Kristina Liljestrand vill minska matsvinnet i livsmedlens logistikkedjor
Hållbar forskning. ”Jag hoppas att min forskning kan hjälpa företagen att fatta rätt beslut för att minska sin miljöpåverkan på bästa sätt. Både när det gäller matsvinn och transporter” säger Kristina Liljestrand.

Hundratusentals ton mat kan räddas med bättre logistik

​Varje år slängs nästan en kvarts miljon ton mat i Sverige inom industrin och detaljhandeln - helt i onödan. Det vill Chalmersforskaren Kristina Liljestrand göra något åt.  Nu ger hon aktörer i livsmedlens logistiksystem konkreta verktyg, som både kan minska matsvinnet och transporternas miljöpåverkan.

Det är svårt att få grepp om hur omfattande det årliga matsvinnet i Sverige är. Kristina Liljestrand har gjort ett försök. Hon använder en illustration med 23 000 lastbilar uppställda på rad - fyllda med allt onödigt matavfall som varje år kommer från producenter, detaljhandeln och hushåll. För att passera alla lastbilar måste man ta sig 43 mil, vilket motsvarar sträckan mellan Göteborg och Södertälje.
 
– Det är ganska talande. Man förstår knappt hur otroligt mycket livsmedel som slängs idag. Den största delen av matsvinnet kommer från konsumenter, men nästan lika mycket försvinner i logistiksystemen. Och det är genom att påverka logistiksystemen som vi kan se till att maten håller bra kvalitet och hållbarhet hela vägen ut i butiken, säger hon.

Unik forskning kring logistik och svinn

Det är här Kristina Liljestrands forskning kommer in. De senaste åren har hon lagt kraft och energi på att reda ut hur aktörer i hela livsmedelsförsörjningskedjan kan arbeta för att minska sin miljöpåverkan – både när det gäller matsvinn och utsläpp från transporter.
 
Hennes arbete är på många sätt unikt, eftersom logistiklösningar på svinnproblemet är ett relativt outforskat område. Sedan tidigare finns ingen överblick kring vilka möjligheter aktörerna i försörjningskedjan har för att minska svinnet – vilket är just vad Kristina levererar i den första delen av sin nyligen publicerade doktorsavhandling.
 
– Logistiksystemen är det som binder samman allt, från produktionen av livsmedlen tills de kommer ut i butikerna. Vi måste förstå hur man kan arbeta här för att minska matsvinnet, säger hon.
 
 
750x340 Huvudbild@2x.jpg 

"Det är genom att påverka logistiksystemen som vi kan se till att maten håller bra kvalitet och hållbarhet hela vägen ut i butiken"

 
Genom en omfattande studie bland producenter, grossister och detaljister har hon identifierat nio förbättringsåtgärder som de olika aktörerna kan ta till.
 
– Den här sammanställningen kan ses som ett smörgåsbord för de aktörer som vill arbeta för att minska matsvinnet. Jag beskriver nio potentiella lösningar, vilka aktörer som är inblandade och vilka logistikaktiviteter det handlar om. En komplicerande faktor är att livsmedel har så olika egenskaper, vilket lösningarna måste anpassas efter, säger hon.

Samarbete i livsmedelskedjan krävs

En viktig slutsats är att samarbete mellan de olika aktörerna i livsmedelskedjan är helt nödvändigt för att minska matsvinnet.
 
– När det gäller svinn är flera steg i livsmedelskedjan involverade, därför är det svårt för enskilda aktörer att själva minska svinnet. Det krävs samarbete för att få effektiva och snabba system hela vägen, så att livsmedlen kommer ut i butikerna i tid. Idag finns flera goda exempel på sådana samarbeten, och jag hoppas att fler företag kan inspireras av de lösningar som finns, säger hon.
 
I den andra delen av sin forskning har Kristina granskat hur miljöpåverkan från transporter i livsmedelslogistikkedjan kan minskas. Genom att titta på aspekter som fyllnadsgrad (hur väl utrymmet i pallar, lådor och lastbilar utnyttjas) och andelen intermodala transporter (där vägtransport kombineras med järnväg eller sjöfart) har hon lyckats identifiera vilka sändningar som är effektivast för aktörerna att arbeta med, och hur det bäst kan göras.
 
Resultatet är två ramverk som ger en god hjälp i jakten på att minska transportutsläppen.
 
– Många logistiksystem är oerhört stora och komplexa, och det kan vara svårt att veta var man ska börja. Det ramverk jag har tagit fram ger aktörerna verktyg för att själva kunna se vilka faktorer i deras system som påverkar transportutsläppen, och hitta de förbättringsåtgärder som effektivt kan minska deras miljöpåverkan, säger hon.

Minskad miljöpåverkan sparar pengar

Kristina har dessutom tagit med ett ekonomiskt perspektiv i forskningen, genom att hennes ramverk även visar vilka besparingar de olika åtgärderna ger. För en sak står klar: det går att tjäna pengar på att öka fyllnadsgraden och satsa på mer intermodala transporter.
 
– Det är en större chans att de här verktygen används av företagen om man inkluderar den ekonomiska aspekten. Oftast går det ju hand i hand: om man jobbar med att minska sin miljöpåverkan sparar man även på kostnaderna, säger hon.
 
 Text: Ulrika Ernström
 
 

FAKTA, FORSKNING OCH MER INFORMATION 

 
 

Matsvinnet når från Göteborg till Södertälje

Chalmersforskaren Kristina Liljestrand använder en talande illustration för att beskriva omfattningen av det årliga matsvinnet i Sverige. Om 23 000 lastbilar ställs på rad - fyllda med allt onödigt matavfall som varje år kommer från producenter, detaljhandeln och hushåll - måste man ta sig 43 mil för att passera alla. Det motsvarar sträckan mellan Göteborg och Södertälje.
 

Om Kristina Liljestrand

Kristina Liljestrand är teknologie doktor på Chalmers, institutionen Teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Service management and Logistics. Hennes forskningsområde är grön livsmedelslogistik.
Kristinas avhandling, som publicerades i december 2016, heter “Reducing the environmental impact of food products logistics systems”
Kristina Liljestrand fick Renovas miljöpris 2015, för sin forskning kring minskat matsvinn.
 

Matsvinn i Sverige

2012 slängdes 1,2 miljoner ton mat i Sverige. Drygt hälften, 622 000 ton, var så kallat onödigt matavfall eller matsvinn - det vill säga mat som hade kunnat ätas om den hade behandlats annorlunda. Det motsvarar 65 kilo onödigt matavfall per person och år.

Den största delen av det onödiga matavfallet kommer från hushållen, men mycket mat försvinner även i logistikkedjan på väg ut till konsumenterna. 2012 stod hushållen för strax under hälften, 270 000 ton, av det onödiga matsvinnet. I logistiksystemen – från den industriella produktionen tills livsmedlen lämnar butikshyllorna – försvann 234 000 ton mat i onödan. Resterande 118 000 ton kom från restauranger och storhushåll.
 
Produktionen av den mängd mat som kastas varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid, vilket är cirka 3 procent av den totala mängden utsläpp av växthusgaser i Sverige.

Källa: Naturvårdsverket (2014), Matavfallsmängder i Sverige

Publicerad: må 26 dec 2016. Ändrad: fr 19 maj 2017