Ökat fokus på komplexitet i vårdens kvalitetsutveckling

​Mer individanpassad vård, fler patienter med multipla sjukdomar, olika vårdprofessioner som behöver samarbeta. Det är några av utmaningarna som gör vården allt mer komplex. Denna komplexitet måste kunna beskrivas och förstås. I sin doktorsavhandling har Sara Dahlin forskat på användbarheten av metoder som beskriver vårdkomplexitet, för att kunna stötta kvalitetsutvecklingen i vård och omsorg.
​– Huvudutmaningen för kvalitetsutvecklingsområdet jag fokuserar på är den höga och ökande komplexiteten i vården idag. Den grundar sig bland i annat att vården blir mer och mer personcentrerad och patienter behandlas av olika vårdprofessioner som behöver samarbeta. Vi blir också allt äldre, där fler drabbas av multipla sjukdomar. Praktiskt verksamma i vård och omsorg, som läkare, behöver förstå komplexiteten i den vård de ger så att de kan förbättra vården. Misslyckas man att förstå och hantera denna komplexitet så kan det leda till felaktiga beslut som resulterar i ineffektivitet och till och med vårdskador.
 
Förståelsen av vård och omsorg stöttas av att man använder olika metoder för kvalitetsutveckling, både under planering och utvärdering av vården. Många metoder för kvalitetsutveckling idag beskriver dock en mycket mindre del av komplexiteten än hur det ser ut i verkligheten – så det finns ett behov av nya metoder inom kvalitetsutvecklingsteorin som beskriver mer av denna komplexitet. Det finns också en möjlighet att utöka användandet av de metoder som redan finns inom kvalitetsutveckling som förklarar vårdkomplexitet. 
 
– I min forskning har jag utforskat både nya metoder och ny användning av en existerande metod som beskriver vårdkomplexitet och vilken användbarhet de har för att stötta kvalitetsutveckling. Mer specifikt så har jag tillsammans med praktiskt verksamma i vården utforskat två nya metoder där patientprocessers komplexitet visualiseras, och en existerande metod där en modell används för planering av vård där vårdens komplexitet förklaras på organisationsnivå.

Vilka är de viktigaste resultaten från din forskning?

– Mitt främsta resultat var att de utforskade metoderna har ytterligare och kompletterande användbarhet jämfört med tidigare metoder, både för planering och utvärdering av vården och för att driva till exempel motivation och patientfokus inom organisationen. Då olika metoder har olika användbarhet så har jag dragit slutsatsen att det är viktigt att noggrant välja rätt metod till rätt kontext. Detta sker inte alltid idag för det finns några få metoder som ofta premieras när det kommer till kvalitetsutveckling.
 
– Dessutom så såg jag att beskrivningen av vårdkomplexiteten stöttar vårdpraktikerna på minst två sätt. För det första så stöttar den i deras diskussioner, för de får en mer detaljerad och objektiv bild att utgå ifrån. För det andra så lär de sig inte bara mer om sin specifika vård utan verkar också utveckla en större förståelse för kvalitetsutvecklingsteori, genom att relatera till exempelvis både ökad motivation och patientfokus.

Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?

– Jag hoppas på ett ökat fokus på att använda relevanta metoder för varje kontext eller sammanhang inom kvalitetsutveckling, så att man använder existerande metoder när de passar bäst, men använder nya när det behövs. Jag hoppas också att min forskning gör skillnad och att just de metoder jag har forskat på börjar användas eller används mer, och min största förhoppning är att min forskning ska leda till bättre kvalitet i vården.
 
 
Textsammanställning: Daniel Karlsson
 
 

Publicerad: ti 10 dec 2019.