Bild: Chalmers samt Johan Jarnestad/Kungl. Vetenskapsakademien

Nobelpris i kemi bra exempel på globalt lagarbete

​Hallå där Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, som deltar på Nobelfesten med anledning av sitt underlag till arbetet med att utse årets kemipristagare – för utvecklingen av litiumjonbatteriet.

​Berätta om din involvering kring årets Nobelpris i kemi?

– Jag bidrog för ett par år sedan med underlag till priskommitténs arbete. Kommittéerna gör ett omfattande utredningsarbete inför valet av pristagare. Alla sådana underlag skyddas av sekretessavtal – så mer än så kan jag inte avslöja.

Hur går det till när man blir engagerad i Nobelprisarbetet?

– Jag blev kontaktad muntligen och senare med brevduva :-) då mejl kan avlyssnas och komma i orätta händer. Lite kul med allt hemlighetsmakeri.

Hur ser du på pristagarnas insatser och betydelsen av deras forskning?

– Årets nobelpris i kemi är ett fint exempel på det globala lagarbetet och den stegvisa utvecklingen som ligger bakom nästan alla större tekniska landvinningar. Mellan 1970 och 1985 bidrog de tre pristagarna med olika avgörande insatser för att förverkliga en helt ny typ av batteri, som ytterligare ett par decennium senare skulle möjliggöra den mobila elektronikrevolutionen och nu även elfordon av alla möjliga slag.

Vad anser du är det mest betydelsefulla som litiumjonbatteriet har bidragit med?

– Eldriven kommunikation, både i form av mobiltelefoner och datorer och elektriska fordon. Det senare öppnar för en koldioxidneutral transportsektor driven av sol- och vindenergi. Men litiumjonbatteriet är sannolikt bara ett led i en längre utvecklingskedja inom energilagringsområdet, om än ett mycket viktigt led.

Slutligen, vad ser du mest fram emot med prisutdelningen och Nobelfesten?

– Lite Askungen-känsla att gå på det som kallats festerna fest (till vetenskapens ära) och kul att få göra det med min fru Helena. Det är alltid spännande att med alla sinnen (inte minst smak) få uppleva något man annars bara ser på tv, och förhoppningsvis träffar man en och annan intressant karaktär i vimlet.


Textsammanställning: Daniel Karlsson
 
Nobelpriset i kemi 2019 går till till John B. Goodenough, The University of Texas at Austin, USA, M. Stanley Whittingham, Binghamton University, State University of New York, USA och Akira Yoshino, Asahi Kasei Corporation, Tokyo, Japan och Meijo University, Nagoya, Japan – för utvecklingen av litiumjonbatterier.
 
Läs mer om årets pristagare hos Kungl. Vetenskapsakademien


Sidansvarig Publicerad: ti 30 jun 2020.