Nytt verktyg för bättre resursanvändning i produkter

​I sin doktorsavhandling har Siri Willskytt undersökt hur produkter kan bli mer resurseffektiva och minska sin miljöpåverkan genom olika fysiska åtgärder. Utifrån detta har hon utvecklat rekommendationer och ett verktyg för produktdesign. Hon har särskilt studerat förbrukningsvaror och sett att det finns stor potential att minska resursanvändningen, bland annat genom rätt användning av produkten.

​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?

– Min forskning fokuserar på flera utmaningar. Inom konceptet cirkulär ekonomi som syftar till att minska resursförluster i samhället genom åter-cirkulering och förlängd användning av produkter och dess material, finns det många åtgärder som ofta är prioriterade enligt en generell hierarki. Dessa generella rankningar är inte alltid giltiga, eller relevanta för alla produkter, och kan i en del fall till och med leda till ökad materialanvändning och ökad miljöpåverkan. Det är därför viktigt att kartlägga vilka åtgärder som leder till resurseffektivitet och för vilka produkttyper som dessa åtgärder lämpar sig till. Den första utmaningen handlar om att undersöka vilka åtgärder som syftar till att förbättra resursanvändningen och miljöpåverkan av produkter faktiskt leder till dess tänkte utfall. 

– Dessa generella rankningar av åtgärder återfinns även i produktdesignens värld. För att undersöka om en ny produktdesign leder till miljö- och resursförbättring kan man undersöka den nya produkten med hjälp av livscykelanalyser, men att genomföra livscykelanalyser är både tids- och informationskrävande. Det finns därför ett behov av designmetoder som pekar på vilka designrekommendationer för resurseffektivitet som är lämpliga för olika produkter, och som informerar om potentiella förskjutningar i ökad resursanvändning och miljöpåverkan – utan att behöva göra en livscykelanalys.

– En annan utmaning handlar om specifikt vilka åtgärder, både generella och designmässiga, som är möjliga för kortlivade produkter, här kallade ”consumables” eller förbrukningsvaror. Det kan vara till exempel mat, förpackningar, tvål, engångsprodukter och kortlivade komponenter i långlivade produkter. Dessa produkter har hamnat lite i skymundan i forskningen om cirkulär ekonomi i jämförelse med långlivade produkter.

Hur försöker du bidra till att lösa detta?

– Min forskning undersöker för vilka typer av produkter, med vilka typer av egenskaper, som olika åtgärder lämpar sig för. Detta gjordes genom analys och syntes av lärdomar från en stor mängd livscykelanalyser för olika produkter och åtgärder för resurseffektivitet. Utöver att identifiera åtgärder kopplat till produkternas karakteristik identifierades även så kallade ”trade-offs”, det vill säga om det potentiellt kan bli ökad resursanvändning och miljöpåverkan vid introducering av en åtgärd. Dessa lärdomar har även bearbetas vidare till designriktlinjer i form av ett verktyg. Verktyget hjälper designern hitta relevanta designrekommendationer baserat på sin produktkarakteristik och informerar även om möjliga ”trade-offs” och hur dessa kan undvikas.

– Jag har även genomfört en livscykelanalys för att undersöka hur potentialen ser ut för att förbättra en sorts specifika förbrukningsvaror, nämligen inkontinensprodukter. I den studien undersöks fyra olika åtgärder som kan appliceras på olika ställen av produktens livscykel.

– Dessutom har jag även undersökt i vilken grad som generella designriktlinjer, det vill säga sådana som skall vara användbara för alla typer av produkter för att skapa mer resurseffektiva produkter, ger relevanta rekommendationer för förbrukningsvaror.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Först genom att visa att alla åtgärder faktiskt inte leder till miljö- och resursförbättring. Sedan är identifieringen av vilka produktkarakteristik som avgör vilka åtgärder som är lämpliga för olika produkter ett viktigt resultat. Produktkarakteristiken handlar om en produkt är lång eller kortlivad, hur produkten används eller inte används under sin livstid och om produkten till exempel kräver ytterligare resurser vid användning för att fungera. Dessa resultat visar att det inte är användbart med generella rankningar av åtgärder – utan att det är produkters karakteristik som avgör vad som är möjligt och lämpligt. Detta är viktigt både generellt för företag som jobbar med resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, men även specifikt för produktutvecklare.

– Ett annat viktigt bidrag från avhandlingen är att synliggöra vad som faktiskt är möjligt att göra med kortlivade produkter. Det vill säga både vilka fysiska åtgärder och vilka designriktlinjer som lämpliga för olika typer av kortlivade produkter, och att visa att det finns stor potential för att minska dessa produkters resursanvändning och miljöpåverkan. Till exempel visade jag i livscykelanalysen om inkontinensprodukter att det gick att förbättra resurseffektiviteten förhållandevist mycket genom att se till att användaren använde en produkt som matchade användarens riktiga behov. Resultatet betonar att det finns stor potential att förbättra reseeffektiviteten genom att förbättra användningen av produkter.

Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?

– Jag hoppas att avhandlingen genom att peka på produktkarakteristik som är viktiga att ta hänsyn till, kan vägleda till exempel företag i att bedöma vilka cirkulära åtgärder som skulle kunna passa deras produkter, och på så sätt förbättra deras resurseffektivitet. Jag hoppas också att designers använder dessa lärdomar i deras arbete genom de designverktyg som utvecklats i min forskning, för att peka på vilka åtgärder och designrekommendationer som är relevanta för deras produkttyp. Jag hoppas även att avhandlingens specifika fokus på förbrukningsvaror kommer resultera i att mer forskning inom cirkulär ekonomi inriktas på förbrukningsvaror och deras utmaningar.


Textsammanställning: Daniel Karlsson
 
Verktyget REDIG – Resource Efficient DesIgn Guidelines – går att ladda ner här (se supplementary material)

Läs avhandlingen: “Resource efficient products in a circular economy – The case of consumables. From environmental and resource assessment to design guidelines”

Disputationen genomförs online den 16 oktober kl 10.00, se länk på avhandlingens sida



Publicerad: må 12 okt 2020.