Nyheter: Teknikens ekonomi och organisationhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 06 Dec 2021 17:50:49 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Realtidsinformation-for-effektivare-transporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Realtidsinformation-for-effektivare-transporter.aspxRealtidsinformation for effektivare transporter<p><b>​Hur kan realtidsinformation minimera påverkan från störningar i intermodala transporter – och på så vis uppnå en hög effektivitet i transporterna? Det är ämnet för Per Wides doktorsavhandling, där störningarna som sätts i fokus är operationella. Dessa har mindre påverkan på transporterna men de sker oftare, som till exempel trafikstörningar i form av köer.</b></p><span><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning? </h3></span><span> <div>– Det finns utmaningar med att minska de extra kostnader som uppstår på grund av störningar i intermodala transporter, alltså transporter som använder flera olika transportsätt. Samtidigt finns det utmaning kring hur mycket användandet av information från informationssystem, som kan erbjuda realtidsinformation för hanteringen av störningarna, påverkar dessa extra kostnader. Höga kostnader och dålig flexibilitet i intermodala transporter påverkar också i vilken utsträckning dessa transporter används, vilket gör det svårt att konkurrera med vägbaserade transporter.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div>– För att minimera effekterna av störningarna och på så vis minska extra kostnader på de intermodala transporterna har jag i min forskning undersökt realtidsinformation kring hur en störning upptäcks och dess påverkan på transporterna, som leder fram till ett beslut som ändrar originalplanen i syfte att hantera störningen. Dessutom, för att öka förståelsen kring utmaningen om information och dess påverkan på hanteringen av störningar, jämförs påverkan på transporternas effektivitet när olika realtidsinformation finns tillgängligt.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div>– Resultaten visar på hur realtidsinformationen skapar nya möjligheter men också krav på hanteringen av störningar. Till exempel kan realtidsinformation stödja en hantering av störningar innan påverkan skett och på så sätt minimera störningarna på transporterna. På så vis kan realtidsinformation undvika reaktiv hantering av störningar, där påverkan på transporterna redan skett och hanteringen kopplas till högre kostnader. Avhandlingen visar också på resultat kring hur koordineringen mellan aktörer påverkar tillgängligheten av realtidsinformationen som kan användas när en störning sker. Dessutom undersöks effekterna av störningar beroende på olika realtidsinformation.  </div> <div> </div> <div>– Realtidsinformation kan ta en aktiv eller passiv roll för hanteringen av störningar i intermodala transporter. Den aktiva rollen för realtidsinformation är i behov av förståelsen kring realtidsinformation och hur aktörerna är involverade i transporternas koordinering.    </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Jag hoppas min forskning kan bidra till ökad förståelse kring vikten av realtidsinformation för hanteringen av störningar, som kan leda till mindre påverkan från störningar och effektivare intermodala transporter. Förhoppningsvis kan forskningen leda till en process-syn på hur störningar hanteras med stöd av realtidsinformation. Transportchefer och planerare kan skapa förståelse för hur deras hantering av störningar av transport kan förändras för att undvika hanteringar efter påverkan av störningen har skett, som är kopplade till höga extra kostnader jämfört med den planerade transporten. Förhoppningsvis kan en hög effektivitet i intermodala transporter skapa bättre förutsättningar för en övergång från vägtransporter. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/526974" target="_blank">“Real-time information for disruption management in intermodal freight transport”</a></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs den 10 december 2021 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/526974">avhandlingens sida</a></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/per-wide.aspx">Per Wide<br /></a></div> <div> </div> <div><span style="display:inline-block"><br /></span></div></span>Tue, 07 Dec 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forstaelse-for-variation-ny-nationell-utbildningsmojlighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forstaelse-for-variation-ny-nationell-utbildningsmojlighet.aspxFörståelse för variation – ny nationell utbildningsmöjlighet<p><b>Behovet av att använda verksamhetsdata på ett sätt som driver förbättring växer kontinuerlig – i takt med nya digitala lösningar och med ökad förbättringskunskap i verksamheterna. För att ytterligare accelerera denna utveckling bjuder Chalmers/CHI in till en ny utbildning för individer som ska se till att data blir tillgänglig och användbar för just praktisk och lokal förbättring. </b></p>​<span><a href="/sv/centrum/chi/utbildning/utbildning-for-yrkesverksamma/Documents/CHI_Faktadriven_Verksamhetsutv.pdf" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Läs mer om kursen Faktadriven verksamhetsutveckling i sjukvård </a><br /><a href="https://ui.ungpd.com/Events/cc1c1d4e-78a3-4aac-b635-bfe8fda8734b" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig här</a><br /><br />Frågor? Välkommen att kontakta <a href="mailto:patrik.alexandersson@chalmers.se">patrik.alexandersson@chalmers.se</a> </span>Mon, 29 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-forandras-den-kommunala-fastighetsforvaltningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-forandras-den-kommunala-fastighetsforvaltningen.aspxSå förändras den kommunala fastighetsförvaltningen<p><b>​Många kommunala byggnader är i dåligt skick. Samtidigt ökar befolkningen och det finns behov av nya och ändamålsriktiga lokaler såsom skolor och boenden. Hur skall man organisera sig för att både ta hand om det befintliga beståndet och planera på ett hållbart sätt inför framtiden? Ingrid Svenssons doktorsavhandling fokuserar på införandet av strategiska praktiker hos kommunala fastighetsförvaltare och utvecklingen av strategisk kommunal fastighetsförvaltning.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div> </div> <div>– Trots vikten av god förvaltning av offentliga fastigheter har underhållet av dessa varit nedprioriterat i flera år, vilket skapat behov av omfattande renoveringsinsatser. På flera håll i landet pågår nu arbete med att förhindra liknande scenarion i framtiden och att samtidigt ta hand om det befintliga beståndet på ett långsiktigt och hållbart sätt, både finansiellt, miljömässigt och socialt. Detta arbete benämns ofta strategisk kommunal fastighetsförvaltning. </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa utmaningen? </h3> <div> </div> <div>– Forskningsprojektet har studerat hur arbetet med att skapa och införa strategisk fastighetsförvaltning i svenska kommuner har gått till. I vår studie har vi fokuserat på vilket arbete som utförs, och av vem, under förändringsprocessen när man går från ett sätt att arbeta och organisera sig till ett annat. Jag har kunnat se att sättet på vilket man uppfattar och tänker sig kommunal fastighetsförvaltning håller på att ändras. Det kan med ett annat ord kallas för en institutionell förändring som innefattar att den allmänna uppfattningen kring vad kommunal fastighetsförvaltning är, och hur den ska utföras, håller på att ändras. Mitt bidrag är att teoretisera denna förändring och att synliggöra vad, hur och varför det uppstår problem i praktiken, trots att alla säger sig vara för strategisk förvaltning. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div> </div> <div>– Studien visar hur kommunala fastighetsförvaltarorganisationer strävar efter att förändra sin organisatoriska position inom kommunen. De önskar en mer central placering för att få större mandat att arbeta mer övergripande och långsiktigt med renovering och underhåll samt också bättre kunna planera för framtida behov. Studien ger exempel på hur detta arbete går till och vilka organisatoriska konsekvenser det får. Exempelvis har fastighetsförvaltare fått utökade mandat från sina egna chefer, vilket andra organisationer i kommunen inte alltid är beredda på. Ett annat exempel är att de behöver arbeta mer på olika nivåer i organisationen än tidigare. <br /><br /></div> <div> </div> <div>– För att strategisk fastighetsförvaltning skall kunna bli verklighet krävs resurser, dels personal men även en förändrad typ av organisering av arbetet. Former för samverkan bör ses över; vilka nya roller behövs? Hur kan dessa bättre integreras i verksamheten så att deras kompetens kommer till nytta på bredden? Hur kan de typer av IT-stöd som nu implementeras på bred front gällande inventering av beståndet användas på bättre sätt? </div> <div> </div> <div><br />– Arbetet med strategisk fastighetsförvaltning bör ses som ett kontinuerligt arbete och inte som ett projekt med en tydlig början och slut. Ofta görs det senare vilket innebär svårigheter att få både nya arbetsuppgifter och roller, till exempel strateger, att få fäste över tid.</div> <div> </div> <div><br />– Strateger är samlingsnamnet på en ny typ av roll som växer fram inom kommunala förvaltarorganisationer. Dessa personer skall vara ansvariga för att skapa en helhet, arbeta över organisatoriska gränser och arbeta strategiskt och långsiktigt. Många upplever att detta blir svårt i praktiken eftersom deras organisatoriska sammanhang inte är förberett för den typen av roll.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div> </div> <div>– Jag hoppas att min forskning skall hjälpa till att belysa att strategisk kommunal fastighetsförvaltning handlar mycket om organisatoriska aspekter och att arbetet med att införa och utveckla strategisk kommunal fastighetsförvaltning är ett komplext och långsiktigt arbete. Jag har sett att mycket arbete utförs men i olika riktningar – och olika typer av arbeten är inte alltid anpassade efter varandra. Jag hoppas att min forskning kan bidra till att förstå var man bör fokusera sina resurser. Det kan till exempel handla om att man arbetar för att utveckla och informera om nya koncept, men sedan inte följer upp hur de implementeras operationellt. I slutändan hoppas jag kunna vara med och bidra till hållbara och ändamålsriktiga lokaler för offentliga verksamheter.<br /><br /></div> <div> </div> <div>– Jag hoppas att min forskning skall bidra till ökad förståelse och kunskap kring det organisatoriska landskapet i vilket kommunal strategisk fastighetsförvaltning utvecklas, och hur enskilda individer upplever det att arbeta med införandet av strategisk kommunal fastighetsförvaltning och hur deras arbetsvardag påverkas. </div> <div> </div> <div> <br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /><br /></div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/526935">&quot;Institutional work across multiple levels: The case of strategic public facilities management in the making&quot;</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs den 26 november 2021 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/526935">avhandlingens sida</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/ingrid-josefsson.aspx">Ingrid Svensson</a></div> <div> </div> <div> </div> Mon, 22 Nov 2021 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Koldioxidutslapp-blir-kemikalier-i-nytt-EU-projekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Koldioxidutslapp-blir-kemikalier-i-nytt-EU-projekt.aspxKoldioxidutsläpp blir kemikalier i nytt EU-projekt<p><b>​Mikroorganismer som &quot;äter&quot; koldioxid och förvandlar den till användbara kemikalier och material – det innebär en dubbel vinst, när koldioxidutsläpp tas omhand och mindre bildas i produktionen. Detta är avsikten med ett nytt europeiskt samarbetsprojekt som omfattar närmare en halv miljard kronor. Forskare från Chalmers hjälper utvecklarna med vägledning till den mest miljövänliga lösningen. </b></p><div>​Det nya projektet PyroCO2 kommer att i stor skala demonstrera omvandling av industriella koldioxidutsläpp till förädlade kemikalier och material. Projektet, som genomförs av ett konsortium med 20 industri- och forskningspartners från 11 länder, ska visa ett nytt sätt att skapa värde från industriella koldioxidutsläpp – samtidigt som den kemiska industrin i Europa blir mer hållbar.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Projektet ska etablera och demonstrera en innovativ plattform för infångande och användning av koldioxid (CCU) som förvandlar industriell CO2 till kemiska byggstenar genom ett nytt bioteknologiskt tillvägagångssätt. Dessa omvandlas sedan ytterligare genom katalys till ett brett spektrum av produkter, inklusive andra värdefulla kemikalier som komponenter för färg och plast, syntetiska bränslen, samt återvinningsbara eller biologiskt nedbrytbara material som normalt produceras från fossila kolväten.<br /><br />– Projektet utvecklar en bioteknologisk process där industriella CO2-ustläpp, till exempel från cementproduktion, används för att producera kemikalier. Det bidrar inte bara till att minska koldioxidutsläppen. Det omvandlar koldioxiden till kemikalier som annars troligtvis skulle produceras med fossila resurser ”, förklarar seniora forskaren Matty Janssen på Chalmers.<br /><br />Chalmers roll i projektet är att vägleda utvecklarna av processen att göra designval som ger en mer miljövänlig utformning. Detta görs genom att föra in expertis och erfarenhet av att göra livscykelanalys (LCA) till projektet.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/matty_henrikke_600pix.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Henrikke Baumann och Matty Janssen" style="margin:5px;width:300px;height:230px" /></span>– Våra insatser kommer att pågå under hela projektet. Vi rekryterar för närvarande en doktorand som kommer att arbeta med att genom LCA göra den miljömässiga bedömningen av processen som utvecklas – och för vilken en konkret pilotanläggning kommer att byggas inom projektet. Framför allt kommer doktoranden att arbeta med vidareutveckling av metoder för framtidsinriktad LCA och utveckling av positiva miljöeffekter. Dessutom, min egen bakgrund som bioprocessingenjör kan vara användbar för vårt arbete och för att kommunicera med utvecklarna i projektet, säger Matty Janssen, som kommer att leda projektet på Chalmers tillsammans med professor Henrikke Baumann.</div> <div> </div> <div><br />Det övergripande målet för det femåriga projektet, med en total budget på omkring 445 miljoner kronor, är att bygga och driva en anläggning som kan fånga 10 000 ton industriell CO2 per år – motsvarande de årliga koldioxidutsläppen från 2200 bilar – och använda den för att producera kemikalier. Europeiska kommissionen finansierar PyroCO2-projektet med ca 400 miljoner kronor inom EU:s ”gröna giv”, European Green Deal, som ska göra EU:s ekonomi hållbar och klimatneutral till 2050.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–  Vi är glada över att äntligen kunna påbörja vårt ambitiösa arbete som syftar till att vara en ”game changer” för koldioxidintensiva europeiska industrier. Dessa kommer att kunna skapa värdefulla produkter från sina koldioxidutsläpp, möta behovet av ett lägre koldioxidavtryck samtidigt som de bibehåller sin konkurrenskraft och är en del av klimatlösningen, säger seniora forskaren Alexander Wentzel på SINTEF, det norska forskningsinstitutet som samordnar projektet.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>PyroCO2-fabriken kommer att ligga vid industriområdet i Herøya Industrial Park i Porsgrunn, Norge, där det finns flera koldioxidtunga industrier. Här kommer PyroCO2-processen att dra nytta av nära på 100% förnybar el och även komplettera de pågående storskaliga CCU-projekten i Norge. När projektet väl har bevisats ser man framför sig att kopiera och ytterligare skala upp konceptet i hela Europa och vidare ut i världen.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Daniel Karlsson samt via PyroCO2</em><br /><em>Foto: Shutterstock samt Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Projektet</h3> <ul><li>PyroCO2 är ett femårigt innovationsprojekt inom European Green Deal </li> <li>Syftet är att designa, bygga och driva en produktionsanläggning för kemisk produktion från nära 10 000 ton industriell CO2 per år </li> <li>Projektperiod: 1 oktober 2021 till 30 september 2026 </li> <li>Budget: nära 44 miljoner euro, varav 40 miljoner euro kommer från Europeiska kommissionen. Chalmers erhåller 583 000 euro. </li> <li>Samarbetspartners: SINTEF (koordinering, NO), SecondCircle (DK), Danmarks Tekniske Universitet (DK), Arkema France (FR), Le Centre National De la Recherce Scientifique (FR), Karlsruher Institut für Technologie (DE), Ciaotech SRL (IT), Axelera (FR), Firmenich SA (CH), NORCE Norwegian Research Centre AS (NO), Herøya Industripark (NO), Chalmers tekniska högskola (SE), Bioprocess Technology (ES), Norner Research (NO), SCG Chemicals (TH), Johnson-Matthey PLC (UK), Ranido S.R.O. (CZ), NextChem SPA (IT), Ecoinnovazione SRL (IT), Vestfold og Telemark Fylkeskommune (NO)</li></ul> Mon, 15 Nov 2021 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/50-ar-med-management-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/50-ar-med-management-pa-Chalmers.aspx50 år med management på Chalmers<p><b>​Det har gått ett halvt sekel sedan dörrarna öppnades för ämnet industriell management på Chalmers. Detta firades genom att institutionen för teknikens ekonomi och organisation stod värd för ett seminarium på toppnivå. Flera framstående Chalmersalumner gav sina perspektiv på frågan hur vi kan hantera en mer hållbar framtid, den 19 november 2021.</b></p><div>​Sedan ämnet industriell organisation startade på Chalmers för omkring 50 år sedan har Sverige haft en stor global påverkan – Volvos säkerhetslösningar och AstraZenecas läkemedel är bara två exempel som har räddat miljontals av liv. Inom ämnet management finns idag såväl ledningsaspekter som entreprenörskap och förverkligande av hållbara innovationer. <br /><br />– Det här seminariet firar tidigare bedrifter i ett långsiktigt perspektiv, samtidigt som det också tar itu med den utveckling som växer fram. Seminariet samlar Chalmers alumner, studenter och medarbetare för att öka vår förståelse kring hur vi kan hantera en hållbar framtid på ett bättre sätt, förklarar professor Mats Lundqvist, F91, som samordnade seminariet i sin roll som viceprefekt för institutionen med ansvar för nyttiggörande. Mats har också varit med och startat Chalmers entreprenörsskola 1997 och arbetat som dess föreståndare. Han vill gärna sätta mer fokus på management-ämnet på Chalmers, både inom forskningen och utbildningen. <br /></div> <div><br /><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/holger_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><span><em>Pionjären, professor Holger Bohlin</em></span><br /><br /><span>En ledande person på Chalmers i dessa frågor var <a href="/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/chalmersmedaljen/Sidor/holger-bohlin.aspx">professor Holger Bohlin</a>, som föddes för hundra år sedan 1921. Han kom från Handelshögskolan i Stockholm och utsågs 1969 till professor vid institutionen för industriell ekonomi på Chalmers. I september 1983 höll Holger välkomsttalet till de första 30 studenterna på det nya programmet i industriell ekonomi: &quot;Vi kommer att skapa en symbios mellan teknisk vetenskap och ekonomiskt kunnande, så att ni som människor kan fatta kloka beslut på uppdrag för det företag där ni arbetar&quot;. Med andra ord – ett managementprogram. <br /></span></div> <div><span></span><br /></div> Bland talarna på seminariet den 19 november fanns fem välrenommerade chefer med stor erfarenhet kring att leda sin organisation mot en hållbar framtid. Tillsammans med forskare gav de sina perspektiv på ämnet. <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/50yearsManagement750pix.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Talare: Jesper Brodin, CEO Ingka Group | IKEA, I95 </em>--<span><span></span></span><em> Anna Nilsson-Ehle, Chairman of Vinnova, SIQ and Lindholmen Science Park, F76, Gustaf Dalén medalist <span></span> -- Leif Johansson, Chairman of Astra-Zeneca, M77, Gustaf Dalén medalist -- Anna Westerberg, President Volvo Buses, I00<span></span></em><em> </em><br /></div> <em> </em><br /><div><a href="/sv/institutioner/tme/kalendarium/Sidor/50-years-of-Management-at-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om seminariet<br /></a></div> <div><br /></div> <div><em><br />Text: <a href="https://avancez.se/om-oss/avancons">Avançons</a> nr 2/2021</em><em>, bearbetning: Daniel Karlsson</em><br /><em>Foto: Daniel Karlsson, Chalmers samt via resp. talare</em><br /><br /><a href="/sv/institutioner/tme/kalendarium/Sidor/50-years-of-Management-at-Chalmers.aspx"></a></div> Tue, 09 Nov 2021 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-startup-for-battre-batterier-vinner-Europatavling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-startup-for-battre-batterier-vinner-Europatavling.aspxChalmers-startup för bättre batterier vinner Europatävling<p><b>​Företaget Compular med sitt digitala labb för materialutveckling tog hem hela fyra priser, bland annat det prestigefyllda förstapriset &quot;Best tech innovation&quot; på Stage Two i Berlin. Stage Two är den första paneuropeiska tävlingen för startup-företag från Europas ledande universitet.</b></p><div>​Av över 60 startup-företag från 30 toppklassade europeiska universitet – bland annat London Business School och University of St.Gallen – stod Compular som vinnare, med Johannes Henriksson som pitchade.<br /><br /></div> Compular vann bland annat i kategorin ”Best tech innovation” och fick motta ett pris på 200 000 Euro av Harvard Business Schools affärsängelnätverk i Tyskland, samt stöd av Mckinsey, Microsoft, Early bird Ventures Uni-X, Join Capital och Superangel. <br /><br /><div>Johannes Henriksson berättar om tävlingen och betydelsen av vinsten: </div> <div>– Det var en otroligt spännande tävling med framstående startups från Europas alla hörn. Vi ser denna vinst som ett fantastiskt kvitto på att vi är på rätt väg!</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Digitalt labb som bygger på forskning från Chalmers </h3> <div>Compular, ett portföljbolag hos <a href="https://www.chalmersventures.com/" target="_blank">Chalmers Ventures</a>, bygger på forskning från institutionen för fysik vid Chalmers tekniska högskola. Compular utvecklar ett digitalt labb för materialutveckling. Genom Compulars unika och patentsökta analysmetod kan kemiska sammansättningar screenas i förväg, vilket gör det både snabbare och billigare att skapa bättre presterande batterier med miljövänligt fokus och längre livslängd.</div> <div><br />Rasmus Andersson och Fabian Årén har tagit fram mjukvaran under sin doktorandtid i Patrik Johanssons forskargrupp på avdelningen för materialfysik. Forskningen togs sedan vidare via <a href="/en/departments/tme/school-of-entrepreneurship/Pages/SchoolofEntreprenurship.aspx">Chalmers School of Entrepreneurship</a>, och genom Chalmers Ventures Encubation-program matchades idén med studenter som går in som entreprenörer och affärsutvecklare: Emil Krutmeijer, Sirikun Loetsakwiman och Johannes Henriksson.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mot Europalansering</h3> <div>Nu är bolaget med i Chalmers Ventures portfölj och siktet är inställd på nästa steg i bolagets utveckling. Johannes fortsätter att berätta om vad som händer härnäst:</div> <div>– Vi ser fram emot att fortsätta med vårt pågående beta-test-program med betalande kunder och utveckla produkten med ledande batteriföretag för att lansera i Europa under 2022. Vinsten gör att vi kan förstärka teamet och ta oss än närmare vår vision om att digitalisera materialutveckling på en global skala!</div> <div><br /></div> <div><em>Text: via Chalmers Ventures och Daniel Karlsson</em></div> <em> </em><div><em>Foto: via Stage Two och Compular</em></div> <div> </div> <div> </div> <div><a href="https://stagetwo.io/" target="_blank">Stage Two</a> är den första pan-europeiska tävlingen för startups arrangerad av RWTH Aachen och HHL Leipzig Graduate School of Management med 30 europeiska universitet. Aachen ingår i samarbetet <a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-del-av-Europauniversitet-i-nytt-samarbete.aspx">Enhance</a> tillsammans med Chalmers. <br /></div> <div></div>Tue, 02 Nov 2021 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Barnen-kommer-narmare-naturen-med-Miniverseum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Barnen-kommer-narmare-naturen-med-Miniverseum.aspxBarnen kommer närmare naturen med Miniverseum<p><b>​Sveriges nationella vetenskapscenter, Universeum i Göteborg inviger en helt ny avdelning för de yngsta barnen. Genom Miniverseum kan barnen få ett sammanhang och förståelse för hållbarhet och värdet av biologisk mångfald. Chalmersforskaren Ulrika Palme har medverkat i utvecklingen av den nya satsningen.</b></p><div>​Miniverseum är Universeums stora satsning på barn 0-6 år. Syftet är att introducera biologisk mångfald och hållbar utveckling för den yngsta generationen. I en ny miljö och med roliga aktiviteter ska barnen och deras vuxna tillsammans få lära sig att ta hand om jorden och alla som bor på den.</div> <div> </div> <div>– Universeum vill skapa en miljö där barn – och deras vuxna – ska få både kunskap om och känsla för naturen, berättar universitetslektor Ulrika Palme på avdelningen miljösystemanalys vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.<br /><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Ulrika_Palme.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:180px;height:180px" /><br />– Det här är enormt viktigt eftersom vi lever i en tid med stora förluster av biologisk mångfald. Det handlar om jordens sjätte massutrotning som i slutänden är ett stort potentiellt hot mot mänskligheten. För att komma tillrätta med detta krävs att människor är engagerade och förstår problemet. När det gäller biologisk mångfald tror jag att det inte bara handlar om att förstå intellektuellt utan om att även känna för naturen. Den känslan behöver grundläggas tidigt i livet. ”Miniverseum” är tänkt att bidra med både och, kunskap och känsla, på ett sätt som inte är skrämmande utan genom att skapa nyfikenhet och samhörighetskänsla. </div> <div> </div> <div>Ulrika Palme har tillsammans med Allison Perrigo, föreståndare för Gothenburg Global Biodiversity Centre deltagit som vetenskapligt projektråd för att ta fram ett relevant sakinnehåll i samarbete med flera pedagoger. </div> <div> </div> <div>– Vi bidrog även med idéer kring att skapa nyfikenhet och känsla för naturen. Det kom att handla mycket om naturens skönhet och magi. Små barn är ofta spontant intresserade av naturen och gillar den. Det viktiga tror jag är att inte skrämmas, vare sig med allt för läskig (men gärna lite läskig!) biologisk mångfald i form av farliga eller äckliga djur, eller för mycket prat om hotbilden mot den biologiska mångfalden. </div> <div> </div> <div>– Det är nog den balansgången som är svårast, precis som med en äldre målgrupp: att förklara hoten utan att de känns övermäktiga. Men här spelar det där en underordnad roll, att locka fram nyfikenheten och känslan är mycket viktigare, säger Ulrika Palme.</div> <div> </div> <div>Förhoppningen är att barn och deras vuxna tillsammans kommer till Miniverseum för att lära sig och bli intresserade, och därigenom bli mer benägna att uppskatta och skydda naturen.</div> <div> </div> <div>– Det finns så mycket vi som privatpersoner kan göra, från att sätta upp insektshotell till att ta oss en ordentlig funderare på vår konsumtion.</div> <div> </div> <div>Miniverseum har premiär på Universeum i Göteborg den 29 oktober.</div> <div> <br /><em>Text: Daniel Karlsson </em><br /><em>Foto: Universeum, Chalmers<br /></em><br /></div> <em> </em><h3 class="chalmersElement-H3">Om Miniverseum</h3> <div>I Miniverseum hittar de minsta besökarna Förtrollade skogen, Stora havet och Gröna staden, som tillsammans bildar en upplevelse där verklighet möter magi. I Världen bortom gör fantasifull digital visualisering och sensorteknik det möjligt att resa till och interagera med korallrevet och urskogen.<br /></div> <div><br />Satsningen har möjliggjorts av Hasselbladstiftelsen genom en donation om 15 miljoner kronor. Miniverseum är utvecklat av en projektgrupp på Universeum tillsammans med ett externt vetenskaplig projektråd. I det sitter Anna-Maria Andersson, lärare och pedagogista på Yrgo, Niklas Pramling, professor i pedagogik på Göteborgs universitet, Allison Perrigo, föreståndare för Gothenburg Global Biodiversity Centre och Ulrika Palme, universitetslektor vid Miljösystemanalys på Chalmers. Projektet fortgår med utveckling av digitala upplevelser och utbud för förskolan.</div> <div><br /><a href="https://www.universeum.se/upplevelser/miniverseum/" target="_blank">Mer om Miniverseum</a> <br /><br /></div>Thu, 28 Oct 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Passformen-viktig-for-handeln-och-miljon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Passformen-viktig-for-handeln-och-miljon.aspxPassformen viktig för handeln och miljön<p><b>​Att förse kunder med varor som kräver att de först utprovas, som till exempel kläder och skor, är ett dilemma för försörjningskedjor i detaljhandeln. Detta gäller speciellt för e-handeln då försörjningskedjorna behöver hantera onödigt mycket varor, överlager och extra kostnader som uppstår då kunden inte kan testa, känna och klämma på en vara för att försäkra sig om varans passform. I sin doktorsavhandling undersöker Emmelie Gustafsson effekter av och teknologier för att minska &quot;passformsosäkerhet&quot;.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div>– Att effektivt förse kunder med varor som passar är en dyr process som kräver effektiv lagerhantering och kundservice. Försörjningskedjor ställs inför avvägningar mellan kostnadseffektivitet och snabbhet i termer av kunders villighet att vänta på leverans (en leveransledtidsbegränsning), återförsäljares förmåga att lagerhålla många varor (en lagerhållningsbegränsning) och tillverkares förmåga att snabbt kunna leverera produktvariation (en produktionkapacitetsbegränsning).</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div>– För att lösa, eller förbigå, dessa avvägningar, så har jag undersökt teknologier för att minska passformsosäkerhet: genom varuutprovningsapplikationer och varurekommendationssystem. Dessa teknologier syftar till att kommunicera passform till kunden och därigenom fungera som beslutsunderlag i köpprocessen.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div>– De viktigaste resultaten är kvantifieringen av olika kundorder- och returbeteenden som direkta effekter av passformsosäkerhet. Dessa beteenden leder till negativa konsekvenser i försörjningskedjor och medför ökade kostnader i termer av: returhantering, bundet kapital, lagerhållning, transporter och orderplockning. Teknologierna som studeras kan användas till att kommunicera passformsinformation från återförsäljare till uppströms aktörer. Sådan information kan vara hur försäljning görs eller går förlorad på butiksnivå, vilket möjliggör bättre lagerhantering och sortimentplanering.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Jag hoppas att mina forskningsresultat kommer att leda till effektivare och mer hållbara försörjningskedjor som gagnar både slutkunder och företagen i försörjningskedjorna. Detta framförallt genom förbättrad försäljning, mindre inkurans (som att en produkt aldrig blir såld) och färre returer. Forskningsresultaten är viktiga för återförsäljares och tillverkares förståelse av slutkundsbeteenden, och för att förbättra varuutveckling och sortimentplanering för att kunna säkerställa tillgängligt av varor som passar kunden.<br /><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=526102" target="_blank">&quot;On fit uncertainty-reducing interventions in retail supply chains&quot;</a></div> <div><br />Disputationen genomförs den 18 oktober 2021 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=526102" target="_blank">avhandlingens sida</a> (lösenord: 552016) </div> <div><br />Mer om <a href="/sv/Personal/Sidor/emmgust.aspx">Emmelie Gustafsson</a></div> <div> </div>Thu, 14 Oct 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-regionens-klimatrad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-regionens-klimatrad.aspxChalmersforskare leder regionens nya klimatråd<p><b>​​Den första oktober 2021 startar sex forskare sitt uppdrag från Västra Götalandsregionens miljönämnd för att följa upp klimatarbetet i länet, och rekommendera vad som behöver göras för att minska klimatutsläppen i den takt som behövs.</b></p><div><span style="background-color:initial">Beslutet om ett forskarråd är kopplat till regionstyrelsens beslut tidigare i år om en koldioxidbudget beräknad för hela Västra Götaland. Forskarna har hög kompetens inom olika områdena som är viktiga för länets klimatoms​tällning. I den årliga rapport som ska presenteras varje år kan fokus variera mellan åren utifrån vad som bedöms viktigt för att minska utsläppen inom Västra Götaland. Rådet kan fritt välja att inrikta sin analys på olika aktörer, exempelvis Västra Götalandsregionen, kommuner, företag och andra organisationer.</span><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Årlig rapport om vilka klimatinsatser som​ behöver prioriteras</h3> <div>Forskarrådets analys ska utgå ifrån de regionala klimatmålen, koldioxidbudgeten och den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021-2030. I slutet av varje år ska rådet rapportera om vilka prioriteringar - inte bara olika klimatinsatser, utan också för den samlade politiken och samhällsutvecklingen - som behövs för att hålla koldioxidbudgeten.</div> <div><br /></div> <div>- Jag ser fram emot detta viktiga arbete för att öka kunskapsutbytet mellan forskare och olika beslutsfattare i Västra Götaland. Vi vet att det är en stor utmaning att nå klimatmålen och att vi därmed behöver olika verktyg för att snabba på omställningen, så jag hoppas att vi inom forskarrådet kommer kunna bidra genom att presentera konkreta rekommendationer som kan leda till minskade utsläpp, säger Frances Sprei från Chalmers tekniska högskola som är ordförande i forskarrådet.​<span style="background-color:initial"> </span></div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">De sex forskarna 2021-2023</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><ul><li>Frances Sprei, ordförande. Docent inom hållbar mobilitet, Chalmers tekniska högskola.</li> <li>Sverker Jagers, vice ordförande. Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet.</li> <li>Björn Sandén. Professor i innovation och hållbarhet, Chalmers tekniska högskola.</li> <li>Filip Johnsson. Professor i uthålliga energisystem, Chalmers tekniska högskola.</li> <li>Annika Nilsson. Universitetslektor förvaltningsrätt, Uppsala universitet.</li> <li><span style="background-color:initial">Karin Bradley. Universitetslektor och docent vid Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH.​</span></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div></div> <div> </div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://www.pressmachine.se/pressrelease/view/forskarrad-ska-ge-underlag-for-att-paskynda-klimatarbetet-i-vastra-gotaland-32824"><span style="background-color:initial">Läs mer om rådet i pressmeddelandet från </span><span style="background-color:initial">Västra Götalandsregionen</span></a><span style="background-color:initial">. </span></div>Fri, 01 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-kan-stereotyper-inom-entreprenorskap-motverkas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-kan-stereotyper-inom-entreprenorskap-motverkas.aspxSå kan stereotyper inom entreprenörskap motverkas<p><b>​Entreprenörer som Steve Jobs och Elon Musk skildras ibland som ensamma hjältar som kämpar mot alla odds. Sådana stereotyper är slagkraftiga. Men de skapar också hinder eftersom de felaktigt skildrar entreprenörskap som något som bara kan uppnås genom unik talang och skicklighet. Ny forskning från Chalmers tekniska högskola visar att det går att motverka schabloner och främja mångfald genom att ta upp identitetsfrågor i entreprenörsutbildningen. </b></p><p>– Stereotyper är framträdande inom entreprenörskap – och därmed entreprenörsutbildningar – och de tas med in i klassrummet av både studenter och lärare. 'Steve Jobs' eller 'Elon Musk' kan vara en kraftigt begränsande faktor för att kunna föreställa sig själv att &quot;bli entreprenör&quot;. Därför bör entreprenörsutbildningar sträva efter att ge fler och varierande exempel på entreprenörskap och entreprenörsindivider, säger Chalmersforskaren Karen Williams-Middleton, som tillsammans med Stephanie E Raible vid University of Delaware nyligen har publicerat resultaten i tidskriften Industry and Higher Education.<br /><br /><a href="https://doi.org/10.1177/09504222211017436" target="_blank">I den vetenskapliga artikeln</a> belyser forskarna den pågående utmaningen kring vanliga stereotyper inom entreprenörskap och entreprenörsutbildning. De uppmärksammar vikten av att såväl lärare som studenter är medvetna om hur lätt det är att falla in i föreställningar om att entreprenörskap bara är möjligt genom exceptionell skicklighet och talang. Schablonerna är också uteslutande kopplade till traditionellt sett manliga egenskaper.<br /> <br />– Lärare bör utbilda studenterna i hur de kan integrera och hantera de nya identiteter som de strävar efter, detta som en del av sin utbildning och avsedda framtida karriär. Då kan studenten själv lära sig att ”filtrera” olika sociala medier och annan yttre påverkan, säger Karen Williams-Middleton.<br /><br />Den nya forskningen lyfter diskussionen kring stereotyper i entreprenörsutbildning genom att använda berättelser om två nuvarande kvinnliga entreprenörer – som själva kämpar med frågan kring entreprenörsstereotyper. De två entreprenörerna har valts ut eftersom de ger möjlighet att jämföra och kontrastera, och ännu viktigare, att de är nyföretagare. Några av de faktorer som undersöktes var bland annat om det fanns någon annan medgrundare, om de hade barn, om de fick ekonomiskt stöd från sin partner och om de själva identifierade sig som entreprenörer eller småföretagare.<br /><br /><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/karen_w_m_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Karen Williams-Middleton" style="margin:5px;width:200px;height:174px" />– Berättelserna har både likheter och skillnader. På så sätt kan de spegla olika perspektiv och reaktioner i sociala medier eller annan påverkan från omgivningen, bland annat stereotyper, som studenterna kan uppleva. Det här öppnar upp för reflektion och diskussion. Vårt förslag att använda identiteter som ett viktigt pedagogiskt verktyg för entreprenörskap har tidigare bara fått begränsad uppmärksamhet inom entreprenörskapsforskningen, säger Karen Williams-Middleton.<br /><br />Hon betonar vikten av både medvetenhet och handling för att motverka schablonmässiga entreprenörsbilder i samhället. <br /><br />– Det viktiga är att vara medveten om användningen av stereotyper, och agera på det. Försök att använda en mångfald av exempel och engagera studenterna i diskussioner om stereotyper och uppfattningar. Det är förvånande hur lätt och snabbt vi alla kan anamma stereotypa perspektiv. Vi borde veta bättre, och det gör vi – men ändå händer det. Kanske är det på grund av bristen på allmänt kända exempel, utöver de stora namnen som ständigt återkommer i media, säger hon.<em><br /><br />Text: Daniel Karlsson och Joshua Worth</em><br /></p> <em></em> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen</h2> <div>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1177/09504222211017436" target="_blank">&quot;The relatable entrepreneur: Combating stereotypes in entrepreneurship education&quot;</a> i den vetenskapliga tidskriften Industry and Higher Education är skriven av Stephanie E Raible, University of Delaware, USA, och Karen Williams-Middleton, Chalmers tekniska högskola.</div> <div> </div> <div><strong>För mer information, kontakta: </strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/karen-williams.aspx">Karen Williams-Middleton</a>, docent, Teknikens ekonomi och organisation</div> <div><a href="mailto: karen.williams@chalmers.se">karen.williams@chalmers.se</a></div> <div>031-772 1913</div> <div> </div> <p></p>Thu, 23 Sep 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Samspel-i-relationer-avgorande-for-effektiva-och-hallbara-transporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Samspel-i-relationer-avgorande-for-effektiva-och-hallbara-transporter.aspxSamspel i relationer avgörande för effektiva och hållbara transporter<p><b>​Att transportera gods mellan köpare och säljare på ett effektivt sätt är viktigt. Men de inblandade aktörerna kan prioritera olika vad gäller exempelvis transportens tid eller pris, vilket kan skapa motsättningar och bristande samstämmighet. I sin doktorsavhandling har Victor Eriksson undersökt hur transporttjänster är inbäddade i nätverk, vilka beroenden som finns och vilka konsekvenser som uppstår när företag väljer att organisera transporter på olika sätt, för att uppnå en viss typ av prestanda.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning? </h3> <div> </div> <div>– Avsikten med avhandlingen är att skapa förståelse för hur transporter köps, säljs, tillhandahålls och utförs i försörjningsnätverk. Transporter i allmänhet, men godstransporter i synnerhet, står inför enorma förändringar kommande decennier särskilt när det kommer till hållbarhet. Hållbara transporttjänster är därför högt upp på dagordningen för såväl företag som stater och dess institutioner. </div> <div><br /></div> <div>Transporter är viktiga för både den globala ekonomin och lokala ekonomier men transporters relativa betydelse för enskilda företag varierar i förhållande till produktkostnaden. Företag värderar olika saker när det kommer till transporter som exempelvis pris, tid, hållbarhet eller leveranssäkerhet. Dessa värderingar påverkar vilka förändringar företag prioriterar för att uppnå hållbara transporter exempelvis byte av drivmedel, elektrifiering av fordon, justerade leveransfrekvenser eller samlastning med andra företag. I ljuset av detta så blir det oerhört viktigt att förstå hur företag hanterar och organiserar transporter i nätverk genom att beakta de beroenden som föreligger.    </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta? </h3> <div> </div> <div>– Avhandlingen tar avstamp i en så kallad transporttjänsttriad bestående av tre aktörer, som kan ha fyra olika roller: köpare av gods, säljare av gods, utförare av transporttjänst och köpare av transporttjänst. Den sistnämnda är en roll som innehas av antingen köpare eller säljare av gods. Transporttjänsttriaden är inbäddad i ett nätverk av andra aktörer som påverkar triadens karaktäristik och dynamik. Det sker ett samspel både i och utanför triaden som påverkar hur aktörerna i triaden interagerar med varandra. Avhandlingen studerar de beroenden som finns mellan aktörerna i transporttjänsttriaden och hur aktörerna hanterar de beroenden som uppkommer mellan aktiviteter och resurser i triaden.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div> </div> <div>– Avhandlingen visar på betydelsen av de kopplingar som föreligger mellan affärsrelationer och hur dessa påverkar hur transporter hanteras, det vill säga att relationen mellan två aktörer påverkas av relationen till den tredje. För att uppnå transporteffektivitet, vilket innebär att förändra de inneboende aktiviteterna och resurserna i nätverket, kan inte dessa relationer hanteras enskilt. Istället behöver triadens inre relationer samt kopplade relationer beaktas.</div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div> </div> <div>– Jag hoppas att resultaten ska underlätta vidare undersökning av hur företag är kopplade i nätverk vilket är en viktig pusselbit i att fånga nätverksaspekter kopplade till den transformation mot mer hållbara transportlösningar som behövs. Jag hoppas att mina resultat kan motivera andra att använda flera kompletterande systemperspektiv som kompletterar varandra och på allvar lösa upp den isolering som finns där man antingen fokuserar på enstaka företag, en kedja, eller tar ett makroperspektiv.  Detta är viktigt för att fånga de beroenden som finns mellan företag med avseende på aktiviteter och resurser, olika perspektiv på prestanda samt olika företags beteenden. </div> <div><br /></div> <div>Resultaten av min forskning pekar på att företagens interaktion och perspektivutbyte är avgörande när företagschefer strävar efter att förändra hur transporter är organiserade och förbättra transporteffektiviteten. Slutligen är min förhoppning att min forskning kan ge ny kraft åt att betrakta transporter som en högst integrerad del i företags affärsrelationer och i och med det röra sig bort från idén att transport enbart är ett stöd till köp och sälj av produkter.<br /><br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson<br /><br /></em></div> <div></div> <div> </div> Läs avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/525748">&quot;Transport service triads in supply networks&quot;</a> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs online den 24 september 2021 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/525748">avhandlingens sida</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/vicerik.aspx">Victor Eriksson</a></div> <div> </div> Mon, 20 Sep 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxSamhällsnytta i fokus för styrkeområde Energis nye ledare<p><b>​Chalmers styrkeområde Energis nye ledare är Tomas Kåberger. Han tillträdde den 1 september 2021. – Det känns så bra att lämna över stafettpinnen till Tomas, han har kunnandet, erfarenheten och nätverk inom myndigheter och industri för att driva strategiska hållbarhetsfrågor som gagnar samhällsutvecklingen, säger Maria Grahn som nu lämnar uppdraget. ​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/PublishingImages/Tomas_Kåberger_4_Highrez.jpg" alt="Tomas Kåberger" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:360px;height:349px" /><span style="background-color:initial"><b>Tomas Kåbergers</b> signum är att driva förändring från olika plattformar. Så hur ser visionen ut när du nu tar dig an det här uppdraget?</span><div>– Världens energiförsörjning utvecklas snabbt och forskningsresultat och ny teknik är värdefulla. Chalmers forskare har mycket att erbjuda och jag vill hjälpa till att få denna kunskap använd, säger Tomas Kåberger, som åter är professor i Industriell energipolicy på Chalmers.</div> <div>För tre år sedan lämnade Tomas sin professur på Chalmers för att arbeta med energitekniska innovationer och industriell utveckling tillsammans med InnoEnergy som är en del av EIT, European Institute of Innovation and Technology. Han har också till nyligen varit ledamot i regeringens Klimatpolitiska råd och fortsätter bland annat som ordförande för Renewable Energy Institute i Tokyo och styrelseledamot i Vattenfall.</div> <div><br /></div> <div><b>– Nyckelordet under mina år</b> som styrkeområdesledare har varit samverkan med spännande strategiska samarbeten tillsammans med akademi, myndigheter och industri, säger Maria Grahn, senior forskare vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div>För forskningen kring komplexa system, används ibland begreppet wicked sustainability problems. Ett exempel är omställningen av energi- och transportsektorn. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– I arbetet med en sådan utmaning förändras hela problemet. Nu är exempelvis elbilar en del av lösningen, men så fort du introducerar elbilar förändras problemet. Då börjar du tänka på kobolt och litium med allt vad det innebär kring resursbegränsningar och andra risker som barnarbete. Men det finns ingen aktör som på egen hand kan lösa ett wicked problem. Så man måste ta sig an utmaningen utifrån ett större perspektiv så att vi verkligen skapar ett hållbart samhälle och når FNs globala mål, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Under sin tid på styrkeområde Energi introducerade hon ett särskilt spår för samverkansprojekt, där forskarna kan söka pengar för en forskningsfråga där man tar sig an en utmaning utifrån minst två olika aspekter för att hitta så hållbara lösningar som möjligt. </div> <div><br /></div> <div><b>IPCCs senaste rapport,</b> Climate Change 2021: The Physical Science Basis, är den skarpaste hittills, med samma budskap som tidigare rapporter men nu med ännu större bokstäver och med ännu mer konsensus bland forskarna. I medierapporteringen hör man att mycket måste förändras, inte bara energisystemet, utan allt från vad vi konsumerar, till hur det produceras. Här måste man vara klok strategisk, och ha långsiktigt fokus.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser du på Chalmers och styrkeområdenas roll i att bidra till den här omställningen?</b></div> <div>– Jo, hotbilderna ser värre ut. Men de tekniska lösningarna har samtidigt blivit bättre och ekonomiskt konkurrenskraftiga. Nu handlar det mer om att snabbt ta den nya tekniken i bruk och utveckla industrin i Sverige och Europa för att möjliggöra globalt ekonomiskt välstånd. Nu är det viktigare och roligare att ägna sig åt energiteknik än det varit på 100 år, säger Tomas Kåberger.</div> <div><br /></div> <div>Tomas rör sig ständigt mellan akademi, myndigheter, miljöorganisationer och företag, och det är också de som samlas på våra seminarier.</div> <div>– Här, poängterar han, att Chalmers styrkeområden har i organiserade samarbeten med företag på öppna seminarier lyckats etablera en arena som attraherar deltagare från Chalmers och samhället. Med dessa omvärldskontakter bidrar Chalmers också till att nya konstellationer av forskare bildas för att hantera forskningsuppgifter som är relevanta för omvärlden. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad vill du själv speciellt lyfta när du tagit dig an det här uppdraget?</b></div> <div>– Efter pandemin hoppas jag att vi ska kunna ha fler kreativa möten både internt och externt, och att kombinationen av verkliga möten och alla de kommunikationssätt vi nu lärt oss ska ge oss ännu mer internationellt utbyte.</div> <div>Tomas Kåberger vill bidra med effektiva interna processer och fokus på att få resultat i bruk. </div> <div>– Det ska bli roligt att tillsammans med duktiga chalmersforskare bidra till Västsveriges, Sveriges och Europas industriella utveckling, avslutar han.<br /><br /><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://www.renewable-ei.org/en/about/leadership_team/profiles/" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Renewable Energy Institute, Japan</a><br /><a href="https://group.vattenfall.com/se/om-oss/bolagsstyrning/styrelsen/tomas-kaberger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a><br /><a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/en/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swedish Climate Policy Council</a><br /><a href="https://www.innoenergy.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />InnoEnergy</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%c3%a5berger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tomas Kåberger – Wiki​</a><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div>Photo: Christian Löwhagen<span></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /></div> <div><br /></div> Thu, 09 Sep 2021 10:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Med-sikte-pa-noll-utslapp-fran-persistenta-och-mobila-amnen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Med-sikte-pa-noll-utslapp-fran-persistenta-och-mobila-amnen.aspxMed sikte på noll utsläpp från persistenta och mobila ämnen<p><b>PFAS och andra så kallade persistenta och mobila ämnen är mycket svåra att bryta ner och utgör allvarliga hot mot våra vattenresurser. I många fall måste dricksvattenförsörjningen renas med dyr teknik på grund av dessa föroreningar. Nu startar ZeroPM, ett nytt europeiskt forskningsprojekt för att komma tillrätta med problemen, med Chalmers som samarbetspartner.</b></p><div>​Det mest kända exemplet på denna typ av ämnen är per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), som återfinns i en rad användningsområden från vildmarkskläder till brandskum. Men det finns också många andra substanser. Detta globala problem har tvingat fram nya policys och övervakningsåtgärder, och EU:s så kallade gröna giv innehåller ett brett initiativ kring regelverk för kemikalier och vatten vad gäller persistenta och mobila ämnen. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Som en del av denna insats lanseras ett nytt, omfattande europeiskt forskningsprojekt, Zero Pollution of Persistent, Mobile substances – ZeroPM. Satsningen som inleds hösten 2021 omfattar 15 samarbetspartner och kommer att pågå i fem år. <br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>ZeroPM kommer att koppla samman och skapa synergier kring förebyggande strategier, prioriteringar och reningsmetoder, för att skydda miljön och människors hälsa från de skadliga ämnena. För att lyckas med detta kommer projektet inrätta ett evidensbaserad ramverk på flera nivåer, som ska vägleda politiken, teknologin och marknadskrafterna för att minimera användning, utsläpp och förorening av hela grupper av dessa ämnen.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Projektets mål är att skapa förbättrade policys, fler affärsmöjligheter och ökad konkurrenskraft, ett förbättrat uppehälle för EU-medborgarna och andra. Det ska genomföras med de senaste metoderna, för att förhindra att man ersätter och sanerar dessa ämnesgrupper på ett olyckligt sätt. ZeroPM kommer att vara det vägledande projektet som gör det möjligt för ambitionerna i EU:s kemiska strategi att bli verklighet och att vi kan närma oss en miljö utan föroreningar och gifter.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Som en av samarbetsparterna får Chalmers 8,4 MSEK i forskningsanslag över fem år. Chalmers deltagande leds av Gregory Peters med stöd av kollegorna Rickard Arvidsson, Sverker Molander och Magdalena Svanström samt en ny doktorand, samtliga på avdelningen miljösystemanalys vid institutionen för teknikens ekonomi och samhälle.<br /><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/Porträttbilder/GregPeters_190415_02_170x220.jpg" alt="Greg Peters" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px;width:150px;height:194px" /><br />– Konsortiet är fullt med utmärkta miljökemister, policyexperter och andra. Detta är en chans för oss på Chalmers att bygga vidare på vårt senaste arbete med hur vi ska betrakta PFAS i en heltäckande miljöbedömning av alternativa produkter. Vi ska undersöka hur man utvärderar alternativ till persistenta och mobila ämnen vid praktisk användning, och hur man väljer strategier för vattenrening och marksanering som inte orsakar mer miljöskada än de gör nytta, säger professor Gregory Peters.</div> <div> </div> <div><br /><br /></div> <div> </div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> ZeroPM</h3> <div>Projektet finansieras inom ramen för EU:s Horizon 2020-program &quot;Building a low carbon, climate resilient future: Research and innovation in support of the European Green Deal: Innovative, systemic zero-pollution solutions to protect health, environment and natural resources from persistent and mobile chemicals&quot;.<br /></div> <div><br /></div> <div>ZeroPM samarbetspartners: Chalmers, Stockholms universitet och ChemSec, Sverige; Vrije Universiteit Amsterdam, Nederländerna; DVGW-Technologiezentrum Wasser, German Environment Agency och Fraunhofer Institute for Toxicology and Experimental Medicine, Tyskland; Milieu Law and Policy Consulting, Belgien; ETH Zurich, Schweiz; University of Luxembourg, Luxemburg; University of the Aegean, Grekland; TG Environmental Research, Storbritannien; Norwegian Water Research Institute, Norge; och University of Vienna, Österrike.</div> <div><br /></div> <div>Projektet leds av Norwegian Geotechnical Institute med dr Sarah Hale som projektkoordinator och professor Hans Peter Arp som co-koordinator.</div> <div> </div>Wed, 08 Sep 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Koordinering-och-uthallighet-kravs-for-lyckad-omstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Koordinering-och-uthallighet-kravs-for-lyckad-omstallning.aspxKoordinering och uthållighet krävs för lyckad omställning<p><b>​Med nya förutsättningar krävs en förändring av dagens struktur inom hälso- och sjukvården. Ett forskningsprojekt har följt Västra Götalandsregionens arbete med utvecklingsstrategin &quot;Omställningen&quot;. Forskningen visar på vikten av koordinering och uthållighet i styrning, samordning, och över tid. Den nya rapporten kommer från forskningsstiftelsen Leading Health Care och Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.</b></p>​Västra Götalandsregionen (VGR) är inne i ett omfattande utvecklingsarbete för att erbjuda invånarna en mer tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård, med högre kvalitet och större delaktighet inom ramen för befintliga resurser. Det innefattar bland annat att stärka den nära vården, att koncentrera utförandet av viss specialiserad vård och att öka användningen av digitala vårdtjänster. Dessutom ingår att fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och att utveckla hälso- och sjukvården för barn och unga. Den gemensamma inriktningen för detta utvecklingsarbete, som går under namnet Omställningen, iscensattes 2017 och är fortfarande pågående.<br /><br />Forskningsstiftelsen Leading Health Care (LHC) och Centre for Healthcare Improvement (CHI) vid Chalmers har i ett gemensamt uppdrag följt strategin och dess genomförande. Resultaten presenteras i rapporten &quot;Om en omställning&quot; som vill synliggöra de utmaningar som har uppstått och vilka lärdomar som kan dras av strategiarbetet.<br /><br />Rapporten visar på vikten av koordinering och uthållighet i tre dimensioner: i den vertikala styrningen, i den horisontella samordningen, samt över tid. Forskarna har identifierat både aspekter som fungerat väl, och områden som behöver utvecklats.<br /><br />På plussidan finns ambitionen att förändra – och våga satsa stort. Det har funnits en vilja att sluta upp kring en gemensam strategi över politiska och organisatoriska områden, och även en öppenhet för att göra strategiska justeringar efterhand. Vidare lyfts programkontorets förmåga att kontinuerligt lyfta upp utmaningar och att de, trots begränsade mandat, har lyckats påverka processen positivt. Dessutom anser forskarna att arbetet med strategin över tid har gjort att samarbete och koordinering över olika programområden över tid blivit mer och mer naturligt, med en allt bättre förmåga att se till en strategisk helhet.<br /><br />Det finns också flera områden där utvecklingsarbetet behöver förstärkas. Det handlar bland annat om att förändringsarbetet behöver säkerställas i de ordinarie styr- och uppföljningssystemen. Det behöver utvecklas nya former för uppföljning: som att analysera ändamålsenlighet snarare än produktivitet – det vill säga valet av relevanta aktiviteter, snarare än aktiviteternas genomförande. <br /><br />Forskarna poängterar också medarbetarnas engagemang för vardagsarbetet och de förbättringar man kan uppnå där. Erfarenhet visar att en känsla av kontinuitet och gemensam riktning är viktigt för att behålla engagemang, och att upplevelsen att ständigt springa på nya bollar kan verka i motsatt riktning, så kallad projekttrötthet.<br /> <br />Hur olika förändringsområden ska hänga ihop i de faktiska vårdverksamheterna<br />har varit otydligt beskrivet i strategin. Det har lett till överlappningar och prioriteringskonflikter. En möjlighet för att öka koordineringen mellan olika omställningsdelar är enligt forskarna att utgå från hur erbjudandet till medborgaren/patienten sammantaget kan se ut, om alla omställningsdelar beaktas.<br /><br />Slutligen pekar rapporten på att strategin har fokuserat på olika förändringsområden som är sektorsövergripande, men inte arbetat med att se över rådande organisering och ansvarsfördelning. Erfarenheten visar att det oftast inte räcker att konstatera att &quot;samverkan behövs&quot; för att överbrygga etablerade strukturer och mellanrum.<br /><br /><br /><a href="/sv/centrum/chi/forskning/rapporter/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs rapporten &quot;Om en omställning&quot;</a><br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /><br /><br /><strong>Fakta: Västra Götalandsregionens strategi Omställningen</strong><br />Strategin för regionens utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården går under namnet Omställningen och formaliserades 2017. Den ska pågå som särskild satsning åtminstone till utgången av 2021. Efter detta är det tänkt att utvecklingsarbetet ska bedrivas vidare främst inom ordinarie strukturer och organisation.<br /><br /><strong>Fakta: Forskningsprojektet </strong><br />Stiftelsen <a href="https://www.leadinghealthcare.se/">Leading Health Care</a> (LHC) och <a href="/sv/centrum/chi/">Centre for Healthcare Improvement</a> (CHI) vid Chalmers fick 2018 ett gemensamt uppdrag om följeforskning på Omställningen och dess genomförande. Syftet har varit att observera och dokumentera utvecklingsarbetet över tid, tillämpa organisationsteoretisk kunskap och fungera som vetenskapligt bollplank vad gäller inriktning, utformning och omfattning av förändringsarbetet i Västra Götalandsregionen.<br />Fri, 03 Sep 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-forandras-juristbranschen-av-digitaliseringen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-forandras-juristbranschen-av-digitaliseringen.aspxSå förändras juristbranschen av digitaliseringen<p><b>​Digitaliseringen förändrar branscher och samhällen över hela världen och har en särskild påverkan i de branscher som tidigare har varit skyddade från förändringar. Juristbranschen är en sådan. I sin doktorsavhandling berättar Charlotta Kronblad hur digitaliseringen har inverkat på advokatbyråer och domstolar och den &quot;magiska bubbla&quot; som tidigare skyddade deras värld.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning? </h3> <div>– Jag fokuserar på hur digitalisering förändrar organisationer och vad som händer när tidigare sanningar och antaganden kastas omkull. Digital teknik har gett advokatbyråer och domstolar stora möjligheter, men det har också utmanat tidigare logiker, etablerade metoder och affärsmodeller. Till exempel ersätts mänskligt expertarbete alltmer av maskiner, vilket innebär att affärsmodeller baserade på timförsäljning blir föråldrade. Organisationer måste förstå hur man agerar i och anpassar sig till detta nya digitala sammanhang.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div>– Genom att utforska <em>vad</em> digitaliseringen har inneburit inom jurist branschen försöker jag förstå <em>hur</em> digital teknik har införlivats i denna värld, och <em>varför</em> olika aktörer har reagerat på digitaliseringen på olika sätt. Om vi förstår varför vi beter oss på vissa sätt är vi bättre rustade att göra medvetna val. Och om vi förstår möjligheterna och riskerna med implementering av digital teknik så blir vi också bättre rustade att hantera dem.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div>– Digitaliseringen har förändrat branschens grundläggande karaktärsdrag. Detta innebär att juridiskt arbete inte längre nödvändigtvis behöver vara kunskapsintensivt, utan kan kräva annat kapital än mänskligt och kräva annan typ av kompetens än juridisk. För att lyckas i denna nya värld kan aktörerna inte längre förlita sig på gamla arbetssätt. Detta har blivit än mer relevant på grund av samhällets ansträngningar för att bekämpa spridningen av Covid-19, som har drivit på hastigheten i den digitala transformationen. I juristbranschen innebär detta att det professionella livet under bubblan har förändrats och att bubblan i sig har försvagats. Detta har bidragit till institutionell komplexitet där vi plötsligt har en möjlighet att göra medvetna val och vidta väl övervägda åtgärder som kan föra in oss på rätt väg mot den framtid som vi önskar.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– För att lyckas i den nya digitala världen behöver vi en bättre förståelse för de möjligheter och risker som digital teknik medför, och vi måste lära oss att förverkliga dessa möjligheter och hur vi kan hantera riskerna. Jag hoppas att min forskning kan hjälpa till med det.</div> <div><br /><br /></div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/524952" target="_blank">&quot;Digital Transformation of the Legal Field - A Bubble in Trouble&quot;</a></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs online den 20 augusti 2021 kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/524952" target="_blank">avhandlingens sida</a></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/Personal/Sidor/chakro.aspx" target="_blank">Charlotta Kronblad</a></div> <div> </div> <div>Läs också <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Charlotta-Kronblad-forskar-om-digitalisering-inom-juristbranschen.aspx">Charlotta Kronblad följer hur digitaliseringen påverkar juristbranschen</a> (2017) </div> <div> </div> Tue, 17 Aug 2021 14:00:00 +0200