Gouthanan Pushpananthan

"Ekosystem" viktiga för att driva innovation i den digitala ekonomin

​I dagens digitala ekonomi försvinner gränserna mellan det fysiska och digitala, och innovation är inte längre en företags- eller branschspecifik verksamhet. Framtiden för industriell produktion innebär därför att utnyttja digital teknik och utnyttja data för att främja kontinuerlig innovation och skapa komplementaritet, alltså tillgångar som är produktiva när de används tillsammans. I detta sammanhang har begreppet ekosystem blivit en kraftfull parallell för att förklara gemensamt värdeskapande där aktörer från flera branscher, inklusive konkurrenter, samskapar värde. Det finns dock en lucka i den vetenskapliga förståelsen av processen för ekosystems framväxt. Gouthanan Pushpananthans doktorsavhandling underlättar förståelsen av uppkomsten av ett ekosystem genom att studera aktiviteterna hos ett etablerat företag under en diskontinuerlig teknisk förändring, så kallad DTC.

​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?

Stora framsteg inom Internet of Things (IoT)-tekniker gör att värdeskapande processer inte bara är företags- och branschspecifika. Idag blir värdeskapandet mycket större än ett enskilt företag eller till och med en bransch. Flera forskare beskriver värdeskapande och infångande av värdet i ett ekosystem, men få utforskar processen för ekosystems framväxt. Ekosystemforskare förklarar inte heller de förmågor som behövs för att iscensätta värdeskapande i ett framväxande ekosystem. Forskningen inom ekosystem förstår betydelsen av en nyckelposition i ekosystemen. Det är dock oklart hur ett företag som är nyckelaktör arrangerar aktiviteter i ett framväxande ekosystem. Min avhandling utforskar framväxten av ett ekosystem, under en period av DTC, genom att studera utvecklingen av en ny teknologiplattform av en etablerad biltillverkare.

Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?

Den befintliga forskningen erkänner att modularisering (dvs att bryta ner en komplex produkt eller ett system i oberoende moduler) och icke-generiska komplementariteter (dvs tillgångar som kompletterar varandra på ett begränsat sätt) är viktiga fundament för ett ekosystem. Till exempel förvandlade Nespresso den generiska komplementariteten mellan kaffe- och kaffemaskiner och förvandlade den till en "icke-generisk komplementaritet" genom att designa kapslar och specialiserade maskiner för kapslarna. Således kan företag som utvecklar modulära produkter med icke-generiska komplement skapa ekosystem.

Men inte alla modulära produkter (eller plattformar) utvecklas till framgångsrika ekosystem. Vidare är etablerade företag i traditionella industrier vana vid att verka i linjära värdekedjor, med hierarkisk organiserande logik. Med framsteg inom informations- och kommunikationsteknik, IKT, går den organiserande logiken bort från integrerad arkitektur, med en-till-en-koppling mellan komponenter, mot modulär arkitektur med standardiserade gränssnitt. Min avhandling bidrar till den vetenskapliga diskursen om innovationsekosystem genom att förklara övergången av ett etablerat företags interna plattform till en "extern" modulär plattform. Den resulterande modulariseringen belyser en viktig distinktion mellan modularitet som den förstås i den traditionella produktutvecklingslitteraturen och modularitet som behövs för framväxten av ett ekosystem.

Genom att studera olika aktiviteter, utförda av ett etablerat företag under en DTC, beskriver avhandlingen processen för ekosystems framväxt. Vidare presenterar avhandlingen konceptet med ”layered modularity”, alltså modularitet i lager, som en mekanism för att stödja utvecklingen av digital teknik för industriella produkter. Den visar också hur layered modularity underlättar generativitet, vilket innebär att värde kontinuerligt skapas genom oväntade kombinationer och oförutsägbara innovationer. Vidare ger avhandlingen bidrag förknippade med de förmågor som behövs för att iscensätta ett innovationsekosystem.

Forskningen utformades som en etnografisk djupgående fallstudie av Volvo Car Group, en etablerad aktör inom fordonsindustrin. Avhandlingen fokuserar särskilt på utvecklingen av teknologi inom autonom körning, som är en diskontinuerlig teknisk förändring för fordonsbranschen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen ger tre huvudsakliga bidrag till litteraturen om innovationsekosystem: (1) den beskriver ”layered modularity” som en designmekanism som underlättar gemensamt värdeskapande som leder till uppkomsten av ett innovationsekosystem, (2) den visar hur utvecklandet av fysiska produkter (t.ex. som enheter eller hårdvaruplattformar) och digitala system (som IoT-teknik eller mjukvara) i distinkta lager möjliggör sammanflätning av motstridande innovationsaktiviteter och utvecklingsmetoder, (3) den skiljer mellan tre distinkta aktiviteter – samarbete, samordning och konkurrens – som etablerade företag behöver att klara sig för att bli en nyckelaktör och organisera ekosystemet.

Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?

– Resultaten som presenteras i denna avhandling har betydande konsekvenser för tillverkningsföretag som vill utnyttja en DTC för att skapa nya ekosystem. Resultaten i min avhandling kommer att vara användbara för chefer och ledningspersoner i branscher som står inför ett DTC, för att bättre organisera innovationsaktiviteter i ett ekosystem. Konceptet med ”layered modularity” kan hjälpa tillverkningsföretag att integrera mjukvara och digital teknik med sina produktplattformar och därigenom sammanfläta en rad innovationsbanor. Min avhandling tar också upp hur tillverkningsföretag kan balansera mellan samarbete och konkurrens mellan heterogena aktörer i ett innovationsekosystem.


Textsammanställning: Daniel Karlsson

 
Disputationen genomförs den 22 mars 2022 kl 13:15, länk via avhandlingens sida

 

Sidansvarig Publicerad: to 17 mar 2022.