Hemleverans

Sämst tillgång till hemleverans för dem som kan behöva det mest

​Pandemin har avslöjat stora skillnader i tillgången till digitala hemleveranstjänster, visar ny forskning från Chalmers. Som sämst fungerar hemleveranserna till dem som kan ha störst behov – som äldre på landsbygden. Samtidigt syns en markant utveckling och förbättring under pandemins första år.
​Covid-19-pandemin har ökat efterfrågan på hemleverans av olika typer av varor, apoteksprodukter och mat. Men tillgången till tjänsterna är inte jämlik. Den nya studien från Chalmers som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Transport Policy, visar att marginaliserade grupper har sämre möjlighet att ta del av digitala hemleveranstjänster.
 
– Transportpolitiken har som funktionsmål att ge alla en grundläggande tillgänglighet. Men det syns tydligt i vår forskning att digitala hemleveranstjänster har utformats för homogena marknadssegment – som unga stadsbor med medelhög till hög inkomst, berättar docent Ivan Sanchez-Diaz, som har lett studien tillsammans med kollegorna docent Ceren Altuntas Vural och professor Árni Halldórsson vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.
 
Forskningen har genomförts i form av en fallstudie i Västra Götalandsregionen. Ett urval geografiska områden har sammankopplats med demografiska indikatorer hos befolkningen, som ålder, medborgarskap, utbildningsnivå och inkomst. Uppgifterna analyserades sedan tillsammans med den geografiska täckningen hos ett antal hemleveranstjänster under två olika tillfällen, dels under den första vågen av pandemin våren 2020 och under dels den tredje vågen av pandemin i april 2021.
 
– Uppgifterna från våren 2020 visade på ett misslyckande från marknadens sida. Den bristande tillgängligheten till de digitala hemleveranstjänsterna avgjordes av platsen, och den förvärrades med vissa demografiska egenskaper: en äldre befolkning, lägre inkomst och lägre utbildningsnivå, säger Ceren Altuntas Vural.
 
Närheten till storstaden Göteborg är en faktor som förklarar graden av tillgänglighet. Samtidigt finns det vissa områden inom Göteborgs kommun som har låg tillgänglighet, och dessa tenderar att överlappa med en äldre befolkning och lägre inkomster. På samma gång har vissa zoner med hög inkomst utanför kommunen en acceptabel tillgång till hemleveranstjänster.


Grafik: Områden i Västra Götaland som i studien klassificeras som utsatta, med risk för exponering av Covid-19 och låg tillgång till hemleveranstjänster (grafik via författarna, publicerad i Transport Policy). Större bild


Förbättring under pandemin

Den andra datamängden från april 2021 visade att täckningen förbättrats – så uppenbarligen har lärdomar dragits under pandemin. Efter de två första vågorna av pandemin syntes de viktigaste förändringarna för apotekstjänster, som gick från 62 % till 99 % av täckningen i hemleveranser, och mat som gick från cirka 40 % till 60 % i täckning. När det gäller paket växte små logistikaktörer avsevärt både i omfattning och i omfattning av sina hemleveranstjänster.
 
– Den här studien visar på nödvändigheten av en inkluderande utformning av tjänsterna. Logistiktjänsteleverantörer och företag som vill tillhandahålla hemleveranstjänster till sina kunder ska inte tro att det finns en lösning som passar för alla. De måste öka fokus på social hållbarhet, och se till att tjänsterna utformas på ett sätt som möjliggör tillgänglighet till varor även där vissa kundgruppers sociala status eller placering leder till vissa marknadsmässiga nackdelar, säger Árni Halldórsson.

Lärdomar för företagen och samhället

Forskarna vill skicka med några viktiga lärdomar från pandemin som kan hjälpa företag att designa mer inkluderande tjänster:
  • Att erbjuda icke-digitala alternativ för betalning eftersom inte alla har Bank-ID.
  • Leveranser till utlämningsställen, även om de är effektivare och miljömässigt hållbara, kan vara en utmaning för personer med begränsad rörlighet eller när det finns risk för smitta, så denna lösning är inte alltid tillräcklig för att ge bra tillgång.
  • Återförsäljare och apotek bör samordna sig med olika logistikföretag för att hitta sätt att nå alla kunder hemma på ett kostnadseffektivt sätt. Dessutom, när förhållandena inte tillåter en kostnadseffektiv hemleveranstjänst, bör det finnas en offentlig eller social organisation som hemtjänst eller någon form av medborgarinitiativ som möjliggör hemleverans för den utsatta befolkningen.
– Studiens slutsatser är viktiga också för beslutsfattare, särskilt för dem som utformar och upphandlar offentliga tjänster för äldre eller människor med andra former av begränsningar. Det finns en hel del potentiella synergier mellan affärslogistikverksamhet och offentliga tjänster som till exempel hemtjänst i Sverige. Ett samarbete mellan dessa aktörer kan leda till mer inkluderande och effektiva hemleveranslogistiktjänster, avslutar Ivan Sanchez-Diaz.
 
Forskarna kommer att fortsätta studierna, bland annat med större fokus på ojämlikhet vid hemleveranser av mat.

Forskarna vid Chalmers
Forskarna Ivan Sanchez-Diaz, Ceren Altuntas Vural och Árni Halldórsson, Institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers. 
 

Så genomfördes studien:

Forskarna har genomfört en fallstudie i Västra Götalandsregionen. Ett urval av postnummer inom regionen valdes ut för analysen. Ett antal demografiska indikatorer för befolkningen i ett urval av postnummer inom regionen samlades in från nationell statistik. Det handlade om ålder, medborgarskap, utbildningsnivå och inkomst.
 
Uppgifterna analyserades sedan tillsammans med den geografiska täckningen hos ett antal hemleveranstjänster. Tjänsterna tillhandahålls av tre logistikleverantörer av paket samt två apotek som levererar receptbelagda läkemedel. Underlaget samlades in vid två tillfällen, under den första vågen av pandemin våren 2020 och under den tredje vågen av pandemin i april 2021.
 
Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Transport Policy, vol 109: "Assessing the inequalities in access to online delivery services and the way COVID-19 pandemic affects marginalization"

Regeringen om transportpolitikens mål:

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Läs mer på regeringens hemsida
 

Text: Daniel Karlsson
Foto: Chalmers / CFFC (porträtt), USDA - public domain (illustrationsbild)

Kontaktuppgifter:

Ivan Sanchez-Diaz
Docent, Teknikens ekonomi och organisation

Ceren Altuntas Vural
Docent, Teknikens ekonomi och organisation

Árni Halldórsson
Professor, Teknikens ekonomi och organisation


Sidansvarig Publicerad: to 13 jan 2022.