Ingrid Svensson

Så förändras den kommunala fastighetsförvaltningen

​Många kommunala byggnader är i dåligt skick. Samtidigt ökar befolkningen och det finns behov av nya och ändamålsriktiga lokaler såsom skolor och boenden. Hur skall man organisera sig för att både ta hand om det befintliga beståndet och planera på ett hållbart sätt inför framtiden? Ingrid Svenssons doktorsavhandling fokuserar på införandet av strategiska praktiker hos kommunala fastighetsförvaltare och utvecklingen av strategisk kommunal fastighetsförvaltning.

​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?

– Trots vikten av god förvaltning av offentliga fastigheter har underhållet av dessa varit nedprioriterat i flera år, vilket skapat behov av omfattande renoveringsinsatser. På flera håll i landet pågår nu arbete med att förhindra liknande scenarion i framtiden och att samtidigt ta hand om det befintliga beståndet på ett långsiktigt och hållbart sätt, både finansiellt, miljömässigt och socialt. Detta arbete benämns ofta strategisk kommunal fastighetsförvaltning.

Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa utmaningen?

– Forskningsprojektet har studerat hur arbetet med att skapa och införa strategisk fastighetsförvaltning i svenska kommuner har gått till. I vår studie har vi fokuserat på vilket arbete som utförs, och av vem, under förändringsprocessen när man går från ett sätt att arbeta och organisera sig till ett annat. Jag har kunnat se att sättet på vilket man uppfattar och tänker sig kommunal fastighetsförvaltning håller på att ändras. Det kan med ett annat ord kallas för en institutionell förändring som innefattar att den allmänna uppfattningen kring vad kommunal fastighetsförvaltning är, och hur den ska utföras, håller på att ändras. Mitt bidrag är att teoretisera denna förändring och att synliggöra vad, hur och varför det uppstår problem i praktiken, trots att alla säger sig vara för strategisk förvaltning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studien visar hur kommunala fastighetsförvaltarorganisationer strävar efter att förändra sin organisatoriska position inom kommunen. De önskar en mer central placering för att få större mandat att arbeta mer övergripande och långsiktigt med renovering och underhåll samt också bättre kunna planera för framtida behov. Studien ger exempel på hur detta arbete går till och vilka organisatoriska konsekvenser det får. Exempelvis har fastighetsförvaltare fått utökade mandat från sina egna chefer, vilket andra organisationer i kommunen inte alltid är beredda på. Ett annat exempel är att de behöver arbeta mer på olika nivåer i organisationen än tidigare.

– För att strategisk fastighetsförvaltning skall kunna bli verklighet krävs resurser, dels personal men även en förändrad typ av organisering av arbetet. Former för samverkan bör ses över; vilka nya roller behövs? Hur kan dessa bättre integreras i verksamheten så att deras kompetens kommer till nytta på bredden? Hur kan de typer av IT-stöd som nu implementeras på bred front gällande inventering av beståndet användas på bättre sätt?

– Arbetet med strategisk fastighetsförvaltning bör ses som ett kontinuerligt arbete och inte som ett projekt med en tydlig början och slut. Ofta görs det senare vilket innebär svårigheter att få både nya arbetsuppgifter och roller, till exempel strateger, att få fäste över tid.

– Strateger är samlingsnamnet på en ny typ av roll som växer fram inom kommunala förvaltarorganisationer. Dessa personer skall vara ansvariga för att skapa en helhet, arbeta över organisatoriska gränser och arbeta strategiskt och långsiktigt. Många upplever att detta blir svårt i praktiken eftersom deras organisatoriska sammanhang inte är förberett för den typen av roll.  

Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?

– Jag hoppas att min forskning skall hjälpa till att belysa att strategisk kommunal fastighetsförvaltning handlar mycket om organisatoriska aspekter och att arbetet med att införa och utveckla strategisk kommunal fastighetsförvaltning är ett komplext och långsiktigt arbete. Jag har sett att mycket arbete utförs men i olika riktningar – och olika typer av arbeten är inte alltid anpassade efter varandra. Jag hoppas att min forskning kan bidra till att förstå var man bör fokusera sina resurser. Det kan till exempel handla om att man arbetar för att utveckla och informera om nya koncept, men sedan inte följer upp hur de implementeras operationellt. I slutändan hoppas jag kunna vara med och bidra till hållbara och ändamålsriktiga lokaler för offentliga verksamheter.

– Jag hoppas att min forskning skall bidra till ökad förståelse och kunskap kring det organisatoriska landskapet i vilket kommunal strategisk fastighetsförvaltning utvecklas, och hur enskilda individer upplever det att arbeta med införandet av strategisk kommunal fastighetsförvaltning och hur deras arbetsvardag påverkas.
 

Textsammanställning: Daniel Karlsson


Disputationen genomförs den 26 november 2021 kl 13.15, länk via avhandlingens sida


Sidansvarig Publicerad: må 22 nov 2021.