Nyheter: Teknikens ekonomi och organisationhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 02 Jul 2020 10:48:11 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxInnovationskraft i en pandemi<p><b>​Ännu återstår det att se vilka sluteffekter som kommer ur den pågående pandemin orsakad av corona-viruset, men på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers medverkar man nu i en utredning för att kartlägga effekter inom sjukvården – både negativa och positiva.</b></p>​– Vi vill se vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur vården i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige resonerar kring att behålla dem, säger Patrik Alexandersson, föreståndare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.<br /><br /><div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt som kallas Nära vård. Ett begrepp som definieras på olika vis, men ofta innehåller tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån: geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank">Centre for Healthcare Improvement</a> vid Chalmers (CHI) är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med <a href="https://www.vgregion.se/" target="_blank">Västra Götalandsregionen </a>(VGR), ett projekt som startade redan innan pandemin.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Under konceptet Nära vård tydliggörs pandemirelaterade utmaningar och lösningar i vårdens alla övergångar – för patienter/anhöriga och mellan organisationer.”<em></em></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<br /></em></p> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"></p> <div> </div> <div style="text-align:left">Den pandemin relaterad till coronaviruset orsakar många hinder och utmaningar i samhället, inte minst i vården. Kombinerat med studien i Västra Götalandsregionen har CHI nu kontaktats av <a href="https://skr.se/" target="_blank">Sveriges kommuner och regioner</a> (SKR) för att vidare kartlägga pandemins positiva och negativa effekter på vårdens omställning kring Nära vård. Kartläggningen har kommit halvvägs och analys har ännu inte gjorts, men redan nu kan man se mönster. <br /><br />– När man tittar på just konceptet Nära vård kan man se vilka erfarenheter och effekter pandemin har kommit med på en nationell nivå, säger Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI. </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><div>”Pandemin är en gemensam yttre fiende</div> <div style="text-align:center">som bäst hanteras tillsammans.”<span><em></em></span></div></h2></div> <div> </div> <p></p> <div style="text-align:center"> <span><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<span><br /><br /></span></em></span></div> <div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> Under projektets gång kommer man hålla intervjuer med företrädare för sjukhus, kommun- och primärvård i Västra Götalandsregionen, samt andra delar av Sverige. Projektet satsar på att se över vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur man kan utnyttja det till en fördel. Patrik menar att innovationskraften som vården tvingats in i kan bidra med potentiella lösningar för framtiden. <br /><br />– Pandemin är en gemensam yttre fiende som bäst hanteras tillsammans. Vi ser tydligt redan nu att samverkan i många fall har utvecklats ännu mer till det bättre mellan kommuner och regioner, och verkar bättre rustade för att lösa problem som uppstår. Även digitaliseringen rullar på jättesnabbt. <br /><br />Patrik lyfter möjligheter som uppkommit där vården har kunnat ha digitala möten med sina patienter, där formella regler och hinder inte har varit ett lika stort problem som tidigare. Men i kartläggningen uppkommer även olika farhågor.  <br /><br />– En stor farhåga i allt detta är vårdskulderna. Det finns patienter som inte vågar kontakta vården eller väntar med att söka vård vilket kan leda till att en större skara söker samtidigt senare. Möjligtvis att de också kan bli sjukare av att dra ut på sitt besök och utveckla en kronisk sjukdom. <br /><br />En annan oro han lyfter är att många under intervjuernas gång vittnar om en rädsla av att allt kommer gå tillbaka till hur det var tidigare. Vilket Patrik menar är den stora utmaningen. <br /><br />– Utmaningen ligger just i att ha kvar och fortsätta utveckla de bra delarna av utvecklingen istället för att gå tillbaka till gamla arbetssätt. I vissa fall ska vi kunna gå tillbaka men vi vill hjälpa till att hitta en sund mix mellan det nya och det gamla.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br />– Men en bra sak är att sjukvårdsvärlden än mer har insett betydelsen av kommunal vård och omsorg för de mest sårbara patienterna, påpekar Patrik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Rumsliga dimensioner i vården</strong><br />Som en del av projektet samarbetar man även med <a href="/sv/centrum/cva/sidor/default.aspx">Centrum för Vårdens Arkitektur</a> vid Chalmers (CVA) som kommer ha ansvar för att studera rumsliga/byggnadsrelaterade konsekvenser. Exempelvis hur Nära vård påverkar lokalbehov i nya vårdsammanhang eller när hemmiljö-,<span><span><span><span></span></span></span></span> arbetsmiljö- och vårdmiljöaspekter ska beaktas i samma fysiska rum.</div> <div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Göran%20Lindahl.jpg" alt="Göran Lindahl.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px;width:167px;height:225px" /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial">– Nä</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">r vå</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">rden flyttar nära patienten ökar betydelsen av det sammanhang patienten befinner sig i, då påverkas också rollerna när olika professioner rör sig på varandras arenor och det fysiska rummet blir en central del av det, säger</span> Göran Lindahl, docent på Chalmers. </div> <div style="text-align:left"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Bra att ifrågasätta traditionellt tänkande</strong><br />Det man hoppas kunna visa med projektet är att denna väldigt tuffa tid kan ha medfört något nyttigt. Patrik ger exempel om hur en ökad tillgänglighet på digitala möten kan ha varit en bidragande faktor till minskad s<span></span>mittspridningen.<br /><br /></div> <div style="text-align:left"><br />– Vi är så traditionellt programmerade – att vi exempelvis träffar patienter på en central plats. Ur en resurssynpunkt är det bra men ur andra aspekter kan det vara ett problem. Det är nyttigt för vården att ifrågasätta sig själva om hur man gör saker och ting, och för vem man gör det, säger Patrik.<br /><br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div style="text-align:center"> <div style="text-align:left"></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Text och bild: Hiba Fawaz</strong></div> <div> </div> <div style="text-align:left"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer Information</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/patrik-alexandersson.aspx" target="_blank">Patrik Alexandersson</a> är föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers samt <span>projektledare på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation<span></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/goran-lindahl.aspx">Göran Lindahl</a> är docent på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers samt föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers.<br /></div> <div><br /></div></div></div> <div> </div> <div><span><em><span></span></em></span></div></div></div>Fri, 26 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fyra-korta-filmer-om-Livscykelperspektivet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fyra-korta-filmer-om-Livscykelperspektivet.aspxFyra korta filmer om livscykelperspektivet<p><b>​Swedish Life Cycle Center, ett kompetenscentrum vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, har lanserat fyra korta filmer om livscykelperspektivet. Filmerna syftar till att ge kunskap om livscykeltänkande och hur livscykelperspektivet och LCA kan användas, och används, av centrets partnerorganisationer. Filmerna lyfter också vikten av samverkan för att nå hållbar utveckling.</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Filmerna syftar till att lyfta livscykelperspektivet i ett bredare sammanhang och öka förståelsen för livscykelperspektivets roll för att fatta bra, långsiktiga och hållbara beslut.</span> Tre personer med olika perspektiv intervjuas: Eva Ahlner, senior rådgivare på Naturvårdsverket, Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall och Holger Wallbaum, professor på Chalmers tekniska högskola om hur livscykelperspektivet och LCA används i deras respektive organisationer. Filmerna har tagits fram som en del av projektet Svensk Plattform för Livscykelperspektivet som finansierats av Energimyndigheten och av partners i Swedish Life Cycle Center. </div> <div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>De fyra filmerna</span></h3> <div><ul><li><span style="background-color:initial;display:none"></span><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/x2j1eAxA_K4" target="_blank">Livscykelperspektivet ”Livscykelperspektivet – Konsten att fatta bra, långsiktiga och hållbara beslut</a> <br />En<span style="background-color:initial"> introduktion till livscykelperspektivet.<br /></span><br /></span></li> <li><span style="background-color:initial"><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/JP9LG4Gk8Bw" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Chalmers Tekniska Högskola</a> <br /></span></span><span style="background-color:initial">Med </span><span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">olger Wallbaum professor i hållbart byggande. På Chalmers tekniska högskola är livscykelperspektivet en viktig del i både utbildni</span><span style="background-color:initial">ng och forskning. Holger förklarar hur och varför det är viktigt att samarbeta mellan myndigheterna, forskningen och det civila samhället.<br /><br /></span></li> <li><span style="background-color:initial"></span><a href="https://youtu.be/LWa5p5aAjcM" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Vattenfall</a><br />Med Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall. Helle ger inblick i hur och varför livscykelperspektivet och LCA är viktiga verktyg för att identifiera var i värdekedjan en produkt har sin största miljöpåverkan och hur LCA gör det möjligt att vara helt transparent kring miljöpåverkan från en energikälla.<br /><br /></li> <li><a href="https://youtu.be/ZRbE_PLHQcQ" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Naturvårdsverket</a><br />Med Eva Ahlner, senior rådgivare på Naturvårdsverket. Eva berättar om hur myndigheten arbetar med livscykelperspektivet för att följa upp konsumtionsbaserade utsläpp i en globaliserad värld och varför det är avgörande när man utvecklar politik att ha tillgång till vetenskapliga och harmoniserade data.</li></ul></div> <div><span><div><br />Text: Maria Rydberg</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Swedish Life Cycle Center</h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.lifecyclecenter.se/" target="_blank">Swedish Life Cycle Center​</a></span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">är</span><span style="background-color:initial"> ett nationellt kompetenscentrum vid Chalmers tekniska högskola som arbetar för tillämpat livscykeltänkande i industri och samhälle. Swedish Life Cycle Center har idag 14 partners och är värd för ett myndighetssamarbete med nio svenska </span><span style="background-color:initial">myndigheter.</span><span style="background-color:initial">Centrumet</span><span style="background-color:initial"> har sin värdinstitution vid teknikens ekonomi och organisation.</span></div> <div><br /></div></span><div><strong>LinkedIn:</strong> <a href="https://www.linkedin.com/company/swedish-life-cycle-center" target="_blank">Swedish Life Cycle Center</a></div> <div><strong>Twitter:</strong> <a href="https://twitter.com/Lifecyclecenter" target="_blank">@Lifecyclecenter​</a></div></div>Thu, 25 Jun 2020 01:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/8-miljoner-for-okad-tillampning-av-livscykelperspektivet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/8-miljoner-for-okad-tillampning-av-livscykelperspektivet.aspx8 miljoner för ökad tillämpning av livscykelperspektivet<p><b>​Energimyndigheten har beviljat Chalmers tekniska högskola AB, som är värdorganisation för Swedish Life Cycle Center, 8,28 miljoner kronor i stöd för ett innovationskluster för livscykelperspektivet under 2020 - 2024. Projektet ska stärka det svenska samarbetet inom livscykelområdet och bidra till ett ökat kunskapsutbyte, kompetensuppbyggnad och förståelse för livscykelperspektivet i industri och övriga delar av samhället.</b></p><div>​Projektet har som målsättning att öka användningen av livscykelperspektivet bland fler aktörer i samhället och därmed bidra till en ökad energi- och resurseffektivisering, förbättrade konsumtions- och produktionsmönster, samt till Agenda 2030. </div> <div> </div> <div>Projektet har ett starkt stöd från betydande aktörer genom samfinansiering från flertalet industriföretag, universitet, forskningsinstitut och myndigheter. Projektet kommer att drivas av Swedish Life Cycle Center, ett kompetenscentrum vid Chalmers tekniska högskola som sedan 1990-talet arbetat för att näringsliv, myndigheter och forskning ska mötas och bygga kompetens inom livscykelområdet. Energimyndigheten har sedan tidigare finansierat projektet ”Svensk plattform för livscykelperspektivet” ett treårigt projekt som nyligen avslutats.</div> <div> </div> <div>– Vi är otroligt stolta över att få fortsatt finansiering från Energimyndigheten och förtroende från myndigheten att bygga vidare på det momentum som skapats i det tidigare projektet. Vi ser hur vi med Energimyndighetens finansiering har möjlighet att svara upp mot samhällets ökade efterfrågan av livscykelkompetens och tack vare ett stort engagemang från flera olika aktörer når vi ut till fler organisationer, påverkar viktiga internationella initiativ, samt bidrar till en viktig kompetensuppbyggnad i samhället, säger Sara Palander, föreståndare för Swedish Life Cycle Center vid Chalmers tekniska högskola.  </div> <div> </div> <div>I livscykelperspektivet beaktas en produkts eller tjänsts totala påverkan på miljön och samhället genom hela värdekedjan, från materialutvinning till sluthantering efter användning, och alla steg där emellan. Genom ett livscykelperspektiv kartlägger man var i värdekedjan den största påverkan finns. Ett av det främsta värdet av att tillämpa ett livscykelperspektiv är att få koll på sina produkters eller tjänsters påverkan på miljö och samhälle, samt gör det möjligt att undvika suboptimeringar – att undvika att flytta bördan från en del i kedjan till en annan. </div> <div> </div> <div>Chalmers som är värduniversitet för centret, har flertalet nationellt och internationellt erkända forskare inom LCA och LCM (life cycle management) och projektet förväntas engagera flera forskare och doktorander i projektets aktiviteter så som projektets planerade nätverksträffar för doktorander och forskare samt i nya forskningssamarbeten. </div> <div> </div> <div><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>Projektet förväntas bidra till att initiera nya forskningssamarbeten där representanter från akademin, industri, myndigheter kan mötas och som bidrar till ny metodutveckling inom LCA, säger Rickard Arvidsson, verksam forskare inom miljö- och hållbarhetsbedömningar vid avdelningen Miljösystemanalys vid Chalmers tekniska högskola och som också är lärosätets representant i centrets styrgrupp. <br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fler röster om satsningen: </h3> <div><em>”Innovationsklustret ska sammanföra landets livscykelexperter och sprida kunskap om livscykelperspektivet till fler användare, vilket förväntar öka användandet av livscykelanalyser i hela värdekedjan och därmed kunna öka den svenska konkurrenskraften” </em><br />Susanna Widstrand, Forskningshandläggare, Energimyndigheten</div> <div> </div> <div><em>”En ökad tillämpning av livscykelperspektivet är viktig för en ökad resurseffektivitet i samhället, och för nya innovationer och affärsmodeller som bidrar till en hållbar omställning. Detta projekt är en viktig pusselbit för att driva på denna omställning och för att få ökat samarbete mellan olika aktörer i värdekedjan”</em> <br />Lars Mårtensson, ordförande i Swedish Life Cycle Centers styrelse och styrgruppen för det nya innovationsklustret samt Mijlö- och innovationschef på Volvo Lastvagnar till vardags.</div> <div><br /></div> <div><em>”Energimyndighetens finansiella stöd är betydelsefullt för att fortsätta ett viktigt och relevant samarbete mellan de många olika aktörerna inom Swedish Life Cycle Center och Svensk plattform för livscykelperspektivet. Med ökat fokus på cirkulär ekonomi, värdekedjor och produkttransparens är det nödvändigt att utveckla och förbättra både metodik och användning av LCA för framtiden. Samtidigt ger denna finansiering centret en möjlighet att bibehålla tempot i det goda arbete som påbörjades i det tidigare projektet Svensk plattform för livscykelperspektivet.”</em><br />Helle Herk-Hansen, Miljöchef på Vattenfall<br /></div> <div><em> </em></div> <em> </em><div><em>”Satsningen från Energimyndigheten till innovationsklustret är otroligt viktigt för att fortsätta stärka det svenska samarbetet och för att öka tillämpningen av livscykelperspektivet till fler delar av samhället. Det finns ett ökat behov av expertis, verktyg, metodutveckling, utbildning och samordnande aktiviteter inom området – och här kan vi ytterligare bidra genom denna viktiga satsning” </em><br />Anna Wikström tillförordnad föreståndare på Swedish Life Cycle Center, vid Chalmers tekniska högskola. </div> <div> </div> <div>Mer information om projektet och planerade aktiviteter kommer att publiceras inom kort på Swedish Life Cycle Centers hemsida <span><a href="https://www.lifecyclecenter.se/">www.lifecyclecenter.se</a><a href="https://www.lifecyclecenter.se/"><span></span></a></span> och i sociala medier. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Följande organisationer är med och samfinansierar projektet: </h3> <div>Chalmers tekniska högskola AB</div> <div>Kungliga Tekniska Högskolan, KTH</div> <div>Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU</div> <div>AB SKF</div> <div>Essity Hygiene and Health AB</div> <div>IVL Svenska miljöinstitutet AB<br />Naturvårdsverket</div> <div>Nouryon AB</div> <div>Sweco Environment AB</div> <div>Vattenfall AB</div> <div>Volvo Personvagnar AB</div> <div>Volvo Technology AB</div> <div>Scania CV Aktiebolag</div> <div>RISE Research Institutes of Sweden AB</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/stod-till-innovationskluster-for-livscykelperspektivet/">&gt;&gt; Energimyndighetens nyhet om projektet<br /></a><span id="ms-rterangepaste-end" style="display:inline-block"><br /></span><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Swedish Life Cycle Center</h3> <div>Swedish Life Cycle Center är ett nationellt kompetenscentrum vid Chalmers tekniska högskola som arbetar för tillämpat livscykeltänkande i industri och samhälle. Centret grundades 1996 som ett gemensamt arbete mellan Nutek (senare VINNOVA), Chalmers tekniska högskola och en rad internationella företag. Swedish Life Cycle Center har idag 14 partners och är värd för ett myndighetssamarbete med nio svenska myndigheter (Boverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut, Tillväxtanalys, Trafikverket, Upphandlingsmyndigheten). </div> <div> </div> <div>Centrumet har sin värdinstitution vid Teknikens ekonomi och organisation och ett nära samarbete med avdelningen Miljösystemanalys, och ingår i Chalmers styrkeområde Produktion.</div> <div> </div> <div><a href="https://www.lifecyclecenter.se/">www.lifecyclecenter.se</a></div> <div> </div> <div>Swedish Life Cycle Center i sociala medier: </div> <div>LinkedIn: <a href="https://www.linkedin.com/company/swedish-life-cycle-center">Swedish Life Cycle Center</a></div> <div>Twitter: <a href="https://twitter.com/Lifecyclecenter">@Lifecyclecenter</a></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Kontakt</strong></div> <div>Anna Wikström, t.f. föreståndare Swedish Life Cycle Center</div> <div>Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers tekniska högskola</div> <div><a href="mailto:anna.wikstrom@chalmers.se">anna.wikstrom@chalmers.se</a></div> <div>031-772 49 61</div>   <div><em>Text: Daniel Karlsson och Anna Wikström<br /></em></div>Tue, 23 Jun 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vad-utmarker-Sveriges-basta-verksamheter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vad-utmarker-Sveriges-basta-verksamheter.aspxVad utmärker Sveriges bästa verksamheter?<p><b>​Hur lyckas de bästa verksamheterna ha nöjda kunder, nöjda medarbetare, och samtidigt nå fantastiska resultat? Chalmersforskaren Henrik Eriksson har i 20 år studerat dessa organisationer. Ett antal principer och arbetssätt visar sig ligga bakom riktigt framgångsrika verksamheter, oavsett typ av verksamhet.</b></p>​<span>I den här filmen berättar Henrik om sina slutsatser<span>.<span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br />Mer om bitr. professor <a href="/sv/personal/Sidor/henrik-eriksson.aspx">Henrik Eriksson</a>Wed, 17 Jun 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kan-plasten-bli-var-van-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Kan-plasten-bli-var-van-.aspxKan plasten bli vår vän – igen?<p><b>​Den läcker ut i naturen och in i levande organismer. Plasten har blivit ett av vår tids mest påtagliga miljöproblem. Samtidigt passar plast perfekt i en cirkulär ekonomi – den dag vi lärt oss att använda den på rätt sätt.</b></p>​<span style="background-color:initial">Plast som miljöproblem är alltmer i fokus. Ett exempel är skatten på plastpåsar, som på EU-initiativ infördes tidigare i år. Många har också blivit medvetna om de enorma mängder plastskräp som driver omkring i världshaven och som invaderar och trasslar in sig i nästan allt marint liv – från plankton till blåvalar.</span><div><br /><div>Men läckaget till naturen är bara en av utmaningarna med plasten. Detta i sig beständiga material utnyttjas ofta till produkter som slängs efter bara några få minuter eller sekunder. Sådan plastanvändning innebär ett stort resursslöseri.</div> <div><br /></div> <div>Dessutom har nästan all plastråvara fossilt ursprung och bidrar därmed till klimatpåverkan, när den utvinns och förbränns efter användning.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Plastartikel%20från%20chalmers%20magasin/henrikkebaumann_305x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Henrikke Baumann" style="margin:5px;width:200px;height:196px" /></div> <div>För Henrikke Baumann, som studerar hur samhället påverkar ekologin ur ett livscykelperspektiv, är det främst läckaget till miljön som intresserar och oroar. Detta trots att baranågon procent av all tillverkad plast läcker ut:</div> <div><br /></div> <div>– Även om osäkerheten är stor, så tydermycket på att plasten, inte minst mikroplasten, påverkar livet på alla nivåer i ekosystemet. <span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i ser tydliga effekter på olika populationer, som redan är hotade av överfiske eller klimatförändringar, säger hon.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>För ett antal år sedan var hon med och städade ilandflutet plastskräp från avlägsnastränder på Svalbard. Upplevelsen ledde till forskning kring det som ”försvinner” från industrisamhällets materialflöden.</div> <div>Vissa anser att plastläckaget till stor del uppkommer i utvecklingsländerna, där uppskattningsvis tre miljarder människor lever utan fungerande avfallshantering.</div> <div><br /></div> <div>Henrikke Baumann håller bara delvis med:</div> <div><br /></div> <div>– Visst har vi i industriländerna idag ofta ganska bra avfallshantering. Men vi har också genom vår tidigare export av returplast, bland annat till länder i Sydostasien, bidragit mycket till den nedskräpning som råder där idag, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>– Och när vi synar den plast som exempelvis flyter iland på den svenska västkusten, ser vi att ganska mycket har europeiskt ursprung.</div> <div><br /></div> <div>Därtill ökar vår plastanvändning stadigt.</div> <div><br /></div> <div>– På tio år har mängden insamlad plast sexfaldigats. En del kan förklaras av att vi blivit duktigare på att sortera ut plasten ur hushållssoporna. Men take-away-kulturen, färdigmaten och näthandeln har också medfört en kraftig ökning av mängden plast som passerar våra händer.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Plastartikel%20från%20chalmers%20magasin/maria-l-söderman_300x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Maria Ljunggren Söderman" style="margin:5px;width:200px;height:203px" /></div> <div>Maria Ljunggren Söderman, forskare i miljösystemanalys med särskilt fokus på cirkulär ekonomi, betonar att plasten trots allt bara är ett av flera material som är besvärliga ur miljösynpunkt.</div> <div>– Den har blivit lite av en symbolfråga i media, kanske för att plastnedskräpningens effekter är så lätt för allmänheten att uppfatta och förstå.</div> <div><br /></div> <div>För henne är huvudproblemet med plasten att vi ofta använder den lättsinnigt, ur ett resurs- och miljöperspektiv. – Plasten kan göra stor nytta. Den förlänger hållbarheten på livsmedel och gör bilar lättare och därmed bränslesnålare, för att ta ett par exempel.</div> <div><br /></div> <div>– Men det finns väldigt många onödiga förpackningar och kortlivade produkter. Trots att materialet i sig är långlivat.</div> <div><br /></div> <div>Även om plasten återvinns innebär dettaett slöseri – eftersom varje omvandlingsprocess kostar något, i form av energiåtgång och utsläpp.</div> <div><br /></div> <div>– En grundtanke i den cirkulära ekonomin är i stället att använda materialresurserna så länge som möjligt. Det gäller både plast och andra material. Därmed bevarar man också värdet på materialet, påpekar hon.</div> <div>Efter ett förhoppningsvis långt liv kräver ändå kretsloppsprincipen att den använda plasten till slut återvinns till ny plast.</div> <div><br /></div> <div>Men det är en verksamhet som än så länge befinner sig i uppförsbacke, främst för att detär så enkelt och billigt att tillverka ny plast från olja eller naturgas.</div> <div><br /></div> <div>Använd plast däremot måste samlas in, sorteras, separeras och rensas från tillsatser– allt drar kostnader, som urholkar returplastens värde. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Undantag finns</h2> <div>För exempelvis produktionsspill och vissa konsumentprodukter, <span style="background-color:initial">s</span><span style="background-color:initial">om PET-flaskor, funger</span><span style="background-color:initial">ar dagens så kallade mekaniska återvinning bra. Men en betydande </span><span style="background-color:initial">de</span><span style="background-color:initial">l av plasten som samlas in i Sverige blir inte till ny plast. Den eldas i stället upp och blir </span><span style="background-color:initial">t</span><span style="background-color:initial">ill fjärrvärme och el. En hantering som ur klimatsynpunkt enligt mångas mening inte är mycket bättre än att fortsätta köra bilar på bensin och diesel.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Är därmed plasten som material en klimatbov, något som vi borde använda mindre av?</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Plastartikel%20från%20chalmers%20magasin/henrikthunman_300x305px.jpg" alt="Henrik Thunman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:200px;height:203px" />– Felet är snarare vårt linjära tänkande och att vi tillverkar den av fossila material, framhåller Henrik Thunman, forskare i energiteknik och engagerad i utvecklingen av en ny <span style="background-color:initial">t</span><span style="background-color:initial">yp av kemisk plaståtervinning</span><span style="background-color:initial">.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Allt som krävs för att tillverka ny plast på ett hållbart sätt är luft och förnybar el. Ur <span style="background-color:initial">de</span><span style="background-color:initial">n synpunkten är plast ett av få material som kan fungera i ett uthålligt, cirkulärt samhälle utan att ta andra naturresurser i anspråk.</span></div> <div><br /></div> <div>Ännu bättre vore förstås att använda kolatomerna i den plast som vi redan har producerat. Men grundproblemet är vår oförmåga att skapa ett system som ger plasten ett värde efter användning.</div> <div>Det låga värdet är orsak till såväl läckaget ut i miljön som till returplastens dåliga konkurrenskraft som råvara.</div> <div>Energiåtgången vid plasttillverkning är enligt Henrik Thunman ungefär lika stor vare sig man använder råolja eller plastsopor.</div> <div><br /></div> <div>Återvinningens stora merkostnad ligger i insamling, sortering och logistik. <span style="background-color:initial">Dessutom innebär dagens mekaniska återvinning ofta en gradvis sjunkande kvalitet, vilket ytterligare minskar returplastens konkurrenskraft.</span></div> <div><br /></div> <div>Det är därför Henrik Thunman tror starkt på sin kemiska återvinningsmetod, som syftar till att tillverka ny plastråvara av jungfrulig kvalitet. Samtidigt menar han att både mekaniska och kemiska återvinningstekniker har en framtid:</div> <div><br /></div> <div>– De kompletterar varandra: Mekaniska metoder passar till de plastkvaliteter som är enklast att sortera ut och återvinna. Kemiska metoder kan börja i den andra änden av spektrumet – med den allra besvärligaste plasten. <span style="background-color:initial">Någonstans kommer de båda teknikerna att mötas.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Text: </strong></span><span style="background-color:initial"><b>Björn Forsman </b></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Artikeln är publicerad i Chalmers magasin, nr.1 2020</em><br /></span></div> </div>Mon, 15 Jun 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspx5G – startskottet för det smarta samhället<p><b>​Den svenska auktionen av frekvensband för 5G i höst blir startskottet för nästa generations mobilsystem som väntas resultera i en uppsjö av nya smarta tjänster. Vem och vad som kommer driva innovation återstår att se – men hur tillit hanteras blir avgörande.</b></p><p>​<span style="background-color:initial">Initialt är det framförallt ett markant kraftigare mobilt bredband som introduceras, och kapacitet att koppla upp ett större antal enheter. 5G kommer även vara tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. Den beryktade 5G-boosten av Internet of Things dröjer dock troligtvis en aning. Det pratas om en revolution av industri, smarta städer, molnbaserad augmented reality och mycket mer. Vissa branscher har redan inlett arbetet med uppkopplade verksamheter, baserat på andra kommunikationsstandarder såsom wi-fi eller 4G.</span></p> <p>– Det är bra, snabb utveckling ger konkurrensfördelar. Vi lär oss allteftersom, och med 5G finns sedan möjlighet för uppskalning, säger Tommy Svensson, forskare i Kommunikationssystem.</p> <p>Han menar att det är en viktig revolution som kommer nu, och tar fordonsbranschen som exempel.</p> <p>– Viktiga delar av deras verksamhet blir molnbaserad, till exempel produktuppdateringar till fordon via nätet och insamling av data om underhållsbehov, och vi kommer att se nya trafiksäkerhetsfunktioner tack vare snabb kommunikation till och mellan fordon, säger Tommy Svensson.</p> <p><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Det finns fortfarande en del att utveckla framöver, som till exempel AI som kan självoptimera nätverken, distribution av energi till enkla sensorer, eller att förbättra täckningen inom utmanande områden över hela jordklotet, säger Tommy Svensson.</span></p> <p><span style="background-color:initial"></span>Scenarierna för framtiden är lockande, men vad krävs för att ny teknik ska leda till innovation på bred front? Erik Bohlin på institutionen för teknikens ekonomi och organisation forskar bland annat på reglering och konkurrens inom telekom. Han beskriver att det pågår en debatt om vilka aktörer som kan tänkas driva utvecklingen.</p> <p></p> <p>– Mobiloperatörerna behöver vara på tårna om de vill driva innovation i 5G-molnet. Det är mycket sannolikt att det annars kommer aktörer från andra håll. Innovation i molntjänster har hittills drivits av andra än mobiloperatörer, säger Erik Bohlin.</p> <div></div> <p>Vissa menar att det skulle gynna innovation att öppna för fler som kan driva och utveckla nya tillämpningar. Erik Bohlin och hans kollegor har analyserat telekom- och frekvenstilldelningspolitiken och jämfört med tillgänglig forskning kring innovationssystem. Analysen visar att dagens reglering av telekommarknaden i Europa främst har varit fokuserad på konkurrensfrågan, att undvika att någon enskild aktör blir för dominant.</p> <p></p> <p>Inför lanseringen av 5G har frågan om innovationsfrämjande lyfts fram. Men hur en frekvenstilldelning bör arrangeras för att gynna innovation, det har Erik Bohlin inget enkelt svar på. Innovationsutveckling är svår att förutspå. Han gör en historisk jämförelse.</p> <p>– Många trodde att 3G skulle ge en kraftigt ökad innovation men det var inte förrän smartphones kom som vi såg ett uppsving. Ingen kunde heller veta att dagens stora affärsområden skulle baseras på gratistjänster på internet, som Google, Facebook och Spotify.</p> <p>Debatten om 5G har handlat mycket om säkerhet. Det kommer att ställas höga säkerhetskrav på både operatörer och leverantörer av infrastruktur. I februari blev det klart att Post- och telestyrelsen behöver samråda med Säpo och Försvarsmakten innan de tilldelar några frekvenstillstånd.</p> <p>5G möjliggör också nya typer av molntjänster, men för att framgångsrikt tillhandahålla sådana tjänster krävs mycket stor tillit. </p> <p>– För att lägga dessa tjänster på operatörerna krävs att de ansvarar för säkerhet, sekretess, integritet. Vissa branscher menar att de kommer behöva äga sina egna system, säger Tomas Olovsson på institutionen för data- och informationsteknik.</p> <p>– Tittar man bara på själva 5G-nätet behöver säkerheten inte vara sämre än för 4G. Det handlar bara om att flytta data från a till b. Säkerheten kan hanteras på samma sätt som idag, på en högre nivå, i applikationerna, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Säkerhetsmässigt finns även fördelar med 5G.</p> <p>– Med 5G finns en möjlighet att lägga delar av säkerheten i själva nätverket och för vissa tillämpningar kan det vara en stor fördel, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Det kan till exempel handla om att låta nätverket hjälpa till att autentisera den part man kommunicerar med i tidskritiska situationer, eller att använda en riktad radiosignal, direkt mot en mottagare, vilket gör avlyssning svårare.</p> <p><br /></p> <p><em>Text: Malin Ulfvarson</em></p> <p><em>Illustration: Yen Strandqvist</em></p> <p><br /></p> <p><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=28">Ur Chalmers magasin nr 1 2020</a></p> <p><br /></p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/illustration5G_CM-nr1-20.jpg" alt="illustration av en uppkopplad stad" style="margin:5px" /><br /><br /></p> <p>Läs också: <a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspx">5G möjliggör kommunicerande prylar och hållbarhet</a></p> <div><br /></div>Mon, 15 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forskningsprojekt-tar-vara-pa-patienters-expertkunskaper.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Nyheter/Sidor/Forskningsprojekt-tar-vara-pa-patienters-expertkunskaper.aspxForskningsprojekt tar vara på patienters expertkunskaper<p><b>​Personer med kronisk sjukdom ansvarar själva för en mycket stor del av sin dagliga hälsa. Det gör dem till experter på att leva med sjukdomen – och detta är en expertroll som skulle kunna nyttjas bättre i dagens vårdsystem. Nu kan du som är patient bidra med din kunskap!</b></p><div>​På Chalmers startar nu ett tvåårigt forskningsprojekt som fokuserar på patienten som innovatör. Personer med kroniska sjukdomar, det vill säga långvariga eller livslånga sjukdomstillstånd, lär sig att leva med och anpassa sig till sin sjukdom. De tvingas sätta sig in i den komplexa sjukdomsbilden och noggrant observera symtom, hur de svarar på behandling och vilka förutsättningar som krävs för att förbättra sin livssituation. Den egenupplevda erfarenheten är grunden för innovationer och inom den här gruppen, och deras närstående, finns värdefull kunskap som är outnyttjad.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stöttar patienten att ta initiativet</h3> <div><span><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/Andreas-Hellstrom.jpg" alt="Andreas-Hellstrom.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:195px" /></span>Det här är ett forskningsprojekt som tar ett helt nytt perspektiv, menar Andreas Hellström, forskningsledare på Chalmers.<br />– Sjukvården har blivit bättre på att bjuda in patienter för att utveckla sin verksamhet, men det här projektet går ett steg längre. Vi ger patienter stöd för att ta initiativet och leda innovationsprocessen vilket öppnar för helt nya idéer och lösningar. Här finns en innovationsmylla som bara väntar på att få utnyttjas, säger Andreas Hellström.</div> <div> </div> <div>För att ge patienter förutsättningar att driva innovation med fokus på att leva med kronisk sjukdom krävs strukturer i samhället som är öppna för att ta emot nya idéer. Det är just det som forskningsprojektet ska studera. </div> <div> </div> <div>– I projektet kommer vi att utveckla och pröva strategier, verktyg och modeller för att invånare och patienter framgångsrikt ska kunna agera som innovatörer. Vi kommer att kartlägga vad som krävs på systemnivå för att skapa gynnsamma förutsättningar för innovation.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span><span><span></span></span></span>Forskare som lever med sjukdom</h3> <div><span></span><span><h3 class="chalmersElement-H3"><span><span><span><img src="/sv/centrum/chi/Nyheter/PublishingImages/Sara-Riggare.jpg" alt="Sara-Riggare.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:195px" /></span></span></span></h3></span>Sara Riggare lever med Parkinsons sjukdom och medverkar i forskningsprojektet. Hon träffar sin neurolog två gånger per år, resten av året är hon själv sin främsta vårdgivare. Hon är doktorand på Uppsala universitet, och har bland annat utvecklat en tjänst som underlättar övervakning av medicineringen. Sara Riggare är en framträdande talesperson, inte bara i Sverige utan även internationellt, för att låta patienter få möjlighet att bidra till innovationer som främjar ett hälsosamt liv.<span><span></span></span><br /></div> <div> <br /></div> <div>– Det finns idag ingenstans att vända sig för att driva nya idéer och därför går en stor mängd patientkunskap förlorad. Läkaren har inte all information, och inte patienten heller. Jag önskar mig ett mer jämlikt samarbete mellan vården och patienten, säger Sara Riggare.</div> <div> </div> <div>Vården har mycket att vinna på den kunskap som kommer från personernas erfarenheter av att leva med kronisk sjukdom – det vill säga en helhetsbild som inkluderar hälsa, vardag och egenvård. <br /></div> <div>– Sjukvården har också en roll i detta, det handlar inte bara om egenvården och vardagen. Vi kommer även att söka efter deltagare i projektet som har idéer om vad sjukvården skulle kunna göra annorlunda, säger Andreas Hellström.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Dela erfarenheter och lära tillsammans</h3> <div>Forskningsprojektet baseras på ett gemensamt lärande och learning by doing. Patienter och närstående kommer bjudas in för att dela med sig av sina erfarenheter av innovation i den egna vardagliga vården, och tillsammans med forskare och innovationscoacher utveckla och testa innovationsstrategier. Forskarna följer processens steg och vilka förutsättningar som krävs för att goda idéerna ska kunna utvecklas och tas tillvara.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är du intresserad av att delta i projektet? </strong><a href="http://patientinnovatorer.ringla.nu/nyheter/rekrytering-till-projektet">Här kan du läsa mer</a>.<br /> Det går också bra att maila direkt till <a href="mailto:%20andreas.hellstrom@chalmers.se">Andreas Hellström.<br /><br /></a></div> <div> </div> <div>Forskningsprojektet <em>Patienten som innovationsledare i välfärdssystemet</em> finansieras av Vinnova och drivs av Centre for Healthcare Improvement på Chalmers, Västra Götalandsregionen, intresseorganisationen Forum Spetspatient, Kraftens hus, Coinnovate och C.S. Combined Services AB.</div> <div> </div> <div> </div> <div>Text: Malin Ulfvarson</div> <div>Foton: Carolina Pires Bertuol (Andreas Hellström), Christopher Kern (Sara Riggare)</div>Mon, 15 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Relevant-information-vid-terminaler-kan-forbattra-godstransporter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Relevant-information-vid-terminaler-kan-forbattra-godstransporter.aspxRelevant information vid terminaler kan förbättra godstransporter<p><b>​Bara den nödvändiga informationen – i precis rätt tid. Med hjälp av så kallade effektiva accessprocesser kan flödet förbättras vid godsterminaler med intermodala transporter, där olika transportsätt används. Det visar Stefan Jacobssons doktorsavhandling. Resultatet indikerar att det blir färre köer och minskade utsläpp, vilket i sin tur kan bidra till mer hållbara godstransporter.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div>– Ett viktigt inslag i transportbranschen är intermodal godstransport, vilket innebär att olika transportsätt är involverade. De är komplexa på grund av många olika transportslag och inblandade aktörer. Terminaloperatörer inom intermodal godstransport står inför stora utmaningar att tillhandahålla sömlösa flöden av containrar via sina terminaler. Sömlösa flöden kan uppnås genom att överbrygga klyftor mellan storskaliga transportoperatörer, som rederier, och småskaliga transportoperatörer som exempelvis åkerier och järnvägsoperatörer.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <div>– Dessa klyftor kan överbryggas med effektiva accessprocesser. Med detta menas att rätt information delas vid rätt tidpunkt, för att uppnå ett bättre resursutnyttjande och för att effektivt genomföra berörda aktiviteter i terminal- och transportprocesserna. Med effektivare processer kan väntetiderna för lastbilar och tåg i terminalerna minskas, och att rätt containers ges access vid rätt tidpunkter. <br /></div> <div><br /></div> <div>– Genom att tillämpa accessprocesserna kan småskaliga transportoperatörer på så sätt få tillgång till containrar i terminalerna. En effektiv accessprocess kan uppnås när transportresurser, exempelvis lastbilar och lastbilsförare, kan hanteras tillsammans med terminalresurser, exempelvis så kallade straddle carrier, grensletruck på svenska, och deras förare. Den här hanteringen kallar jag i avhandlingen för ”access management”. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är dina huvudsakliga slutsatser?</h3> <div>– Terminal- och transportprocesser kan bli mer effektiva med kortare väntetider för lastbilar och tåg i terminalerna och med tillgång till rätt containrar vid rätt tider om inblandade aktörer, det vill säga terminaloperatörer, åkerier och tågoperatörer, använder sig av fem identifierade accesshanteringstjänster som presenteras i avhandlingen. Dessa tjänster kan dela och utbyta information. </div> <div> </div> <div>– Min forskning har visat på att endast ett begränsat informationsutbyte kan leda till effektiv accesshantering. Detta kan motsäga det vanliga begreppet ”Big Data” som syftar till att ju mer data som delas, ju bättre är det. Istället bör inblandade aktörer endast dela absolut nödvändig information. Det handlar om att åkerierna och tågoperatörerna i förväg ska informera terminaloperatörerna om vilka containrar och tidpunkter som dessa containrar ska hämtas och lämnas. Med den här informationen kan terminaloperatörerna förbereda lastbilarna och tågens ankomster på ett effektivare sätt, vilket kan leda till ett mer sömlöst flöde av containrarna genom terminalerna. </div> <div> </div> <div>– Min forskning indikerar att om åkerierna och tågoperatörerna kan dela den här informationen 1 vecka, 1 dag och 2 timmar innan de anländer så kan terminaloperatörerna göra sina förberedelser på bästa sätt och en effektiv accesshantering kan uppnås. Dessutom, genom att dela denna informationen på detta sätt kan även resursutnyttjandet och genomförandet av de olika aktiviteterna i terminal- och transportprocesserna förbättras. <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div>– Jag hoppas att min forskning ska leda till en ökad förståelse för hur effektiv accesshantering kan uppnås. Jag hoppas att de ramverk som har utvecklats för att uppnå effektiv accesshantering kan användas och vidareutvecklas. Jag hoppas också att min forskning ska leda till ökad förståelse för inblandade aktörer, som terminaloperatörer, åkerier och tågoperatörer, och hur de kan använda de fem identifierade accesshanteringstjänsterna och hur dessa tjänster har olika förmåga att dela och utbyta information, vilket i sin tur har olika förmåga att bidra till effektiv accesshantering. </div> <div> </div> <div>– Ökad förståelse och användandet av dessa utvecklade ramverk samt de identifierade accesshanteringstjänsterna kan leda till ett mer sömlöst flöde av containers genom terminaler. Det kan i sin tur kan leda till minskade köer och minskade utsläpp, som i slutändan kan leda till ett mer hållbart intermodalt transportsystem.</div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em></div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-forskning-demonstrerades-pa-Logistik-Transport.aspx">Se film från mässan Logistik &amp; Transport 2019 </a>där Stefan Jacobsson berättar om projektet DREAMIT, Digital Accesshantering i Realtid för Intermodala Transporter</div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/516958">”Access management for road hauliers and rail operators in intermodal freight terminals” </a></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs online den 17 juni 2020 kl 13.15, <a href="https://research.chalmers.se/publication/516958">se länk här </a></div> <div> </div> <div>Mer om industridoktorand <a href="/sv/Personal/Sidor/stefan-jacobsson.aspx">Stefan Jacobsson</a></div>Wed, 10 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mediedebatt-om-karnkraftens-nodvandighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mediedebatt-om-karnkraftens-nodvandighet.aspxMediedebatt om kärnkraftens nödvändighet<p><b>​Med vind-, solkraft och andra förnybara energislag på frammarsch är inte längre kärnkraftens roll i den framtida svenska elförsörjningen lika självklar. Detta har blivit en politiskt het potatis och en fråga ständigt aktuell i media. Den 23 maj publicerar sju forskare debattartikeln ”Kärnkraften inte nödvändig för ett fossilfritt Sverige” på DN debatt. Den startar en livlig diskussion och följs av en mängd repliker.​​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/solar-panel-array-1794485_1280.jpg" alt="Kärnkraft solpaneler" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Eftersom debattartikeln fick ett stort gensvar så publicerar vi här länkarna till den publika debatten inklusive rapporten forskarna skrivit. Men först ett par frågor till några av författarna till artikeln.</span></span><span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Framkom någon ny frågeställning som kan påverka debatten och kärnkraftens framtid?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– En uppenbar observation är att de som replikerade i DN till stor del höll med om det vi skrev. Det finns nog en ganska stor samsyn att det är ekonomi och marknadsförutsättningarna som ska bestämma hur det koldioxidneutrala energisystemet utformas, säger Lisa Göransson, forskare i energisystem, Chalmers.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">– Vad vi vill peka på är att själva föreställningen om att ny kärnkraft behövs i framtiden kan komma att bromsa utbyggnaden av förnybar el och ny teknik för lagring och flexibilitet. Vi är alltså inte emot kärnkraft i sig utan vi vänder oss mot föreställningar som är vanliga i debatten om att ny kärnkraft behövs. Detta när ny kärnkraft i själva verket är dyr och kapitalintensiv och därmed förenad med en stor finansiell risk att investera i, menar Filip Johnsson, professor i energisystem.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Tomas Kåberger, Affilierad professor i industriell energipolicy, Chalmers, utvecklar: </b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det som har hänt under senare år är att kärnkraften förlorat ekonomisk konkurrenskraft. Då har de som vill ha kärnkraft börjat hävda att kärnkraften står över ekonomiska argument och på något sätt är ”nödvändig” med hänvisning till komplicerade och för många svårbegripliga tekniska faktorer.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Det var dessa påståenden forskarna ville bemöta både på DN-debatt och i rapporten <a href="https://research.chalmers.se/publication/?created=true&amp;id=568219b9-71cc-475c-80b5-f863a0b08fbb">Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk, elproduktion?</a>. Den innehåller en längre genomgång av de argument forskarna granskar i debattartikeln och är publicerad på Chalmers, Lunds och KTH:s hemsidor.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Kan ni säga något om den rapport ni hänvisar till i debattartikel?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Den innehåller en genomgång av ett antal påståenden som ofta förekommer i debatten och visar att dessa ofta är baserade på missförstånd eller förutfattade meningar som att kärnkraft behövs i det svenska energisystemet. Detta för att klara klimatomställningen, konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen. Men det vi visar är att kärnkraften inte är nödvändig för att få ett fungerande fossilfritt elsystem i Sverige. Kärnkraft utgör naturligtvis en möjlighet i ett framtida energisystem, men det är inte samma sak som att den är nödvändig. Hittills har ny kärnkraft visat sig vara mycket dyr och förenad med långa byggtider. Detta skulle naturligtvis kunna ändras på sikt med nästa generations kärnkraft, men det kommer ta tid innan sådan finns och klimatomställningen brådskar, säger Ola Carlsson, biträdande professor i förnyelsebar elproduktion, som hoppas att debattartikeln och rapporten ska bidra till fakta till de som är intresserade av energifrågor.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>DEBATTARTIKELN I DN:</b></span></div> <div><a href="https://www.dn.se/debatt/karnkraften-inte-nodvandig-for-ett-fossilfritt-sverige"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">”</span><span style="background-color:initial">Kärnkraften inte nödvändig för ett fossilfritt Sverige”</span></a><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Sju energiforskare: Vi vill bidra till en faktabaserad debatt och därför publicerar vi i dag en rapport där vi granskar vanliga påståenden.</span></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">lera partiföreträdare har hävdat att ”kärnkraft behövs i det svenska energisystemet” bland annat för att klara klimatomställningen, för konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>REPLIKER PÅ DEBATTARTIKELN:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/flera-fragor-om-elforsorjningen-saknar-svar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Flera frågor om elförsörjningen saknar svar”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Per Kågeson: Det vore bättre om forskarna ville bidra till att täppa till de kvarvarande kunskapsluckorna i stället för att försöka inbilla politikerna att svaren på alla frågor redan finns.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Camilla Brodin (KD), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/sverige-kan-bli-beroende-av-andra-landers-fossila-elproduktion"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Sverige kan bli beroende av andra länders fossila elproduktion”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Camilla Brodin (KD): Genom att vissa timmar exportera vindkraft och andra timmar importera fossil elproduktion får forskarna ihop ett fossilfritt energisystem.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Företrädare för Energiföretagen Sverige:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/karnkraft-eller-inte-karnkraft-det-ar-inte-fragan"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Kärnkraft eller inte kärnkraft – det är inte frågan”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Företrädare för Energiföretagen Sverige: Det intressanta är snarare vilka förutsättningar som behövs för att investeringar ska ske i tid.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/nodvandigt-med-internationellt-perspektiv-i-energiomstallningen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Nödvändigt med internationellt perspektiv i energiomställningen”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH: Omställning av energisystemet i Sverige kan inte göras enbart utifrån ett nationellt perspektiv.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/svepande-formuleringar-om-framtida-elsystem-overtygar-inte"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Svepande formuleringar om framtida elsystem övertygar inte”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien: Är ett svenskt elsystem utan kärnkraft det bästa vi kan bygga med givna förutsättningar och krav?</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem och tidigare generaldirektör:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/kapaciteten-i-elnatet-ar-huvudfragan">”Kapaciteten i elnätet är huvudfrågan”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem: Ska den förnybara elproduktionen i norr komma till sin rätt behövs skyndsamt ett starkare nationellt elnät.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>SLUTREPLIK DN DEBATT 3/6</b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/osakligt-pasta-att-ny-karnkraft-ar-nodvandigt">”Osakligt påstå att ny kärnkraft är nödvändigt”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sju energiforskare: Flera partiföreträdare och andra debattörer har utan saklig grund hävdat att ny kärnkraft är nödvändig.​</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Av: Ann-Christine Nordin</span></div> Wed, 10 Jun 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Matvinn-vinnare-i-Gothenburg-Smart-City-Challenge.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Matvinn-vinnare-i-Gothenburg-Smart-City-Challenge.aspxMatvinn vinnare i Gothenburg Smart City Challenge<p><b>​Förslaget Matvinn, som slår två flugor i en smäll, imponerade på både allmänhet och jury när tävlingen Gothenburg Smart City Challenge avgjordes. Genom att ta tillvara den mat som blir över i skolköken och låta elevernas föräldrar ta med sig matlådor hem, skulle man kunna minska matsvinnets klimatpåverkan och samtidigt underlätta familjers vardagsliv.</b></p>​<span style="background-color:initial">Uppgiften för studenterna, som läser tredje året på Chalmers program Industriell ekonomi, var att utveckla idéer för smarta digitala lösningar som förbättrar Göteborg. Förslagen blev 18 stycken och dessa presenterades i varsin kort film och en poster som publicerades på <a href="https://stadsutveckling.goteborg.se/smart-city-challenge/" target="_blank">Göteborgs Stads Stadsutvecklingswebb</a>. Här har allmänheten under två månader kunnat rösta samtidigt som en jury, med deltagare från stadens olika förvaltningar samt ansvarig lärare på Chalmers, bedömt förslagen. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">När omröstningen stängde den 31 maj stod det klart att förslaget Matvinn, utvecklat av Rebecka Jakobsson, Cecilia Michelsen, Filipppa Johnsen, Clara Ottosson, Fredrik Dahl och Linnéa Fransson, vunnit både juryns och allmänhetens hjärtan och skrapat ihop flest poäng av båda. “Vinnare all over! Mat till alla barn som inte får en måltid hemma,” löd några av juryns motiveringar.</span><div><br /></div> <div>– Vi är jätteglada för vinsten! Det känns roligt att både Göteborgs Stad och allmänheten gillar vår idé och att matsvinn får vara i fokus, säger gruppen via Clara Ottosson.</div> <div><br /></div> <div>Teamet bakom Matvinn tar avstamp i det faktum att 34 ton ätbar mat slängs varje dag i svenska skolkök. Samtidigt finns ett tydligt mål i FN:s agenda för hållbar utveckling, som världens länder kommit överens om, att matsvinnet ska minska med 50 procent till år 2030. </div> <div><br /></div> <div>I Matvinns förslag packar skolkökets personal överbliven mat från dagens lunch i lådor som läggs i en låst kyl. Föräldrar kan sedan i en app se hur många lådor som finns och boka dessa. De får då också en kod till kylen för att kunna hämta ut sina matlådor. Matlådorna är gratis för familjerna vilket innebär att de sparar både tid och pengar, samtidigt som de i appen ska kunna få information om hur mycket mat de räddat och hur mycket koldioxidutsläpp det motsvarar. </div> <div><br /></div> <div>Även om appen inte hunnit utvecklas fullt ut under terminen så har teamet varit i kontakt med en skola i Angered som visat intresse för projektet. Skolan jobbar redan idag aktivt med att minimera matsvinn, men uppskattar ändå att omkring 20 portioner om dagen slängs. Och att få försöka hitta lösningar på verkliga problem och det lite annorlunda kursupplägget var uppskattat av studenterna. </div> <div><br /></div> <div>– Jättekul och en omväxling från hur vi vanligtvis pluggar. Det var motiverande att få arbeta med något som kan appliceras i verkligheten och ha kontakt med olika aktörer i samhället. Även möjligheten att vara kreativa och komma med egna idéer för hur Göteborg kan utvecklas till en mer smart och hållbar stad. Att sitta och brainstorma kring innovativa lösningar där alla idéer är välkomna är väldigt givande och kul men också utmanande, säger Clara Ottosson.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Matvinnposter_750x340.png" alt="Matvinnposter_750x340.png" style="margin:5px;width:740px;height:340px" /><br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Gothenburg Smart City Challenge</span></h3> <div>Tävlingen Gothenburg Smart City Challenge har pågått under vårterminen 2020 och är ett samarbete mellan Chalmers och Göteborgs Stad inom ramen för <a href="https://www.johannebergsciencepark.com/iris" target="_blank">EU-projektet IRIS Smart Cities</a>. Närmare 200 göteborgare röstade på de 18 förslagen och flest totala antal röster fick förslaget Matvinn med 26 poäng. Förslaget rankades även högst av den jury där Göteborgs Stad och Chalmers ingick. Tvåa i tävlingen, med 24 av allmänhetens röster, blev förslaget Plantform – en digital plattform för att tillgängliggöra ytor för stadsodling i Göteborg.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.youtube.com/watch?time_continue=7&amp;v=ks9m2rBpyQM" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se filmen om Matvinn​</a></span></div> </div>Tue, 09 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Livscykelanalys-kan-hjalpa-till-att-ersatta-farliga-vattenavvisande-amnen-i-textilier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Livscykelanalys-kan-hjalpa-till-att-ersatta-farliga-vattenavvisande-amnen-i-textilier.aspxLivscykelanalys kan hjälpa till att ersätta farliga vattenavvisande ämnen i textilier<p><b>​Hanna Holmquists forskning har fokuserat på hur livscykelbaserade utvärderingar kan stödja utfasning av farliga kemikalier som används i vattenavvisande medel som appliceras på textilprodukter, och på vilken typ av information som kan motivera konsumenter att välja alternativa produkter. Hennes doktorsavhandling visar att livscykelperspektivet kan ge relevant information till industrin och beslutsfattare för att hitta alternativ med bättre miljö- och hälsoprestanda. Dessutom visar den att detaljerad information om farliga ämnen har möjlighet att påverka konsumenters beteende.</b></p><div><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning? </strong></span></div> <div> </div> <div>– Högfluorerade ämnen är antingen mycket svårnedbrytbara, eller omvandlas till svårnedbrytbara ämnen i naturen. Dessa ämnen ansamlas därför i naturen och det finns en risk för att om farliga egenskaper, som till exempel giftighet, upptäcks i framtiden, då kommer det vara mycket svårt att åtgärda problemet om förekomsten i miljön redan är stor. Försiktighetsprincipen, att agera innan all kunskap är på plats, blir en viktig princip för att undvika risker. En stor utmaning i min forskning har varit hur denna svårnedbrytbarhet, hos ett urval av högfluorerade ämnen, ska hanteras i livscykelbaserade utvärderingar som traditionellt baseras på befintlig kunskap om kemikalier och deras effekter, vilket är svårt att kombinera med försiktighetsprincipen. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En annan utmaning har varit att förstå vad som kan motivera konsumenter med olika värderingar och normer att välja produkter som inte innehåller farliga högfluorerade ämnen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Med den metodutveckling och de fallstudier jag har gjort är det nu möjligt att göra mer omfattande livscykelanalyser på textila produkter impregnerade med högfluorerade kemikalier, med en ansats som grundar sig i försiktighetsprincipen i den mån nya data tillåter. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– För att undersöka hur konsumenters motivation att välja alternativa plagg till de som är impregnerade med farliga högfluorerade ämnen kan påverkas, så genomförde vi ett enkätbaserat experiment där grupper ur allmänheten exponerades för olika varianter på information om farligheten hos vissa högfluorerade ämnen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de viktigaste resultaten?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Resultaten från vår livscykelanalys på en jacka behandlad med olika alternativa impregneringsmedel visar på att högfluorerade ämnen bör fasas ut från impregneringsmedel i de fall där endast vattenavstötning är viktigt. En slutsats som är baserad på en metod där försiktighetsprincipen tillämpats åtminstone till viss del, baserat på nya data. Högfluorerade impregneringsmedel ger utöver vattenavstötning också oljeavstötning, och till dess att alternativa produkter som ger motsvarande funktion har utvecklats kan det vara relevant att tillåta fortsatt användning, till exempel i medicinska produkter.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– När det gäller konsumenters motivation att välja produkter som inte innehåller farliga högfluorerade ämnen så har vårt enkätbaserade experiment dels kunnat visa på att svenska konsumenter överlag är motiverade att välja alternative produkter. Experimentet visade också hur ett sådant val relaterar till värderingar och normer, något som kan vara användbart till exempel vid utformningen av informationskampanjer men också som stöd till aktörer som vill genomföra en utfasning.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag hoppas att de aktörer på marknaden som använder eller tillverkar textilimpregnering får användning av de resultat och metoder som jag tagit fram så att de kan göra genomtänkta och välinformerade val.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div><em>Textsammanställning: Carolina Pires Bertuol</em></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><p class="chalmersElement-P"></p> <strong style="background-color:initial">Läs mer om doktorsavhandlingen: </strong><a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=517012" target="_blank">Chemical substitution with a life cycle perspective: The case of per- and polyfluoroalkyl substances in durable water repellents</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=517012" target="_blank"></a><br /><strong style="background-color:initial">Mer om</strong><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/andhann.aspx" target="_blank">Hanna Holmquist</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/andhann.aspx" target="_blank"></a><span style="background-color:initial"><strong>Dispu</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>tationen genomförs online den 12 juni 2020 kl 08.30, <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=517012" target="_blank">se länk här​</a></strong></span><br /><p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div>Thu, 04 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Plattformar-kan-bidra-till-effektivare-utveckling-av-integrerade-losningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Plattformar-kan-bidra-till-effektivare-utveckling-av-integrerade-losningar.aspxPlattformar kan bidra till effektivare utveckling av integrerade lösningar<p><b>​Siri Jagstedt har i sin doktorsavhandling undersökt användningen av plattformar för integrerade produkt-tjänstelösningar. Genom plattformsstrategier kan man utnyttja det som är gemensamt mellan olika erbjudanden, och dela tillgångar mellan dessa, vilket kan ge effektivare lösningar. Avhandlingen visar att det behövs ett brett perspektiv på just vilka tillgångar som bör användas i en plattform för sådana lösningar – och där kunskap ses som särskilt viktig sådan.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning? </h3> <div>– Min forskning tar sin utgångspunkt i de utmaningar som tillverkande företag möter när de i allt högre utsträckning integrerar tjänster till sina produkter. När företag väljer att erbjuda sådana produkt-tjänstelösningar så krävs en hög grad av kundanpassning för att kunna adressera kundernas individuella, och specifika, behov. Dessvärre är ofta sådan kundanpassning såväl dyr som tidskrävande, vilket kan medföra att det är svårt att få lönsamhet i sin affär. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta? </h3> <div>– Jag argumenterar i avhandlingen för att det, genom att applicera ett plattformstänkande, är möjligt att bli mer effektiv i sin lösningsutveckling. Plattformar har länge använts för produkter för att skapa skalfördelar samtidigt som det är möjligt att adressera enskilda kunders behov. Sådana skalfördelar möjliggörs genom att utnyttja att det går att dela tillgångar mellan en uppsättning av olika produkter, exempelvis komponenter som de har gemensamt. </div> <div> </div> <div>– Forskningen har också börjat titta på hur en sådan strategi kan användas för tjänster, där min avhandling fokuserar på användningen av plattformar för erbjudanden som integrerar både produkter och tjänster. Trots argument för att använda sig av en sådan strategi i denna kontext så finns det självklart utmaningar som man behöver förstå, och min avhandling avser att identifiera och beskriva faktorer som påverkar användningen av plattformar för produkt-tjänstelösningar.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div> – För det första, så är det viktigt att se till de skillnader som finns mellan produkter, tjänster och lösningar givet utgångspunkten för ett plattformstänkande. Dessa skillnader berör exempelvis vilka främsta kostnadsdrivare som finnas, vilket beroende som finns till kundens processer i såväl tid och rum, och vilka tillgångar som är lämpliga att använda i plattformen. </div> <div> </div> <div>– Givet dessa skillnader så är det viktigt att se till anledningarna man har för att applicera en plattformsstrategi, då det är långt ifrån givet att detta är passande givet den kontext man befinner sig i. I avhandlingen identifieras faktorer som man bör ta hänsyn till i tre olika områden: affärsstrategin och de mål man har för sin lösningsaffär, lösningsarkitekturen och organisationsstrukturen, samt kundernas behov. </div> <div> </div> <div>– Vid användandet av en plattformsstrategi för produkt-tjänstelösningar så identifieras tre steg i utvecklingen: 1) etableringen av själva lösningen – det vill säga de tillgångar som delas mellan lösningar, 2) kundanpassnings- och 3) personifieringsaktiviteter. Den sistnämnda handlar om anpassning av själva leveransen av lösningen, medan kundanpassningen syftar till att konfigurera lösningen för att integreras in i kundens processer. <br /><br /></div> <div>–  I utvecklingen av själva plattformen identifieras två olika tillvägagångssätt, med olika för- och nackdelar, antingen att start i att forma själva basen eller genom att ta utgångspunkt i en enskild lösning.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div> – Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en ökad förståelse för hur plattformar kan användas för olika typer av erbjudanden genom det specifika fokuset på lösningar. Detta inkluderar ett bredare perspektiv på vilka tillgångar som kan användas i en plattform, där kunskap poängteras särskilt i min avhandling. </div> <div> </div> <div>– Utöver att peka på drivkrafter för ett användande av plattformar för dessa typer av erbjudanden, så hoppas jag också att avhandlingen belyser de svårigheter och utmaningar som finns då en sådan strategi appliceras för produkt-tjänstelösningar i traditionellt produktfokuserade företag.  Det är först vid en förståelse för dessa svårigheter det finns möjlighet att parera utmaningarna, och ställa arbetsinsatsen som krävs gentemot de potentiella fördelarna. </div> <div> <br /><br /></div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson </em><br /><br /></div> <div>Läs avhandlingen<a href="https://research.chalmers.se/publication/516815"> “On the use of platforms for product–service solutions”</a></div> <div> </div> <div>Disputationen genomförs online den 11 juni 2020 kl 13.15, <a href="https://research.chalmers.se/publication/516815">se länk här</a></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/siri-jagstedt.aspx">Siri Jagstedt</a></div> <div><br /></div>Tue, 02 Jun 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vad-hander-nar-forskare-blir-entreprenorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Vad-hander-nar-forskare-blir-entreprenorer.aspxVad händer när forskare blir entreprenörer?<p><b>​I sin doktorsavhandling undersöker Marouane Bousfiha hur ”akademiska entreprenörer” kombinerar de två vitt skilda rollerna som både akademiska forskare och vinstdrivande företagare. Resultaten visar att de akademiska entreprenörerna lär sig och utvecklas av att befinna sig i två olika världar.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">Vilket problem fokuserar du på i din forskning?</h3> <div>– Att vara både en akademisk forskare och startup-företagare innebär en ständig växling mellan två jobb som styrs av olika värderingar, normer och förväntningar. Som akademiker förväntas du på ett transparent sätt dela dina resultat med kollegor, ständigt söka sanningen snarare än ekonomiska eller personliga fördelar, och att aktivt utsätta din forskning för allmän granskning. Som entreprenör förväntas du istället värdesätta hemligheter, unikhet, och maximering av personliga vinster. </div> <div> </div> <div>– Att kombinera dessa till synes olika roller kan vara förvirrande och utmanande. Trots detta är det allt fler akademiska forskare som startar företag för att kommersialisera sina forskningsresultat. I min forskning ställer jag frågor som: ”Hur är det att samtidigt engagera sig i dessa två olika arbeten?” Och ”vad kan vi lära oss om vi jämför erfarenheterna från forskare i två olika sammanhang, som Chalmers och Stanford?”</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur ser du på denna utmaning i din forskning?</h3> <div> – Ett av mina mål med forskningen är att förstå hur akademiska företagare lyckas kombinera sina roller, och på så sätt skapa en sammanhängande yrkesidentitet. Många universitet främjar aktivt nya initiativ för att stimulera akademiskt företagande. Med tanke på det, kan en brist på detaljerad förståelse för hur universitetsforskare genomlever processen kring en kommersialisering skapa införande av policyer som är ineffektiva, eller till och med kontraproduktiva. En bättre förståelse för hur professorer konkret upplever hur det är att vara både nyföretagare och universitetsforskare kan däremot ge underlag för mer användbara policyer och riktlinjer.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är dina huvudsakliga resultat?</h3> <div>– Genom att aktivt engagera sig i entreprenörsarbetet, lär sig de akademiska forskarna hur man identifierar och odlar olika korsbefruktningseffekter mellan uppgifter och aktiviteter i de båda rollerna. De berättar till exempel hur deras långa erfarenhet av att skriva ansökningar för forskningsanslag gjorde dem riktigt bra på att pitcha sina idéer till investerare, och hur deras erfarenhet av att leda och hantera forskningsgrupper vid universitetet gjorde dem bra på att hantera sina anställda i företaget. De beskriver också hur deras forskning och undervisning påverkades positivt efter att de utsatts för relevanta och verkliga problem i företagandet.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att din forskning kan leda till?</h3> <div>– I stället för att fokusera på förklaringar på makronivå, valde jag att studera aktörerna som står i frontlinjen. Det är deras alldagliga handlingar som skapar omställningen mot mer entreprenörskap på universiteten. Jag hoppas att min forskning kan bidra till användbara insikter för de institutionella aktörer – till exempel beslutsfattare, universitetsadministratörer och offentliga forskningsfinansiärer – som arbetar med att utforma policyer som är anpassade till den praktiska verkligheten för akademiska entreprenörer. </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em></div> <div> </div> <div>Mer om avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/516689">”The Lived Experience of Academic Entrepreneurship: The interplay between practice, identity, and context” </a></div> <div> </div> <div>Disputationen sker online på Zoom den 25 maj kl 13, <a href="https://research.chalmers.se/publication/516689">se länk här</a></div> <div></div>Wed, 20 May 2020 11:15:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kampanj-gav-manga-nya-solceller-pa-svenska-villatak.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kampanj-gav-manga-nya-solceller-pa-svenska-villatak.aspxKampanj gav många nya solceller på svenska villatak<p><b>​I en ny studie från Chalmers tekniska högskola konstateras att en svensk informationskampanj för solceller gav en avsevärd ökning av antalet solcellsinstallationer. Resultaten har nu publicerats i en vetenskaplig tidskrift.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmersforskarna Alvar Palm och Björn Lantz vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation har studerat en svensk informationskampanj för solceller som genomfördes 2017. Den aktuella kampanjen utfördes av den kommunala energi- och klimatrådgivningen. </span><div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div>Syftet var att öka antalet solcellsinstallationer på villatak genom att informera villaägare om solceller, bland annat genom seminarier och individuell rådgivning. Kampanjen genomfördes i drygt 100 kommuner.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Informationsinsatser för hållbart beteende är vanligt förekommande. Trots detta vet man ganska lite om huruvida kampanjerna fungerar som avsett. Ämnet är komplicerat att studera, eftersom det är svårt att veta hur målgruppens faktiska beteende förändras efter att de tagit del av informationen, berättar Alvar Palm. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Forskarnas analys visar att kampanjen avsevärt ökade antalet solcellinstallationer i de deltagande kommunerna. Under kampanjen ökade antalet ansökningar till investeringsstödet för solceller med 29 procent i de deltagande kommunerna, jämfört med övriga kommuner. Resultaten står sig även efter bortsortering av ansökningar som inte ledde till installation.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Resultat har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Energy Policy. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– I artikeln argumenterar vi, baserat på resultaten, för att informationskampanjer kan vara ett kostnadseffektivt sätt att öka mängden solceller runtom i världen, vilket skulle ge minskade koldioxidutsläpp i energisektorn, säger Alvar Palm.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/AlvarPalm_BjörnLantz_650x240px.jpg" alt="AlvarPalm_BjörnLantz_650x240px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:540px;height:196px" /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><br />Chalmersforskarna Alvar Palm och Björn Lantz. </span><br /></div> <div><em>Foto: Ulrika Ernström och Oscar Mattsson</em><br /></div> <em> </em><div><em> </em></div> <em> </em><h3 class="chalmersElement-H3"><span style="background-color:initial;font-family:inherit">Om studien</span><br /></h3> <div> </div> <div>I studien av Alvar Palm och Björn Lantz granskades den informationskampanj för solceller som utfördes 2017 av den kommunala energi- och klimatrådgivningen i drygt 100 kommuner. Utfallet i dessa kommuner jämfördes med övriga kommuner i en regressionsmodell med kontrollvariabler.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I analysen kontrollerades för bland annat solinstrålning, befolkningstäthet, andel röstande på miljöpartiet, andel enfamiljshus samt medelinkomst. Forskarna säkerställde även att installationerna inte var mer frekventa i de deltagande kommunerna redan innan kampanjen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Ökningen av antalet solcellinstallationer står sig även efter bortsortering av ansökningar som inte ledde till bekräftad installation. Då stödet är generöst och relativt lätt att söka bedömer forskarna att antalet beviljade ansökningar väl återspeglar antalet faktiska installationer. Det visas också av tidigare erfarenheter.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Slutligen kontrollerades att installationerna inte minskade till under normalläget efter kampanjens slut, vilket hade kunnat indikera att den observerade effekten inte återspeglade en verklig ökning utan endast en tidsförskjutning av installationerna. Sammantaget bedömer forskarna att evidensen är stark för att den observerade effekten är verklig.</div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Publicerad artikel</span></h3> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)">Palm, A., Lantz, B., 2020. </span><a href="https://doi.org/10.1016/j.enpol.2020.111540" target="_blank">&quot;Information dissemination and residential solar PV adoption rates: The effect of an information campaign in Sweden&quot;</a><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)">. Energy Policy, vol. 142. (</span><span style="background-color:initial"><font color="#333333">Artikeln kan läsas gratis till 24 juni)</font></span></p></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>​Kon</span><span>takt</span></h3> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="/sv/Personal/Sidor/alvar-palm.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Alvar Palm</a><br /></span><a href="/sv/personal/Sidor/lantzb.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Björn Lantz</a></p></div>Mon, 11 May 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Globalt-forskningsprogram-kopplar-genusfrågan-till-hallbara-energiomstallningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Globalt-forskningsprogram-kopplar-genusfr%C3%A5gan-till-hallbara-energiomstallningar.aspxGlobalt forskningsprogram kopplar genusfrågan till hållbara energiomställningar<p><b>​Forskare vid Teknikens ekonomi och organisation har fått uppdraget av IEA, internationella energirådet, att utforma och genomföra ett globalt forskningsprogram om energianvändning och genus. Programmets namn är ”Empowering all. Gender in policy and implementation for achieving transitions to sustainable energy”.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/I/Porträttbilder/AnnaAberg-170x220.jpg" alt="Anna Åberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">– Svenska energimyndigheten har tagit initiativet till att starta ett program med genusinriktning inom ramen för ett av <a href="https://userstcp.org/">IEA:s tekniksamarbetesprogram</a>, som fokuserar på användare och frågor om efterfrågan, berättar Anna Åberg, forskarassistent vid Teknikens ekonomi och organisation. Anna Åberg är teknikhistoriker och hennes forskning ligger inom fälten energi- och resurshistoria. </span></span><div><br /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"></span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Tillsammans med forskarkollegorna Helene Ahlborg och Martin Hultman på Teknikens ekonomi och organisation har hon fått i uppdrag att utforma ett förslag, som nu har blivit antaget. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Genusfrågor har i ökande grad uppmärksammats inom energiforskningen på senare år. Bland annat har forskning visat att normer och praktiker kopplade till kön har påverkan på utvecklingen av användarsystem och energiteknologier, och att de ofta leder till implementering av ineffektiva och exkluderande energilösningar. Detta leder stora till skillnader i social och ekonomisk påverkan i användargrupper, och påverkar dessutom möjligheten till energiomställningar negativt. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är ett känt problem inom genusforskningen, att trots att frågor kopplade till området har uppmärksammats inom energibranschen och att flera forskningsrapporter och publikationer har visat på genusfrågans relevans för frågor om energianvändning, så blir denna forskning sällan implementerad i praktiken, vare sig i politiska riktlinjer, eller i konkreta åtgärder. Forskningsprogrammets mål är att överbrygga detta glapp mellan forskning och praktik, säger Anna Åberg </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vad innebär det rent konkret?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– </span><span style="background-color:initial">Vi </span><span style="background-color:initial">kommer att göra komparativ forskning mellan de olika deltagarländerna och titta på tre huvudfrågor: Vilken forskning är redan gjord på området, och vilka ”best practices” kan vi lära av den forskningen? Vilka kulturella och materiella barriärer finns inom dagens energiinstitutioner som hindrar formulering och implementering av inkluderande och genusmedvetna policys och tekniker?, och hur kan vi praktiskt arbeta med genusfrågor och inkludering när vi designar energiteknik och användarlösningar för att garantera att de är inkluderande och effektiva?</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Förutom fallstudier och forskningsöversikter kommer vi att publicera utbildningsmaterial, utforma nya utvärderingsmetoder, samt utveckla modeller och prototyper för ny teknik och användarstöd. Vi planerar även att arrangera workshops för att, tillsammans med aktörer inom både politiken och industrin, hitta sätt att lösa de problem vi identifierar under projektets gång, säger Anna Åberg. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vad hoppas ni kunna uppnå?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Vårt mål är att stödja de länder som deltar i projektet i deras arbete för att uppnå ett mer inkluderande och effektivt energisystem, och därmed också stödja de energiomställningar som sker idag i olika delar av världen. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Det här låter väldigt spännande. Vilka får vara med?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Varje land som deltar i det tekniska samarbetsprojektet kan knyta forskare till programmet. I dagsläget har Sverige, Nederländerna, Irland, Österrike och Australien beslutat att medverka i programmet, och vi diskuterar framtida deltagande med fler länder, avslutar Anna Åberg. </span><br /><br /><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT:</b></span><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="https://userstcp.org/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Technology Collaboration Programme by IEA​</a></span><br /><a href="/sv/personal/Sidor/anna-aberg.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Anna Åberg​</a><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Hultman.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Martin Hultman</a><br /><a href="/en/staff/Pages/helene-ahlborg.aspx" style="font-size:14px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Helene Ahlborg</a><br /><br />Av: Ann-Christine Nordin</div> </div>Tue, 28 Apr 2020 10:00:00 +0200