Nyheter: Teknikens ekonomi och organisationhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 21 Jan 2021 12:00:54 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Studenter-bidrar-med-digitala-innovationer-till-framtidens-campus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Studenter-bidrar-med-digitala-innovationer-till-framtidens-campus.aspxStudenter bidrar med digitala innovationer till framtidens campus<p><b>​Tillsammans med Chalmers startar fastighetsbolaget Akademiska Hus en innovationstävling för att utforska nya idéer om framtidens campus. Hur ser ett framtida campus ut och vilka lösningar och vilken teknik kan realisera detta? Det är utmaningen som tredjeårsstudenter vid programmet för industriell ekonomi nu antar.</b></p><div>​Vi lever i en tid där omvärlden förändras snabbt och där den digitala utvecklingstakten har accelererat på ett sätt som ingen kunnat förutse det senaste året på grund av coronapandemin. För <a href="https://www.akademiskahus.se/">Akademiska Hus</a> är innovation och digitalisering prioriterade områden, inte minst för att fortsatt kunna skapa relevanta campusområden som möter de statliga lärosätenas behov. Genom tävlingen Akademiska Hus Innovation Challenge genereras en unik inblick i hur studenter ser på framtidens smarta campus och hur dessa ska utformas på bästa sätt. Studenterna får erfarenhet av ett reellt case och Akademiska Hus får nya idéer och perspektiv till arbetet med innovation och utveckling.</div> <div> </div> <div>– Det här är verkligen en möjlighet för oss att samverka med de som normalt vistas mycket i våra miljöer. Vi ser med spänning fram emot vilka kreativa idéer och lösningar som studenterna kommer att presentera för hur vi tillsammans med landets universitet och högskolor kan skapa framtidens campus, säger Ulf Däversjö, direktör för innovation och hållbar utveckling på Akademiska Hus. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tjugo innovationer – en vinnare</h3> <div>Ungefär 120 studenter indelade i ett tjugotal grupper väljer en av tre fokusfrågor: hållbarhet, kund- och användarupplevelse samt framtidssäkrade fastigheter. Utifrån den valda frågan utvecklar varje grupp sedan en innovation eller lösning med stöd av smart teknik som till exempel artificiell intelligens, AI. Tävlingen pågår fram till mitten av april, då studenterna presenterar sina idéer för varandra och en jury utser en vinnare.<br /></div> <div><br />– Tävlingen bidrar till att studenterna får chansen att integrera teori med praktik i ett ”live case” där de utvecklar en digital innovation för framtidens campus för Akademiska Hus. Att lyckas med digitalisering kräver bra ledarskap och tävlingen visar i praktiken vilka utmaningar som finns, säger Robin Teigland, kursansvarig och professor inom Management of Digitalization vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.  </div> <div> <br /><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta:</strong></div> <div>Robin Teigland, professor, institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers</div> <div>Tel: 031-772 65 58, e-post: <a href="mailto:robin.teigland@chalmers.se">robin.teigland@chalmers.se<br /></a></div> <div> </div>Thu, 21 Jan 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Chalmers-bidrar-till-hallbar-livsmedelssektor.aspxChalmers bidrar till hållbar livsmedelssektor<p><b>​Nu kommer Chalmers att bidra ännu starkare till forskning och utveckling av nya lösningar för näringsriktig, mer hållbar matproduktion. Genom tre nya nationella centrum – Finest, Pan Sverige och Blå mat – ska forskarna vara med och utveckla framtidens livsmedel. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>När forskningsrådet Formas satsar 192 miljoner på fyra nationella centrum för livsmedelsforskning och innovation tar Chalmers plats i tre av dem. I nära samarbeten mellan forskare, näringsliv och andra samhällsaktörer ska hållbara livsmedelssystem i Sverige tas fram− där produktion av mer näringsriktig mat ökar, samtidigt som miljöpåverkan minskar. </span></p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Blå mat​</span></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Blå mat, centrum för framtidens sjömat, ska resultera i helt nya svenska sjömatsprodukter som kan få en viktig roll i det pågående proteinskiftet. Detta skifte innebär att man lämnar rött kött som primär proteinkälla och väljer mer hållbara och hälsosamma alternativ. Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik, kommer som forskningskoordinator att ha en central roll inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag hoppas att Blå mat kommer att bidra till att fler av våra svenska blå råvaror förädlas nationellt – och att detta ska innebära en rad fördelar, från fler arbetstillfällen och höjd kompetens till en högre grad självförsörjning inom fisket och sjömatsindustrin i Sverige, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ett mål är att en större andel av den svenska vilda fisk som tas iland ska användas som livsmedel – ett annat är att utöka svenskt vattenbruk, det vill säga odling av till exempel fisk, musslor och alger. Idag går hela 85 procent av den vilda svenskfångade fisken inte till livsmedel, utan till produkter som sedan används i djurfoder. Detta innefattar både små fiskarter som sill och skarpsill, men också de delar av fisken som blir kvar när filén skurits ut. Dessa arter och styckningsdetaljer måste utnyttjas bättre. Men det krävs teknikutveckling för att lyckas. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Min forskargrupp har lång erfarenhet av metoder för processer som kan användas för att förädla såväl restprodukter som små fiskarter. I nästan 20 år har vi använt komplexa marina råvaror för att isolera funktionella proteiner, det vill säga proteiner som kan ge till exempel struktur åt livsmedel. Den kunskapen kommer att användas inom doktorandprojektet som Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap ska handleda i centrumet. När det gäller sjömatskvalitet har vi också lång erfarenhet, inte minst av hur man kan undvika oxidation av de omättade marina fetterna, som annars leder till att maten härsknar och förlorar näringsvärde, säger Ingrid Undeland. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Från avdelningen för livsmedelsvetenskap deltar även Mehdi Abdollahi och Ann-Sofie Sandberg, och Robin Teigland från institutionen för teknikens ekonomi och organisation (TME) då artificiell intelligens, AI, och digitalisering inom den blå sektorn är ett viktigt fokus inom Blå mat.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Finest</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Finest </span><span style="background-color:initial">är en centrumbildning för framtida innovationer i ett hållbart livsmedelssystem. Här samlas forskning kring hållbarhet och nutrition, livsmedelsteknik, konsumentbeteende, innovationsledning och systemomställning. Till detta kommer en gemensam utveckling av metoder genom Food Transition Lab som drivs av Rise, och en co-creation-plattform (medskapande-plattform) som kommer att skapas inom centrumbildningen.</span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet vill bidra till innovation i svenska livsmedelssektorn genom att involvera aktörer från alla delar av värdekedjan – för att gemensamt skapa förutsättningar för innovation, bidra till systemförändring och stötta konkreta projekt, bland annat om bär som råvara och experimentella värdekedjor.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Professor Maria Elmquist vid TME, berättar om Chalmers engagemang i Finest: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Jag kommer att leda ett arbetspaket tillsammans med Rise där vi ska arbeta med innovationsledning och studera hur etablerade aktörer kan hitta nya vägar till innovation genom att samarbeta på nya sätt och med nya parter. Vi kommer att rekrytera en doktorand med fokus på innovation i livsmedelssektorn, som bland annat kommer arbeta nära Ica och Hushållningssällskapet. Verksamheten i centrumet kommer utgöra en spännande forskningsarena och labbmiljö för oss, då vi kommer kunna samarbeta och studera de ingående aktörerna, och enkelt testa nya modeller och verktyg, säger hon.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Pan Sverige</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Centrumet Pan Sverige (plant based proteins for health and wellbeing) utvecklar i samverkan med näringsliv, universitet och forskningsinstitut ny kunskap och nya metoder för att ta reda på hur ökad konsumtion av växtbaserade proteiner påverkar hälsa och välmående. Miljöpåverkan från animaliska produkter måste begränsas, och innovativ användning av växtbaserade proteiner är ett alternativ som kan ge stora hållbarhetsfördelar. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Men mer forskningsbaserad kunskap om livsmedelsbearbetning, konsumtion och hälsofördelar med växtproteiner behövs. Pan samlar en unik uppsättning av tvärvetenskapliga kompetenser och skapar en ny infrastruktur som integrerar forskning om mat, nutrition, teknik, medicin och samhällsvetenskap. Forskarna vill skapa metoder och modeller som möjliggör nya livsmedelsinnovationer och ökad förståelse för hur växtbaserade produkter kan påverka fysisk och mental hälsa. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Marie Alminger, biträdande professor i livsmedelsvetenskap, ingår i ledningsgruppen för Pan och kommer att delta i den delen av centrumet där man fokuserar på karakterisering av växtbaserade proteiner. Bland annat vill forskarna undersöka hur olika livsmedelsprocesser och råvarornas egenskaper påverkar nedbrytning och upptag av olika näringsämnen i mag-tarmkanalen, och hur proteinerna kan påverka tarmflora och hälsa.  <span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">–<span> </span>Syftet är att jämföra utvalda växtproteiner (modellproteiner kombinerade med fiberkomponenter) med animaliska livsmedel, i detta fall kyckling. Vi vill identifiera råvaror med lovande egenskaper som fungerar bra i livsmedelsprocesser – men också få kunskap om vad det finns för möjligheter och hälsoeffekter, eller risker, med ökad användning av växtbaserade livsmedel, säger hon. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Ström är biträdande professor på institutionen för kemi och kemiteknik. Hon ingår också i ledningen för Pan och håller i den del av centrumet som heter ”Biomolecular signatures in a precision nutrition perspective”. Här ska forskarna arbeta med huvudfrågan; hur vi tar upp växtbaserad näring och titta på processerna i matsmältningssystemet för att ta upp olika vegetabiliska proteiner. Som kemist bidrar Anna Ström med de fysikaliska kemiska aspekterna och är särskilt intresserad av att utforska en idé som hon ser som en mycket spännande inriktning i projektet: </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Idén handlar om att ta fram en sensor som gör det möjligt att följa hur vi bryter ner olika växtbaserade proteiner och som skulle kunna göra att vi kan titta in direkt i tarmsystemet. Vi ser ett stort behov av sådana tekniska lösningar. Med hjälp av AI kan informationen översättas till ny, viktig förståelse för hur olika proteiner fungerar i våra matsmältningssystem, säger Anna Ström.  </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ytterligare något som ska utforskas är hur kombinationen mellan olika proteiner och höga respektive låga fiberhalter i kosten påverkar oss ur närings- och hälsoperspektiv. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Läs pressmeddelandet från Formas:</strong> <a href="https://formas.se/arkiv/nyheter/nyheter/2020-11-18-mangmiljonsatsning-pa-svenska-centrum-for-livsmedelsforskning-och-innovation.html">Mångmiljonsatsning på svenska centrum för livsmedelsforskning och innovation</a></p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 22 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Krav-och-forvantningar-pa-att-synliggora-produkters-miljoavtryck-okar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Krav-och-forvantningar-pa-att-synliggora-produkters-miljoavtryck-okar.aspxKrav och förväntningar på att synliggöra produkters miljöavtryck ökar<p><b>​När EU ställer om och driver på utvecklingen av miljöavtryck är syftet att genom en kombination av marknadstryck och styrmedel förbättra miljöprestandan för produkter och tjänster på den europeiska marknaden. Hur kommer svenska företag att påverkas? Det är något som ska undersökas i ett nyligen startat projekt inom Swedish Life Cycle Center, vid Chalmers tekniska högskola.</b></p><div>​Inom ramen för initiativet Single Market for Green Products har Europeiska kommissionen (EU KOM) lanserat metoderna Product Environmental Footprint (PEF) och Organisational Environmental Footprint (OEF) för att kvalitetssäkra och öka transparensen för miljöinformation och för att underlätta jämförelser mellan produkters, tjänsters och organisationers miljöprestanda. Den svenska översättningen av Environmental Footprint (EF) är miljöavtryck.</div> <div> </div> <div>Projektet Miljöavtryck i Sverige har startats för att undersöka hur svenska företag kommer att påverkas av legala och marknadsmässiga livscykelbaserade krav och förväntningar som implementeringen av miljöavtryck leder till. Vidare kommer projektet involvera och engagera näringsliv, myndigheter och offentlig sektor för att ge en ökad förståelse för arbetet på EU nivå och påverka utvecklingen av en gemensam metodik.</div> <div> </div> <div>– Projektets kunskaps- och kompetenslyft ger svenska aktörer förutsättningar att ta tillvara och uppdatera sin långa erfarenhet av produkt- och organisationsrelaterat miljöarbete baserat på livscykeltänkande och på så sätt behålla detta försprång i utvecklingen av miljö- och resurseffektiva råvaror, produkter och tjänster säger Katarina Lorentzon, RISE, och Karin Sanne, IVL, två av deltagarna i projektledningsteamet för Miljöavtryck i Sverige.</div> <div> </div> <div>Genom att medverka i och påverka den fortsatta utvecklingen av PEF/OEF kan exempelvis innovationer, produkt- och tjänsteutveckling bli framtidsrelevanta redan vid skrivbordet, i synnerhet som även finanssektorn nu ställer krav på långsiktig hållbarhet i riskbedömning av investeringar och krediter. Ett ökat svenskt deltagande i EU-processen ger också värdefulla bidrag till arbetet med implementeringen av EU:s klimatmål och EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div>– Den stora nyckeln för projektet är att skapa ett brett engagemang och få ihop ett komplext område som berör metodikutveckling, tillämpning och policyutveckling, säger Björn Spak, Naturvårdsverket, en av deltagarna i projektledningsteamet för Miljöavtryck i Sverige samt svensk representant i EU:s tekniska expertgrupp för miljöavtryck. Vidare säger Björn att vi efterfrågar ett större engagemang från fler experter och intressenter som vill delta i projektets aktiviteter och välkomnar dessa att kontakta projektledaren.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA</h3> <div>PEF är miljöavtryck av produkter och tjänster, medan OEF är miljöavtryck från hela organisationer. PEF/OEF bedöms vara den hittills mest ambitiösa appliceringen av livscykelanalys (LCA) för minskad produktions- och konsumtionsrelaterad miljöpåverkan inom EU med implikationer för allt miljöarbete i hela EU, från energieffektivisering och fossilfri omställning till bioekonomi, cirkulär ekonomi och användning av knappa resurser, både inom näringsliv, myndigheter och offentlig sektor. Förväntningarna på PEF/OEF som medel för att främja hållbar produktion och konsumtion är höga, och erfarenheterna hittills mestadels positiva även om mycket utveckling kvarstår. I EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin som publicerades 11 mars 2020 framhålls miljöavtryck som särskilt viktiga inom två områden: utvidgningen av ekodesigndirektivet till att gälla andra produkter än energirelaterade samt verifiering av gröna produkter.</div> <div> </div> <div>Miljöavtryck i Sverige är ett samverkansprojekt som bedrivs inom kompetenscentrumet <a href="https://www.lifecyclecenter.se/">Swedish Life Cycle Center</a>, vid Chalmers tekniska högskola, med finansiering från Vinnova. Projektet pågår från 1 november 2020 till 31 december 2021. Projektgruppen består av LCA-experter och forskare vid Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH, Naturvårdsverket och RISE Research Institutes of Sweden och har en bred förankring och involvering av representanter från industri, myndigheter och branschorganisationer.</div> <div> </div> <div>Konkreta leveranser är exempel på tillämpning av PEF-metodiken för att förstå dess omfattning och utfall, en större svensk resurs- och kompetensbas, större delaktighet i EU-processer samt ökad informationsspridning.</div> <div> </div> <div><a href="https://www.lifecyclecenter.se/projects/environmental-footprint-in-sweden-increased-competence-and-communication/">Mer information om projektet</a></div> <div> </div> <div><strong>Kontakt:</strong> <br />Sara Palander, föreståndare Swedish Life Cycle Center och projektledare Miljöavtryck i Sverige</div> <div><a href="mailto:sara.palander@chalmers.se">sara.palander@chalmers.se</a>, 031 772 56 40</div> <div><br /></div>Thu, 10 Dec 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-kan-revisioner-addera-varde-utover-att-kontrollera-efterlevnad-av-en-standard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Sa-kan-revisioner-addera-varde-utover-att-kontrollera-efterlevnad-av-en-standard.aspxSå kan revisioner addera värde utöver att kontrollera efterlevnad av en standard<p><b>​I sin doktorsavhandling visar Jan Lenning hur revision av kvalitetsledningssystem kan förbättras genom att se revisionen som en service, i vad som kallas &quot;Augmented audit service model&quot;. Ett av sätten att öka mervärdet är genom att inkludera verksamhetsexperter i revisionsgruppen.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning? </h3> <div>– ISO-standarder för kvalitetsledning, som ISO 9001, har väckt ett stort intresse och ISO 9001 används nu av mer än 1,2 miljoner organisationer världen över. Som en följd av denna stora spridning av ISO-standarderna har interna och externa revisioner blivit en obligatorisk aktivitet hos certifierade organisationerna. Men samtidigt finns signaler om att revisionerna har en negativ association inom många organisationer, eftersom de uppfattas som en kontrollfunktion med fokus på efterlevnad och dokumentation, och dess egentliga värde är omtvistat. Som ett resultat av detta har chefer i olika organisationer börjat efterfråga ökad avkastning på den icke försumbara kostnad som är förknippad med certifiering och revision av ledningssystem. Därför har jag fokuserat min forskning på hur revision av kvalitetsledningssystem  kan förbättras med syfte att skapa mer värde än att enbart säkerställa att kraven i ISO 9001 uppfylls. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur har du tagit tag i de här utmaningarna? </h3> <div>– I min forskning studerar jag förändringar i arbetssätt vid revision av kvalitetsledningssystem, och vilka resultaten blir av de här förändringarna. Jag har också studerat förslag på förändringar av revisioner av kvalitetsledningssystem utifrån forskning kring tjänstekvalitet och tjänsteutveckling. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten i din forskning? </h3> <div>– De viktigaste resultaten handlar om tre grundläggande delar som skall adresseras i en utveckling av en tjänst, nämligen: tillgänglighet, interaktion och delaktighet. För det första presenteras flera både enklare, men också mer omfattande förändringar av revisionsmetoderna med syfte att förbättra de reviderades tillgänglighet till revisionstjänsten. Det kan till exempel handla att vara mer kunniga som revisor eller att inkludera verksamhetsexperter i revisionsteamet. Att vara mer kunnig som revisionsteam bidrar också till att kunna förändra fokuset för internrevisionen – till exempel från ett fokus på revision av specifika organisationsenheter till ett fokus på andra delar som processer eller organisationsstrategier vilket visat sig addera värde.</div> <div><br /></div> <div>– För det andra, revisorer som är mer anpassningsbara till det operativa sammanhanget stöder en förbättrad interaktion under revisionen. Att inte anpassa revisionen till det aktuella sammanhanget kan påverka ledningens syn på kvalitetsledningssystemet, till exempel en revision med fokus på dokumentation kan befästa ledningens syn att kvalitetsledningssystemet är kostnadsdrivande och saknar strategisk betydelse. Det resulterar i att ledningen sannolikt visar mindre respekt för kvalitetsledning och relaterade aktiviteter, som till exempel revision. </div> <div><br /></div> <div>– För det tredje, de reviderades delaktighet i revisionsprocessen kan öka bland annat genom arbetssätt där man ägnar mer tid i förberedelsefasen inför revisionen, och genom att utse en sponsor från ledningen. Det ökar delaktigheten i processen och möjliggör ett kontinuerligt engagemang från ledningen under hela revisionsprocessen. Att ha den här medverkan från ledningen främjar också en tidig diskussion kring innehåll och fokus för en kommande revision, och skapar möjligheter att koppla revisionen till de strategiska planerna. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att din forskning ska leda till? </h3> <div>– Jag hoppas att resultaten av min forskning, det vill säga konkreta förslag på förbättrade revisionsmetoder och modellen för hur revisioner som tjänst kan förbättras , kan stödja chefer och organisationer som ansvarar för olika typer av revisioner i deras ansträngningar att förbättra sina revisionsmetoder, så att deras revisoner i framtiden skapar mer värde än att bara säkerställa kravuppfyllnad.</div> <div><br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /> </div> <div>Läs avhandlingen:<a href="https://research.chalmers.se/publication/520236"> &quot;The augmented audit service: Supporting value creation beyond assuring compliance&quot;</a><br /><br />Disputationen genomförs online den 11 december kl 13.15, <a href="https://research.chalmers.se/publication/520236">se avhandlingens sida för information</a><br /><br />Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/janle.aspx">Jan Lenning</a></div> <div> </div> <div><br /></div>Mon, 07 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Maritim-informatik-–-Ett-omrade-pa-frammarsch.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Maritim-informatik-%E2%80%93-Ett-omrade-pa-frammarsch.aspxMaritim informatik – Ett område på frammarsch<p><b>​Under hösten har Chalmers startat en Tracks-kurs i Transportinformatik. Samtidigt släpptes en av de första böckerna om ämnet med fokus på Maritim informatik. En nyckelperson i framtagandet av boken är Mikael Lind, gästforskare på Mekanik och maritima vetenskaper.</b></p>​Mikael Lind är senior strategisk forskningsrådgivare på Sveriges forskningsinstitut, RISE, med inriktning på digital innovation inom hållbara transporter. Sedan 2018 är han gästforskare på Mekanik och maritima vetenskaper. Han har varit högst delaktig i att sätta ljus på ämnesområdet Maritim informatik. <div><br /></div> <div>Det handlar om att utnyttja digitalisering för att stödja beslutsfattare inom den maritima industrin. Detta framväxande fält förenar utövare och forskare i att bidra till att förbättra sjöfartens effektivitet, säkerhet, hållbarhet och motståndskraft. Digitaliseringen är en möjlighet att skapa marina försörjningskedjor med högre förutsägbarhet och transparens. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ett beslutsstöd till ett självorganiserande ekosystem </h3> <div>Den maritima industrin är unik eftersom det är ett självorganiserande ekosystem, utan något operativt samordningsorgan, som består av många autonoma aktörer som agerar i konkurrens. Därför är det viktigt att ta itu med maritim informatik som en självständig del av informatik menar Mikael Lind. </div> <div><br /></div> <div>– Genom tillämpningar går både engagerande forskare och utövare samman för att ge insikter, upplevelser och möjligheter för något som är ett stort bekymmer för alla, att säkerställa mervärdestjänster till kunderna i sektorn, säger Mikael Lind. </div> <div><br /></div> <div>Tillämpningarna av forskning inom maritim informatik är många. Mikael Lind exemplifierar några av dem genom förbättrad synlighet i försörjningskedjan för kunderna inom sjötransportkedjor, förbättrad resursoptimering för aktörer i leveranskedjan, genomförande av sjötransporter med hög kapitalproduktivitet och energieffektivitet, till stöd för en hållbar framtid och för pålitliga humanitära leveranser som mat och läkemedel. Det innebär också nya marknader och öppen innovation samt initiativ från tredje part i samband med att stödja ovanstående. </div> <div><br /></div> <div>Med boken Maritime Informatics som nyligen släppts vill Mikael Lind som agerar redaktör och är medförfattare till 12 av bokens 23 kapitel erbjuda maritima industriledare en förståelse för potentialen i maritim informatik så att de kan förbättra sin kapitalproduktivitet och energieffektivitet. Boken kan också vara ett stöd för att förbättra beslutsfattandet och ger dataanalyspersonal inom maritim industri verktyg för att lära sig hantera, rapportera och analysera rumslig tidsdata. Det kommer även vara en lämplig lärobok för studenter som är läser maritim informatik. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Boken är samförfattad av 81 unika författare, varav 47 praktiker och 34 tillämpade forskare, från 20 länder. Från Chalmers medverkar Fredrik Olindersson från institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och Carl Sjöberger från institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Tracks-kurs i Transportinformatik </span></h3> <div><span style="background-color:initial">Samtidigt som boken släpptes startade Chalmers en ny tracks-kurs i Transportinformatik. Ett initiativ som Mikael Lind applåderar. – Jag tycker att det är fantastiskt att Chalmers har tagit ett steg i att leverera kunskap inom digitalisering till morgondagens kompetens inom transporter och maritim informatik. Detta är något som kommer att krävas av människor som arbetar inom eller förbättrar sjötransportverksamheten. Hela 90 procent av de produkter som vi ser har någon gång under sin resa befunnit sig till havs, varför förbättrad sjöfart är något som ligger i allas intresse runt om i världen. </span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer: </span></h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://bit.ly/2KFcj5X">Boken – Maritime Informatics </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Transport%20informatics_poster.pdf">Tracks-kursen – Transportinformatik </a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://maritimeinformatics.org/">www.maritimeinformatics.org</a></span></div> <div></div>Fri, 04 Dec 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kundernas-lilla-feedback-far-stor-roll-i-modern-kvalitetsledning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kundernas-lilla-feedback-far-stor-roll-i-modern-kvalitetsledning.aspxKundernas &quot;lilla&quot; feedback får stor roll i modern kvalitetsledning<p><b>​Kvalitet har traditionellt varit något som bedöms och bestäms av företagen. Men när allt fler företag erbjuder tjänster, som digitala tjänster eller tjänstebaserade affärsmodeller, blir kvalitet mer och mer något som upplevs och bedöms av kunden. En bra förståelse för kundernas kvalitetsupplevelser blir därför allt viktigare. I sin doktorsavhandling visar Andrea Birch-Jensen hur konceptet kvalitet bör fokusera på just kvalitetsupplevelsen, för att kunna driva ett kundfokuserat förbättringsarbete.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning? </h3> <div>– Kundfokus har länge haft en central roll i kvalitetsledning som managementfilosofi, men då digitalisering och tjänstefiering har drivit på fundamentala förändringar i kunderbjudandet har kundförståelse blivit allt mer komplext och svåruppnått. Empiriska studier visar på hur arbetet med kvalitetsförbättringar inte har lyckats anpassa sig till de förändringar som skett i kunderbjudandet, utan kvalitetsarbetet har även idag ett fortsatt starkt fokus på den tekniska produktkvaliteten snarare än den upplevda tjänstekvaliteten. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur försöker du bidra till att lösa detta? </h3> <div> – Att ha god kundförståelse är nyckeln till ett kundfokuserat förbättringsarbete. I min forskning identifierar jag de strukturella förutsättningarna som krävs för att förärva och förädla olika typer av kundfeedback till både konkreta kvalitetsförbättringar så väl som ökad kundförståelse. Jag undersöker och analyserar också de organisatoriska förmågorna som behövs för att omvandla kundfeedback till både konkreta förbättringar och ökad kundförståelse. För att kvalitetsarbetet i företag ska kunna anpassa sig till dynamiska tiden av digitalisering och tjänstefiering, lägger jag även fram kvalitetsledningens nya roll som tar den subjektiva och upplevda kundupplevelsen i beaktning utan att för den sakens skull tappa bort den existerande förbättringsexpertisen som finns i tillverkande företag idag. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div>– Min forskning visar på hur kvalitetskonceptet måste utvecklas för att företag ska kunna driva ett kundfokuserat kvalitetsarbete. När en ökande mängd tjänster erbjuds, går kvalitet från att vara ett statiskt och binärt koncept till att bli ett koncept som är subjektivt upplevt och bedömt av kunden. I min forskning föreslår jag därför att kvalitetskonceptet ska omarbetas till att primärt syfta på kvalitetsupplevelse, med betoning på den kvalitetsbedömning som sker under tiden som kunderbjudandet upplevs av kunden. Kundens bedömning av kvalitetsupplevelsen baseras ofta på en integrerad produkt- och tjänsteupplevelse, till exempel när en kund bedömer kvalitetsupplevelsen av en mobilapplikation där både de tekniska produktelementen och tjänstelementen bidrar till kundens upplevelse av kvaliteten. Företag måste därför ha de strukturella förutsättningar och organisatoriska förmågorna som krävs för att hantera denna dualitet. </div> <div> </div> <div>– För att kunna driva ett kundfokuserat förbättringsarbete som fokuserar på kvalitetsupplevelsen, lägger jag fram två roller som modern kvalitetsledning måste axla: den förvärvande rollen och den omvandlande rollen, vilka tillsammans beskriver hur organisationer kan förbättra sitt kundfokus genom att kunna förvärva och omvandla kundfeedback till förbättringar och ökad kundkunskap.   </div> <div> </div> <div>– Vidare belyser min forskning vikten av att kunna använda ”small data”, vilket till exempel innefattar personlig kundfeedback som skapas i mötet mellan kund och anställd i företaget, i arbetet med att förbättra kvalitetsupplevelsen. De anställda som möter kunder i sitt arbete bär ofta på mycket kunskap kring hur kunderna upplever kvaliteten av kunderbjudandet, men det saknas ofta formella processer och gränssnitt mellan dessa kundnära anställda och den centrala kvalitetsorganisationen. Det blir därför svårt för den centrala kvalitetsorganisationen att bedriva ett kundfokuserat förbättringsarbete då primärt teknisk kundfeedback rörande produktkvaliteten når kvalitetsorganisationen. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att din forskning ska leda till?</h3> <div>– Jag hoppas att min forskning kan leda till en ökad förståelse för företag kring hur de kan facilitera ett kunddrivet förbättringsarbete. Då min forskning även lyfter rollen av small data i en värld som är väldigt intresserad av och fokuserad på vår tids guldgruva, big data, så hoppas jag att forskning i framtiden kan fortsätta arbetet med att utveckla hur vi kan integrera small data och big data för att på riktigt uppnå en så bra kundförståelse som möjligt.</div> <div> </div> <div><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/520318">&quot;The evolving role of customer focus in quality management: Using customer feedback to mobilize quality improvements in the age of digitalization and increased service delivery&quot;</a> </div> <div><br />Disputationen genomförs online den 4 december kl 13.15, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/520318">avhandlingens sida</a> (lösenord: 818623) </div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/Personal/Sidor/bandrea.aspx">Andrea Birch-Jensen <br /></a></div> <div><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/bandrea.aspx"></a></div>Mon, 30 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Distribuerade-energilosningar-viktiga-for-att-paskynda-overgangen-till-hallbara-elsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Distribuerade-energilosningar-viktiga-for-att-paskynda-overgangen-till-hallbara-elsystem.aspxDistribuerade energilösningar viktiga för att påskynda övergången till hållbara elsystem<p><b>​Över hela världen genomgår elsystem en övergång från fossilbaserad till förnybar elproduktion. Det här skiftet kan uppnås på radikalt olika sätt. Resultaten från Kristina Hojckovás doktorsavhandling tyder på att decentraliserade lösningar, som smart-grid och off-grid-system, överträffar ett globalt super-grid-system.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på din forskning?</h3> <div>– Utformningen av ett elsystem som får sin energi från förnybara energikällor är fortfarande inte fastställd. Åsikterna om hur det ska ske skiljer sig kraftigt åt. En del tror att det förnybara elsystemet kommer att domineras av centraliserad global överföring (super-grid), vissa föreställer sig en framtid för lokal eldistribution (smart-grid), medan andra argumenterar för självförsörjning utan behov av ett konventionellt elnät (off-grid). Som en följd av detta byggs nätet av högspänningsledningar ut för att leverera el från storskaliga, avlägsna vindparker – och parallellt bygger lokala samhällen självförsörjande mikronät som tillhandahålls av småskaliga, förnybara energikällor och energilagring. Den främsta utmaningen som avhandlas i min forskning är utvecklingen av denna mångfald av konkurrerande systemlösningar som gör att politiska beslut och investeringsbeslut blir alltmer osäkra. Detta blir ett hinder för det brådskande behovet att få bort koldioxidutsläppen från elförsörjningen.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Med din forskning, hur försöker du bidra till att lösa detta? </h3> <div>– Jag förbättrar den befintliga kunskapen genom djuplodande fallstudier av verkliga projekt, som främjar olika sätt att bygga ett system utan koldioxidutsläpp. Dels den globala högspänningsöverföringen, super-grid, och dels experiment kring smart-grid i form av lokal, blockkedjebaserad elhandel direkt mellan användare, i Australien och USA. Dessa fallstudier visar på drivkrafterna och hindren för alternativa elsystemlösningar och på så sätt också för den övergripande riktningen för skiftet inom elsystemet. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten från studierna?</h3> <div>– De viktigaste resultaten, både för super- och smart-grid-systemen, är att det teknologiskt sett redan finns lösningar, men då mestadels i form av konceptuella och teoretiskt beräknade modeller. Den stora utmaningen i båda fallen är att omvandla den nya tekniken till verkliga lösningar, att testa och förbättra deras kapacitet. Min forskning visar att de främsta hindren handlar om politik och reglering. Avhandlingen belyser de särskilda flaskhalsar och strategier som särskiljer de olika systemen, vilket visar på deras chanser att bli den nya dominerande lösningen.</div> <div><br /></div> <div>– Resultaten tyder på att skillnaden huvudsakligen ligger i förmågan att övervinna inlåsningseffekter på grund av regleringar, liksom vilka möjligheter det finns att genomföra experiment för att minska risken i investeringarna, och därmed visa vägen för de förändringar som är nödvändiga för alla koldioxidsnåla lösningar. Resultaten visar att med sin förhållandevis lilla storlek och små kapitalkrav så kan distribuerade lösningar i form av smart-grid- och off-grid-system överträffa utvecklingen hos super-grid-system. Möjligheten att realisera och testa distribuerade energiteknologier, utanför elmätaren och i kontrollerad miljö, gör att de här lösningarna för närvarande genomgår snabbare testcykler. Det påskyndar kunskapsbyggandet, utvecklar prestandan och minskar kostnaderna.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att din forskning kan leda till?</h3> <div>– Jag hoppas att min forskning kan utmana trångsynthet och stuprörstänkande kring elsystemets framtid. Jag hoppas också att den inbjuder till gemensamma åtgärder för att ta itu med avvägningar och okända element kring övergången. För praktiker och beslutsfattare kan kartläggningen av de alternativa framtidslösningarna och de empiriska resultaten ge vägledning kring hur vi kommunicerar och samtalar kring den komplexa vägen mot en framtid med låga koldioxidutsläpp.<br /><br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div>Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/520129">&quot;Emerging networks of power: Exploring sociotechnical pathways towards future electricity systems based on renewable energy technologies&quot;</a> <br /><br /> </div> <div>Disputationen genomförs online den 26 november kl 10.00, länk via <a href="https://research.chalmers.se/publication/520129">avhandlingens sida</a> (lösenord: 349829) <span style="font-size:11pt;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif"></span></div> <div><br />Mer om <a href="/sv/Personal/Sidor/hojckova.aspx">Kristina Hojcková<br /><br /></a> </div>Mon, 23 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxChalmersforskare föreläser på UR<p><b>​​Hur ska kroppen hålla, vart är samhället på väg och vad kan vi lära oss av svarta hål? I en serie för tv-programmet UR Samtiden föreläser fem Chalmersforskare om sina expertområden och forskning som ligger dem nära hjärtat.</b></p><div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">R</span><span style="background-color:initial">ikard Landberg – <a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata">Att mäta vad individen ska äta</a></span><br /></div> <div>Erik Ström – <a href="https://urplay.se/program/219649-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-radda-planeten-med-teknik">Rädda planeten (med teknik)</a></div> <div>Susanne Aalto – <a href="https://urplay.se/program/219650-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-galaxernas-morka-hjartan">Galaxernas mörka hjärtan</a></div> <div>Björn Sandén – <a href="https://urplay.se/program/219646-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-hallbar-samhallsomstallning">Hållbar samhällsomställning</a></div> <div>Cecilia Berlin – <a href="https://urplay.se/program/219647-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-vad-du-maste-veta-om-ergonomi">Vad du måste veta om ergonomi</a></div> <div><br /></div> <div>Föreläsningarna spelades in i RunAn i oktober 2020, sänds i Kunskapskanalen under höst/vinter och går att se när som helst på<a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata"> UR Play</a>. <br /></div>Mon, 23 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Forbattringsutbildning-ledde-till-prisad-ide-for-cancervard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Forbattringsutbildning-ledde-till-prisad-ide-for-cancervard.aspxFörbättringsutbildning ledde till prisad idé för cancervård<p><b>​Sjuksköterskan Martina Jarnström har tagit fram ett utbildningsmaterial för att ge cancerpatienter möjlighet att själva kunna koppla loss sin cytostatikapump i hemmet. Idén kom när hon läste en kurs i förbättringskunskap som ges av Regionalt cancercentrum väst och Centre for Healthcare Improvement (CHI) på Chalmers. För sitt arbete har hon nu fått ett av Sveriges främsta priser inom hälso- och sjukvårdsområdet, Vårdförbundpriset på en halv miljon kronor.</b></p><div>​– Patienter som får en cytostatikapump på sjukhuset får gå hem ett par dygn, för att sedan komma tillbaka för att få den borttagen. Den proceduren tar bara ett par minuter och jag började fundera på om inte patienten kunde göra detta själv. Våra patienter är trots sin sjukdom ofta ganska friska, de befinner sig mitt i livet och får springa mycket på sjukhus ändå, berättar Martina Jarnström, som är kontaktsjuksköterska vid hematologi- och onkologienheten på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Martina Jarnström tog fram en modell i form av ett omfattande bildstöd med texter för att lära patienten och närstående hur man gör när man kopplar bort cytostatikapumpen och hanterar sin centrala infart, alltså kopplingen in i kroppen. Nu är tillvägagångssättet infört på bred front och gensvaret från patienterna positivt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För sitt arbete med att låta patienterna bli mer delaktiga i sin vård har Martina Jarnström nu vunnit Vårdförbundspriset på 500 000 kronor. Syftet med priset är att lyfta fram personer som arbetar för en förbättring för patienter med hjälp av personcentrerad vård.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det var väldigt oväntat och väldigt stort, säger en glad Martina. Det är en motivation till att fortsätta arbeta med den här typen av projekt och visar samtidigt hur viktigt vårt yrke är, i synnerhet i dessa tider.</div> <div> </div> <div> </div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utbildning för strukturerad förbättring</h3> Utbildningen där Martina utvecklade sin idé ges årligen och är nu inne på femte omgången. Kursen är del av ett större utbildningspaket för kontaktsjuksköterskor i cancersjukvård. Kurspaketet avslutas med 15 hp i förbättringskunskap, där ett eget förbättringsarbete ska genomföras. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Syftet med kursen är att omsätta kunskaper i verksamhetsutveckling i praktiken – och det ska vara till gagn för ”den vi är till för”. Vi föredrar att använda det begreppet framför såväl kund som patient, förklarar Patrik Alexandersson som är kursansvarig och tillika föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Utbildningen är mycket uppskattad av deltagarna. Inte minst kopplingen till att genomföra en praktisk förändring och att få ett eget starkt nätverk. </div> <div> </div> <div></div> <div><br /><span><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/PatrikAlexanderssom_320x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:250px;height:189px" /></span>– Många deltagare har tagit ett fördjupat grepp om att förstå ”patientens” både medvetna och omedvetna behov i kontakten med vården, och den vårdplan och koordinering som görs för den cancerberörde, berättar Patrik Alexandersson. Det är så spännande att se den här gruppen göra arbeten. De behöver inte övertyga så många kollegor och andra om vikten av förbättring. Däremot när de träffar egna patienter dagen efter utbildningstillfället blir det väldigt svårt att inte vara fokuserad på att göra det bättre för gruppen som man har mitt framför sig.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Martina Jarnström berättar om hur kursen fick henne att gå från tanke till handling.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Genom kursen fick jag främst med mig att arbeta på ett strukturerat sätt med förbättringsarbeten. Jag blev inspirerad av idén att låta patienter sköta bortkoppling i hemmet genom att jag fick höra att det fanns patienter som gjorde det via Rikshospitalet i Köpenhamn. Man hade funderat på det på andra sjukhus men inte kommit vidare. Många var lite skeptiska till en början då det handlar om att handha sjuksköterskeuppgifter i hemmet och dessutom hantera cytostatika-avfall. Men det finns så mycket patienter och närstående som redan sköter komplicerade uppgifter efter att ha lärt upp sig, inte minst självdialysen som vi fick föreläst om i kursen, så på det viset vågade vi tänka lite utanför boxen, berättar hon.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Men det krävde en hel del arbete runtomkring! Framför allt fick jag med mig att det går att göra skillnad för patienter med ganska små medel och att det ofta ger ringar på vattnet för så många andra, och för verksamheten och vården i stort.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon har redan rekommenderat många andra att gå kursen. Bland annat går hennes chef och en kollega kursen just nu. <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det är ett privilegium att få chansen att gå kursen, att få en teoretisk bakgrund och genom kursen kunna arbeta med förbättringsarbeten. Det är något som är svårt att hinna med och vara kreativ i inom ramen för det dagliga arbetet. Men med det gjort, är det lättare att ha tankesättet med mig i mitt fortsatta arbete och försöka se möjligheter. Nu är det många som hör av sig med olika idéer och samarbeten, och förhoppningsvis kan vi börja med att utveckla det arbete som redan gjort. Tid för reflektion och kreativitet har kanske inte funnits i överflöd det här året – men jag hoppas att vi fortsätter utveckla den personcentrerade vården på ett spännande sätt.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Många positiva effekter </h3> <div> </div> <div> Idén och arbetet som Martina Jarnström genomfört har varit både välstrukturerat och modigt, anser Patrik Alexandersson:</div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Att hantera cytostatika och kopplingar till denna är rent tekniskt rätt så svårt. Martina har lyckats ifrågasätta sättet vi har gjort tidigare och lämna över ansvaret till patienten att klara av detta, med stöd om så behövs. Jag tror att både känsla av stolthet och självständighet ökar hos den enskilde. Det ger också positiva bieffekter som färre resor och därmed minskade risker i pandemiska tider. Tajmingen var god. Det är bra att det finns personer som Martina som hjälper oss ifrågasätta ”det för givet tagna”.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>För prissumman planerar Martina Jarnström bland annat att hitta på någonting tillsammans med arbetskamraterna, även om det får vänta tills efter pandemin. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Kollegorna har varit så delaktiga i det här arbetet och vi gör ett så fint jobb tillsammans, och det har varit ett tufft år. Sedan blir det någon resa i framtiden och lite sparande till barnen. Och betala skatt, så att vi kan fortsätta bedriva vård i vårt avlånga land! <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> – Jag tycker det har varit svårt med all uppståndelse. Kanske främst för att det blir sådant fokus på pengarna, vilket är förståeligt men det känns svårt när ALLA i vården sliter så hårt. Men jag är förstås oerhört tacksam och förvånad. Jag hoppas att detta kan vara en inspiration för andra, avslutar Martina Jarnström.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><em>Text: SÄS / RCC Väst, Patrik Alexandersson, Daniel Karlsson</em></div> <em> </em><div><em>Foto: Pernilla Lundgren, Södra Älvsborgs sjukhus</em></div> <div> <span style="display:inline-block"></span><br /></div>  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><em>Om kursen i förbättringskunskap</em></h3> <div> </div> <div><em>Kursen är del av ett större utbildningspaket för kontaktsjuksköterskor i cancersjukvård, där även ”onkologi” och ”kontaktsjuksköterskans roll” ingår. Kurspaketet avslutas med 15 hp i förbättringskunskap, vilket inkluderar genomförande av ett eget förbättringsarbete. </em></div> <div> <em> </em></div> <div><br /></div> <div> <em> </em></div> <div><em>En del av utbildningen ges vid <a href="http://kraftenshus.se/">Kraftens Hus</a>. Det är ett konkret exempel på samverkan mellan praktik och Chalmers, men framförallt ett exempel på hur viktig ”den vi är till för” är, bortom att bara vara patient. Där fokuseras på hela livshändelsen kring cancer och inte enbart sjukdomen i sig.<br /><br /></em></div> <div> <em></em></div> <div><em>I utbildningen medverkar från Chalmers och <a href="/sv/centrum/chi/">Centre for Healthcare Improvement</a>: Patrik Alexandersson som kursansvarig, Bo Bergman som examinator och Petra Apell som kursassistent. Bland föreläsarna återfinns Erik Eriksson, Frida Smith och Andreas Hellström. </em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div><strong>Läs mer: </strong></div> <div> Vårdfokus: <a href="https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2020/oktober/hon-lar-patienter-koppla-loss-cytostatikapumpen-sjalv/">Hon lär patienter koppla loss cytostatikapumpen själv </a> </div> <div>Om utbildningen och en studie kring dess resultat: <a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Kontaktsjuksköterskor-lyfter-cancervården-genom-egna-förbättringsprojekt.aspx">Kontaktsjuksköterskor lyfter cancervården genom egna förbättringsprojekt </a></div> <div> </div> <div> </div>Wed, 18 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Vinnande-ide-for-effektivare,-mer-langlivade-och-miljovanligare-batterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Vinnande-ide-for-effektivare,-mer-langlivade-och-miljovanligare-batterier.aspxVinnande idé bidrar till effektiva, långlivade och miljövänliga batterier<p><b>​​Det nystartade företaget Compular (tidigare Svala Technologies), som bygger på forskning från institutionen för fysik på Chalmers, har nyligen belönats med Göteborg Energis stipendium Tänk: Om.</b></p><p class="MsoNormal"><span style="display:none"></span><span style="background-color:initial">Företaget utvecklar ett generellt analysverktyg för simuleringar på molekylär nivå. Med hjälp av en patenterad mjukvara utvecklas nya och bättre material för smartare energilagringslösningar, såsom miljövänligare batterier med både högre energidensitet och längre livslängd. </span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Det är Rasmus Andersson och Fabian Årén som tagit fram mjukvaran under sin doktorandtid i Patrik Johansso</span><span style="background-color:initial">ns forskargrupp på avdelningen för materialfysik. Med stöd av Chalmers Ventures har de tre forskarna kunnat starta företaget tillsammans med tre studenter vid Chalmers entreprenörsskola: Emil Krutmeijer, Sirikun Loetsakwiman. och </span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Johannes Henriksson​.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial">Tänk: Om-stipendiet belönar idéer och projekt som bidrar till en mer hållbar vardag. I år fördelas sammanlagt 702 000 kronor mellan sex vinnande projekt.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-weight:700">Text:</span> Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​​</a><br /></p> <span></span><p class="MsoNormal"><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/goteborg_energi/pressreleases/pressmeddelande-sex-haallbara-projekt-vinner-goeteborg-energis-haallbarhetsstipendium-taenk-om-3048592" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om vinnarna</a></p> <p class="MsoNormal"><a href="/en/departments/tme/school-of-entrepreneurship/technology-venture-creation/Pages/Current-Projects.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om projektet​</a></p> <p class="MsoNormal"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/750svalacollage.jpg" alt="" style="margin:5px" />​Compulars grundare: Rasmus Andersson, Fabian Årén, Patrik Johansson, <span style="background-color:initial"> Emil Krutmeijer, Sirikun Loetsakwiman och </span><span style="background-color:initial">Johannes Henriksson​.</span></p>Wed, 11 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Risker-med-nanorobotar-maste-utforskas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Risker-med-nanorobotar-maste-utforskas.aspxRisker med nanorobotar måste utforskas<p><b>​Vi lever i ett samhälle genomsyrat av teknisk utveckling. Vi har allt från självkörande bilar till AI-verktyg som bistår vid medicinsk bedömning. Så borde vi oroa oss över utvecklingen av mikroskopiskt små nanorobotar som potentiellt kan göra stor nytta för hälsa och miljö? Ja, menar Chalmersforskaren Rickard Arvidsson som har kartlagt vad vi vet om denna nya teknik.</b></p><div>​– Forskningen må vara i sin linda men det finns all anledning att agera nu vad gäller att utreda risker. Varför göra samma misstag som vi har sett inom tidigare medicinsk och teknisk utveckling?, säger Rickard Arvidsson, forskare vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers tekniska högskola.</div> <div> </div> <div>I en ny litteraturstudie går Rickard Arvidsson, tillsammans med forskaren Steffen Foss Hansen vid Danmarks tekniska universitet, DTU, igenom forskningsfältet. Det största användningsområdet för nanorobotar är inom medicin, där de utvecklas för att kunna angripa tumörer, lösa upp blodproppar eller leverera mediciner till en viss del av kroppen. Men nanorobotar skulle också kunna användas inom exempelvis sanering av förorenat vatten eller förorenad mark. Forskarna tittade specifikt på tre olika sorters nanorobotar som nu har börjat utvecklas på forskningsnivå: nanospiraler, nanostavar och DNA-robotar. Just vad gäller förmåga att leverera mediciner till specifika delar av kroppen har nanospiraler och DNA-robotar kommit längst. </div> <div> </div> <div>Rickard Arvidsson förklarar att det inom den tidiga forskningen om nanosäkerhet, under 2000-talet, fanns funderingar kring att nanomaterial skulle kunna användas för att skapa självreplikerande robotar, som skulle kunna föröka sig och, i en dystopisk framtid, ta över samhället. Idag har forskningsfältet dock rört sig mer mot att studera passiva nanomaterial, såsom nanopartiklar av olika slag.</div> <div> </div> <div>– Aktiva material, som omfattar nanorobotar, har till stor del fallit bort. Vi vill återuppta fokus på aktiva nanomaterial med förmåga att agera självständigt, även om de som utvecklas idag inte är just självreplikerande, säger Rickard Arvidsson.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tekniken medför risker </h3> <div>Baserat på studien identifierar forskarna en rad risker, eller frågeställningar, som de anser att samhället måste utforska för att undvika att nanorobotar på sikt kan utgöra en fara eller risk för hälsa eller miljö. </div> <div> </div> <div>– Inom de tilltänkta användningsområdena, nämligen sjukvård och sanering, är exponeringen för nanorobotar oundvikliga. Ska de användas för att leverera mediciner måste de komma i kontakt med kroppen och ska de bryta ner föroreningar i miljön måste de komma i kontakt med miljön. Man kan i detta avseende jämföra nanorobotar med läkemedel och bekämpningsmedel, säger Rickard Arvidsson.</div> <div> </div> <div>Exponeringsrisken måste därför tas på största allvar menar forskarna eftersom vissa av de nanorobotar som tas fram idag innehåller problematiska metaller som miljöfarligt silver och allergent nickel. När det gäller DNA-robotar sprutas utomkroppsligt DNA in i kroppen, något som potentiellt kan utlösa immunologiska reaktioner. Samtidigt finns det risk för att man kan förlora kontrollen över robotarna när de väl är inne i kroppen. UV-ljus, som används för framdrivning av vissa nanostavar, kan dessutom orsaka hudskador, och i värsta fall cancer.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Förvirring kring direktiv</h3> <div>Utöver mer analyser om potentiella risker med nanorobotar behövs det även en större tydlighet angående vilket regelverk nanorobotar ska falla under. Det är en viktig aspekt eftersom det kan avgöra hur arbetet med risker ser ut.</div> <div><br /></div> <div>– Idag finns det i princip inga regelverk för nanomaterial, och de som finns berör oftast passiva nanopartiklar. Det är oklart om nanorobotar ska ses som en medicinsk eller som en medicinteknisk produkt. Beroende på vilken kategori de sorterar under gäller olika regelverk på EU-nivå. Det är en nyckelfråga eftersom det avgör vilka tester som ska göras på nanorobotarna, säger Rickard Arvidsson.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stor potential med ny teknik</h3> <div>Överväger de potentiella riskerna den utveckling och de framsteg som nanorobotar kan driva fram inom områden som medicin och hälsa? Med andra ord, vågar vi som samhälle fortsätta utveckla material och applikationer som mer och mer liknar science fiction? Det beror på om vi utforskar riskerna först menar Rickard Arvidsson och Steffen Foss Hansen. Möjligheterna är stora även om tekniken måste utvecklas mycket mer. Det behövs exempelvis flera tusen nanorobotar för att döda en cancertumör.</div> <div> </div> <div>– Vår forskning handlar inte om att måla framtiden för nanorobotar svart. Vi vill se till så att det blir en positiv användning av tekniken, baserad på en klok reglering, som kan detektera tidiga tecken på fara. Vi måste också jämka allmänhetens upplevelse av risk med de möjligheter som nanorobotar kan ge, säger Rickard Arvidsson.</div> <div> </div> <div>Forskarna hoppas att deras studie kan sätta igång en diskussion och vidare forskning om aktiva nanomaterial och bidra till att initiera en dialog om hur nanorobotar ska utvecklas med experter, forskare, producenter och läkemedelsbranschen.</div> <div> </div> <div>– Framförallt vill vi undvika att tekniken blir en i raden av misstag som har skett historiskt, som till exempel den lättvindiga användningen av röntgenstrålning för att ta bort hår eller mäta fötter, eller det organiska bekämpningsmedlet DDT, som idag är förbjudet i stora delar av världen, avslutar Rickard Arvidsson.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Läs artikeln: <a href="https://pubs.rsc.org/en/Content/ArticleLanding/2020/EN/D0EN00570C#%21divAbstract">Environmental and health risks of nanorobots: an early review</a> i Environmental Science Nano</div> <div> <br />Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/rickard-arvidsson.aspx">Rickard Arvidsson</a><br /><br /></div> <div><em>Artikeln är skriven inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Environmental Nanosafety som finansieras av Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning. </em><em>Läs mer om forskningsprogrammet på </em><a href="https://www.mistraenvironmentalnanosafety.org/"><em>mistraenvironmentalsafety.org</em></a><br /></div> <div> </div> Tue, 03 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/EUs-arbete-for-elektrifiering-av-transportsektorn.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/EUs-arbete-for-elektrifiering-av-transportsektorn.aspxBidrar till EU:s arbete för elektrifiering av transportsektorn<p><b>Klimatfrågan har länge varit en drivkraft för elektrifieringen av transportsektorn men nyttan för miljön har ibland varit ifrågasatt.  – Den nya EU-rapporten visar att elbilen är mindre belastande för miljön än fossilt drivna fordon, men det finns utmaningar bland annat när det gäller råvaror för batteritillverkningen, säger Anders Nordelöf, forskare vid avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers.​​</b></p><p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>EU-kommissionen har tagit ett helhetsgrepp</b> och beställt en livscykelanalys, LCA, för att få svar på vilken miljöpåverkan olika fordonstyper har. Syftet är att sammanfatta forskningsläget för miljöbedömning av fordon för att ge kommissionen bättre beslutsunderlag i sitt arbete med att driva på elektrifieringen av transportsektorn för att minska klimat- och miljöpåverkan. Sammanställningen som omfattar lätta och tunga fordon som drivs med el-, hybrid- och förbränningsmotorer, är en av de största sammanställningarna av forskningslitteraturen som gjorts.<br /><br /></span></p> <p>– När man nu gått igenom forskningsfältet och tittat på vilka viktiga budskap som finns från området, så är det roligt att se att det arbete jag gjorde för flera år sedan under min doktorandtid, är citerat flera gånger, säger Anders Nordelöf. <br /><span style="background-color:initial">Fr</span><span style="background-color:initial">amförallt avser han en artikel publicerad 2014 som var en litteraturgenomgång av forskningsfältet fram till år 2013. Anders Nordelöf studerade då helt elektriska fordon, men också laddningsbara hybrider. Men få tunga fordon eftersom det inte fanns så många studier. <br /></span><span style="background-color:initial"><br /><b>– Mitt arbete var en av de större</b></span><span style="background-color:initial"> genomgångarna av forskningsområdet. Det är samma huvudlinjer man kommer tillbaka till här. Jag sammanställde och analyserade den forskningslitteratur som fanns utifrån metodval och systemgränser, och benade ut vilka typer av LCA studier som svarar på vissa typer av frågor.</span></p> <p>– I EU:s stora rapport så har man även gjort egna beräkningar och livscykelanalyser för olika typfordon. Det är en bred sammanställning med över 300 olika litteraturkällor och en mängd olika aktörer som Scania, Volvo Cars, IVL och Northvolt har bidragit med synpunkter, säger Anders Nordelöf.<br /><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">EU-studien har också använt de datamodeller som Anders Nordlöf utvecklade för drivlinekomponenter och tillverkningsprocesser inom ramen för sin avhandling. <br /></span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Man hoppas ju att det man gör ska bidra till kunskapsuppbyggnad. Så det känns jätteroligt när arbetet används i en sådan här betydelsefull sammanställning som förmedlas vidare till beslutsfattare i EU.</span></p> <p><br /><b>Anders Nordelöf beskriver</b> sina studier som fotarbete för förbättrad datakvalité inom livscykelanalys på elfordon, som andra kan bygga vidare på för att göra bättre analyser. <br /><span style="background-color:initial"><strong></strong>– </span><span style="background-color:initial">Det är verkligen så man ska se på de här inventeringsdatamodellerna som jag har tagit fram. De är verktyg för LCA-analytiker, som sedan förmedlar sin kunskap till beslutsfattare. Mitt arbete i detta fall är en delmängd av botten av pyramiden. Jag har bidrag med några viktiga stenar till grunden. Sedan har jag glädje av dessa modeller själv också, såklart, avslutar han.</span></p> <p><br /></p> <p><b>Läs mer: </b></p> <p><a href="https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/transport/vehicles/docs/2020_study_main_report_en.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />EU: rapport Determining the environmental impacts of conventional and alternatively fuelled vehicles through LCA</a></p> <p><br /></p> <p>I EU:s rapport citeras och används forskning som beskrivs i fem artiklar från Anders Nordelöfs avhandling. Doktorandprojektet, som avslutades 2017, genomfördes med finansiering från styrkeområde Energi, och datamodellutvecklingen erhöll även stöd från <a href="http://emobilitycentre.se/">Swedish Electromobility Centre</a>.</p> <p><br /></p> <p><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/anders-nordelof.aspx" style="outline:0px">Läs mer om Anders Nordelöf</a><br /><br />Text: Ann-Christine Nordin<br />Foto: Ulrika Ernström</p> <div><br /></div>Tue, 20 Oct 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Digitala-moten-med-naringslivet-lyfter-innovationskurser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Digitala-moten-med-naringslivet-lyfter-innovationskurser.aspxDigitala möten med näringslivet lyfter innovationskurser<p><b>​Hur kan man vända situationen med den av pandemin påtvingade distansundervisningen till något positivt? Marcus Holgersson, docent vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, väljer att se möjligheter istället för problem – och har engagerat högt uppsatta personer i näringslivet som genom inspelade videosamtal tar plats i undervisningen.</b></p>​Marcus Holgersson är docent vid avdelningen Entrepreneurship &amp; Strategy. Hans forskning och undervisning berör ämnen som management, ekonomi och strategier för innovation och immateriella tillgångar. För sina kurser i innovation under hösten ville han skapa en annorlunda och mer levande form av undervisning. <br /><br />– Det var ganska tydligt för mig och mina kollegor att mycket behövde förändras i undervisningen för att fungera digitalt. Men jag ville undvika att se det som enbart problem, utan också se till vilka möjligheter den digitala undervisningen skapade. En sådan möjlighet var att engagera praktiker på hög nivå som i normala fall har svårt att hinna ställa upp med en gästföreläsning, även om de skulle vilja. Jag såg en möjlighet att utnyttja den digitala undervisningens oberoende av tid och plats, och spela in dialoger med praktiker via Zoom, berättar Marcus Holgersson.<br /><br />Utifrån kursernas innehåll formade han en lista med namn på personer som vore idealiska att få med. Han började kontakta dem och responsen var omedelbart positiv. Snart fick han ombord bland annat VD:n för Polestar, Volvo:s CTO och AstraZenecas forskningschef.<br /><br />– För var och en fanns en tanke kring vilka delar av kursmaterialet som dialogen skulle vara kopplad till. Jag utvecklade frågor utifrån detta och stämde av dem med personerna på förhand. Med Thomas Ingenlath som är VD på Polestar visste jag exempelvis att jag ville diskutera frågor kring vad som är rätt timing i ett teknikskifte, till exempel från förbränningsmotor till elmotor, strategiska avvägningar kring innovationsamarbetet med Google, och hur man avgör vilka delar i ett ekosystem som man ska bidra med – exempelvis har Polestar, till skillnad från flera konkurrenter, valt att inte investera i laddnätverk.<br /><br />I kurserna används sedan de inspelade dialogerna som del av ett förberedelsematerial i ett ”flipped classroom”-upplägg, tillsammans med diskussionsfrågor som plockas upp både i mindre studiegrupper och i helklass. <br /><br /><div>– Den allra viktigaste funktionen har varit att studenterna fått se att det vi talar om i kursen är sådant som också är centrala frågor för beslutsfattare på högsta nivå. Det är fantastiskt bra att kunna anknyta till dialogerna under kursens gång, och därigenom direkt skapa engagemang och visa på relevans. Om jag till exempel ska tala om teknikhandel kan jag nämna ”minns ni det Elisabet Björk från AstraZeneca berättade om hur det går till när de köper upp utvecklingsprojekt i läkemedelsindustrin”, och så är alla med på banan direkt.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Teori i praktiken</h2></div> Marcus Holgersson har fått mycket positiv respons från studenterna. Många har upplevt att det varit enklare att ta till sig det teoretiska kursinnehållet. Det bekräftas av studenterna David Nordström och Lydia Lewerentz:<br /><br />– Personerna var grymma. Det var högt uppsatta personer med chefsroller och det tror jag att alla vi studenter uppskattade mycket. De var aktuella för ämnet och hade mycket viktiga insikter, berättar David Nordström, som tillägger att han värdesätter att på detta sätt kunna få förberedelser inför föreläsningarna och att det blir bättre interaktivitet i undervisningen.<br /><br />– Upplägget har fungerat väldigt bra, berättar Lydia Lewerentz. Samtalen gav oss en inblick i olika branscher, samt hur man kan applicera teorin till de olika situationer som företagen upplevt och upplever. Att sedan diskutera samtalen inom en grupp, där alla får en möjlighet att dela sina insikter från intervjun, och att tillsammans analysera och dra slutsatser har gjort att man enklare minns teorin då man applicerar den.<br /><br />Lydia Lewerentz uppskattade flera av dialogerna, men för henne var samtalet med Elisabeth Björck från AstraZeneca särskilt givande:<br /><br />– Det är en bransch som jag länge har tyckt är intressant och jag uppskattade verkligen möjligheten att kunna få en insikt inom den.  Jag tyckte det var spännande att höra om hur framförhållningen ser ut, och hur konkurrenskraftig branschen är. Elisabeth gav mig en helt annan insikt i sitt arbete, och punkterade ofta vikten av utveckling och nytänkande.  <br /><br />– Lärdomen jag fick från Elisabeth var vikten av innovation. Människors hälsomässiga tillstånd förändras beroende på hur samhället utvecklas. Framställning av läkemedel tar otroligt lång tid, vilket gör att framförhållningen är avgörande för att kunna konkurrera. Elisabeth tryckte även mycket på samarbete, både vikten av att arbeta i en miljö där man lär sig från varandra, men även att man ber en utomstående jobba vidare på ett projekt, som man själv inte kan vidare utveckla. Detta leder till att läkemedel skapas till våra behov. <br /><br />David Nordström har ett stort intresse för bilbranschen och Polestar – så att hans favorit var Thomas Ingenlath är kanske inte så märkligt. Han uppskattade även variationen med både intervjuerna och de inspelade räkneexempel som Marcus Holgersson också försåg studenterna med.<br /><br />– Upplägget bidrog till mer diskussion, mer material att plugga på och lättare att sätta teorin till praktik. Det jag lärde mig handlade mest om hur olika företag och branscher använder innovationer och vilka strategier de implementerar för att främja och fånga innovationer. Det var intressanta insikter i olika branscher och jag lärde mig nog en hel del om vad det krävs för att vara chef också, menar David Nordström. <br /><br />Studenterna tycks nöjda – blir det en fortsättning även i framtiden?<br /><br />– Jag kommer säkerligen fortsätta med detta även när vi återgår till salsundervisning. Även om det är mycket arbete så tror jag att detta också skapar mycket värde, avslutar Marcus Holgersson.<br /><div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/holgersson_bjork_750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><em>Samtal med </em><span><em>Elisabeth Björk, AstraZeneca</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /></div> <br /><strong>Personerna som medverkat i Marcus Holgerssons samtal: </strong><br /><ul><li>Lars Stenqvist, CTO of Volvo Group </li> <li>Elisabeth Björk, Head of R&amp;D at AstraZeneca Mölndal </li> <li>Sara Kappelmark, Partner at McKinsey</li> <li>Thomas Ingenlath, CEO of Polestar </li> <li>Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk samt ekonomiskpolitisk talesperson i Centerpartiet</li></ul> <div><br /></div> <div><em>Text: Daniel Karlsson</em><br /><em>Skärmdumpar via Marcus Holgersson<br /></em><br /></div> Fri, 16 Oct 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Nytt-verktyg-for-battre-resursanvandning-i-produkter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Nytt-verktyg-for-battre-resursanvandning-i-produkter.aspxNytt verktyg för bättre resursanvändning i produkter<p><b>​I sin doktorsavhandling har Siri Willskytt undersökt hur produkter kan bli mer resurseffektiva och minska sin miljöpåverkan genom olika fysiska åtgärder. Utifrån detta har hon utvecklat rekommendationer och ett verktyg för produktdesign. Hon har särskilt studerat förbrukningsvaror och sett att det finns stor potential att minska resursanvändningen, bland annat genom rätt användning av produkten.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">​Vilka utmaningar fokuserar du på i din forskning?</h3> <div> </div> <div>– Min forskning fokuserar på flera utmaningar. Inom konceptet cirkulär ekonomi som syftar till att minska resursförluster i samhället genom åter-cirkulering och förlängd användning av produkter och dess material, finns det många åtgärder som ofta är prioriterade enligt en generell hierarki. Dessa generella rankningar är inte alltid giltiga, eller relevanta för alla produkter, och kan i en del fall till och med leda till ökad materialanvändning och ökad miljöpåverkan. Det är därför viktigt att kartlägga vilka åtgärder som leder till resurseffektivitet och för vilka produkttyper som dessa åtgärder lämpar sig till. Den första utmaningen handlar om att undersöka vilka åtgärder som syftar till att förbättra resursanvändningen och miljöpåverkan av produkter faktiskt leder till dess tänkte utfall. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Dessa generella rankningar av åtgärder återfinns även i produktdesignens värld. För att undersöka om en ny produktdesign leder till miljö- och resursförbättring kan man undersöka den nya produkten med hjälp av livscykelanalyser, men att genomföra livscykelanalyser är både tids- och informationskrävande. Det finns därför ett behov av designmetoder som pekar på vilka designrekommendationer för resurseffektivitet som är lämpliga för olika produkter, och som informerar om potentiella förskjutningar i ökad resursanvändning och miljöpåverkan – utan att behöva göra en livscykelanalys. <br /><br /></div> <div> </div> <div>– En annan utmaning handlar om specifikt vilka åtgärder, både generella och designmässiga, som är möjliga för kortlivade produkter, här kallade ”consumables” eller förbrukningsvaror. Det kan vara till exempel mat, förpackningar, tvål, engångsprodukter och kortlivade komponenter i långlivade produkter. Dessa produkter har hamnat lite i skymundan i forskningen om cirkulär ekonomi i jämförelse med långlivade produkter. <br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur försöker du bidra till att lösa detta?</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> – Min forskning undersöker för vilka typer av produkter, med vilka typer av egenskaper, som olika åtgärder lämpar sig för. Detta gjordes genom analys och syntes av lärdomar från en stor mängd livscykelanalyser för olika produkter och åtgärder för resurseffektivitet. Utöver att identifiera åtgärder kopplat till produkternas karakteristik identifierades även så kallade ”trade-offs”, det vill säga om det potentiellt kan bli ökad resursanvändning och miljöpåverkan vid introducering av en åtgärd. Dessa lärdomar har även bearbetas vidare till designriktlinjer i form av ett verktyg. Verktyget hjälper designern hitta relevanta designrekommendationer baserat på sin produktkarakteristik och informerar även om möjliga ”trade-offs” och hur dessa kan undvikas. <br /><div><br />– Jag har även genomfört en livscykelanalys för att undersöka hur potentialen ser ut för att förbättra en sorts specifika förbrukningsvaror, nämligen inkontinensprodukter. I den studien undersöks fyra olika åtgärder som kan appliceras på olika ställen av produktens livscykel. <br /><br /></div> <div> </div> <div>– Dessutom har jag även undersökt i vilken grad som generella designriktlinjer, det vill säga sådana som skall vara användbara för alla typer av produkter för att skapa mer resurseffektiva produkter, ger relevanta rekommendationer för förbrukningsvaror. </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vilka är de viktigaste resultaten?</h3> <div> </div> <div>– Först genom att visa att alla åtgärder faktiskt inte leder till miljö- och resursförbättring. Sedan är identifieringen av vilka produktkarakteristik som avgör vilka åtgärder som är lämpliga för olika produkter ett viktigt resultat. Produktkarakteristiken handlar om en produkt är lång eller kortlivad, hur produkten används eller inte används under sin livstid och om produkten till exempel kräver ytterligare resurser vid användning för att fungera. Dessa resultat visar att det inte är användbart med generella rankningar av åtgärder – utan att det är produkters karakteristik som avgör vad som är möjligt och lämpligt. Detta är viktigt både generellt för företag som jobbar med resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, men även specifikt för produktutvecklare. </div> <div> </div> <div><br />– Ett annat viktigt bidrag från avhandlingen är att synliggöra vad som faktiskt är möjligt att göra med kortlivade produkter. Det vill säga både vilka fysiska åtgärder och vilka designriktlinjer som lämpliga för olika typer av kortlivade produkter, och att visa att det finns stor potential för att minska dessa produkters resursanvändning och miljöpåverkan. Till exempel visade jag i livscykelanalysen om inkontinensprodukter att det gick att förbättra resurseffektiviteten förhållandevist mycket genom att se till att användaren använde en produkt som matchade användarens riktiga behov. Resultatet betonar att det finns stor potential att förbättra reseeffektiviteten genom att förbättra användningen av produkter.</div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad hoppas du att dina forskningsresultat ska leda till?</h3> <div> </div> <div>– Jag hoppas att avhandlingen genom att peka på produktkarakteristik som är viktiga att ta hänsyn till, kan vägleda till exempel företag i att bedöma vilka cirkulära åtgärder som skulle kunna passa deras produkter, och på så sätt förbättra deras resurseffektivitet. Jag hoppas också att designers använder dessa lärdomar i deras arbete genom de designverktyg som utvecklats i min forskning, för att peka på vilka åtgärder och designrekommendationer som är relevanta för deras produkttyp. Jag hoppas även att avhandlingens specifika fokus på förbrukningsvaror kommer resultera i att mer forskning inom cirkulär ekonomi inriktas på förbrukningsvaror och deras utmaningar. <br /><br /><br /><em>Textsammanställning: Daniel Karlsson</em><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Verktyget REDIG – Resource Efficient DesIgn Guidelines – går att <a href="https://www.mdpi.com/2071-1050/12/12/4953">ladda ner här</a> (se supplementary material) </div> <br />Läs avhandlingen: <a href="https://research.chalmers.se/publication/519323">“Resource efficient products in a circular economy – The case of consumables. From environmental and resource assessment to design guidelines”</a><div> <br /></div> <div>Disputationen genomförs online den 16 oktober kl 10.00, se länk på <a href="https://research.chalmers.se/publication/519323">avhandlingens sida </a><br /><br /></div> <div> </div> <div>Mer om <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/siri-willskytt.aspx">Siri Willskytt</a></div> <div> </div> <div><br /></div>Mon, 12 Oct 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Forskarskola-inom-AI-for-samhalle-och-humaniora.aspxForskarskola inom AI för samhälle och humaniora<p><b>​Fyra doktorander från Chalmers deltog i det första mötet i WASP-HS forskarskola när 35 doktorander från hela Sverige samlades för att utbildas i artificiell intelligens inom humaniora och samhällsvetenskap.</b></p>​<span style="background-color:initial">De forskningsprojekt som ryms inom WASP-HS programmet tar itu med utmaningar och effekter av kommande teknikförändringar samt bidrar till utvecklingen av teori och praktik för mänskliga och samhälleliga aspekter av AI och autonoma system, och särskilt potentiella etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter av teknikskiftet.</span><div><br /></div> <div>Till programmet knyts ett stort antal doktorander som var och en har anställning vid något av de svenska universitet som deltar i programmet. Från Chalmers deltog doktoranderna Alicja Ostrowska, från institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, samt Mafalda Gamboa, Denitsa Saynova och Ziming Wang från institutionen för data- och informationsteknik.</div> <div><br /></div> <div>WASP-HS, The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society, är ett tioårigt program finansierat av Wallenbergstiftelserna.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://wasp-hs.org/sv/news/forskarskola-en-start-for-framtida-ai-forskare/">Läs mer om WASP-HS forskarskola. ​</a></div>Mon, 05 Oct 2020 07:00:00 +0200