Naghmeh Taghavi

Så kan verksamheter förbättra energieffektiviteten

​Verksamheter är beroende av energi vid produktion och transport av varor och tjänster. Den senaste tidens händelser har orsakat såväl störningar i leveranskedjor som kraftiga energiprishöjningar, vilket inte bara kräver att man använder alternativa energikällor utan också styr upp och påskyndar förbättringar inom energieffektivitet. Men företag behöver mer vägledning i hur man tar vara på engagemang och möjligheter att multiplicera sådana förbättringar, för att kunna gynna de förutsättningarna som uppmuntrar till att praktisera hållbarhet på arbetsplatsen. Detta är något som Naghmeh Taghavi undersöker i sin doktorsavhandling.

​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?

– Medan inriktning på hållbarhet har initierats på företagens övergripande nivå genom att inkludera hållbarhetsambitioner i sina strategiska riktningar, är det inte helt klart hur dessa mål kan uppnås i praktiken. Mer specifikt, även om energieffektivitet betraktas som ett legitimt hållbarhetsrelaterat mål har företag fortfarande små incitament att öka energieffektiviteten i sin verksamhet. Som ett resultat kvarstår en stor förbättringspotential för energieffektivitet, som kan uppnås genom att engagera sig i och reproducera icke-tekniska förbättringar.

– Men för att främja och upprätthålla sådana förbättringar krävs strategisk och operativ anpassning för resursutnyttjande, liksom påverkan på individuella och kollektiva åtgärder genom att utveckla människors färdigheter och kompetenser. Därför fokuserar min forskning på komplexiteten i att koppla samman strategiska-operativa prioriteringar, såväl som på utmaningen i integrationen mellan mål och genomförbara metoder inom och mellan organisationer, för att förbättra energieffektiviteten och underlätta tillämpningen av hållbarhet.

Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?

– Min forskning utökar nuvarande förståelse för att förbättra energieffektiviteten i verksamheten som en företagsbaserad praxis. Därför undersöker jag i min forskning först vilka aktiviteter som formar processen att förbättra energieffektiviteten i verksamheten, hur och varför åtgärder och betydelser leder till förbättrad energieffektivitet, och av vem aktiviteterna tolkas och används. En sådan förståelse kan säkerställa samförstånd och nära samverkan mellan olika intressenter och som ett resultat möjliggöra att mål för energieffektivitet förverkligas.

– Sedan studerar jag hur man kan förbättra energieffektiviteten i verksamheten som en praxis, som samverkar både med hållbarhetsrelaterade strategiska intentioner på företagsnivå, såväl som andra strategiska intentioner för verksamheten, och hur de ömsesidigt påverkar varandra. Genom att utforska inledande strategisk-operativ anpassning, försöker jag ge mig på utmaningen i att förverkliga olika strategier i verksamheten.

– Slutligen undersöker jag mekanismer för att integrera och koordinera interaktionen mellan individer inom organisationen, för att främja förändringar som ett sätt att gynna hållbarhet genom att bygga upp kompetens och säkerställa kontinuitet såväl som upprepade förbättringar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar olika exempel på det dubbelriktade perspektivet av synergin mellan verksamhetsstyrning och energihushållning. Dessutom antyder resultaten att processen att förverkliga energieffektivitetsmål på företagsnivå inte är en eskalering uppifrån och ner, eller nerifrån och upp, vare sig av organisationens strategiska inriktningar för hållbarhet eller dess strategiska inriktningar för verksamheten – utan en kontinuerlig, medverkande process. I förlängningen visar resultaten en mellannivå av aktörer som utökar individernas uppifrån-och-ned-dualitet. Dessa aktörer främjar förbättrad energieffektivitet i verksamheten i sina försök att skapa en överlappning mellan deras roller och ansvar, och arbetet att förbättra energieffektiviteten.

– Genom att se hur individer engagerar sig i förbättringar tyder resultaten på att förbättringar av energieffektiviteten i praktiken inte sker via sekventiella steg, utan via loopar som kan skapas på tre sätt: att dra fördel av ett gemensamt språk, att skapa gemensamma tolkningar samt att främja ett ömsesidigt intresse. I det ljuset förespråkar resultaten ett delat ansvar mellan olika verksamhetsfält samtidigt som man integrerar kompetens, istället för att institutionalisera förbättrad energieffektivitet i roller som saknar beslutskraft och närhet till verksamheten.

– Dessutom visar resultaten hur förbättrad energieffektivitet i verksamheten kan fungera som en språngbräda för att underlätta kunskapsutbyte, genom att placera individer tillsammans och låta dem dela kunskap via formella och informella mekanismer. Som ett resultat av detta gynnas förändringar i individuella och kollektiva handlingar och förståelser via tre processer: att dela kunskap mellan experter och nybörjare, att bädda in kunskap i materiella komponenter och infrastruktur, och att behandla innovation av kunskap som en pågående process.

Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?

– Jag hoppas att min forskning kan hjälpa företag och vägleda utövare att fortsätta engagera sig i förbättringar genom att främja strategisk-operativ anpassning för att förbättra energieffektiviteten i verksamheten – istället för att positionera energieffektivitet som ett villkor av eller ett resultat från verksamhetens ledning. Dessutom, genom att belysa utvecklingen av hållbarhet som praktik, hoppas jag att denna forskning kan säkerställa utveckling över tid som ett sätt att förverkliga en hållbar utveckling av verksamheten.


Textsammanställning: Daniel Karlsson

 

Disputationen genomförs den 13 juni 2022 kl 13.15, länk via avhandlingens sida

Sidansvarig Publicerad: to 09 jun 2022.