Daniella Petersen
Nya krav skapar arbetstillfällen. ”Sysselsättningskrav är ett spännande nytt verktyg att studera”, säger Daniella Petersen, som forskar på hur man kan skapa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa i byggprojekt genom krav i upphandlingen.

Så kan upphandling lösa arbetsbristen i byggbranschen

Sverige står inför en av de största byggsatsningarna någonsin, samtidigt som det är brist på arbetskraft i byggbranschen. Nu har Chalmersforskaren Daniella Petersen granskat hur långtidsarbetslösa kan få arbetstillfällen i byggprojekt, genom sysselsättningskrav i upphandlingar.
”Det är onödigt att vi har arbetslöshet samtidigt som vi har arbetsbrist”. Det konstaterar Daniella Petersen, doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation. Hon har ägnat de senaste åren åt att forska om hur man kan skapa arbetstillfällen för långtidsarbetslösa i byggprojekt genom upphandling.
 
In sin licentiatuppsats; Let the right ones in? Employment requirements in Swedish construction procurement, har Daniella undersökt hur dessa ”sysselsättningkrav” påverkar det dagliga arbetet för individer och organisationer i byggbranschen. 
 
Berätta vad du har tittat på i din forskning!
 
Jag har genomfört intervjuer med personer inom byggbranschen som arbetar med att implementera sysselsättningskrav. Sociala krav, som sysselsättningskrav, är relativt nya – både i Sverige och utomlands. Det gör att det saknas kunskap om hur man på bästa sätt kan ställa sysselsättningskrav i upphandling, och hur dessa krav påverkar hur det dagliga arbetet i branschen organiseras. Jag undersöker de organisatoriska följderna när sysselsättningskrav implementeras, och vilken effekt detta får för olika aktörer i byggbranschen, som beställare, entreprenörer, arkitekter, tekniska konsulter, och Arbetsförmedlingen. Vilka nya roller och arbetssätt skapas i och med implementeringen av sysselsättningskrav? Tänker man på upphandlingsfunktionen på ett nytt sätt?
 

”Sysselsättningskrav i upphandling är ett strategiskt verktyg, både för att minska utanförskapet och för att möta den kommande byggboomen”

– Daniella Petersen, Chalmers

 
Varför är detta viktigt?
 
Sverige står inför växande utmaningar i form av ökad socialt utanförskap och arbetslöshet bland utsatta grupper som invandrare, unga och funktionsvarierade. Samtidigt väntar en av de största byggsatsningarna i Sveriges historia, medan byggbranschen lider av akut brist på arbetskraft. I den här situationen är sysselsättningskrav i upphandling ett strategiskt verktyg, både för att minska utanförskapet och för att möta den kommande byggboomen.
 
Varför tycker du att detta område är så spännande?
 
Med en bakgrund som rekryterare har jag alltid varit intresserad av människor och sysselsättning, och jag tycker det är onödigt att vi har arbetslöshet samtidigt som vi har arbetsbrist. Därför tycker jag att sysselsättningskrav är ett spännande nytt anställnings- och upphandlingsverktyg att studera. Det är nytt i Sverige och det finns mycket frågetecken kring hur kraven ska utformas och implementeras, vilket bidrar till ytterligare en dimension. Ur ett rent forskningsperspektiv finns det därför mycket att bidra med både till praktiker men också till teori, eftersom sysselsättningskrav och social hållbarhet rent generellt är relativt underforskat.  
 
Vilka är dina viktigaste slutsatser?
 
Jag har använt institutionell teori* för att studera de organisatoriska följderna när sysselsättningskrav implementeras. Jag ser att byggbranschen verkar genomgå en institutionaliseringsprocess just nu, där gamla normer, tankesätt, roller och arbetssätt omformas. Det har skapats en ny typ av roll som helt eller delvis har dedikerats till arbetet med sysselsättningskrav, men det är ännu ingen enhetlig profession. Arbetssätt har också omarbetats, men det finns ingen stark enighet om hur dessa arbetssätt skall se ut runt om i landet.  Branschen tänker också lite annorlunda på upphandlingsrollen, vad den bör omfatta och leda till. Jag har också kartlagt de barriärer och drivkrafter som omgärdar sysselsättningskrav.
 
Är det något i resultaten som förvånar dig?
 
Det var intressant att se vilken öppenhet aktörer i branschen visar mot olika arbetssätt och hur de lägger stor vikt vid samarbete och dialog. Samtidigt var många mycket måna om att lyfta fram att just deras arbetssätt troligen var det rätta. Jag blev också överraskad av hur höga ambitioner som omger sysselsättningskrav, samtidigt som det finns en stor ödmjukhet i att området är nytt och komplext, och att man trevar sig fram. Något annat som förvånat mig är den kraft och energi man lagt på att konsultera ”stakeholders” i sin design av sysselsättningskraven, men att man missat att inkludera de långtidsarbetslösa själva i den konsultationen.
 
Vad är nytt i din forskning?
 
Jag har försökt bena ut de främsta drivkrafterna och barriärerna som påverkar implementeringen av sysselsättningskrav. I det arbetet har jag identifierat nya arbetssätt, som den omfattande spridningen av föreslagna arbetssätt och djupare samarbete, och nya roller, som ”sysselsättningskravsexperten” som kan ses som en institutionell entreprenör. Om man ser mer till mitt teoretiska ramverk ifrågasätter min forskning vem som är viktig i institutionaliseringsprocesser (förändringsprocesser), och hur man kan karaktärisera institutionellt arbete och institutionella entreprenörer. Dessa resultat bidrar med kunskap både till mitt forskningsfält, och bidrar dessutom med nya insikter för praktiker som kanske kan arbeta på ett mer informerat och effektivt sätt. 
 
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
 
Jag hoppas att praktiker kan få insikt i hur sysselsättningskrav påverkar deras dagliga arbete, och hur olika aktörer arbetar med kraven runt om i landet. Jag hoppas att mina resultat kan ge indikationer på hur sysselsättningskrav och relaterade roller, arbetssätt och logiker kan utvecklas framöver. För de som ännu inte arbetar med kraven hoppas jag att resultaten kan stödja dem i att eventuellt fundera över ifall sysselsättningskrav skulle vara ett intressant verktyg för dem. För forskningen hoppas jag att jag kan understryka vikten av att studera detta nya fenomen och social hållbarhet i stort, men också att lyfta fram institutionell teori och dess användbarhet inom byggrelaterad forskning.
 
Hur ska du gå vidare med forskningen nu?
 
I vår ska jag tillbringa cirka tre månader på University of New South Wales i Sydney, Australien, som gästdoktorand med en framstående professor i mitt fält – Martin Loosemore. Där hoppas jag kunna bädda för framtida samarbeten och sampublikationer, men också få ett givande inspirations- och kunskapsutbyte. När jag kommer hem i slutet av april planerar jag att börja min nästa studie, som förhoppningsvis blir en case-studie med flera case. Min plan är att studera implementeringen av sysselsättningskrav från förfrågningsunderlag till anställd arbetare, för att kunna dyka djupare i fenomenet och dess implikationer.
 
 
* Institutionell teori är ett perspektiv för att studera förändring och beteende inom ett fält, som exempelvis byggbranschen. Genom institutionell teori kan man studera hur vedertagna och etablerade tankesätt och beteendemönster kan brytas ner och ersättas av nya, eller stärkas ytterligare.
 
Text: Ulrika Ernström
 

FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION

Daniella Petersen är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Service Management and Logistics
 
 
 

Publicerad: må 10 sep 2018.