Julia Ravanis visar skönheten i kaos

Hon är doktorand i teknikhistoria på Chalmers, redaktör för en kulturtidskrift och skriver populärvetenskapliga artiklar i dagspressen. Nu släpper Julia Ravanis sin första bok, Skönheten i kaos, som tar ner den teoretiska fysiken på jorden och jämför den med mänskliga erfarenheter.
”Förklaringar av svarta hål, sammanflätade elektroner och strängteori varvas med reflektioner om längtan och frustration, om att bli kär och känna andra människors blick på en själv.” Så beskrivs den nya boken av förlaget.

Hallå där Julia, hur känns det att ge ut sin första bok?

– Det känns jätteroligt! Men att vem som helst kommer kunna läsa den och tycka vad som helst om den är samtidigt lite läskigt. Mest känns det nog overkligt att det som bara varit ett dokument på min dator så länge nu faktiskt har blivit en bok.

Varför ville du skriva den här boken?

– Jag har skrivit den här boken för att inte förlora fysiken, som jag tidigare studerat på Chalmers men nu inte ägnar mig åt längre. Jag har alltid varit intresserad av teoretisk fysik, men kände att jag hellre ville forska inom ett humanistiskt ämne som teknikhistoria för att det ges mer utrymme för samhällsperspektiv och skrivande inom humaniora. Teoretisk fysik är väldigt präglad av matematik, men jag tycker att ämnet är större än så – det finns så mycket spännande i fysiken bortom ekvationerna, och det har jag velat skriva fram.

Vem vill du ska läsa boken, och varför?

– Det hade varit roligt om människor som inte egentligen är så intresserade av fysik läste boken – ett av bokens syften är att väcka intresset för fysik bland dem som inte gillar att räkna. Sen hade jag också velat att etablerade fysiker och fysiklärare läste boken, för att de kanske hade fått ett lite annat perspektiv på sitt ämne och sin undervisning. Det ska bli spännande att se vad de tycker om den!

Hur kopplar boken till ditt doktorandprojekt?

– Till viss del handlar min bok om ingenjörskulturen på Chalmers och min egen upplevelse av den under min utbildning. Ett syfte med min avhandling är att spåra ingenjörskulturens historia genom att undersöka hur svensk datavetenskap och programmering etablerades på tekniska universitet och hur programmeringskulturen blev som den blev. I min avhandling vill jag visa att ingenjörskulturen som finns idag är ett resultat av historiska processer, satt i ständig förändring och möjlig att påverka, och i min bok berättar jag vad jag tycker borde ändras med den nu rådande kulturen.

Vilket ansvar tycker du att forskare har för att nå ut bredare och göra forskning mer begriplig?

– Jag tycker att forskare har ett stort ansvar att nå ut bredare. Forskningen är ju trots allt inte bara en kul, individuell aktivitet för forskaren utan ett kollektivt kunskapssamlande om världen vi alla lever i. Sen tror jag inte att populärvetenskap bara gynnar allmänheten, som får ta del av ny forskning, utan också själva forskningen. Jag har alltid känt att populärvetenskapligt skrivande, eller pratande för den delen, fördjupar ens förståelse för sitt ämne. Dessutom kan mötet mellan forskare och allmänhet ge inspiration och nya idéer åt båda hållen.

Hur kan Chalmers underlätta för forskare att göra detta?

– Här tror jag främst att det handlar om att skapa tid för forskare att ägna sig åt populärvetenskap. Och eftersom tid mäts i pengar blir detta en ekonomisk fråga. Forskare som är styrda av osäkra visstidsanställningar eller beroende av externa medel öronmärkta för en viss typ av forskning som ska generera ett visst antal vetenskapliga artiklar, saknar ofta möjlighet att ägna sig åt att tillgängliggöra sin forskning. Genom säkrare anställningar och friare finansiering kan forskare i högre utsträckning bestämma över sin egen tid, och då tror jag att många hade valt att lägga en del av den på populärvetenskapliga projekt.



Mer om Julia Ravanis

Boken Skönheteni kaos, Natur & Kultur förlag

Läs intervju i Svenska Dagbladet: "Man kan förstå relativitetsteorin utan matte"


Läs Julia Ravanis artiklar i Göteborgs-Posten:

"Därför väger ettkilo just ett kilo"

"Också fysiker ärfixerade vid skönhetsideal"

 

Textsammanställning: Daniel Karlsson
Foto: Frida Winter, via Natur & Kultur


Sidansvarig Publicerad: to 24 jun 2021.