Nyheter: Teknikens ekonomi och organisationhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 25 Jun 2019 11:02:36 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Mellanhander-viktiga-for-att-sprida-fornybara-energitekniker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Mellanhander-viktiga-for-att-sprida-fornybara-energitekniker.aspxMellanhänder viktiga för att sprida förnybara energitekniker<p><b>​Vad krävs för att spridningen av solceller och vindkraft ska ta ordentlig fart? Joakim Aspeteg har granskat mellanhänders roller, och konstaterar att de är centrala i omställningen till ett förnybart energisystem.</b></p><div>​Hur är olika mellanhänder, till exempel konsulter och projekteringsbolag, involverade i spridningen av sol- och vindkraftsteknik? Vilka aktiviteter utför de och hur skapar de värde? De här frågorna har de senaste åren stått i fokus för Joakim Aspeteg, doktorand på Chalmers, som nu har presenterat sin licentiatuppsats, <em>The raison d'être of diffusion intermediaries in solar and wind power in Sweden.</em></div> <div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning? </strong></div> <div><br /></div> <div>För att ställa om till ett förnybart energisystem är det centralt att det finns aktörer som bidrar till spridningen av olika förnybara energitekniker. Startpunkten för min forskning är att vi vet att teknologierna är utvecklade och att det finns aktörer som sprider dem, men inte mycket mer än så. Det innebär att det behövs mer kunskap, särskilt om de mellanhänder som är involverade i spridningen.
</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Den här typen av mellanhänder har inte uppmärksammats i tidigare forskning, däremot har andra typer av mellanhänder studerats. Det här har lett till att många olika aktiviteter, funktioner och roller har identifierats, men utan någon distinktion mellan vilka aktiviteter som utförs i rollen som intermediär (mellan minst två andra parter) och vilka aktiviteter som utförs direkt gentemot en kund. Därför har det varit viktigt för mig att försöka förstå det allra mest grundläggande: varför existerar denna typ av intermediär? Som en följd av denna fundamentala fråga har utgångspunkten varit att studera vilka aktiviteter de utför i implementeringsprojekt och sen försöka förstå vilka av dem som utgör intermediering. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Hur bidrar din forskning till att möta utmaningarna?</strong></div> <div><br /> </div> <div>Den belyser hur viktiga intermediärer är för att solceller och vindkraft skall kunna spridas i större skala, och sätter fokus på vilka specifika aktiviteter som de utför.</div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?<br /></strong></div> <div><br /><strong></strong></div> <div>Jag hoppas att fler intressenter ska inse hur centrala dessa aktörer är för omställningen till ett förnybart energisystem. Jag hoppas också kunna visa vilket värde de tillför i enskilda implementeringsprojekt genom att agera mellan diverse aktörer och köpare av sol- och vindkraftsanläggningar.</div> <div> </div> <div><strong>Textsammanställning: </strong>Ulrika Ernström</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskar om omställningen till ett förnybart energisystem</h3> <div>Joakim Aspeteg är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Miljösystemanalys. Hans forskning fokuserar på intermediärers roller i omställningen till ett hållbart energisystem.</div> <div> </div> <div>Läs mer om <a href="https://research.chalmers.se/person/aspeteg" target="_blank">Joakim Aspeteg</a></div> <div>Läs hans licentiatuppsats <a href="https://research.chalmers.se/publication/510239" target="_blank">”The raison d'être of diffusion intermediaries in solar and wind power in Sweden”</a> <br /></div>Mon, 17 Jun 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Prisas-for-bok-om-kvalitetsstyrning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Prisas-for-bok-om-kvalitetsstyrning.aspxPrisas för bok om kvalitetsstyrning<p><b>​Den kommande boken &quot;Quality Management: An Introduction&quot; om kvalitetsstyrning vinner ett av Kurslitteraturprisets hederspriser 2019. Boken ger en introduktion till kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling, och en av författarna är forskaren Ida Gremyr vid Chalmers.</b></p>​Hur kan företag och organisationer använda arbetssätt från kvalitetsutvecklingsområdet för att bli hållbara? Hur kan processer och ledarskap utvecklas för att göra verksamheten bättre? <br /><br />Kurslitteraturprisets hederspris 2019, som delas ut av Studentlitteratur, tilldelas den kommande boken Quality Management: An Introduction. Författarna är Ida Gremyr, biträdande professor vid Chalmers, Bjarne Bergquist, professor vid Luleå Tekniska Högskola och Mattias Elg, professor vid Linköpings universitet, som samtliga forskar inom kvalitetsteknik/verksamhetsutveckling.<br /><br />– Att få priset känns både roligt och hedrande! Det känns som en bekräftelse både av vårt ämnesområde och dess relevans, och av våra tankar om hur kurslitteratur behöver förändras för att möta nya typer av lärmål och för att hålla jämna steg med både forskning och praktik, säger Ida Gremyr.<br /><br /><div>Boken Quality Management: An Introduction, som utkommer nästa år, behandlar ämnet kvalitetsutveckling, bland annat produktkvalitet, tjänstekvalitet, metoder för produktionsstyrning och verksamhetsutveckling. Ämnet har sin grund i statistiska verktyg och modeller, men har alltmer börjat kretsa kring ledarskap, grupputveckling, kundtillfredsställelse och andra ledarskapsinriktade frågor och innehåll snarare än matematisk statistik.</div> <div><br /></div> <div style="text-align:center"><h2 class="chalmersElement-H2"><span>&quot;Att få priset känns både roligt och hedrande! Det känns som en bekräftelse både av vårt ämnesområde och dess relevans&quot;</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><span><em>Ida Gremyr, Chalmers</em><span></span></span></p></div> <br /><strong>Juryns motivering lyder:</strong><br />”För en välskriven och noggrant disponerad bok som är mer av en handledare än ett uppslagsverk. Boken ger en introduktion till kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling med fokus på diskussion av aktuell forskning. Boken riktas till såväl studerande som yrkesverksamma och har medvetet hållits kortfattad, den utgör grund för läsarens fortsatta förkovring genom diskussion och fördjupande artiklar. På så sätt kan den användas i en mängd olika kurser - från introducerande kurser i kvalitetsutveckling till kurser inom organisation och ledarskap.”<br /><br /><a href="https://www.studentlitteratur.se/?utm_campaign=UH_ff_brev_v24_2019&amp;utm_medium=email&amp;utm_source=nyhetsbrev#press/node/456942">Läs mer om vinnarna och priset på studentlitteratur.se</a><br /><span><a href="https://research.chalmers.se/person/idagre">Läs mer om Ida Gremyr</a><br /><a href="https://research.chalmers.se/person/idagre"><span></span></a></span><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Ida Gremyr, biträdande professor vid Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation<br />ida.gremyr@chalmers.se<br />031- 7728182<br />Mon, 17 Jun 2019 00:15:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Entreprenoriellt-larande-kan-lyfta-ingenjorsutbildningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Entreprenoriellt-larande-kan-lyfta-ingenjorsutbildningar.aspxEntreprenöriellt lärande kan lyfta ingenjörsutbildningar<p><b>​Att engagera ingenjörsstudenter i entreprenöriella projekt kan ge dem nya insikter i ingenjörsyrkets förutsättningar. Samtidigt krävs att studenterna får ordentlig vägledning i hur de kan ta sig an den komplexitet och osäkerhet som entreprenörskap innebär.</b></p><div>​Den slutsatsen drar Oskar Hagvall Svensson, som har granskat utmaningar och möjligheter med olika modeller för entreprenörskap i undervisningen. Han är doktorand på Chalmers, och är övertygad om att ingenjörer och ingenjörsstudenter genom sitt skapande av tekniska system spelar en nyckelroll i att forma vårt samhälles framtid. 

</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>De senaste åren har Oskar Hagvall Svensson granskat lärande i entreprenöriella projektkurser, för att se hur tekniska högskolor kan stärka sina utbildningar och studenternas kompetens. Nu har han presenterat sin licentiatuppsats: Towards Entrepreneurial Engineering Pedagogy: <em>Exploring the Unsettled Trajectories of Entrepreneurial Projects.</em><br /></div> <div>   </div> <div><strong>Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?<br /></strong></div> <div> </div> <div><br />Ett grundläggande problem är att undervisningsaktiviteter inte alltid återspeglar de situationer som studenter kommer att möta i sin yrkesutövning. Till exempel kritiseras ingenjörsutbildningar ofta för att vara för teoretiskt orienterade och inte förbereda studenterna för att kunna använda sina kunskaper i praktisk problemlösning i konkreta sammanhang, med ingenjörspraktikens alla komplexa tekniska och sociala förutsättningar.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Nyligen har därför fler och fler tekniska högskolor satsat på att göra sina utbildningar mer entreprenöriella, på bred front. Genom bland annat entreprenöriella projektkurser är tanken att studenter under sin utbildning kan få erfarenheter av till exempel att hantera osäkerhet och öppenhet. Det kan handla om att ta fram tekniska lösningar med en kundgrupp i fokus, eller att skapa snabba prototyper som gradvis kan omprövas och omförhandlas – aktiviteter som idag förväntas av många praktiserande ingenjörer. </div> <div> </div> <div style="text-align:center"><span><h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Satsningar på entreprenöriell undervisning ställer högre krav på både studenter och lärare&quot;</h2> <div><em>Oskar Hagvall Svensson<span style="display:inline-block"></span></em></div></span> </div> <div> Hur sådan entreprenöriell undervisning bör utformas är däremot fortfarande öppet för diskussion. Satsningar på entreprenöriell undervisning ställer högre krav på både studenter och lärare. Idag finns lite vägledning inom forskningen kring vilket stöd studenterna behöver och vilka verktyg lärare kan använda i utformningen av entreprenöriella projektkurser.
 </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Hur försöker du bidra till att lösa detta?</strong></div> <div> </div> <div><br />Genom att studera utformningen av ett antal projektkurser belyser min forskning olika pedagogiska modeller för hur entreprenöriella projekt kan implementeras i ingenjörsutbildningar. De här pedagogiska modellerna bygger alla på projekt där studenter skapar nya idéer och lösningar i samspel med externa intressenter och med läraren som representant för sin ingenjörsdisciplin. De pedagogiska modellerna kan fungera både som verktyg för lärare i utformningen av kurser, och som analysverktyg för vidare forskning för att utvärdera olika former av entreprenöriell undervisning för ingenjörer.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>
I två projektkurser går jag på djupet och observerar och intervjuar studenter och lärare över tid när de tar sig an entreprenöriella projekt. Därför bidrar min forskning också med förståelse för lärandet i sådana kurser. Studierna har visat att entreprenöriella projektkurser till stor del bryter av mot vad studenter är vana vid, och därför behövs kontinuerlig reflektion och dialog mellan lärare och studenter för att ro projekten i land. Annars äventyras studenters engagemang i sina projekt, deras interaktion med externa intressenter och deras utökade förståelse av hur ingenjörskap kan praktiseras.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att din forskning ska leda till?</strong></div> <div> </div> <div><br />Jag hoppas att mina forskningsresultat ska leda till att tekniska högskolor ger mer plats i sina programplaner för studenter att kunna samarbeta och agera samskapare av nya lösningar och idéer tillsammans med lärare och externa intressenter. Dessutom hoppas jag på fler satsningar som stödjer lärare i att utforma projektundervisning som ger goda förutsättningar för ingenjörsstudenter att ta sig an sin framtida yrkesutövning och samhällets nuvarande och framtida utmaningar. Till sist hoppas jag inspirera lärare att reflektera över sin undervisning, sin roll i klassrummet och vilka möjligheter de ger för studenter att delta i genuin dialog och reflektion kring vad ingenjörspraktik är och vad vi vill att den ska vara.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Textsammanställning:</strong> Ulrika Ernström</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA:</h3> <div>Oskar Hagvall Svensson är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, och forskar om entreprenöriellt lärande i högre utbildning.
</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Läs mer om <a href="https://research.chalmers.se/person/oskarsv" target="_blank">Oskar Hagvall Svensson</a></div> <div> </div> <div> </div> <div>Läs licentiatuppsatsen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/510207" target="_blank">Towards Entrepreneurial Engineering Pedagogy: Exploring the Unsettled Trajectories of Entrepreneurial Projects</a></div>Fri, 14 Jun 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-staty-pa-Chalmers-hyllar-historisk-ingenjor-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Ny-staty-pa-Chalmers-hyllar-historisk-ingenjor-.aspxNy staty på Chalmers hyllar historisk ingenjör<p><b>​Nu blickar Vera Sandberg ut över Kapellplatsen. Chalmers har invigt en staty av den första kvinnan i Sverige som tog ingenjörsexamen.</b></p>​Fyra meter hög, 400 kilo tung, ljussättning och 15 ihopsvetsade, rörliga delar. Bronsstatyn över Chalmersalumnen Vera Sandberg reser sig mäktigt över de förbipasserande i Vera Sandbergs allé. Under invigningen den 13 juni, som följdes av en stor skara människor som ville veta mer om Vera och statyn, berättade konstnären Jan Cardell att verket skiljer sig en hel del från de skulpturer han brukar skapa. <br /><div><br /></div> <div><div>– Rörliga bronsskulpturer utomhus är inte så vansinnigt vanliga direkt. Jag ville avbilda Vera i hennes arbetssituation, och tycker att hon representerar ett möte mellan dåtid och nutid, sa han.</div> <div> </div> <div>På samlingsarenan Veras gräsmatta fanns flera släktingar till Vera Sandberg på plats under invigningsceremonin. En av dem var Veras son, Håkan Resare.</div> <div> </div> <div>– Jag tror att mamma tyckte om att gå på Chalmers. Hon höll kontakten med studiekamraterna i sin årskull och var med på alla möten, säger han.</div> <div> </div> <div>Veras systerdotter, 99-åriga Ann-Marie Lund, klev också upp på scenen och tecknade sin bild av Vera Sandberg. Hon beskrev henne som en anspråkslös person, som förmodligen hade blivit förvånad om hon hade sett uppmärksamheten runt hennes person idag. </div> <div> </div> <div>– Om Vera hade varit här, vet ni vad hon hade gjort? Flytt! Hon ville aldrig vara i centrum. Men oj så välorganiserad hon var, och vilken pli det var på hennes pojkar, sa hon.</div> <div> </div> <div>Chalmers rektor Stefan Bengtsson berättade att det inte var självklart vid 1900-talets början att ingenjörsutbildningarna var öppna för kvinnor. Han beskrev Vera Sandberg som en förebild för dagens unga, och framhöll att det finns många skäl till att Chalmers vill uppmärksamma henne. </div> <div> </div> <div>– Hon gick före, vågade följa sitt intresse och bryta det som betraktades som normalt vid den här tiden. Jag tycker att statyn knyter ihop dåtid och nutid, och sträcker sig in i framtiden. Jag hoppas den kan fungera som inspiration till dagens unga att välja den väg man vill välja – och gärna naturvetenskap och teknik!</div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Ulrika Ernström</div> <div><strong>Foto:</strong> Johan Bodell</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vera Sandberg blev historisk 1917</h2> <div>Vera Sandberg läste kemi på Chalmers, och blev 1917 Sveriges första kvinna som tog en ingenjörsexamen. Jan Cardells konstverk ”Veras laboration” invigdes den 13 juni 2019 och är Chalmers första och Göteborgs tredje skulptur av en namngiven historisk kvinna på en offentlig plats. Statyn står i Vera Sandbergs allé, nära Kapellplatsen.</div> <div>Läs mer om Vera Sandberg, och tankarna bakom statyn:</div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-inviger-staty-av-forsta-kvinnan-i-Sverige-som-blev-ingenjor.aspx">Chalmers inviger staty av första kvinnan i Sverige som blev ingenjör<br /></a></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Många donatorer har bidragit</h2></div> <div>Statyn av Vera möjliggjordes genom donationer från Chalmers alumner och vänner. Över 100 donationer av olika storlek kom in från privatpersoner, företag och stiftelser. Under invigningen representerades donatorerna av Bo Hedfors (E68), Erik Carlsson (F93) som representant för Ericsson samt Marianne Brismar som representant för Familjen Knut &amp; Ragnvi Jacobssons stiftelse. <br /><a href="/sv/samverkan/chalmers-vanner/investeraimorgondagen/Sidor/konst-en-inspirationskalla.aspx">En lista över alla donatorer finns på stöd Chalmers.</a><br /><br /></div></div>Fri, 14 Jun 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Konsten-att-planera-i-komplexa-produktionsmiljoer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Konsten-att-planera-i-komplexa-produktionsmiljoer.aspxKonsten att planera i komplexa produktionsmiljöer<p><b>​När produkter behöver utvecklas och anpassas efter kundernas behov kan det vara svårt att balansera utbud och efterfrågan. Med sin forskning vill Hafez Shurrab inspirera och ge verktyg till IT-utvecklare, beslutsfattare och problemlösare, för att de ska kunna skapa bättre planeringsprocesser.</b></p><div>​Hafez Shurrab är doktorand på Chalmers, och är särskilt intresserad av produktions- och verksamhetsstyrning. De senaste åren har han studerat taktiska planeringsprocesser som driver projektbaserad tillverkning, med särskilt fokus på engineer-to-order (ETO)-miljöer - där produkterna behöver utvecklas eller anpassas för att uppfylla kundens behov. </div> <div> </div> <div>Nu har han presenterat sin licentiatuppsats, &quot;Tactical planning in engineer-to-order environments&quot;.</div> <div> </div> <div><strong>Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</strong></div> <div> </div> <div>I ETO-miljöer behöver produkterna oftare anpassas och utvecklas. Det gör det svårare att balansera efterfrågan och utbudskapacitet, eftersom en större komplexitet behöver bearbetas, med mer detaljer och osäkerheter.</div> <div> </div> <div><strong>Hur försöker du bidra till att lösa detta?</strong></div> <div> </div> <div>Jag har som målsättning att fånga hur formella och informella taktiska planeringsprocesser bidrar till att hantera komplexiteten i ETO-miljöer, när man balanserar efterfrågan och utbud. När en formell taktisk planeringsprocess används, som till exempel sälj- och verksamhetsplanering, tar jag upp hur den ETO-specifika komplexiteten kan hanteras. När det inte finns någon formell taktisk planeringsprocess studerar jag planeringsaktiviteter, inklusive beslutsfattande och problemlösande aktiviteter, och hur dessa aktiviteter kan bli integrerade i hanteringen av den inbäddade komplexiteten.</div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</strong></div> <div> </div> <div>Jag hoppas att min forskning kan bidra till att ETO-orienterade företag integrerar sina taktiska planeringsaktiviteter i en formell företagsövergripande process, där alla funktioner samarbetar med varandra för att skapa en övergripande plan. Dessutom hoppas jag att forskningsförslagen leder till processer som verkligen förbättrar informationsbehandlingskapaciteten och minska den samordning som krävs för att hantera ETO-komplexiteten. Jag vill gärna inspirera IT-utvecklarna till att utveckla IT-verktyg i linje med mina forskningsresultat, eftersom sådana IT-verktyg kommer att erbjuda det stöd som behövs för beslutsfattare och problemlösare.</div> <div> </div> <div><strong>Textsammanställning:</strong> Ulrika Ernström</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Ger verktyg till ETO – orienterade företag</h3> <div>Hafez Shurrab är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation. Med sin licentiatuppsats har han ökat kunskapen om hur man balanserar efterfrågan och utbudskapacitet på en medellångsikt, upp till 24 månader, i engineer-to-order (ETO)-miljöer, där produkterna behöver utvecklas eller anpassas för att uppfylla kundens behov.</div> <div> </div> <div>Läs licentiatuppsatsen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/510313">Tactical planning in engineer-to-order environments</a></div> <div>Läs mer om <a href="https://research.chalmers.se/person/hafez">Hafez Shurrab</a></div>Tue, 11 Jun 2019 00:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-inviger-staty-av-forsta-kvinnan-i-Sverige-som-blev-ingenjor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-inviger-staty-av-forsta-kvinnan-i-Sverige-som-blev-ingenjor.aspxChalmers inviger staty av första kvinnan i Sverige som blev ingenjör<p><b>​För drygt hundra år sedan blev Vera Sandberg den första kvinnan i Sverige som tog ingenjörsexamen. Nu har Chalmers tekniska högskola  uppmärksammat henne med en staty. Konstverket är Chalmers första – och Göteborgs tredje – skulptur av en namngiven historisk kvinna. – Vera Sandberg är en förebild för alla, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson</b></p><div>H​ur var det att studera på Chalmers i början av förra seklet, som ensam kvinna bland 500 män? Vi kommer aldrig säkert få veta, men en sak står klar: Vera Sandberg hade modet att bryta normer och gå sin egen väg, och hon banade väg för en breddning av ingenjörsrollen.</div> <div> </div> <div>2017, i samband med att Chalmers uppmärksammade 100-årsdagen av Vera Sandbergs examen, föddes tanken om att ta fram en konstinstallation till hennes minne. Den 13 juni invigdes Jan Cardells verk Veras laboration, en bronsstaty med ljussättning och rörliga delar som illustrerar Vera Sandbergs arbete i laboratoriet på Chalmers.</div> <div> </div> <div>– Vi tycker att den första kvinnan i Sverige som blev ingenjör förtjänar att uppmärksammas. Vera Sandberg är en förebild för alla, ett gott exempel på en person som vågar utmana det som betraktas som normalt och som är beredd att gå före och följa sitt intresse, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.</div> <div> </div> <div>Konstverket innebär att Vera Sandberg åter igen blir unik. Statyn är Chalmers första – och Göteborgs tredje – skulptur av en namngiven historisk kvinna på offentlig plats. <br /></div> <div style="text-align:center"><h2 class="chalmersElement-H2">”Vera Sandberg är en förebild för alla, ett gott exempel på en person som vågar utmana det som betraktas som normalt”</h2> <div><em>Stefan Bengtsson, Chalmers rektor</em></div></div> <div><br /></div> <div>Statyn är placerad i Vera Sandbergs allé, nära Kapellplatsen i Vasaområdet på campus Johanneberg. Området är navet i Chalmers satsning på innovation och entreprenörskap, där verksamheter som Chalmers Entreprenörskola, Chalmers Ventures, Stena center, mötesytan Veras gräsmatta samt institutionen för teknikens ekonomi och organisation håller på att samlas.</div> <div> </div> <div>Maria Elmquist, prefekt på institutionen för teknikens ekonomi och organisation och en av initiativtagarna till statyprojektet, hoppas att Vera Sandberg kan inspirera fler unga att satsa på en framtid inom teknik och naturvetenskap. Och att följa sina drömmar.</div> <div> </div> <div>– Vera Sandberg representerar en person som vågade göra något annorlunda, vågade bryta normer och se nya möjligheter – jag ser henne som en entreprenör! Att Vera Sandberg inte lät sig hindras av att hon var den enda kvinnan bland Chalmers teknologer i sin årskull, gör henne viktig att uppmärksamma. Att se mångfald i representationen är viktigt för universitetets och samhällets utveckling, säger Maria Elmquist.</div> <div> </div> <div>Vera Sandberg växte upp i Blekinge, där hennes mor drev familjens pappersbruk efter sin far. Hon var mycket intresserad av kemi, och när hon som 19-åring 1914 sökte till Chalmers kemiutbildning lär hon ha fått tentera sig in på utbildningen – medan hennes manliga studiekamrater antogs på sina betyg. <br /></div> <div style="text-align:center"><h2 class="chalmersElement-H2">”Vera Sandberg representerar en person som vågade göra något annorlunda, vågade bryta normer och se nya möjligheter – jag ser henne som en entreprenör”</h2> <div><em>Maria Elmquist, prefekt, Chalmers</em></div></div> <div><br /></div> <div>Hur just Vera Sandberg hade det under sin studietid vet vi inte mycket om, men för alla Chalmersstudenter vid denna tid präglades studierna av hårda krav och fullmatade dagar med obligatorisk närvaro. Efter sin examen jobbade Vera Sandberg på Skandinaviska Raffinaderiet i Partille, Oljefabriken i Karlshamn, Helsingborgs Gummifabrik och Sieverts kabelverk i Sundbyberg. 1937 gifte hon sig med en änkeman som hade fem söner, och avslutade därmed sin yrkeskarriär. </div> <div> </div> <div>När Chalmers rektor Stefan Bengtsson gör en historisk tillbakablick konstaterar han att mycket har hänt sedan tiden då Vera Sandberg studerade på Chalmers.</div> <div> </div> <div>– 1917 när Vera Sandberg tog sin examen gällde inte allmän och lika rösträtt vare sig för kvinnor eller män i Sverige. Vid den tiden hade Chalmers cirka 500 studenter och Vera var den enda kvinnan. Idag är cirka en tredjedel av Chalmers studenter kvinnor. Vi har kommit en bra bit på väg, men arbete kvarstår innan vi är framme, säger han.</div> <div> </div> <div><strong>Text: Ulrika Ernström</strong></div> <h3 class="chalmersElement-H3">”Veras Laboration” Göteborgs tredje skulptur av namngiven historisk kvinna</h3> <ul><li> 2017 fick fem konstnärer i uppdrag att ta fram förslag till en konstinstallation på Chalmers för att uppmärksamma Vera Sandberg, den första kvinna i Sverige som tog ingenjörsexamen. Chalmers valde Jan Cardells ”Veras laboration”. <span>Statyn står nu i Vera Sandbergs allé, nära Kapellplatsen.<span style="display:inline-block"></span></span></li> <li>Konstverket – som invigdes den 13 juni 2019 – är Chalmers första och Göteborgs tredje skulptur av en namngiven historisk kvinna på en offentlig plats. De andra två är författaren och poeten Karin Boye, vars staty står utanför Stadsbiblioteket, samt Johanna Hedén, vars byst står utanför Östra Sjukhusets kvinnoklinik. Hedén var barnmorska och Sveriges första kvinna som formellt utbildades till kirurg.</li> <li>”Veras laboration” är en bronsstaty med ljus och rörelse, som avbildar Vera Sandberg i en laborationssituation. Statyn är sammanlagt fyra meter hög, inklusive en två meter hög sockel. &quot;Jag ville avbilda Vera i hennes arbetssituation, och tycker att hon representerar ett möte mellan dåtid och nutid​&quot;, sa Jan Cardell under invigningen.</li> <li>Många av Chalmers alumner och vänner har lämnat donationer till statyn, till ett värde av sammanlagt runt en halv miljon. Chalmers ägarstiftelse har gått in med en lika stor summa. Bland donatorerna finns studenter, släktingar till Vera Sandberg, Dan Sten Olsson, alumner som Rune Andersson (genom Mellby gård) och flera företag.</li></ul>Mon, 03 Jun 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/5G-leder-oss-mot-en-helt-uppkopplad-varld.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/5G-leder-oss-mot-en-helt-uppkopplad-varld.aspx”5G leder oss mot en helt uppkopplad värld”<p><b>​5G ska leda oss in i en helt uppkopplad värld, som förändrar vårt sätt att leva. Biträdande professor Erik Bohlin på Chalmers följer utvecklingen i realtid. Hans senaste uppdrag är att hjälpa Thailand att införa den femte generationens mobilnät i landet.</b></p><div>​Med 4G föddes mobilt internet, som slog igenom på allvar när smartphones kom. Nu ska nästa steg tas i mobilnätet, och förväntningarna är stora. 5G ska ge snabbare uppkoppling och mindre fördröjningar, och är en förutsättning för IoT, eller ”sakernas internet”.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den framtida infrastrukturen, transporter, framtidens automatiserade produktion - allt är tänkt att kunna samlas i en standard. 5G ska användas till allt ifrån avancerade produktionsenheter som robotar, till självkörande bilar eller vardagsföremål i hemmen. </div> <div> </div> <div>
</div> <div>Förhoppningen är att skapa ett enda integrerat nätverk, med mängder av effektiviseringar och kvalitetsvinster.
</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– 5G ska leda oss in i en helt uppkopplad värld, som på ett ännu djupare sätt ska förändra och förbättra vårt sätt att leva. Det är visionen om ett omfattande nätverk som uppfyller många olika syften på en gång. Och visionen drivs inte bara fram av storföretag som Ericsson och Huawei, utan även av stater, säger Erik Bohlin, biträdande professor på Chalmers.
</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Erik Bohlin har länge forskat om telekom- och mobilfrågor, och har bland annat hjälpt Trafikutskottet att reda ut vad en utökad bredbandsutbyggnad skulle leda till i Sverige. Nu leder han ännu ett betydelsefullt uppdrag: att ge Thailand förutsättningar för att kunna införa 5G i landet.</div> <div><span><span style="text-align:center"><h2 class="chalmersElement-H2">”5G är visionen om ett omfattande nätverk som uppfyller många olika syften på en gång. Och visionen drivs inte bara fram av storföretag som Ericsson och Huawei, utan även av stater”</h2> <div> </div> <div><em>Erik Bohlin, Chalmers<span style="display:inline-block"></span></em></div></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Det är ovanligt att forskare får ett sådant helhetsansvar när 5G ska införas i ett land.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag är glad och stolt över att vi på Chalmers har fått möjligheten att genomföra ett så spännande projekt. Thailand satsar mycket på 5G och vill ligga i framkant med den nya tekniken för att locka till sig investeringar och få en bra infrastruktur, säger han.
</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Uppdraget kommer från den thailändska motsvarigheten till Post- och telestyrelsen, och forskningen sker i samarbete med flera av världens ledande experter inom året. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>En av utmaningarna är att hjälpa landet att få till en effektiv radioplanering, och designa så bra auktioner för radiofrekvensanvändningen som möjligt.  
</div> <div> </div> <br /><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Alla stater använder avancerade auktioner för att sälja ut delar av sitt frekvensutbud. Det är viktigt att lägga upp auktionerna rättvist, så att de inte blir för ”utsugande” eller medverkar till att en aktör får en monopolliknande position, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Auktionerna kan generera stora belopp till staten, och det gäller att hitta en balans, påpekar Erik Bohlin. 
</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– I en 5G-auktion i Italien nyligen betalade de olika aktörerna sammanlagt sex miljarder euro för de olika licensutrymmena. Det här handlar om avancerad industripolitik. Om industrin behöver lägga alltför mycket pengar på rättigheter för frekvenser så minskar deras investeringsmöjligheter, säger han.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> 
Erik Bohlin och hans forskarkollegor granskar också hur licensvillkoren ska läggas upp, för att möta allmänhetens behov och den framtida efterfrågan. Även detta är en balanskonst, framhåller han. Bör exempelvis alla delar av landet ha tillgång till tekniken, och hur snabbt måste aktörerna bygga upp nätet? 
</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/ErikBohlin_190506_01.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="275" height="204" alt="" style="margin:5px" />– Om kraven på en snabb utbyggnad blir för hårda kanske investeringarna inte kan fullföljas. Men om villkoren är för svaga kanske nätet inte bli så heltäckande som det borde vara, säger han.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Projektet avslutas hösten 2019. Erik Bohlin hoppas att fler länder kan dra nytta av resultatet.
</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi kommer att överföra idéer och resultat, som blir tillgängliga på olika konferenser och i publikationer. Genom det här projektet finns möjlighet till en mer öppen kunskapsutveckling inom området, säger han.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Erik Bohlin ser det som en stor förmån att få forska om telekombranschen med dess ständiga teknikutveckling. Men samtidigt som han ser många möjligheter med 5G tycker han det är viktigt att inte blunda för de risker och utmaningar som den nya tekniken medför. 
</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Vi vet att många i Sverige och resten av världen varnar för säkerhetsaspekterna kring de nya näten. Det finns dolda avlyssningsmöjligheter, och om allt hänger ihop i en integrerad infrastruktur öppnar det upp för en sårbarhet om någon kan komma åt systemen. Så även om jag är lite av en teknikoptimist måste vi vara medvetna om de säkerhetsrisker som finns, säger han.
</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text: </strong>Ulrika Ernström</div> <div><div><strong>Foto: </strong>Ulrika Ernström och Carolina Pires Bertuol<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Erik Bohlin om…</h3> <div> </div> <div><strong>…5G:s framtid och förutsättningar att slå igenom</strong></div> <div> </div> <div>&quot;Visionen om 5G är väldigt stor och bred, men det finns alltid en viss tveksamhet i början av en ny generation teknik. Det är inte säkert att allt i 5G-nätet slår igenom som tänkt: kanske finns andra konkurrerande lösningar, som exempelvis bygger på Wifi-nätets kapacitet? När 3G kom fanns många förväntningar på mobilt internet som inte uppfylldes. Mobilt internet kom igång först när smartphones kom, och det fanns ett nytt användargränssnitt. Så det krävs flera typer av innovationer för att en sådan här satsning ska slå igenom och fungera som tänkt.&quot;</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>…hur långt 5G kommit i världen?</strong></div> <div> </div> <div>
”Idag säger flera aktörer att de har ”världens första 5G-nät”. Korea och USA har gjort satsningar, och det görs en stor satsning inför OS i Tokyo 2020. Det talas om kommersiell drift 2020, men även om infrastrukturen kommer på plats tar det tid innan vi får billiga telefoner och tekniken når ut brett. Så vi måste se detta i ett mer långsiktigt perspektiv. 5G kommer successivt växa fram som standard och finnas parallellt med 4G under flera år. Kanske har det slagit igenom stort om 5-7 år.”</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> Chalmers hjälper Thailand införa 5G </h3> <div> </div> <ul><li>Chalmers har fått i uppdrag av NBTC, National Broadcasting and Telecommunications Commission i Thailand, att ge förutsättningar och stöd för att landet ska kunna införa 5G. </li> <li>Projektledare är biträdande professor Erik Bohlin på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Science, Technology and Society</li> <li>Arbetet utförs i samarbete med världsledande experter på området som Peter Cramton, professor vid University of Cologne och University of Maryland, och Martin Cave, London School of Economics</li> <li>Chalmers och Erik Bohlin har i flera år haft ett samarbete med NBTC, och bland annat handlett flera doktorander från Thailand som disputerat inom området</li> <li>Projektet genomförs mars - oktober 2019.</li></ul> <div> </div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=eriboh%E2%80%A8" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Erik Bohlin</a></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Mer forskning om IT och mobiltelefoni:</strong> </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><ul><li>Artikel om forskning av Maria Massaro, doktorand på Chalmers:<a href="/en/departments/tme/news/Pages/Maria-massaro-researches-radio-spectrum-regulation.aspx" target="_blank"> ”Who is in charge of the radio waves in Europe?</a></li> <li>Erik Bohlin och Sven Lindmark har forskat om bredbandsutbyggnadens betydelse i Sverige: <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-trafikutskottet-bredband-ger-ekonomisk-tillväxt.aspx" target="_blank">”Bredbandsutbyggnad ger ekonomisk tillväxt – och påverkar hela samhället”</a></li></ul></div> <div> </div>Mon, 27 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Examensdags-i-Kvalitetsdriven-verksamhetsutveckling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Examensdags-i-Kvalitetsdriven-verksamhetsutveckling.aspxExamensdags i Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling<p><b>​Den sjunde omgången av 30-poängsutbildningen i Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling avslutades 23-24 maj på Campus Nya Varvet. Deltagarna kommer från hela regionen och har alla, oavsett grundprofession, ett intresse för utveckling av hälso- och sjukvården.</b></p><div>​&quot;Utbildningen har stärkt mig i mitt arbete och jag har nu en hel portfölj med redskap att använda i olika situationer&quot;, säger deltagaren Jette Stenberg, verksamhetsutvecklare på medicinkliniken på Kungälvs sjukhus.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Patrik%20Alexandersson%202_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" height="204" width="233" alt="" style="margin:5px" />Utbildningen, som bedrivs på kvartsfart, är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och Centre for healthcare improvement (CHI) vid Chalmers och belyser organisations- och utvecklingsaspekternas betydelse för verksamheten. Genom att fokusera på hur värde skapas för dem som verksamheten är till för, och genom att arbeta med ständiga förbättringar, kan patientnöjdheten och kvaliteten höjas samtidigt som arbetsmiljön förbättras, oftast till en lägre kostnad. Patrik Alexandersson, utbildningsledare och centrumföreståndare på CHI, har tidigare arbetat som utvecklingschef på Kungälvs sjukhus och har en god förståelse för hur det är att bedriva verksamhetsutveckling i vården och vilka utmaningar det innebär. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div>- Centralt i vår tolkning av hur utvecklingsarbete bör bedrivas är att verkligen förstå vem vi är till för och dennes behov. Med behoven som utgångspunkt adderar vi komponenter som till exempel kunskap om variation, vikten av faktabaserade beslut och grundläggande teorier om hur förbättringar sker i praktiken. Kopplingen till praktiskt arbete är en av de mest uppskattade delarna hos deltagarna, säger Patrik Alexandersson.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Att utgå från kvalitet som strategi<span></span></span></h3> <div> </div> <div>En enig politik fattade 2017 beslut om att ställa om hälso- och sjukvården i VGR. Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling är ett av fem delområden i omställningen och Karin Möller, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör och programägare för delområdet förklarar vad satsningen innebär för regionen:</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>- Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling handar om att utgå från kvalitet som strategi. Även om vi har goda kliniska resultat i hälso- och sjukvården så finns där en oönskad variation och det är genom att jobba med att minska den som vi kan skapa en jämlik och resurseffektiv vård. Som jag ser det är det ett paradigmskifte att ha ett så tydligt fokus på kvalitet och förbättringar som VGR nu har, säger Karin Möller.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/AndreasH_PiaB_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" height="201" width="231" alt="" style="margin:5px" />Andreas Hellström, utbildningsledare och forskningsansvarig på <span><span><span><span><span><span></span></span></span></span></span></span>CHI, har varit engagerad i utbildningen sedan den gavs för första <span><span><span></span></span></span>gången 2004. Han märker också ett skifte i hur regionen i dag arbetar med, och fokuserar på, kvalitetsfrågor.</div> <div><span><span><span><span><span></span></span></span></span></span> </div> <div> </div> <div>- Eftersom utbildningen bedrivs i så tät samverkan och dialog med regionen och de som går kurs<span><span></span></span>en, så blir det också en tidstypisk <span><span><span><span></span></span></span></span>resa över vad som är aktuellt inom utveckling av hälso- och sjukvården. I och med omställningen så finns det nu också en uttalad prioritering från högsta ledningen som är väldigt värdefull för att samla alla de positiva utvecklingskrafterna i regionen, säg<span><strong></strong></span>er Andreas Hellström.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lärande som gör skillnad för patienten</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <p class="chalmersElement-P"> Efter två intensiva år har deltagarna fått med sig gedigen teoretisk kunskap och genom projektarbetet på den egna förvaltningen också omsatt kunskapen i praktiskt lärande. Rikard Roupe, en av deltagarna som till vardags är kardiolog på Alingsås lasarett, delar med sig av några insikter:</p> <div><br /></div> <div>- Lägg mycket tid på att involvera medarbetarna, då blir förändringsarbetet enklare, roligare och bättre. Och fråga vad patienterna önskar av vården, svaren är många gånger otippade – och rimliga.</div> <div> </div> <div><div> <div> </div> <div><div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/CHI_participants_718x345.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" height="197" width="411" alt="" style="margin:5px" /><span><span style="display:inline-block"><em></em></span></span> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> </div> <div> </div> <div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span><em>  </em><span><em>Rikard Roupe </em><span style="display:inline-block"><em> and Jette Stenberg</em><span style="display:inline-block"></span></span></span></span><em>, deltagare i utbildningen</em><br /></div> <div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div> </div> <div><strong>Text och foto: Cecilia Backström</strong></div> <div><br /><strong> </strong></div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kurs som ger verktyg i utvecklingsarbetet</h2> <div> </div> <div> I augusti 2019 startar den åttonde omgången av utbildningen Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 30 hp. Alla platser är tillsatta. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/utbildning/utbildning-for-yrkesverksamma/Sidor/Kvalitetsdriven-verksamhetsutveckling%2c-30hp-%28avancerad-niv%c3%a5%29.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kursen Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling</a></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Centre For Healthcare Improvement
</a></div>Fri, 24 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Realtidsinformation-kan-minska-storningar-i-transportsystemet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Realtidsinformation-kan-minska-storningar-i-transportsystemet.aspxRealtidsinformation kan minska störningar i transportsystemet<p><b>​Hur kan godstransporter bli mer effektiva? Per Wide granskar hur störningar i godstransporter hanteras i realtid. Målet: att minimera påverkan på transportsystemet.</b></p><div>​Per Wide, doktorand på Chalmers, har ägnat de senaste åren åt att forska om godstransporter, och hur realtidsinformation kan göra att störningar i transportsystemet kan hanteras på ett bättre sätt.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Nu presenterar han sin licentiatuppsats ”Recovery actions in freight transport through real-time disruption management”</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</strong></div> <div><br /></div> <div> Det finns effektivitetsproblem inom godstransporter som hänger samman med hanteringen av störningar. Samtidigt sker det en utveckling av automatisering inom transportsektorn, och fler informationssystem har blivit tillgängliga. Det ställer nya krav och skapar nya möjligheter när det gäller hur störningar kan hanteras.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Hur försöker du bidra till att lösa detta?</strong></div> <div><br /></div> <div> Jag undersöker hanteringen av störningar efter att de har skett.  Målet är att se hur hanteringen kan förbättras genom mer användning av realtidsinformation.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</strong></div> <div><br /></div> <div> Jag hoppas att forskningsresultaten leder till insikter som kan stötta en utveckling och användning av system för beslutsstöd gällande störningar, vilket i sin tur kan leda till effektivare transportsystem och försörjningskedjor.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Textsammanställning och foto:</strong> Ulrika Ernström
</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer information</h3> <p class="chalmersElement-P"> Per Wide är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, och knuten till forskningscentrat Northern LEAD.<a href="https://research.chalmers.se/person/widper"></a></p> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/widper"><br /> </a></div> Läs mer om <a href="https://research.chalmers.se/person/widper" target="_blank">Per Wide</a><br /><p></p> <div>Läs <a href="https://research.chalmers.se/publication/510096">Per Wides licentiatuppsats</a></div>Thu, 23 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-forandrar-digitaliseringen-juristbranschen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-forandrar-digitaliseringen-juristbranschen.aspxSå förändrar digitaliseringen juristbranschen<p><b>​Juristbranschen står inför en stor omställning, där digitaliseringen utmanar traditionella affärsmodeller. Charlotta Kronblad följer branschens digitaliseringsresa, för att visa på vilka utmaningar och möjligheter som finns.</b></p><div>Vad innebär digitaliseringen för omställningen av den traditionella juristbranschen? Charlotta Kronblad, doktorand på Chalmers, har forskat på ämnet i snart tre år, och presenterar nu sin licentiatuppsats: ”The Last Hour: How Digitalization has Transformed Firms in the Legal Industry”</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning? </strong></div> <div> </div> <div>Forskningen fokuserar på utmaningarna med att implementera digital teknologi i olika verksamheter. Det handlar inte bara om att göra investeringar i ny teknologi, utan den stora delen handlar om förändringar i arbetsprocesser, affärsmodeller och kultur.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Med din forskning, hur försöker du bidra till att möta utmaningarna? 
</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Jag vill följa företag och andra organisationer på deras digitaliseringsresa, och dels skapa förståelse för inneboende utmaningar, dels visa på de fantastiska möjligheter som digitalisering medför. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till? </strong></div> <div> </div> <div>Juristbranschen är en bransch i behov av förändring. Med min forskning vill jag skapa förutsättningar för en effektiv omställning och hjälpa till att skapa mervärde i olika verksamheter.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Textsammanställning: </strong>Ulrika Ernström</div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Följer juristbranschens digitaliseringsresa</h3> <div>Charlotta Kronblad är doktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, och forskar om digitaliseringen av juristbranschen. </div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/chakro" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Charlotta Kronbland<br /></a></div> <div><span><a href="https://research.chalmers.se/person/chakro" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://research.chalmers.se/person/chakro" target="_blank"><span style="display:inline-block"></span></a></span>Läs  Charlotta Kronblads licentiatuppsats: <a href="https://research.chalmers.se/publication/510312"><span>”The Last Hour: How Digitalization has Transformed Firms in the Legal Industry”</span></a><span><span style="display:inline-block"><br /></span></span></div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span><span><span><a href="https://research.chalmers.se/person/chakro" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://research.chalmers.se/person/chakro" target="_blank"><span style="display:inline-block"></span></a></span><span style="display:inline-block"></span></span>Läs artikel om Charlottas forskning: <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Charlotta-Kronblad-forskar-om-digitalisering-inom-juristbranschen.aspx">&quot;Charlotta Kronblad följer hur digitaliseringen påverkar juristbranschen&quot;</a><br /><a href="https://research.chalmers.se/person/chakro" target="_blank"></a></div></div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span></span></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> <span></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span></span></h2>Mon, 20 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Seminarium-i-Almedalen-Hur-miljovanliga-ar-elfordon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Seminarium-i-Almedalen-Hur-miljovanliga-ar-elfordon.aspxSeminarium i Almedalen: Hur miljövänliga är elfordon?<p><b>​ Vissa hävdar att elfordon inte är miljövänliga, andra anser att de är enda vägen framåt. I ett seminarium i Almedalen sätter Swedish Life Cycle Center vid Chalmers fokus på utmaningar och möjligheter med elektromobilitet, med livcykelperspektivet som utgångspunkt.</b></p><div>​Debatten kring batteridrivna fordon och förnybara drivmedel går varm, och politikerna är oeniga om vilket som är det mest hållbara alternativet. Under Almedalsveckan bjuder Swedish Life Cycle Center in till ett seminarium med fokus på elektromobilitet ur ett livscykelperspektiv, som belyser de utmaningar och behov som finns kring elfordonets framtid.

<br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi vill ge en ökad förståelse för hur livscykelperspektivet kan användas för att identifiera gemensamma lösningar. De som lyssnar till seminariet får möjlighet att ta del av den kunskap och det utbyte som sker idag mellan de svenska livscykelexperterna, bland annat inom arbetsgruppen LCA kring fordon, säger Sara Palander, föreståndare för Swedish Life Cycle Center.</div> <div><br /></div> <div>En aspekt som kommer att tas upp på seminariet är att produktionen av elbilar kräver mer energi och större mängder av kritiska och knappa metaller än bilar med konventionell drift. Sett till fordonens livscykel flyttas delar av miljöbelastningen från användning till produktion. Här fungerar livscykelanalys som ett viktigt verktyg för att minska miljöbelastningen.</div> <div><br /></div> <div>– Både fördelar och utmaningar med el- och hybridfordon kan fångas genom att ta ett livscykelperspektiv på tekniken, säger Anders Nordelöf, forskare vid avdelningen för Miljösystemanalys på Chalmers, och en av deltagarna i panelen.</div> <a href="https://www.lifecyclecenter.se/news/seminarium-i-almedalen-hur-miljovanliga-ar-elfordon-med-ett-livcykelperspektiv-far-vi-svar/" target="_blank"><div><br /></div> <div>Läs mer på Swedish Life Cycles hemsida </div></a>Thu, 16 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Tva-nordar-i-ett-samtal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Tva-nordar-i-ett-samtal.aspxTvå nördar i ett samtal<p><b>​Hur tar vi oss fram på ett hållbart sätt i framtiden? Hur uppkopplade behöver bönder vara? Vad innebär sjöfartslogistiken för e-handeln? Och hur kan man slå ihop rock’n’roll med logistik? Frågor som tas upp av Chalmersforskaren Per Olof Arnäs, som gjort det till sitt uppdrag att intervjua rockstjärnorna inom logistikbranschen.</b></p><div>​En digital ljudfil där man kan lyssna på två personer i dialog, en person som delar med sig av sina tankar eller ett gäng som reagerar över en bok tillsammans – podcastkonceptet är brett. Och väldigt enkelt enligt Per Olof Arnäs, forskare och lektor inom logistik och transport, som använder sin podcast <em>Logistikpodden</em> för att introducera samhället för logistikbranschens kändisar. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Idag ligger Sverige femma på listan över länder med flest podcastlyssnare. Den mest populära bär namnet Serial, en amerikansk podd där man följer programledaren i en fördjupning av en mordutredning som pågick för över 15 år sedan. I vimlet av tvivelaktiga bevis och gamla vittnesmål fanns Per Olof som hängiven lyssnare. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Serial var nog en gateway-podd för många. Jag tänkte att jag lyssnar medan jag diskar och sen sträcklyssnade jag på avsnitten.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Han fortsatte lyssna på olika poddar inom olika ämnen och började så småningom leta efter något närmare sitt eget ämne. En sökning efter<em> ”Logistikpodden”</em> visade att någon sådan inte fanns - ännu. Själv hade han skapat en blogg på ämnet logistik i 2011, och inför bloggens årsdag den 7 december, 2014, bestämde han sig för att prova något nytt. Han köpte domänen ”Logistikpodden” och 10 minuter senare hade han bestämt sig för att byta plattform från text till ljud.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:center"><h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Det är bara två nördar som sitter och pratar om något dom tycker är intressant&quot;.</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:center"><div><em>Per Olof Arnäs, Chalmersforskare </em></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Idag är Logistikpodden en stor hit inom branschen. Med logistikbranschen och människan som fokus bjuder Per Olof in olika gäster till ett samtal som utgår från en enda fråga: <em>
Vem är du?</em></div> <div> </div> <div>   </div> <div> </div> <div>– När två nördar sitter och pratar om något de tycker är intressant så uppstår ett samtal som blir roligt att lyssna på. Det finns inget budskap, det är bara deras historia. Jag gillar att prata med folk och folk gillar att prata om sig själva.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Per Olofs budskap är att logistik kan vara roligt. Det vill han visa genom att lyfta fram människorna som väljer att jobba inom branschen, men också genom att visa hur bred och mångskiftande logistikbranschen kan vara. </div> <div> </div> <div><span><span><span><span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/IMG_1844_bw_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="247" height="215" alt="" style="margin:5px;width:272px;height:235px" /><br /></span></span></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En av mina gäster var Dag Ericsson, som har varit logistikforskare sedan 1966. För honom är historien en ganska stor del. Med start-upen Budbee och dess grundare Fredrik Hamilton däremot, avh<span><span><span></span></span></span>andlade vi historien på tio minuter, resten var nutids- och framtidsprat.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>  <span><span></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Förhoppningen är att podden ska bidra till folkbildning. Per Olof erkänner att han låter läraren inom sig titta fram för att få fram det nyttiga med informationen som diskuteras. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns en skillnad mellan min podd och två ”dudes” som pratar om vad de gjort i helgen. Även om den typen av prat kan komma in ibland också. Lars Green till exempel, logistikprofil inom sjöfart, hade varit på Studio 54 i New York, 1978. Det var jag ju tvungen att fråga om.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Det är inte alltid gästerna i podden faktiskt jobbar med logistik, ibland ser Per Olof ett värde av att ta in även andra perspektiv och försöka hitta kopplingen till branschen. I ett populärt avsnitt får vi träffa hållbarhetskocken Paul Svensson.</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Paul visade sig vara klockren. Han är jätteengagerad inom hållbarhet, cirkulär ekonomi och så. Exempelvis, när de får croissanter över mals de ner och blir briocher som fryses in. De slänger ingenting. Han tänker på inleveranser, planering, och har intressanta åsikter om olika logistiklösningar inom restaurangbranschen.<span style="background-color:initial"> <br /></span></div> <div> </div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Per Olofs mål är att fånga lyssnare med en koppling till logistikbranschen, inte minst sina egna studenter. Samtidigt anser han att podden är på en tillräckligt förståelig nivå för vem som helst. </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"> </span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Ibland nördar vi ner oss i lagerstyrning, andra avsnitt handlar om teoretiska delar. Men de flesta är allmänbildande avsnitt. Det är ju personen det handlar om. Ibland händer det att jag tipsar om vissa avsnitt till mina studenter. Det finns så mycket bra och det hjälper i att göra ämnet roligt.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Journey, Van Morrison och logistik</h3> <div> </div> <div> </div> <div> Den 7 december 2017 hade han poddat i tre år. Samma dag, efter en intervju med Jessica Rosencrantz, vice ordförande i trafikutskottet, stod Per Olof utanför riksdagen och fastnade i tanken om datumet: vad skulle han göra för att fira sin årsdag? 
 <br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> – Jag tog fram min 360-kamera och tackade för alla lyssningar när min mun plötsligt sa: <em>Förresten, jag kommer starta en podd på engelska. Jag hade väl haft någon tanke innan men inte bestämt något. Som tur var följde min mun upp med orden ”under kommande år”</em>.<br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img alt="" style="background-color:initial" /><span style="background-color:initial">Tidigare hade Per Olof fått nys om en ny toppdomän som hade släppts - .rocks - och nu var han snabb med att knycka åt sig namnet logistics.rocks. I en omröstning bland vänner och kollegor om vad den engelska podden skulle heta vann ett alternativ överlägset: Logistics Rocks. I den nya podden såg Per Olof chansen att kombinera sina intressen, logistik och rock. Och även - som han själv säger i inledningen av varje avsnitt - presentera logistikbranschens rockstjärnor. <br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/tme/PublishingImages/IMG_0394.JPG" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Rocktemat skymtas i olika delar av podden. I logotypen används en</span><span style="background-color:initial"> op</span><span style="background-color:initial">e</span><span style="background-color:initial">n source-variant av Iron Maidens typsnitt, avsnitten släpps i volymer, likt ett klassiskt rockalbum. Dessutom får alla gäster välja en rocklåt och motivera sitt val. Låtarna samlar han sedan i en publik Spotify-spellista.</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Att gästerna måste välja låt är ett sätt att få dem att öppna upp sig. Då kan jag spinna vidare på motiveringen. Vissa tänker ordentligt. Exempelvis som att Helena Samsioe som jobbar med drönare inom humanitär logistik hade valt Don’t Stop Believin’ med Journey.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Andra väljer en låt utan kopplingar till ämnet, helt enkelt för att de gillar den. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den stora skillnaden mellan Logistikpodden och Logistics Rocks är att ämnet nu är i fokus istället för människan. 
</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Varje volym har ett tema. Jag är intresserad av att hitta vad gästerna gör inom ämnet, få fram deras kunskaper. Nu är målgruppen en annan, jag vill nå logistikintresserade runtom i världen. 
</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Första volymen av Logistics Rocks handlar om Humanitarian Logistics. Ett ämne som Per Olof känner är väldigt viktigt för omvärlden att få mer kunskap om – ett perspektiv han vill ska komma fram i alla volymernas ämnen. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Humanitarian Logistics räddar liv och är bortom affärsmodeller, man gör saker för mänskligheten. Min andra volym handlar om självkörande fordon, den tredje om Blockchain. Jag har också planerat in en volym om Urban Logistics samt en om global handel. Ämnet behöver inte vara hyperaktuellt, men det ska vara intressant och ha en koppling till logistik.<span style="background-color:initial"> <br /></span></div> <div> </div> <div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Som min vän Martin Lindeskog säger: alla har en podd inom sig. Jag har en fjärde på gång men den är fortfarande hemlig”.</h2> <strong> </strong><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><strong> </strong></h2> <strong> </strong><div style="text-align:center"><p class="chalmersElement-P"><span><span><em>Per Olof Arnäs, Chalmersforskare</em></span></span></p></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Att podda som forskare </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Per Olofs poddande genomsyras av en och samma filosofi: han tackar ja till saker som är roliga och saker han inte riktigt förstår. Därför kommer han fortsätta podda så länge det känns intressant. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett mål som Per Olof gärna drömmer om kommer finnas kvar. Att få sitta ner framför mikrofonen och snacka logistik med några av sina drömnördar: Tim Cook, Jeff Bezos, Richard Branson eller Elon Musk.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Och till akademins värld hälsar han om att alla forskare borde starta en podd.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det finns fördelar, som att poddandet kan leda till olika samarbeten och sådant. Men man ska självklart tycka att det är spännande i första hand. Som min vän Martin Lindeskog säger: alla har en podd inom sig. Jag har en fjärde på gång. 
Men den är fortfarande hemlig. 
</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>
</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text: Hiba Fawaz</strong><span style="background-color:initial"><strong>

<br /><br /></strong></span></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">MER INFORMATION</h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div><em><strong>Logistikpodden</strong></em> syftar till att via samtal lyfta fram branschens kändisar, eldsjälar och experter inom logistikbranschen. Du kan ladda ner podcasten via valfri podd-app eller lyssna på <a href="http://logistikpodden.se/"><span><br />Logistikpodden här &gt;&gt;</span></a><span><span></span></span><span><span></span></span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em><strong>Logistics Rocks </strong></em>är en podd som vill ge logistikbranschen mer uppmärksamhet genom att lyfta fram olika ämnen och perspektiv inom logistik. Du kan ladda ner podcasten via valfri podd-app eller lyssna på <br /><a href="http://logistics.rocks/">Logistics Rocks här &gt;&gt;</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>För den som är intresserad av att planera en podd på egen hand kan man följa Per Olof Arnäs och Lena Göthberg (Shipping Podcast) i deras podd <strong><em>Podgee</em></strong><strong><em>k</em>. </strong>Där pratar de om sina kunskaper och erfarenheter kring att starta en podd. <a href="http://podgeek.se/"><div style="display:inline !important">Lyssna på Podgeek här &gt;&gt;</div></a></div> <div><span></span></div> <div> <span></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span style="display:inline-block"></span><span></span><span></span><span></span><span style="display:inline-block"></span><span></span><span style="display:inline-block"></span><span></span><span></span><span></span><span style="display:inline-block"></span><span></span><span style="display:inline-block"></span> </div>Mon, 13 May 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kulturen-som-bromsar-jamstalldhet-i-ingenjorsutbildningen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kulturen-som-bromsar-jamstalldhet-i-ingenjorsutbildningen.aspxKulturen som bromsar jämställdhet i ingenjörsutbildningen<p><b>​ Varför går det så trögt med jämställdheten på tekniska högskolor? Malin Nordvall granskar ojämställdhetens orsaker i ingenjörskåren, och konstaterar att bristen på självkritik och en tro på snabba lösningar präglar den kultur som gör att många kvinnor väljer bort ingenjörsutbildningar.</b></p><div>​Många kortlivade satsningar – med knapert resultat. Så ser det ut med jämställdhetsarbetet på tekniska högskolor i Sverige. Malin Nordvall, doktorand i teknikhistoria på Chalmers, har ägnat de senaste åren åt att granska frågan. Nu håller hon licentiatnivåseminarium med titeln: ”Reforming a Resistant Profession: Gender Equality Work at Swedish Technical Universities, 1970-2010”.</div> <div> </div> <div>I sin forskning blickar hon drygt 40 år bakåt i tiden, och undersöker motiven hos de aktörer som har varit involverade i jämställdhetssatsningar på tekniska högskolor och inom ingenjörskåren från 1970 till 2010. Hon har också studerat den respons som initiativen har mött av fakultet, studenter, industrin och ingenjörsorganisationer. </div> <div> </div> <div><strong>Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</strong></div> <div>Jag undersöker den stora mängden kortlivade satsningar för jämställdhet som har initierats inom den mansdominerade ingenjörskåren sedan 1970. Specifikt tittar jag på satsningar på tekniska högskolor. Varför så många projekt? Och hur ska vi förstå det begränsade resultatet, när vi ser till antalet kvinnor och män på tekniska högskolor? Särskilt eftersom flertalet professioner i Sverige har sett en annan utveckling sedan 1970-talet. </div> <div> </div> <div><strong>Hur försöker du bidra till att lösa detta?</strong></div> <div>I min forskning studerar jag motiv hos aktörer som engagerat sig i jämställdhetsarbete, och särskilt det motstånd som initiativen  har mött. Ett av målen med forskningen är att bidra till att utvidga den historiska kunskapen om ingenjörskåren under efterkrigstiden. Jag vill också ge ett historiskt inspel – som jag anser är nödvändigt – till den diskussion kring jämställdhet som är högst aktuell idag på tekniska högskolor och inom ingenjörsorganisationer.</div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</strong></div> <div>Jag vill öppna upp för nya perspektiv i det inomvetenskapliga teknikhistoriska samtalet där ingenjörsprofessionens genusdimensioner har fått ökat intresse under det senaste decenniet. Jag hoppas också kunna fördjupa samtalet inom den svenska ingenjörskåren om ojämställdhetens orsaker. Genom min forskning hoppas jag kunna bidra till ett perspektivskifte, bort från den “bristfälliga”, “ointresserade” kvinnan som ofta har fått stå i centrum för olika typer av satsningar, för att istället rikta blicken mot en professionell ingenjörskultur präglad av homosociala maskulina värderingar. Exempel på denna kultur är oförmågan till självkritik, att kontinuerligt placera problemet någon annanstans än inom den egna verksamheten, och tilltron till snabba lösningar. </div> <div><br /></div> <div>

Denna kultur, anser jag, har lett till att en stor del av befolkningen, där kvinnor är en överrepresenterad grupp men inte på något vis den enda, har valt bort och fortsätter att välja bort ingenjörsutbildningar. </div> <div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Textsammanställning:</strong> Ulrika Ernström</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Granskar kortsiktigheten i jämställdhetsarbetet
</h3> <div>Malin Nordvall är doktorand i teknikhistoria på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation, vid avdelningen Science, Technology and Society. Hon intresserar sig för det stora antal projekt för att öka andelen kvinnor inom civilingenjörskåren som har initierats av aktörer inom kåren sedan 1970-talet. I sin forskning utforskar hon sambandet mellan civilingenjörsprofessionens historiskt formade maskulina värderingar och jämställdhetsarbetets fragmentering och kortsiktighet.</div> <div> </div> <div>Malin Nordvalls licentiatnivåseminarium heter: Reforming a Resistant Profession: Gender Equality Work at Swedish Technical Universities, 1970-2010. <br /></div> <a href="https://research.chalmers.se/person/kb01nmal" target="_blank"> <div><br /></div> <div>Läs mer om Malin Nordvall</div></a>Mon, 13 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Han-tvattar-bort-kontrollstampeln-pa-revisioner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Han-tvattar-bort-kontrollstampeln-pa-revisioner.aspxHan tvättar bort kontrollstämpeln på revisioner<p><b>​ Revisioner ska vara mer än ett certifikat på väggen. Jan Lenning vill tvätta bort kontrollstämpeln på företagens revisioner, och se till att de skapar verklig nytta för organisationen.</b></p><div>​Hur kan revisioner av ledningssystem utvecklas till att ge mer värde till verksamheten, istället för att mest uppfattas som en kontrollverksamhet? Frågan har de senaste åren stått i fokus för Jan Lenning, industridoktorand på Chalmers. Nu presenterar han sin licentiatuppsats: ”Towards an augmented audit service”, som ska hjälpa företagen att vässa sitt revisionsarbete. </div> <div> </div> <div><strong>Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</strong></div> <div>Idag är ca 1.6 miljoner företag världen över certifierade enligt någon av de befintliga ISO standarderna för ledningssystem. Med en certifiering kommer krav på både externa och interna revisioner av organisationens ledningssystem. Tidigare forskning, men även mina egna erfarenheter, pekar på att dessa revisioner i mångas ögon ses som en kontrollverksamhet som kostar mycket pengar och resurser, samtidigt som de sällan leder till relevanta förbättringar av organisationens ledningssystem.       </div> <div> </div> <div><strong>Hur försöker du bidra till att lösa detta? </strong></div> <div>Med min forskning vill jag bidra med konkreta förbättringsåtgärder som revisorer kan ta till sig och genomföra. Med hjälp av åtgärderna ska revisorer kunna skapa mer värde i en organisations ledningssystem, bortom att ha ett certifikat på väggen. Förbättringsåtgärderna är grundade i min egen och tidigare forskning om revisioner och ska vara så handfasta att en organisation själv eller med lite hjälp kan implementera dem. </div> <div> </div> <div><strong>Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</strong></div> <div>Mitt mål är att mina forskningsresultat ska bidra till att synen på externa och interna revisioner av ledningssystem förändras, från att vara en kontrollverksamhet till att vara ett verktyg för verksamhetsrelevanta förbättringar av en organisations ledningssystem.    </div> <div><strong> </strong></div> <div><strong>Text och foto: </strong>Ulrika Ernström</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA: Banar väg för bättre revisioner</h3> <div>Jan Lenning är industridoktorand på Chalmers, institutionen för teknikens ekonomi och organisation, vid avdelningen Service Management and Logistics. Målet med hans forskning är att utveckla revisioner till att bli ett verktyg som inte bara används till att granska kravuppfyllnad, utan även för att identifiera affärsrelevanta förbättringar.<br /><span><span><a href="/sv/personal/Sidor/janle.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/personal/Sidor/janle.aspx" target="_blank"><span style="display:inline-block"></span></a></span></span><a href="https://research.chalmers.se/publication/509881">Läs Jan Lennings <span>licentiatuppsats: ”Towards an augmented audit service”<span style="display:inline-block"></span></span></a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/janle" target="_blank"><span></span></a><a href="/sv/personal/Sidor/janle.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://research.chalmers.se/person/janle"><span><span style="display:inline-block"></span></span>Läs mer om Jan Lenning</a></div>Wed, 08 May 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Entreprenörskap-i-fokus-under-maj.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Entrepren%C3%B6rskap-i-fokus-under-maj.aspxEntreprenörskap i fokus under maj<p><b>​Om du är intresserad av entreprenörskap så har Chalmers mycket att bjuda på i maj. Du kan få lära dig om framtidens innovationer genom inspirerande föreläsningar, lyssna till morgondagens pionjärer och nätverka med andra drivna innovatörer – allt med ett starkt fokus på entreprenörskap.</b></p>​<span style="background-color:initial">Bland annat anordnas Venture Launch på Veras Gräsmatta, där framtidens entreprenörer från Chalmers School of Entrepreneurship pitchar sina idéer morgondagens företagande. På Wallmarkseminariet kan du även lyssna till Michael Beer från Harvard Business School som berättar hur man utvecklar organisationer som kombinerar socialt värde med ekonomisk lönsamhet. </span><div><br />Entreprenörskap är en viktig del i allt vi gör på Chalmers. Det är ett tänk som finns med när vi utvecklar nya idéer, när vi tar oss an problem och i hur vi ser på framtidens utmaningar. Med utgångspunkt i vår världsledande forskning fokuserar vi på att skapa nya lösningar och innovationer i nära samarbete med industrin och med samhället i stort i syfte att maximera värdet för alla.</div> <div><br />Välkommen!</div> <div><br /></div> <div><div><strong>6 maj</strong> <a href="https://www.gbgtechweek.com/program/2019-compinn/">COMPINN</a></div> <div>Västsvenska inkubatorer och vetenskapsparker bjuder in mässa. Kom och ta del av vad nya startups jobbar med, höra om jobbmöjligheter, bli inspirerad och utöka ditt nätverk.<br /><br /></div> <div><strong>7 maj </strong><a href="/en/about-chalmers/calendar/Pages/Brown-Bag-Lunch---The-Revolut-Story.aspx">Brown Bag lunch: Disrupting banking as we know it - the Revolut story</a></div> <div>Community Manager på Revolut, Hanna Johansson,  berättar historien om den just nu snabbast växande enhörningen i Europa inom finansteknik. </div> <div><br /></div> <div><strong>7-10 maj </strong><a href="https://3e2019.org/">3E Conference – ECSB Entrepreneurship Education Conference</a></div> <div>Konferens med tema entreprenörskapsutbildning i Europa som anordnas av Chalmers, Luleå universitet och ECSB. </div> <div><br /></div> <div><strong>8 maj </strong><a href="https://domeofvisions.se/evenemang/sustainable-women-in-tech/">Sustainable you: workplace, equality and sustainability, a day of insight</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>14 maj</strong> <a href="/en/about-chalmers/calendar/Pages/Fit-to-compete.aspx">Wallmarkseminaret med professor Michael Beer, Harvard Business School</a><br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>15 ma</strong>j <a href="/en/about-chalmers/calendar/Pages/Venture-Launch-2019.aspx">Chalmers School of Entrepreneurship Venture Launch 2019</a></span><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <div>Grupperna från Chalmers entreprenörskola startade sina startup-projekt i samarbete med Chalmers Ventures för ett år sedan. Nu visar de vad de har skapat. Kom och ta del av presentationerna till framtidens entreprenörer.</div> <div><br /></div> <div><strong>4 June </strong><a href="/en/about-chalmers/calendar/Pages/Brown-Bag-lunch---A-Paradoxical-approach-to-Innovation.aspx">Brown Bag lunch: A Paradoxical approach to Innovation</a></div> <div>- How Metaboxical (Out of the Box) Thinking Can Expand the “Box”</div> <div>Med Ken Mulligan, från Arizona State University.</div></div> <div><br /></div>Mon, 29 Apr 2019 12:00:00 +0200