​Henrik Berglund, forskare i entreprenörskap.

Entreprenörskap som design – ett användbart synsätt

​Vad innebär det att studera entreprenörskap med en designers glasögon istället för ett ”naturvetenskapligt mikroskop”? Chalmersforskaren Henrik Berglund och hans kollegor menar att forskningen blir mer användbar i praktiken, när man kan beskriva hur produkter och tjänster skapas utifrån olika behov.
​Några av världens ledande entreprenörskapsforskare samlades nyligen vid en konferens i Göteborg för att utbyta tankar om entreprenörskap som en designvetenskap. Evenemanget initierades av Henrik Berglund, docent på avdelningen Entrepreneurship and Strategy vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. 

Traditionellt har forskningen om entreprenörskap haft en naturvetenskaplig grundsyn.
– Inom naturvetenskapen vill man ta reda på hur världen är beskaffad. Vad finns det för mekanismer, som egenskaper i naturen, eller sociala mekanismer mellan människor. Som exempel, ”människor som har större självförtroende ser fler möjligheter” – och så mäter man folks självförtroende.

– Designvetenskap däremot handlar inte om att beskriva naturen. Det handlar istället om att beskriva artificiella system och hur man skapar artefakter, alltså icke-naturliga saker som människan gör i syfte att åstadkomma något. En penna är inget som finns i naturen. Någon har gjort den för att man ska kunna skriva, ha den i fickan, den ska vara billig att tillverka och så vidare.

Henrik Berglund berättar vidare:
– Vetenskapliga discipliner som ingenjörsvetenskap och arkitektur är exempel på designvetenskaper. Vi tycker att också entreprenörskap hör dit. Syftet med de här vetenskaperna är att förstå hur man designar artefakter. Vilka är egenskaperna? Vad finns för effektiva metoder och processer att designa den? I designvetenskapen tar man den grundkunskap som finns i naturvetenskaperna och kombinerar detta med människans behov.

Användbart i praktiken

Genom att använda det designvetenskapliga perspektivet får forskningen en tydligare relevans i undervisningen. Idag är mycket av undervisningen i entreprenörskap baserad på fristående praktiska handböcker, snarare än på lärarnas egen forskning.

– De här praktikerböckerna är ofta användbara och bra – men de är ofta väldigt grova. Fördelen vi forskare har är att vi kan sitta i fem-tio år och fundera ordentligt på hur saker och ting fungerar. Forskningen liknar praktiken, men det är på en högre nivå, säger Henrik Berglund. 

– Inom designvetenskap handlar validitet om att man tar fram saker som faktiskt är användbara och fungerar, snarare än om de ”korresponderar med världen” som inom naturvetenskap. Här handlar det om: är det användbart? Det är ett mer pragmatiskt synsätt.
 
"Många forskare upplever distansen mellan sin forskning
och undervisningen som jobbig"

Hur kontroversiellt är det att byta – eller kanske snarare komplettera – med ett annat vetenskapligt synsätt?
– Här på Chalmers tycker de flesta att detta är vettigt. Likaså på många andra tekniska högskolor och universitet. Det finns en generell trend åt det här hållet. Många forskare upplever distansen mellan sin forskning och undervisningen som jobbig.

Mer än bara beslutsfattande

En som länge propagerat för designvetenskapens förtjänster är professor Saras D. Sarasvathy från Darden School of Business, University of Virginia i USA. Hon är tidigare jubileumsprofessor på Chalmers, är kopplad till ansedda Indian Institute of Management i Bangalore och har bland annat utsetts till en av världens främsta entreprenörskapsforskare av Fortune magazine. Nu senast presenterade hon ett arbete kring co-creation, alltså att skapa saker tillsammans.

– Processen kring co-creating är fascinerande. Att designa relationer, hur gör man det? Man vet att man vill göra något tillsammans, men det innebär att man måste strukturera sin relation. Vad är min roll, vad är din roll? Vem går in med vad och hur delar vi på förtjänsterna? Hur kan vi strukturera dessa relationer när det finns många osäkerhetsfaktorer?
 
"I den värld som vi lever i idag är det inte tillräckligt
att bara studera beslutsfattande"
 
Saras Sarasvathy menar att mycket av management- och entreprenörskapsforskning har drivits kring frågan om beslutsfattande. ”Hur gör man valet?”, men utan att någonsin fråga sig var de olika valbara alternativen kom från. Någon måste ha designat dessa först – och hur gick det till?

– Jag ser beslut som en delmängd av design. Vi går från något som är mycket smalare, som beslut, till design, som är mycket bredare – men också svårare. I den värld som vi lever i idag är det inte tillräckligt att bara studera beslutsfattande. Vi behöver ta itu med dessa större aspekter. Jag tycker att designtänkande är mycket mer användbart.

De sociala möjligheterna är spännande, anser Saras Sarasvathy.
– Det pågår en demokratisering av design och innovation. Våra studenter vill diskutera saker som hur man kan utrota fattigdomen eller kämpa mot klimatförändringarna. Vi är alla en del av att lösa det – vi kan inte lämna det till några få experter. Studenterna vill prata om det, och beslutsfattare vill veta hur det fungerar. Även större företag måste idag konfrontera de sociala aspekterna av verksamheten.


Saras Sarasvathy från University of Virginia  och Sjoerd Romme från TU Eindhoven.

Kreativitet en systematisk process

En annan deltagare på Chalmerskonferensen var Sjoerd Romme från TU Eindhoven i Nederländerna. Ursprungligen kommer han från en samhällsvetenskaplig och nationalekonomisk bakgrund, men så började han att arbeta ihop med en ingenjör och fick en annan syn på saker och ting.

– Designmetodiken är mer likt hur en ingenjör tänker och agerar. Det är mer problemorienterat, mer problemlösning, snarare än att studera teorier och försöka validera dem.
 
"Alla stora genombrott börjar med någon
typ av “Eureka-moment”

Han menar att all bra forskning har en tydlig designkomponent i sig.
– Alla stora genombrott börjar med någon typ av “Eureka-moment”: i badkaret, i bilen när du kör, under ett samtal på en konferens eller när du sitter tillsammans med en kund. Det här kreativa ögonblicket studerar vi sällan inom vetenskapen.

– Vi vill ofta hänvisa till någon form av rationell anledning, något evidensbaserat, någon slags grundprincip som kan förklara det. Men även det kreativa är en systematisk process – en utforskning av olika alternativ, som man testar. Det innebär samtidigt att det är något som man kan lära sig, och undervisa i. Det är en stor fördel med designmetodiken, poängterar Sjoerd Romme.


Fortsatt läsning:
Henrik Berglund, Marouane Bousfiha och Yashar Mansoori från Chalmers har publicerats i The Academy of Management Review med artikeln  "Opportunities as Artifacts and Entrepreneurship as Design".

Konferensen "Entrepreneurship as Design and Opportunities as Artifacts" sponsrades av Riksbankens Jubileumsfond.

Text: Daniel Karlsson
Foto: Pia Aleborg, Daniel Karlsson
 

Publicerad: on 20 maj 2020.