Magdalena Svanström
”Jag tror att de flesta vill bidra till en hållbar utveckling, men ibland kan det finnas en alltför förenklad bild av vad det innebär”, säger Magdalena Svanström, nybliven professor i hållbarhetsstudier.

Ny teknik inte alltid mer hållbar

​Ny teknik kan vara mer hållbar – men också få motsatt effekt om ett helhetstänk saknas. Det anser Magdalena Svanström, nybliven professor i hållbarhetsstudier, som brinner för en mer hållbar teknikutveckling.
Varför då? Hur hänger det ihop? Går det att göra såhär? Nyfikenheten och intresset för naturvetenskap och teknik är viktiga skäl till att Magdalena Svanström hamnade i forskarvärlden – liksom en stark drivkraft att bidra till en mer hållbar värld. Ändå var det inte främst tekniken som lockade henne till Chalmers, som 18-årig student på 1980-talet.


– Jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på när jag sökte till Chalmers, men har alltid tyckt att miljö och hälsa varit spännande. Jag sökte kemiteknik eftersom jag ville veta mer om kemins roll i miljön, och gjorde mitt exjobb i kemisk miljövetenskap, säger hon.

Drygt 30 år senare sitter hon i en lysande grön fåtölj på Vasaområdet på Campus Johanneberg, och konstaterar att intresset för miljöfrågor och hållbar utveckling har hållit i sig. Idag arbetar Magdalena Svanström på avdelningen Miljösystemanalys på institutionen för teknikens ekonomi och organisation, och har precis installerats som Chalmers nya professor i hållbarhetsstudier.
En stor del av hennes långa forskargärning hittills har handlat om miljöbedömning av teknik. Målet är att guida teknikutvecklingen åt ett mer hållbart håll – främst med livscykelanalys som verktyg. Livscykelanalys, eller Life Cycle Assessment (LCA), kan beskrivas som en metod för att kartlägga en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel, från vagga till grav. En metod med många fördelar, framhåller hon.

– Med LCA läggs ansvaret på det som verkligen är orsaken till att en produkt eller tjänst existerar. All miljöbelastning finns som en konsekvens av att vi skapar något vi behöver eller vill ha. Då måste vi sätta det i fokus, och se vilken skada som skapas i relation till behovet.

I sin forskning har Magdalena Svanström fokuserat på bland annat fjärrvärme, biobaserade produkter, avloppsrening och slamhantering. Områden som kräver hållbara lösningar, som berör många, och som vi alla kommer i kontakt med i vår vardag. 


"Jag vill att våra ingenjörsstudenter ska kunna ta rollen som teknikutvecklare som tar ansvar för hållbarhetsfrågor"

Magdalena Svanström, Chalmers

– Över hälften av alla byggnader i Göteborg värms upp med fjärrvärme, och alla genererar avloppsslam, varje dag. Biobaserade produkter är viktiga när vi vill gå över till en bioekonomi, och skogsindustrin är på väg att ställa om till nya produkter. Detta är områden som verkligen kommer ha betydelse och har koppling till allas våra liv, det är det som är så spännande, säger hon.

Magdalena Svanström tror på vikten av det långsiktiga lärandet för att nå verklig förändring. Därför vill hon inte bara komma in som en expert och leverera ett resultat, utan ser delaktighet i processen som en nyckel vid hållbarhetsbedömningar.


– Jag tror verkligen att individen är viktig, att vi människor hela tiden måste vara pådrivande.

Därför är lärandet så viktigt. Jag vill att industrins teknikutvecklare själva ska ha så mycket kunskap att de kan fatta rätt beslut. Då krävs att de involveras i processen vid hållbarhetsbedömningar, så att de får en ökad medvetenhet och förståelse för hållbarhetsaspekterna kring det teknikområde de jobbar med. Dessutom finns en risk att hållbarhetsbedömningar inte blir relevanta eller får någon effekt, om aktörerna inte har involverats, säger hon.

Under de tre decennier som Magdalena Svanström har varit på Chalmers har det hänt mycket på hållbarhetsområdet. Idag är lärosätets ledord ”Chalmers – för en hållbar framtid”, och forskning kring hållbarhetsfrågor är inte längre ett marginaliserat område.
Samtidigt ser hon flera utmaningar på området.
 
– Jag tror att de flesta vill bidra till en hållbar utveckling, men ibland kan det finnas en alltför förenklad bild av vad det innebär, säger hon.
 
Magdalena Svanström anser att det behövs mer samverkan mellan olika forskare när det gäller hållbarhetsaspekter på ny teknik. Hon framhåller att akademin behöver ta ansvar för att kunskap som tas fram används på rätt sätt, och menar att vi ibland är så ivriga att ta fram ny teknik att vi glömmer det långsiktiga perspektivet.
 
– Ny och mer effektiv teknik kan vara bra på många sätt. Men när tekniken plötsligt blir billigare och enklare att använda finns också en risk att den överanvänds – vilket leder till mer utsläpp och att mer energi går åt. Det är viktigt att lyfta blicken och ta hänsyn till alla aspekter av ny teknik, och samverka med fler forskare och andra aktörer för att se det komplexa sammanhanget, säger hon.


Utöver sin forskning har Magdalena Svanström också ett starkt engagemang i Chalmers utbildning. Mellan 2009 och 2014 var hon föreståndare för Chalmers Lärandecentrum, och var bland annat med i skapandet av KUL, Chalmers årliga konferens om lärande och undervisning. 

Ett av hennes forskningsområden handlar om hur ingenjörsutbildningen kan bli bättre när det gäller hållbar utveckling.

– Jag vill att våra ingenjörsstudenter ska kunna ta rollen som teknikutvecklare som tar ansvar för hållbarhetsfrågor. Då behöver vi förstå vilka kompetenser som behövs, och hur utbildningen ska läggas upp för att möta detta, säger hon.



Att arbeta med hållbar utveckling är komplext, påpekar hon. Och just därför är mer kunskap och förståelse inom området så viktigt.
 
– Världen hänger samman. Du måste få människor och beslutsfattare med dig, och ta hänsyn till utmaningar som olika policysammanhang, mänskligt beteende och geografiska variationer. Det krävs att du kan hantera både komplexitet och osäkerheter, liksom olika aktörers olika intressen, säger hon.
 
Magdalena Svanström hoppas bidra till att studenterna får en tydligare målbild för att arbeta med hållbar utveckling, och redskap för att hantera den förändring som behöver ske. Samtidigt behöver de förstå vad som är bra och därför behöver skyddas.
 
– Jag vill att studenter bättre ska förstå hur världen behöver förändras, och sin roll i en sådan process. Vi behöver studenter som inser vad som behöver göras och kan hantera de komplexa sammanhangen. Annars kommer vi ingen vart.
 
Text: Ulrika Ernström
Foto: Ulrika Ernström och Carolina Pires Bertuol

Mer om Magdalena Svanström

Född: 1969, i Göteborg
Bor: I Askim
Familj: Sambo, två barn, en katt och en hund
Forskningsområde: Nybliven professor i hållbarhetsstudier (Sustainability Studies). Forskar främst om miljöbedömning inom teknikutveckling, samt lärande för hållbar utveckling inom ingenjörsutbildning.
Närmaste planer: Åker hösten 2019 till University of California at Berkeley på ”Teaching Sabbatical”

Magdalena om…

Akademins roll
Det finns flera hot mot akademin, som kortsiktiga intressen och att vi blir alltför styrda av industrin. Därför är det viktigt att vi värnar om det långsiktiga. Akademin måste skydda och utveckla kunskap, och stå för en slags klokskap i samhället.
 
Om utbyten på andra lärosäten
Jag gjorde min post doc på MIT 2001, hösten 2017 var jag i Italien och undervisade och i höst ska jag till Berkeley på ”Teaching Sabbatical”. Erfarenhetsutbyte är jätteviktigt. Att uppleva en ny kultur, nya människor, andra sätt att göra saker och vara i en ny miljö. Kan vi se oss omkring och lära av varandra blir vi bättre på det vi gör.

Sidansvarig Publicerad: ti 30 jun 2020.