Anna Åberg, Chalmers TME, forskar om berättelser om klimathotet och föreläser på Världskulturmuseet
Forskar om miljöberättelser i film och media. " Jag menar att populärkulturens roll i samhället är stark – därför måste den analyseras", säger Anna Åberg.

Anna Åberg granskar berättelserna om klimathotet

Hon har forskat på hur Hollywood berättar om klimathot och energi, och fascineras av den starka genomslagskraften i populärkulturens miljöbeskrivningar. Anna Åberg, forskarassistent vid Chalmers TME,  skulle gärna se fler perspektiv i medias miljöberättelser.
​Populärkulturens berättelser om teknik och miljö har alltid intresserat Anna Åberg, som sommaren 2016 började som forskarassistent på avdelningen Science, technology and society.
I oktober 2016 höll hon i en öppen föreläsning på Världskulturmuseet, tillsammans med Susanna Lidström på KTH. Ämnet: hur stigande havsnivåer framställs i media, naturprogram och på museer.
 

Svårt att beskriva klimathotet

Anna Åberg konstaterar att det inte är någon lätt uppgift för media att kommunicera kring miljöfrågor, eftersom det gäller att nå fram - men samtidigt inte förenkla problemet.
- Vi vet att havsnivåerna stiger, men inom forskningen finns en osäkerhet om hur och var. Frågan är hur man kan kommunicera denna osäkerhet, och samtidigt få människor att förstå att det är allvar, säger hon.
 
Att stigande havsnivåer är en långsam process komplicerar saken ännu mer.
- I dagens medielandskap är det de snabba, spektakulära berättelserna som får plats. Men en stor mängd av miljöfrågorna handlar om långsamma förändringar, säger hon.
 
Anna Åberg har tidigare forskat på miljö- och klimatberättelser i film, och berättar att många Hollywoodfilmer har med kärnkraftsolyckor, klimathotet eller upptäckter av nya, fantastiska energikällor som bakgrundshistorier. Anna intresserar sig för vad dessa berättelser förmedlar för inställning till klimatet och miljön. För oavsett om vi vill eller inte, så påverkas vi av dem.
- Jag menar att populärkulturens roll i samhället är stark – därför måste den analyseras. Vi konsumerar alla populärkultur, det handlar om en otroligt stor marknad som når enormt många tittare och lyssnare. De perspektiv som förmedlas påverkar vad vi tycker är viktigt, spännande eller problematiskt när det gäller miljöfrågor, säger hon.

"I dagens medielandskap är det de snabba, spektakulära berättelserna som får plats. Men en stor mängd av miljöfrågorna handlar om långsamma förändringar"


Föreläsningen "Havet stiger - fakta och fiktion om stigande havsnivåer" , som hon höll på Världskulturmuseet i oktober, kan vara ett sätt att så ett frö av medvetande i människor, tror Anna.
- Kanske kan vi få människor att fundera lite över hur de påverkas av alla berättelser om miljön, och tänka lite mer kritiskt kring dem. Kanske kan vi också prata om hur vi kan skapa nya berättelser, som inkluderar flera olika perspektiv och ett lite djupare perspektiv än vad som finns i media och fiktionsvärlden idag, säger hon.
 
Text: Ulrika Ernström

FAKTA:

• Anna Åberg är teknikhistoriker och forskarassistemt på Chalmers TME, Teknikens ekonomi och organisation, på avdelningen Science, technology and society. I oktober 2016 höll hon i den öppna föreläsningen “Havet stiger – fakta och fiktion om stigande havsnivåer”, på Världskulturmuseet, tillsammans med Susanna Lidström, forskare på KTH och gästforskare vid Scripps Institution of Oceanography, USA.
• Föreläsningen bygger på ett kapitel ur boken: Curating the Future: Museums, Communities and Climate Change, som Anna Åberg har författat tillsammans med Susanna Lidström.
 

MER FORSKNING, PUBLIKATIONER OCH INFORMATION:

Läs om Anna Åbergs kapitel "Rising Seas: Facts, Fictions and Aquaria" i boken "Curating the Future Museums, Communities and Climate Change (2017), som hon författat tillsammans med Susanna Lidström.



Sidansvarig Publicerad: ti 11 okt 2016.