället för att positionera energieffektivitet som ett villkor av eller ett resultat från verksamhetens ledning. Dessutom, genom att belysa utvecklingen av hållbarhet som praktik, hoppas jag att denna forskning kan säkerställa utveckling över tid som ett sätt att förverkliga en hållbar utveckling av verksamheten.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><em><br />Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> <em> </em></div> <div><em> </em></div> <div> <em> </em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=530366">&quot;Toward the Sustainable Development of Operations: Improving Energy Efficiency as a Means to Sustainability as Practice&quot;<br /></a> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Disputationen genomförs den 13 juni 2022 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=530366">avhandlingens sida</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br />Mer om <a href="/sv/Personal/Sidor/Naghmeh.aspx">Naghmeh Taghavi Nejad Deilami<br /><br /></a> </div>Thu, 09 Jun 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kapare-storsamlare-och-troll-i-den-roriga-patentvarlden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kapare-storsamlare-och-troll-i-den-roriga-patentvarlden.aspxKapare, storsamlare och troll i den röriga patentvärlden<p><b>​Patent kan vara till hjälp för att kommersialisera ny teknik och kan effektivt utvidga företagens gränser, men patent kan också medföra kostnader för andra företag och för samhället. I sin doktorsavhandling undersöker Tom Ewing patentanvändning genom rättstvister och licensiering, för att förstå dessa aktiviteter och deras roller i företagsstrategier.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilken utmaning fokuserar du på i din forskning?</h3> <div>– De flesta om inte alla kommersiella avtal om patent är konfidentiella, de flesta rättstvister avgörs på konfidentiella villkor, och vissa patentinnehavare är till och med kända för att dölja hela omfattningen av sina patentportföljer genom att använda lager av skalföretag. Även om patent är allmänt tillgängliga juridiska dokument är det inte enkelt att veta vem som äger dem, och vad ägarna gör med dem. Så utmaningen är att få insyn i denna ofta röriga och komplexa värld, för att få ett bättre grepp om vad som faktiskt händer.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta? </h3> <div>– För att nå denna dolda data utvecklade jag en uppsättning datalänkningstekniker, som gör att små bitar av information om patent och/eller deras ägande eller kontroll kan samlas till en större datamosaik som sedan kan studeras meningsfullt och jämföras med olika företagsteorier.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten av din forskning?</h3> <div>– Jag upptäckte olika sätt som företag, särskilt stora sådana, använder surrogat-lösningar för att uppnå kommersiella mål som skulle vara svåra för dessa stora företag att göra själva. Jag döpte en av mina upptäckter till &quot;patent privateering&quot; eller &quot;patentkapning&quot; på svenska, eftersom den liknar hur krigförande nationer förr i tiden beordrade pirater – kända som kapare – att begå rovdrift på sina fienders skepp. Patentkapning ger företag möjlighet att använda andra, mindre företag med patentinnehav för att utföra kommersiella uppgifter med patent som de inte kan göra själva utan att drabbas av olika former av repressalier från sina konkurrenter. (Därav piraterna i bakgrunden på porträttbilden.)</div> <div><br />– Jag utforskade också en annan tjänsteleverantör känd som &quot;patent mass aggregator&quot; eller &quot;patent-storsamlare&quot;. Dessa spenderar miljarder dollar på att förvärva och sedan kommersialisera patent, inklusive försäljning av små, koncentrerade patentpaket till större företag precis när dessa företag behöver dem för aktiviteter såsom rättstvister. Jag har på liknande sätt undersökt företagsledningarnas beslut under rättstvister, och en grupp av företag som kallas &quot;patent assertion entities&quot; – patenttroll. Sammanfattningsvis kan dessa specialföretag ses som strategiska verktyg för att utöka resurserna eller gränserna för företag, särskilt större företag.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Det skulle vara fantastiskt om mer och mer data om den kommersiella sidan av patent blev allmänt tillgänglig, kanske med hjälp av mina datalänkningsmetoder. För tillfället är det mesta av denna data gömd, vilket bland annat begränsar vilka typer av marknader som kan utvecklas för att kommersialisera patent. Så ett slutmål skulle vara utvecklingen av en mer öppen och hållbar marknad för patentkommersialisering.</div> <div> </div> <div><br /><br /></div> <div> </div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson<br /></em></div> <div><em></em><br /></div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/530228" target="_blank">Exploring the Boundaries of Patent Commercialization Models via Litigation</a></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs den 3 juni 2022 kl 13.15, <a href="https://research.chalmers.se/publication/530228" target="_blank">länk via avhandlingens sida</a></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="https://www.ip-research.org/scholars/thomas-ewing-2/" target="_blank">Thomas Ewing<br /></a></div> <div> </div> <div><br /><a href="https://www.ip-research.org/scholars/thomas-ewing-2/" target="_blank"></a></div> <div> </div>Mon, 30 May 2022 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fortsatt-partnerskap-for-livscykelperspektivet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fortsatt-partnerskap-for-livscykelperspektivet.aspxFortsatt partnerskap för livscykelperspektivet<p><b>​Att arbeta med livscykelperspektivet är av strategisk vikt för allt fler organisationer. Swedish Life Cycle Center vid Chalmers är en unik plattform för samverkan. Centrumet har sedan 1996 fört samman svensk livscykelkompetens och framstående företag, vilket har varit avgörande för att utveckla och ta till sig livscykelperspektivet i det svenska samhället, samt bidragit till viktiga internationella initiativ. Nu inleds nästa etapp.</b></p><div>​– Behovet och efterfrågan av både livscykelinformation och av livscykelkompetens fortsätter att öka. Kraven kommer från kunder, konsumenter och investerare, men vi ser också allt fler legala krav på både nationell nivå och inom EU. Även företag som vill skapa sig fördelar på marknaden och attrahera arbetskraft tillämpar och kommunicerar livscykelperspektivet, säger Sara Palander, föreståndare för Swedish Life Cycle Center vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Med 25 års samarbete inom livscykelområdet fortsätter Swedish Life Cycle Center sin verksamhet och en verksamhetsplan på tre nya år och flera nya samarbeten mellan akademi, forskningsinstitut, industri och myndigheter har tagits fram. Den 1 januari 2022 gick centrumet in i etapp 10 av samarbets- och kompetensbyggande aktiviteter, med över 500 yrkesverksamma i sitt partnernätverk. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Några av de områden som kommer att hanteras under den kommande verksamhetsperioden är: cirkulär ekonomi, klimatneutralitet, Environmental Footprint (ett initiativ från EU-kommissionen), hantering av livscykeldata, samt biologisk mångfald. Nytt för denna period är att centrumet tillsatt en vetenskaplig ledare för att höja den vetenskaplig kvalitén ytterligare.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det är otroligt viktigt med en helhetssyn när man arbetar med hållbarhet. Livscykelperspektivet är därför avgörande för att nå våra hållbarhetsmål som samhälle, organisation och företag, säger Lars Mårtensson, ordförande i Swedish Life Cycle Centers styrelse och miljö- och innovationschef på Volvo Trucks.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Swedish Life Cycle Center spelar en viktig roll för alla aktörer inom centrumet för att bygga nätverk, kompetens och påverka utvecklingen framåt. Hur ett partnerskap utformas är upp till partnern. Vissa partners värdesätter den direkta kontakten till nätverket och forskningen. Andra är engagerade i expertgrupper som går i linje med deras organisations agenda. Och vissa organisationer menar att centrumet har varit och är en nyckel i deras kontinuerliga arbete med livscykelrelaterade frågor.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Ett exempel på ett partnersamarbete är projektet ”Innovationskluster för livscykelperspektivet” som finansieras av Energimyndigheten och centrumpartners. Tack vare detta projekt finns en större möjlighet att sprida kunskap om livscykelperspektivet till en bredare målgrupp. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Tillsammans med våra nytillkomna partners har vi möjligheten att förstärka samverkan och utbytet och arbeta för vår vision: Credible and applied life cycle thinking globally.  </div> <div> ”Partnership is the new leadership” och utifrån det så ser jag fram emot att lära, inspireras och utforska hur vi tillsammans kan utveckla och utvecklas inom bland annat cirkularitet och klimatneutralitet, säger Lars Mårtensson.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Swedish Life Cycle Center</h3> <div>Swedish Life Cycle Center grundades 1996 vid Chalmers tekniska högskola och är ett kompetenscentrum och samverkansplattform för akademi, forskningsinstitut, industri och myndigheter. Det främjar kompetensuppbyggnad och kunskapsutbyte för att utveckla och tillämpa livscykelområdet. Med sin multidisciplinära metodik och samarbete mellan forskare, praktiker och beslutsfattare är centret en erkänd aktör inom området.</div> <div> </div> <div><br />Centrets vision är ”trovärdigt och tillämpat livscykeltänkande globalt” och uppdraget är att verka för att livscykelperspektivet integreras i processer och beslutsfattande inom industri, policy och andra delar av samhället. Det är ett partnerdrivet samarbete, där partnerna sätter agendan och genomför alla aktiviteter. Idag består centret av ett nätverk på runt 500 personer involverade i forskningsprojekt, arbetsgrupper (för lärande) och expertgrupper (för påverkan och inflytande), utbildning (yrkesverksamma och högre utbildning) och i nätverkande och kommunikationsaktiviteter (interna konferenser, webbseminarier etc.).</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <strong>Partners 2022</strong></div> <div>AB Volvo, CEVT, Chalmers tekniska högskola (värd för centrumet), Electrolux, Essity, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH Kungliga Tekniska Högskolan, Naturvårdsverket, Polestar Performance, RISE Research Institutes of Sweden, Scania, SKF, SLU Sveriges Lantbruksuniversitet, Vattenfall, Volvo Personvagnar</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Läs mer på <a href="https://www.lifecyclecenter.se/" target="_blank">www.lifecyclecenter.se </a><br /></div> <div> </div> <div> </div>Mon, 28 Mar 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ekosystem-viktiga-for-att-driva-innovation-i-den-digitala-ekonomin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ekosystem-viktiga-for-att-driva-innovation-i-den-digitala-ekonomin.aspx"Ekosystem" viktiga för att driva innovation i den digitala ekonomin<p><b>​I dagens digitala ekonomi försvinner gränserna mellan det fysiska och digitala, och innovation är inte längre en företags- eller branschspecifik verksamhet. Framtiden för industriell produktion innebär därför att utnyttja digital teknik och utnyttja data för att främja kontinuerlig innovation och skapa komplementaritet, alltså tillgångar som är produktiva när de används tillsammans. I detta sammanhang har begreppet ekosystem blivit en kraftfull parallell för att förklara gemensamt värdeskapande där aktörer från flera branscher, inklusive konkurrenter, samskapar värde. Det finns dock en lucka i den vetenskapliga förståelsen av processen för ekosystems framväxt. Gouthanan Pushpananthans doktorsavhandling underlättar förståelsen av uppkomsten av ett ekosystem genom att studera aktiviteterna hos ett etablerat företag under en diskontinuerlig teknisk förändring, så kallad DTC.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning? </h3> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Stora framsteg inom Internet of Things (IoT)-tekniker gör att värdeskapande processer inte bara är företags- och branschspecifika. Idag blir värdeskapandet mycket större än ett enskilt företag eller till och med en bransch. Flera forskare beskriver värdeskapande och infångande av värdet i ett ekosystem, men få utforskar processen för ekosystems framväxt. Ekosystemforskare förklarar inte heller de förmågor som behövs för att iscensätta värdeskapande i ett framväxande ekosystem. Forskningen inom ekosystem förstår betydelsen av en nyckelposition i ekosystemen. Det är dock oklart hur ett företag som är nyckelaktör arrangerar aktiviteter i ett framväxande ekosystem. Min avhandling utforskar framväxten av ett ekosystem, under en period av DTC, genom att studera utvecklingen av en ny teknologiplattform av en etablerad biltillverkare.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta? </h3> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Den befintliga forskningen erkänner att modularisering (dvs att bryta ner en komplex produkt eller ett system i oberoende moduler) och icke-generiska komplementariteter (dvs tillgångar som kompletterar varandra på ett begränsat sätt) är viktiga fundament för ett ekosystem. Till exempel förvandlade Nespresso den generiska komplementariteten mellan kaffe- och kaffemaskiner och förvandlade den till en &quot;icke-generisk komplementaritet&quot; genom att designa kapslar och specialiserade maskiner för kapslarna. Således kan företag som utvecklar modulära produkter med icke-generiska komplement skapa ekosystem.<br /><br /></div> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Men inte alla modulära produkter (eller plattformar) utvecklas till framgångsrika ekosystem. Vidare är etablerade företag i traditionella industrier vana vid att verka i linjära värdekedjor, med hierarkisk organiserande logik. Med framsteg inom informations- och kommunikationsteknik, IKT, går den organiserande logiken bort från integrerad arkitektur, med en-till-en-koppling mellan komponenter, mot modulär arkitektur med standardiserade gränssnitt. Min avhandling bidrar till den vetenskapliga diskursen om innovationsekosystem genom att förklara övergången av ett etablerat företags interna plattform till en &quot;extern&quot; modulär plattform. Den resulterande modulariseringen belyser en viktig distinktion mellan modularitet som den förstås i den traditionella produktutvecklingslitteraturen och modularitet som behövs för framväxten av ett ekosystem.</div> <div><br /><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Genom att studera olika aktiviteter, utförda av ett etablerat företag under en DTC, beskriver avhandlingen processen för ekosystems framväxt. Vidare presenterar avhandlingen konceptet med ”layered modularity”, alltså modularitet i lager, som en mekanism för att stödja utvecklingen av digital teknik för industriella produkter. Den visar också hur layered modularity underlättar generativitet, vilket innebär att värde kontinuerligt skapas genom oväntade kombinationer och oförutsägbara innovationer. Vidare ger avhandlingen bidrag förknippade med de förmågor som behövs för att iscensätta ett innovationsekosystem.</div> <div><br /><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Forskningen utformades som en etnografisk djupgående fallstudie av Volvo Car Group, en etablerad aktör inom fordonsindustrin. Avhandlingen fokuserar särskilt på utvecklingen av teknologi inom autonom körning, som är en diskontinuerlig teknisk förändring för fordonsbranschen.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div>– Avhandlingen ger tre huvudsakliga bidrag till litteraturen om innovationsekosystem: (1) den beskriver ”layered modularity” som en designmekanism som underlättar gemensamt värdeskapande som leder till uppkomsten av ett innovationsekosystem, (2) den visar hur utvecklandet av fysiska produkter (t.ex. som enheter eller hårdvaruplattformar) och digitala system (som IoT-teknik eller mjukvara) i distinkta lager möjliggör sammanflätning av motstridande innovationsaktiviteter och utvecklingsmetoder, (3) den skiljer mellan tre distinkta aktiviteter – samarbete, samordning och konkurrens – som etablerade företag behöver att klara sig för att bli en nyckelaktör och organisera ekosystemet.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Resultaten som presenteras i denna avhandling har betydande konsekvenser för tillverkningsföretag som vill utnyttja en DTC för att skapa nya ekosystem. Resultaten i min avhandling kommer att vara användbara för chefer och ledningspersoner i branscher som står inför ett DTC, för att bättre organisera innovationsaktiviteter i ett ekosystem. Konceptet med ”layered modularity” kan hjälpa tillverkningsföretag att integrera mjukvara och digital teknik med sina produktplattformar och därigenom sammanfläta en rad innovationsbanor. Min avhandling tar också upp hur tillverkningsföretag kan balansera mellan samarbete och konkurrens mellan heterogena aktörer i ett innovationsekosystem.<br /></div> <div><br /></div> <div><em><br />Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/528786" target="_blank">Becoming a keystone: How incumbents can leverage technological change to create ecosystems<br /><br /></a> </div> Disputationen genomförs den 22 mars 2022 kl 13:15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/528786" target="_blank">avhandlingens sida</a><br /><br /> <div>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/gouthanan-pushpananthan.aspx">Gouthanan Pushpananthan</a></div> <div> </div>Thu, 17 Mar 2022 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Omstallningen-gar-fortfarande-for-langsamt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Omstallningen-gar-fortfarande-for-langsamt.aspx”Omställningen går fortfarande för långsamt”<p><b>Omställningen har styrfart men nu behövs acceleration. Det konstaterar Klimatpolitiska rådet i sin nya rapport om Sveriges klimatpolitik. ”Det politiska systemet måste upprätthålla en strategisk blick och inte fastna i kortsiktig brandkårsutryckning” menar professor Björn Sandén vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers, som är ledamot i rådet.</b></p>Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045. I rapporten för 2022 som släpptes den 16 mars visar rådet att det finns vägar till netto noll – och alla kräver insatser inom fyra nyckelområden: effektivisering, elektrifiering, biomassa och kolsänkor.<br /><div><br /></div> <div>Staten behöver: </div> <ul><li>Följa klimatlagens intention och låta den få genomslag i den samlade politiken och inte bara se den som en smal miljöfråga.</li> <li>Utnyttja hela myndighetsapparaten på ett tydligt, strategiskt och koordinerat sätt.</li> <li>Underlätta investeringar</li> <li>Satsa på utbildning</li> <li>Agera aktivt inom EU</li></ul> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/Björn-Sandén-2012_170x220.jpg" alt="Björn Sandén" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid avdelningen för Miljösystemanalys på Chalmers har varit ledamot i rådet sedan juli 2021. <em><br /><br />Björn, hur ser du på rådets möjligheter till påverkan det här arbetet?</em> <div>– Mycket står och väger i världen och alla röster behövs i samtalet. Det finns mycket momentum i klimatomställningen. Samtidigt väcker omställningen motreaktioner. Och många stora frågor pockar samtidigt på uppmärksamhet – både pandemin och krig i Europa. I år är det val och det är avgörande att det politiska systemet förmår upprätthålla en strategisk blick och inte fastna i kortsiktig brandkårsutryckning. I det arbetet hoppas och tror jag att rådet har en viktig roll att spela.</div> <div><br /></div> <div>I årets rapport har också Vilhelm Verendel, forskningsingenjör vid Chalmers E-commons och Institutionen för fysik deltagit med en analys av hur klimatet omnämns i regleringsbreven till myndigheterna. <br /></div> <br /><br /><div><a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/sveriges-vag-till-nollutslapp/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs hela rapporten här <br /></a></div> <div><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Bjorn-Sanden-ny-ledamot-i-Klimatpolitiska-radet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Björn Sandéns roll i rådet</a><br /></div> <br /><br />Wed, 16 Mar 2022 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Tillverkarens-planeringsguide-for-att-balansera-efterfragan-och-utbud.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Tillverkarens-planeringsguide-for-att-balansera-efterfragan-och-utbud.aspxTillverkarens planeringsguide för att balansera efterfrågan och utbud<p><b>​Att matcha kundernas efterfrågan med utbudskapaciteten är avgörande för en högpresterande tillverkningsverksamhet. I sin doktorsavhandling belyser Hafez Shurrab taktisk planering och de utmaningar som man stöter på i komplexa tillverkningsmiljöer i strävan efter balansering mellan utbud och efterfrågan.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div>– Att misslyckas med att balansera efterfrågan och utbud i tillverkningsprocesser medför upprepade svängningar mellan över- och underkapacitet och därmed betydande ekonomiska förluster. Detta gäller både för verksamheter inom ”engineer-to-order” (ETO, för produkter som kräver mycket anpassat ingenjörsarbete, såsom fartyg, kranar eller industrianläggningar) och ”configure-to-order” (CTO, för produkter som består av otaliga kombinationer av standardsystem, -delsystem och -komponenter, såsom bilar eller elektroniska enheter). Anledningen är det konstanta trycket av betydande komplexitet: till exempel volatilitet, osäkerhet och tvetydighet. Tillverkare svarar på sådan komplexitet genom att använda planeringsprocesser som adresserar verksamhetens behov och risker på olika medellång sikt, från 3 månader till 3 år.</div> <div> </div> <div>– Eftersom vikten av beslutsfattande ökar exponentiellt när horisonten krymper, kräver förståelsen av samspelet mellan komplexitet och balansering mellan efterfrågan och utbud utökade resultat som rapporterats i litteraturen om &quot;Supply Chain Planning and Control&quot;. Därför tar min avhandling upp komplexitetens inverkan på planering av balansering mellan efterfrågan och utbud på medellång sikt på tre horisonter: det strategiskt-taktiska gränssnittet, den taktiska nivån och det taktiskt-operativa gränssnittet.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div>– För att utforska komplexitetens inverkan på balansering av efterfrågan och utbud i planeringsprocesser bygger avhandlingen på fem studier, varav de två första handlade om kundorderuppfyllelse i ETO-verksamhet. Medan första studien undersökte relevanta beslut på taktisk nivå, planeringsaktiviteter och deras gränssnitt med komplexiteten som påverkar balansering av efterfrågan och utbud vid det strategiska–taktiska gränssnittet, så avslöjade andra studien de tvärfunktionella integrationsmekanismerna som påverkar dessa beslut och aktiviteter och deras inverkan på komplexiteten. Därefter undersökte den tredje studien områden av osäkerhet, informationsbehandlingsbehov (IPN) och informationsbehandlingsmekanismer (IPM:er) inom säljs- och verksamhetsplanering i ETO-verksamhet. Som kontrast så behandlade de följande studierna materialleveransscheman (MDS) i CTO-verksamhet; den fjärde studien identifierade komplexitetsinteraktioner som orsakar MDS-instabilitet vid det taktiska-operativa gränssnittet och den sista studien förklarade kvantitativt hur flera faktorer påverkar MDS-instabilitet.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div>– Avhandlingen bidrar till teori och praktik genom att utöka kunskapen om sambanden mellan komplexitet och balansering mellan efterfrågan och utbud inom en medellång sikt. Dess teoretiska bidrag, för att bygga vidare på och stödja den begränsade kunskapen om taktisk planering i komplexa tillverkningsoperationer, består av en detaljerad planeringsram på taktisk nivå, IPN som genereras av osäkerhet, orsakande och modererande faktorer för MDS-instabilitet och balanserande (komplexitetsreducerande och komplexitetsabsorberande) strategier, tvärfunktionella integrerande mekanismer, IPM:er och dimensioner av planeringsprocessens kvalitet.</div> <div> </div> <div>– Samtidigt består dess praktiska bidrag av kortfattade men holistiska beskrivningar av sambanden mellan komplexitet i sammanhang och balansering av efterfrågan och utbud. Tillverkare kan lätt dra nytta av dessa beskrivningar för att utveckla och implementera kontextanpassade planeringsprocesser på taktisk nivå som möjliggör smidigt, informerat och effektivt beslutsfattande.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Jag hoppas att mina resultat leder till ökat forsknings- och industriintresse för att utveckla taktisk planering och relaterade verktyg på ett mer integrerat sätt, så att beslutsfattare på olika nivåer möter färre osäkerheter kring resursbeläggning och högre flexibilitet för problemlösning. Sådana förhållanden underlättar bättre användning av resurser och mer effektiva investeringar. Exempel på förväntade investeringar kan vara initiativ för att förbättra skalbarheten av kapacitet nedströms och flexibilitet i leveranskedjans orderuppfyllelse uppströms, och initiativ för att utveckla prediktiva maskininlärningsmodeller för att identifiera och hantera efterfråge- och utbudsrelaterade osäkerheter.</div> <div><br /><br /></div> <div><span><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em></span><br /></div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/en/publication/?id=528710" target="_blank">Balancing Demand and Supply in Complex Manufacturing Operations: Tactical-Level Planning Processes</a></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs den 21 mars 2022 kl 13:15, se länk på <a href="https://research.chalmers.se/en/publication/?id=528710" target="_blank">avhandlingens sida</a></div> <div><br />Mer om <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/hafez.aspx">Hafez Shurrab</a></div> <div> <br /></div>Tue, 08 Mar 2022 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Entreprenorskapsforskare-blir-hedersdoktor-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Entreprenorskapsforskare-blir-hedersdoktor-2022.aspxEntreprenörskapsforskare blir hedersdoktor 2022<p><b>​​På Chalmers är entreprenörskap och entreprenöriellt tänkande en viktig del av allt vi gör. Nu hedras professor Saras D Sarasvathy för sitt enastående bidrag till vår förståelse för hur entreprenörer hanterar osäkerhet, något som haft stor påverkan på utbildning inom innovation och entreprenörskap.</b></p>​<span style="background-color:initial">Saras D Sarasvathy innehar Paul M. Hammakers professur  i företagsekonomi vid Darden School of Business på University of Virginia. Hon är även professor vid Indian Institute of Management, Bangalore, och vid Nankai University i Tianjin, Kina. </span><div><br /></div> <div>Saras D Sarasvathy promoveras till hedersdoktor på Chalmers 2022 för sina banbrytande bidrag till entreprenörskapsforskningen. Hennes studier av hur expertentreprenörer tänker, tar beslut och interagerar under skapandet av nya organisationer och marknader har påverkat den akademiska förståelsen av dessa processer i grunden och dessutom fått stort praktiskt genomslag. Hennes teorier påverkar till exempel entreprenörskapsundervisning genom att beskriva en slags handlingsrationalitet trots stor osäkerhet, där både mål och medel gradvis växer fram i samspel med aktörer som engagerar sig i processen.</div> <div><br /></div> <div>Saras D Sarasvathys principer utgör en viktig grund för flera Chalmersutbildningar, exempelvis på masterprogram som <em>Management and Economics of Innovation</em> och <em>Entrepreneurship and Business Design</em>. Hennes förhållningssätt till att hantera entreprenöriell osäkerhet har även påverkat genomförande av Chalmers Tracksprogram. Hon har under många år samarbetat med forskare på Chalmers och var Chalmers jubileumsprofessor 2015. </div> Tue, 15 Feb 2022 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Storskalig-batteriproduktion-ger-avsevart-mindre-koldioxidutslapp.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Storskalig-batteriproduktion-ger-avsevart-mindre-koldioxidutslapp.aspxStorskalig batteriproduktion ger avsevärt mindre koldioxidutsläpp<p><b>​En vanlig kritik mot produktionen av elfordon är de höga koldioxidutsläppen från batteritillverkningen. Ny forskning från Chalmers visar att när produktionen skalas upp genom enorma &quot;gigafabriker&quot; så sjunker miljöpåverkan rejält, jämfört med småskalig produktion. När energin som används för att driva fabrikerna dessutom kommer från gröna källor blir utsläppen bara omkring en fjärdedel, jämfört med vad som presenterades för ett par år sedan.</b></p><div>Den största miljöpåverkan vid tillverkning av elfordon kommer vanligtvis vid tillverkningen av batterier. Under det senaste decenniet har omfattande forskning ägnats åt att analysera processerna kring batteriproduktion, för att hitta de delar som ger störst påverkan. Men underlaget för analyserna har ofta hämtats från småskaliga produktionsanläggningar eller pilotprojekt.<br /><br /><span><span><span></span></span></span><span><span><span><span><span><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/mudit_chordia_170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Mudit Chordia" style="margin:15px;width:150px;height:194px" /></span></span></span></span></span>– Den globala batteriproduktionskapaciteten skalas nu upp massivt. <span><span></span></span>Det är <span></span>produktionsanläggningar i gigawattnivå som tas i drift och byggs, och det finns inte mycket forskning eller data som undersöker hur detta kommer att påverka utsläppen. Det publiceras fortfarande en hel del forskning som bygger på äldre datakällor – som till största delen härrör från småskalig batteriproduktion. Det här snedvrider förståelsen för miljöpåverkan, berättar Mudit Chordia som är doktorand vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers tekniska högskola och huvudförfattare till den nya studien.<br /><br /></div> <div>För att komma till rätta med det här så använde forskarna livscykelanalys för att göra om en ofta citerad studie kring småskalig produktion, och kombinerade den med uppdaterade data som var mer representativa för de mest moderna och kommande produktionsanläggningarna.<br /><br /></div> <div>– Våra resultat visar hur en uppskalning av batteriproduktionen till gigawatt-nivån ger betydande minskningar av energianvändningen per producerad kilowattimme av batterilagringskapacitet – upp till 58%. Effektivitetsvinsterna med storskalig produktion är betydande, säger Mudit Chordia.<br /><br /></div> <div>När man justerar för olika scenarier relaterade till energiförsörjningen i sådana fabriker, så visar det sig att även i det mest kolintensiva fallet (baserat på Sydkorea) så kommer forskarna fram till att det blir en utsläppsminskning på nästan 45 %. Om energin dessutom i stället kommer från rena källor så minskade utsläppen med <em>ytterligare</em> 55 %. Om regioner med låga koldioxidutsläpp – som norra Sverige, där byggandet av Europas största batterifabrik just nu pågår – väljs för utbyggnaden av batteriproduktion i giga-skala, så är förutsättningarna mycket goda för att tillverka batterier med minsta möjliga miljöpåverkan.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">En utmaning att få tillgång till data</h3> <div>En annan viktig poäng från studien är att vid storskalig produktion flyttas en större andel av miljöeffekterna längre upp i leverantörskedjan, till utvinnings- och bearbetningsfaserna av råmaterialet. En utmaning för forskarna var att få tillgång till relevant data för att kunna modellera alla processerna och noggrant analysera miljöpåverkan.<br /><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/AndersNordelof_170x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Anders Nordelöf" style="margin:15px 5px;width:150px;height:194px" /><br />– Under arbetet upptäckte vi att de databasdata för livscykelanalys som ofta används för vissa råmaterial både saknar den omfattning och precision som krävs för att modellera den höga materialkvalitet som behövs vid batteriproduktion. Försörjningskedjorna för tillverkningen ses ofta som affärshemligheter vilket gör det mycket svårt att samla data och göra en fullständig analys som täcker in alla typer av aktörer, förklarar Anders Nordelöf, forskare vid Chalmers och medförfattare till studien.<br /><br />– För att ytterligare minska miljöpåverkan från batteriproduktion måste tillverkarna och hela batteriindustrin göra en fokuserad insats på att anskaffa råvaror från leverantörer med låga koldioxidutsläpp från mineralutvinningen. Men i en så konkurrensutsatt bransch kommer detta att förbli en utmaning för många aktörer. <br /><br /><br /></div> <div><em>Text: Daniel Karlsson, Joshua Worth</em><br /><em>Foto: Chalmers samt via Northvolt<br /></em><br /> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om studien: </h3> <div>Den vetenskapliga studien, <a href="https://doi.org/10.1007/s11367-021-01976-0" target="_blank">Environmental life cycle implications of upscaling lithium-ion battery production</a> av Chalmersforskarna Mudit Chordia och Anders Nordelöf tillsammans med Linda Ager-Wick Ellingsen vid Norsk institutt for naturforskning, publicerades i tidskriften The International Journal of Life Cycle Assessment, 2021.</div> <div> </div> <em> </em><h3 class="chalmersElement-H3">Kontaktuppgifter: </h3> <div><strong>Mudit Chordia</strong></div> <div>Doktorand, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola</div> <div><a href="mailto:mudit@chalmers.se">mudit@chalmers.se</a></div> <div>031-772 6313</div> <div> </div> <div><strong>Anders Nordelöf</strong></div> <div>Forskare, Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola</div> <div><a href="mailto:anders.nordelof@chalmers.se">anders.nordelof@chalmers.se </a></div> <div>031-772 8611</div> <div> </div>Tue, 08 Feb 2022 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Chefer-inom-varden-och-ingenjorsstudenter-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Chefer-inom-varden-och-ingenjorsstudenter-.aspxVårdchefer och ingenjörsstudenter antar vårdens utmaningar<p><b>​Nu får chefer inom vården i Västra Götalandsregionen och ingenjörsstudenter på Chalmers möjlighet att gemensamt hitta lösningar på faktiska utmaningar i sjukvården. Genom att integrera kursinslag från två befintliga utbildningar ges möjlighet till värdefullt kunskapsutbyte mellan yrkesverksamma och studenter, som i nästa steg kan komma patienterna till nytta. </b></p><div><span style="background-color:initial">Det nya samverkansprojektet innebär en integration av Chalmers uppdragsutbildning i kvalitetsdriven utveckling för chefer och utvecklingsansvariga inom hälso- och sjukvård och ett kursinslag i Chalmers masterutbildning med inriktning på kvalitets- och verksamhetsutveckling.<br /></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Samverkan med tydlig verksamhetskoppling</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br />Syftet med projektet, som sträcker sig till mars år 2024, är att väva samman pågående utvecklingsarbete inom Västra Götalandsregionen med Chalmers utbildningsinsatser. Projektet blir möjligt efter att ett gemensamt projektförslag från Chalmers och Västra Götalandsregionen har tilldelats forskningsmedel från den svenska innovationsmyndigheten Vinnova inom området utbildningssamverkan och arbetsintegrerat lärande. </span><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Jan_Kilhamn_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />– Vi ser oerhört positivt på den här typen av projekt med tydlig verksamhetskoppling. Här är Chalmers, med sitt pragmatiska och lösningsorienterade arbetssätt, en mycket viktig partner till oss. Vi har en gemensam historia av utbildningsinsatser för våra verksamhetsutvecklare och chefer och en samsyn kring vad som behöver utvecklas, säger Jan Kilhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.</div> <div><br />Utbildningen kommer att bedrivas vid institutionen för Teknikens Ekonomi och Organisation och Centre for Healthcare Improvement (CHI), som är en centrumbildning vid Chalmers med forskning och utbildning inom förbättring, innovation och transformation av hälso- och sjukvård. Här finns expertis inom exempelvis kvalitetsutveckling, logistik, produktionsplanering, innovation och organisatoriskt lärande. </div> <div>CHI erbjuder utbildning för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, för studenter på Chalmers mastersprogram samt forskarutbildning. Sedan 2004 har CHI bedrivit en rad utbildningar för ledare och utvecklingsansvariga inom hälso- och sjukvård.</div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ida_Gremyr_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling och tillika programansvarig för mastersprogrammet i kvalitets- och verksamhetsutveckling, kommer att leda projektet.</div> <div><br /></div> <div>– Projektet har som mål att skapa en långsiktig plattform för samverkan inom utvecklings- och förbättringsarbete mellan Västra Götalandsregionen och Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Vi har tillsammans arbetat framgångsrikt med utbildningsinsatser inom livslångt lärande i många år men nu får vi möjlighet att vidareutveckla det ytterligare. Vi planerar också att göra det skalbart så att andra kan hämta inspiration från oss och vårt samarbete, säger Ida Gremyr.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><br /></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Problemlösning av vårdens utmaningar</span></h3></div> <div>Cheferna i hälso- och sjukvården kommer att få presentera faktiska utmaningar från sina verksamheter och tillsammans med ingenjörsstudenterna arbeta för att hitta lösningar på problemställningarna. Undervisningen kommer bland annat att bedrivas i case-format.<br /><span style="background-color:initial"> </span></div> <div>– Vi som arbetsgivare vill erbjuda våra medarbetare en attraktiv miljö. Inte minst, vill vi ge våra yngre medarbetare bästa möjliga förutsättningar att göra en god insats. Då är den här typen av projekt ett väldigt viktigt och handfast verktyg för att introducera förbättringskunskap och för att utveckla verksamheten och individerna parallellt, fortsätter Jan Kilhamn.</div> <div><br /></div> <div>– Genom att stärka kunskapsutbytet och kontakterna mellan Chalmers och Västra Götalandsregionen kan vi både öka studenternas arbetslivsanknytning under utbildningen och engagera de yrkesverksamma i livslångt lärande. Vi vill också öppna upp ögonen för offentlig sektor, och specifikt Västra Götalandsregionen, som en potentiell arbetsgivare för många av våra ingenjörer, säger Ida Gremyr. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Patrik_Alexandersson_230x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Planeringen av den nya utbildningen har redan påbörjats och vår förhoppning är att vi under hösten 2022 ska ha hittat bra sätt skapa integrerade moment för masterskurser och kurser för yrkesverksamma säger Patrik Alexandersson, centrumföreståndare vid Centre for Healthcare Improvement på Chalmers.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Attrahera hjärnkraft till morgondagens sjukvård</h3> <div>Västra Götalandsregionen är en av Sveriges största arbetsgivare med cirka 55 000 medarbetare och ansvarar för hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik och regional utveckling i Västra Götaland.</div> <div><br /></div> <div>– Våra invånare vill inte ha gårdagens sjukvård. De vill ha dagens, och helst morgondagens, hälso- och sjukvård, säger Jan Kilhamn. Därmed handlar den här typen av projekt naturligtvis också om kompetensförsörjning.  Där är den pedagogiska aspekten av livslångt lärande och kontinuerlig förbättring som Chalmers erbjuder viktig för oss att införliva i vår organisation. </div> <div><br /></div> <div>– Dessutom vill vi skapa bästa möjliga förutsättningar för digitala lösningar som underlättar för våra invånare. Där finns ju en klar koppling mellan teknikplattformar och digitala och digifysiska tjänster för patienterna.  Det handlar om att attrahera hjärnkraft som vill arbeta med teknik i sjukvården, avslutar Jan Kilhamn.  </div> <div><br /></div> <div><em>Bildtexter:</em><br /><br /><em>Den övre bilden: Jan Kilhamn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.</em><em> Foto: Carina Fyrberg</em><i>​.</i><br /><br /><em>Den mellersta bilden: </em><em>Ida Gremyr, professor i kvalitetsutveckling och programansvarig för mastersprogrammet i kvalitets- och verksamhetsutveckling på Chalmers. </em><span style="background-color:initial"><em>Foto: Chalmers / CFFC.</em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><em>Den undre bilden: </em><span></span><em>Patrik Alexandersson, centrumföreståndare vid Centre for Healthcare Improvement på Chalmers. </em><span style="background-color:initial"><em>Foto: Chalmers / CFFC.<br /></em></span><span style="background-color:initial"><br />Text: Linda Wallgren Jirvén</span></div> <div>​<br /></div>Mon, 10 Jan 2022 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Ny-vicerektor-för-nyttiggorande-utsedd.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Ny-vicerektor-f%C3%B6r-nyttiggorande-utsedd.aspxNy vicerektor för nyttiggörande utsedd<p><b>Mats Lundqvist, professor i entreprenörskap på Teknikens ekonomi och organisation, blir Chalmers nya vicerektor för nyttiggörande.​ ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Mats Lundqvist är förutom professor även föreståndare för Chalmers entreprenörskola. Från och med 1 februari är han nu ny vicerektor för nyttiggörande, och efterträder därmed Fredrik Hörstedt – men med en något justerad verksamhetsportfölj. Omfattningen är 50 procent och uppdraget är på tre år med möjlighet till förlängning. <img src="/SiteCollectionImages/20220101-20220630/MatsLundqvist_350x220%20px.jpg" alt="Mats Lundqvist" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br /><br /></span><div>– Det känns spännande att ta uppdraget, jag tror vi är öppna för nya steg efter den tid som varit med bland annat pandemin. Långsiktigt så gillar jag visionen att Chalmers vid 200-årsjubileet ska vara ett ledande entreprenöriellt universitet, säger Mats Lundqvist.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Chalmers nyttiggörande redo för nästa steg</h2> <div>Han har jobbat konkret med entreprenörskap och nyttiggörande de senaste 25 åren.</div> <div>– Jag är bekväm med frågorna och de policys som finns runt omkring, men ser fram emot att få lära känna hela Chalmers – möta lärare och forskare på fältet. Jag kommer att vara nyfiken och lära mig mycket av de mötena.</div> <div> Mats Lundqvist menar att Chalmers har byggt en solid grund för sitt nyttiggörande och att man nu är redo för nästa steg.</div> <div>– Det är viktigt att involvera och lyssna på forskare, studenter, styrkeområden och andra som vill engagera sig mer i nyttiggörande. Många på Chalmers har redan kopplingar till nyttiggörande i sin forskning eller utbildning, men skulle kunna utveckla dem.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Upplevs som föregångare</h2> <div>Chalmers rektor och vd Stefan Bengtsson om utnämningen:</div> <div>– Jag är jätteglad att Mats tackat ja till uppdraget som vicerektor. Mats har en lång erfarenhet av att på olika sätt ha arbetat med nyttiggörandefrågor på institutionen och för Chalmers som helhet.</div> <div>Nyttiggörande är en viktig faktor som genomsyrar Chalmers verksamhet.</div> <div>– Det är allt viktigare att våra forskningsresultat och kunskaper får genomslag och bidrar i samhället, och samverkan med näringsliv och samhälle är en viktig del i vårt arbete. Betydelsen ökar över tid, Chalmers upplevs av många som en föregångare och vi har ambitionen att det fortsatt ska vara så, säger Stefan Bengtsson.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Erik Krång</div> <div><strong>Bild:</strong> Johan Bodell</div> ​​Fri, 07 Jan 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/GoCo-Active.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/GoCo-Active.aspxGoCo Active – samverkan för framtidens hälsa<p><b>​​Chalmers, Göteborgs universitet och den tidigare ishockeystjärnan Henrik Lundqvist är några av de parter som står bakom den nya satsningen på idrottsforskning och framtidens hälsa – GoCo Active.</b></p><div>Satsningen görs med GoCo Health Innovation City vid AstraZeneca i Mölndal som bas. Ett life sciencekluster under tillväxt där näringslivet och akademin redan arbetar nära varandra. Med GoCo Active etableras en samverkansplattform som ska bidra med forskningsbaserad kunskap, både för att stärka hälsan hos allmänheten och för ge elitidrottare bästa möjliga förutsättningar.<br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Stefan%20Bengtsson_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– GoCo Active skapar en arena för samarbeten och möten mellan forskare, studenter, idrottare och allmänheten, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers tekniska högskola. <br /><br /></div> <div>– Som riksidrottsuniversitet och med forskning i skärningspunkten mellan hälsa och teknik ligger Chalmers verksamhet väl i linje med vad vi vill göra inom projektet. Att få bidra till förbättrad hälsa och en utveckling inom det området känns både viktigt och roligt.  <br />  </div> <div>GoCo Active ska fungera som mötesplats. Konkret innebär detta att det uppförs en ny byggnad i direkt anslutning till GoCo:s övriga satsning i Mölndal. Det ska också skapas en digital plattform.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Martin_Fagerstrom_Henrik_Lundqvist_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​– ​Vi behöver möta hälsofrågorna i samhället med ny teknik, innovativa lösningar och ny kunskap säger Martin Fagerström, biträdande professor och verksam inom Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.<br /><br /></div> <div>– Morgondagens hälsovård utvecklas just nu och det sker i skärningspunkten mellan forskare, praktiker i vården, näringslivet och individer i behov av vård. Den forskningen är en viktig del av Chalmers bidrag i det här samarbetet.<br /><br /></div> <div>Förutom Chalmers, Göteborgs Universitet och Henrik Lundkvist står Next step group, Vectura Fastigheter​, Balder och Astrazeneca bakom satsningen.<br /><br /><em>Bildtexter: </em><br /><br /><em>På den övre bilden: Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers. Foto: </em><i><span></span>Anna-Lena Lundqvist​.</i><br /><br /><em>På den undre bilden: Martin Fagerström, </em><span style="background-color:initial"><em>biträdande professor och vice styrkeområdesledare inom Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik, </em></span><span style="background-color:initial"><em>och Henrik Lundqvist. </em></span><span style="background-color:initial"><em>Foto: ​GoCo Health Innovation City.</em></span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 22 Dec 2021 18:00:00 +0100