Hampus André
Hampus André, doktorand på Chalmers, har granskat vad den cirkulära ekonomin i praktiken innebär för metaller i elektroniska produkter.

Cirkulär ekonomi inte alltid bättre för miljön

​Att reparera sin smartphone kan vara sämre ur vissa miljöaspekter än att köpa en ny. Det visar Chalmersforskaren Hampus André, som har granskat hur väl förhoppningen om minskad miljöpåverkan genom cirkulär ekonomi stämmer i verkligheten.
I visionen om en cirkulär ekonomi minskar vi vår miljöpåverkan genom att exempelvis återanvända eller reparera mer. Men ibland kan sådana åtgärder snarare få en motsatt effekt, visar ny forskning från Chalmers. 

Hampus André, doktorand på avdelningen Miljösystemanalys, institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, har ägnat de senaste åren åt att djupdyka i frågan om den cirkulära ekonomin, och vad den i praktiken innebär för metaller i elektroniska produkter.

Frågeställningen är viktig, påpekar han, eftersom den tekniska utvecklingen gör att vi blir allt mer beroende av många metaller - samtidigt som tillgången till dem riskerar att sina.

– Det finns många goda skäl att försöka effektivisera vår användning av metaller genom åtgärder kopplade till visionen om en cirkulär ekonomi, som återanvändning, reparation och resultatförsäljning. Men vi kan inte bara anta att dessa åtgärder automatiskt leder till minskad miljöpåverkan. Vi behöver förstå om detta är sant och i så fall hur detta går till för att kunna styra utvecklingen i rätt riktning, säger han.
 
I sin licentiatuppsats konstaterar Hampus André att det måste finnas en medvetenhet om vart olika metaller tar vägen i de olika åtgärderna, annars finns en risk att man istället ökar användningen av vissa metaller. Det innebär att åtgärder kopplade till cirkulär ekonomi inte nödvändigtvis leder till högre resurseffektivitet. Ett exempel är valet mellan att reparera en smartphone eller att köpa en ny. 

– Det vi har sett är att smartphone-skärmar, som innehåller indium, byts ut i nästan varje smartphone-reparation. För att sådana metaller inte ska öka i användning är det viktigt att man använder sin reparerade smartphone tillräckligt länge. Det krävs faktiskt att man använder den nästan lika länge som man skulle använt en ny för att inte indium-användningen ska öka, säger Hampus André, som samtidigt påpekar att det finns många andra metaller, i komponenter som inte byts ut i samma utsträckning, som verkligen får sin användning reducerad genom reparationen. 

Ett annat fall där åtgärder kopplade till cirkulär ekonomi kan slå fel ur miljösynpunkt är om produkter som designats för en lång livslängd inte utnyttjas till fullo. 

– Det skulle exempelvis kunna ske med långlivade LED-belysningssystem, om man vill byta ut dem för att nyare produktgenerationer blir mer energieffektiva, säger han.

”Kanske kan min forskning bidra till en mer realistisk bild av vad en mer cirkulär ekonomi kan innebära i praktiken”
Hampus André, Chalmers​


Hampus André drar ytterligare en viktig slutsats i sin forskning: att det är nödvändigt att ta med många kompletterande miljöperspektiv på metallanvändning när miljönyttan med olika cirkulär ekonomi-åtgärder ska bedömas, eftersom de kan ge väldigt olika resultat.  

– Det finns flera relevanta sätt att se på vad som faktiskt är miljöproblemet med metallanvändning. Till exempel, om det är att metaller utarmas och riskerar att ta slut, eller om miljöproblemet ligger i att framtida utvinning blir mer miljömässigt eller ekonomiskt kostsam eftersom de mer tillgängliga metallresurserna exploateras först, säger han. 

– Exempelvis kan en metod värdera guld som mest problematiskt att använda medan en annan metod visar indium. Eftersom det finns flera alternativa synsätt kring hur man miljömässigt ska rangordna vilka metaller som är viktigast att bevara är det svårt att säga om det i sådana fall (som exempelvis smartphone-reparation) blir mer resurseffektivt eller inte.  
Enligt Hampus André finns inga entydiga svar att ge, inga klara besked i linje med ”håll er borta från att använda dessa metaller i era produkter”. Han hoppas att hans forskning kan synliggöra komplexiteten kring metallanvändning och öppna upp för frågor om den cirkulära ekonomins begränsningar - för ibland kan andra åtgärder behövas för att vi ska nå en situation som är hållbar, menar han. 

– Kanske kan min forskning bidra till en mer realistisk bild av vad en mer cirkulär ekonomi kan innebära i praktiken. Jag tror att många har en väldigt idealiserad bild av den cirkulära ekonomin som något som möjliggör att vi kan fortsätta i samma produktions- och konsumtionsmönster som den linjära ekonomin har vant oss vid.

Hur ska du gå vidare med forskningen nu?
– Min plan är att försöka bidra ytterligare till diskussionen om miljöbedömning av metallanvändning. Den cirkulära ekonomin kommer ofta innebära att vissa metaller kan bevaras för framtida bruk på bekostnad av ökad användning av andra. För att kunna fatta beslut om vilka som ska prioriteras är det viktigt att undersöka vilka perspektiv och antaganden som ligger bakom resultaten. 

Text: Ulrika Ernström

Fakta, forskning och mer information

Hampus André ​är doktorand på avdelningen Miljösystemanalys, institutionen för Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. 

Titeln på hans licentiatuppsats är Resource and environmental impacts of resource-efficiency measures applied to electronic products​.

Licentiatseminariet hålls den 18 september på Vera Sandbergs Allé 8, lokal Vasa 3, kl: 13:15.
Se kalendariehändelse här >>


Publicerad: to 13 sep 2018. Ändrad: ti 18 sep 2018