Doktoranderna på ENV studerar atmosfären och jorden, energiteknik och -system, samt hållbar utveckling inom till exempel transporter och konsumtion.
Här kan du läsa om vad några av som doktorerat på senaste tiden har studerat – och vad de tyckte om sin tid som doktorander.
Adrià Amell Tosas: Använder artificiella neurala nätverk för att beräkna nederbörd, molnis och sannolikheten för moln
– Min forskning visar att termiska infraröda satellitobservationer, i kombination med maskininlärning, kan användas för att uppskatta mängden is i moln – både dag och natt.
Adrià Amell Tosas, Geovetenskap och fjärranalys, försvarade den 16 juni 2026 sin doktorsavhandling "Closing spatiotemporal gaps in hydrometeor retrievals: exploiting geostationary infrared observations via probabilistic deep learning".
Vad handlar din forskning om?
– Jag har undersökt hur artificiella neurala nätverk kan användas för att uppskatta nederbörd, mängden molnis och sannolikheten för moln, både i två och tre dimensioner. Mer specifikt handlar min forskning om hur man kan göra tillförlitliga uppskattningar utifrån satellitobservationer som egentligen inte är optimala för den här typen av analyser.
Varför valde du att forska om just detta?
– Från början ville jag övervinna begränsningen hos traditionella fysikbaserade metoder, som bara kan uppskatta mängden molnis under dagtid. När resultaten visade sig vara mycket lovande kunde vi gå vidare och även använda äldre satellitdata, ta fram tredimensionella uppskattningar och producera mer aktuella och träffsäkra nederbördsdata för Afrika. En annan drivkraft har varit att den här forskningen bidrar till att minska osäkerheterna i väder- och klimatmodeller..
Kushagra Gupta: Hur städers energisystem kan bli fossilfria
"Städer spelar en central roll i arbetet med att begränsa klimatförändringarna".
Kushagra Gupta, Energiteknik, försvarade den 17 juni 2026 sin doktorsavhandling "Policy-driven City Energy Systems Planning – Spatially Explicit Technology Deployment and Co-Benefits Distribution".
Varför valde du att forska om just detta?
– Städer spelar en central roll i arbetet med att begränsa klimatförändringarna eftersom de står för en stor del av världens energianvändning och utsläpp. Samtidigt är urbana energisystem komplexa sociotekniska system, vilket kräver modeller som kan fånga den komplexiteten. Det gör området både intressant och angeläget att forska om.
Vad har din forskning visat?
– Ett av de viktigaste resultaten är att elektrifiering av uppvärmning och transporter, i kombination med användning av biologiska resurser, är avgörande för att minska städers klimatpåverkan. Samtidigt skiljer sig invånarnas socioekonomiska och demografiska förutsättningar åt inom en stad. Därför är det viktigt att ta hänsyn till att olika grupper har olika behov och förutsättningar, eftersom det har stor betydelse för vilka tekniska lösningar som är mest kostnadseffektiva för olika energianvändare.
Anna Hörbe Emanuelsson: Nycklarna till industrins klimatomställning
"Ett av de största hindren för industrins klimatomställning är inte bristen på teknik, utan hur den ska finansieras och införas i stor skala"
Anna Hörbe Emanuelsson, Energiteknik, disputerade den 29 maj 2026 med sin doktorsavhandling "Unlocking industrial decarbonisation: investment risk, policy uncertainty, and value chain opportunities".
Vad handlar din forskning om?
– Min forskning handlar om hur tung industri, särskilt cement- och stålindustrin, kan ställa om till nära nollutsläpp. Jag har bland annat studerat hur tekniker som koldioxidavskiljning och lagring (CCS) inom cementindustrin och vätgasbaserad järnframställning inom stålindustrin kan införas i stor skala. Forskningen har undersökt vilka utmaningar som finns när dessa tekniker ska skalas upp – både ekonomiska och politiska – och hur aktörer i industrins värdekedjor kan samarbeta för att möjliggöra omställningen.
Varför valde du att forska om just detta?
– Industrin står för omkring 20 procent av de territoriella utsläppen av växthusgaser i EU och är därför avgörande för att klimatmålen ska kunna nås. Samtidigt är industrins klimatomställning särskilt utmanande eftersom den kräver stora investeringar i ny teknik, som CCS inom cementindustrin och vätgasbaserad stålproduktion. Teknikerna innebär höga initiala investeringskostnader, högre produktionskostnader än dagens processer och är beroende av infrastruktur och finansieringslösningar som ännu inte är fullt utbyggda. Jag ville förstå hur dessa hinder kan övervinnas och hur industrin kan minska sina utsläpp kraftigt utan att förlora sin konkurrenskraft.
Lola Nacke: Politikens roll i övergången till koldioxidsnål energi
"Även om förnybara energikällor tekniskt sett blir billigare än kol krävs det fortfarande politiska insatser för att hantera de sociala och politiska utmaningarna i övergången"
Lola Nacke, vid avdelningen för fysisk resursteori, försvarade sin doktorsavhandling ”Understanding policy effort for low-carbon energy transitions: Insights from coal power phase-out and wind power expansion” den 9 september 2025.
"Under min doktorandtid studerade jag politikens roll i övergången till koldioxidsnål energi, särskilt utfasningen av kolkraft och utbyggnaden av vindkraft. En övergripande fråga som jag tittade på är hur ”lätt” eller ”svårt” det är att genomföra dessa övergångar ur ett politiskt perspektiv. Till exempel, hur många och vilka typer av politiska åtgärder behövs över tid, och hur mycket ekonomiskt stöd behöver regeringarna mobilisera?”
Varför fokuserade du på just detta ämne?
”Utfasningen av kol och utbyggnaden av vindkraft är inte bara viktiga, utan också fascinerande politiska problem att studera: Å ena sidan är många positiva till dessa omställningar eftersom de bidrar till att mildra klimatförändringarna samtidigt som de möjliggör billigare elproduktion. Å andra sidan leder de till företagsnedläggningar och förlorade arbetstillfällen samt förändringar i landskapet och på energimarknaderna. Jag var mycket intresserad av att ta reda på mer om hur dessa drivkrafter och hinder samverkar och vad detta innebär för uppnåendet av de globala klimatmålen.”
Sebastian Karlsson: Omställning av industrin till låga CO2-utsläpp
”Min avhandling fokuserar på sambandet mellan den industriella omställningen och den infrastruktur som krävs för att möjliggöra omställningen”
Sebastian Karlsson, Energiteknik, försvarade sin doktorsavhandling ”Energy infrastructures for low-carbon-emitting industries” den 5 november 2024.
”För att framgångsrikt kunna minska koldioxidutsläppen i industrin måste stödjande infrastrukturer som elnät, transport- och lagringsnätverk för CO2 och försörjningssystem för biomassa utvecklas parallellt med genomförandet av processförändringar på industrianläggningar. Avhandlingen fokuserar på industrins övergång till låga CO2-utsläpp, och särskilt kopplingen mellan den industriella övergången och den infrastruktur som krävs för att möjliggöra övergången”.
Vad har din forskning kommit fram till?
”Arbetet visar att infrastrukturutveckling är mycket viktigt om man vill möjliggöra industrins omställning för att uppfylla klimatmålen, och att regionala variationer mellan olika infrastrukturförhållanden kan göra olika tekniska vägar lämpliga. Vidare visar avhandlingen att tydlig politik, säker finansiering och snabb utbyggnad av infrastruktur är avgörande för att möjliggöra den industriella omställningen.”.
Läs Sebastians avhandling: "Energy infrastructures for low-carbon-emitting industries".
Ella Rebalski: Självkörande fordon.
"De miljömässiga och samhälleliga effekterna av självkörande fordon har varit i fokus för min forskning”
Ella Rebalski, Fysisk resursteori, försvarade sin doktorsavhandling ”Almost there: Examining the travel demand, emissions, and effects associated with a socio-technical transition to automated vehicles in Sweden”, den 4 oktober 2024.
”När jag började min doktorandtid tyckte jag att tekniken var riktigt spännande. Sedan dess har den mött en del utmaningar och verkligheten har kommit ikapp den, och jag är inte säker på att vi någonsin kommer att ha helt självkörande fordon överallt i Sverige. Men det är fortfarande en viktig och spännande teknik”.
Vad skulle du säga har varit den mest givande delen av din doktorandresa?
”Att disputera. Att diskutera med någon som läst min avhandling och hade frågor var utmattande, men också roligt”.
Nasrin Nemati: Framsteg inom reaktordesign
"Min forskning fokuserar på en ny reaktordesign för termokemiska processer"
Nasrin Nemati, avdelningen för energiteknik, försvarade sin doktorsavhandling ”Characterization and Development of Packed-Fluidized Bed Reactors” den 23 september 2024.
– Min forskning fokuserar på en ny reaktordesign för termokemiska processer, som är hjärtat i många industriella verksamheter. Dessa processer är avgörande för att generera värme och kraft, producera vätgas, kemikalier och bränslen och de kan spela en roll i att mildra klimatförändringarna genom infångning av koldioxid. Traditionella reaktortyper som används för dessa processer underpresterar dock ofta jämfört med de teoretiska maxvärdena, vilket leder till energiförluster, höga kostnader och överdriven materialanvändning. Det belyser behovet av nya framsteg inom reaktordesign för att möta de växande kraven på energi- och resurseffektivitet.
Vad skulle du säga har varit den mest givande delen av din doktorandresa?
– Det har varit möjligheten att utforska en helt ny reaktordesign och fördjupa mig i konceptet från flera olika perspektiv. Dessutom har jag uppskattat de insiktsfulla diskussionerna med mina kollegor, som har berikat min förståelse och väglett mig i mitt arbete. Fikorna och möjligheten att öva på min svenska har också varit minnesvärda höjdpunkter.
Läs Nasmins avhandling: "Characterization and Development of Packed-Fluidized Bed Reactors".
Simon Öberg: Samspel mellan olika tekniker i vår elsystem
"En stor del av min forskning har fokuserat på att flytta elproduktionen i tid via vätgasproduktion, lagring och återkonvertering till el".
Simon Öberg, Energiteknik, försvarade sin doktorsavhandling ”Managing wind power variations through dispatchable generation in carbon-constrained energy systems”, den 20 september 2024.
– Som en åtgärd för att minska koldioxidutsläppen i Europa växer väderberoende elproduktion, såsom vindkraft och solkraft, och tillgodoser en allt större andel av elbehovet. Eftersom dessa väderberoende tekniker inte nödvändigtvis genererar el när vi behöver den, kommer ytterligare tekniker och flexibilitetsalternativ att spela en viktig roll för att säkerställa en tillförlitlig elförsörjning vid alla tidpunkter. Med den bakgrunden har en stor del av min forskning fokuserat på hur elproduktionen skulle kunna skifta i tid, via vätgasproduktion, lagring och återkonvertering till el.
Karl Vilén: "Om uppvärmningslösningar för framtida bostäder i städer"
Karl Vilén, avdelningen för Energiteknik, disputerade 6 februari 2024, med en avhandling som fokuserar på uppvärmningslösningar för framtida bostäder i städer.
– I allmänhet har användningen av fjärrvärme varit den vanligaste uppvärmningslösningen, men den tekniska utvecklingen av andra lösningar, som t ex värmepumpar, har gjort dessa andra lösningar livskraftiga även i städer. Min forskning har handlat om att modellera hur framtida uppvärmningssystem som är hållbara och kostnadseffektiva kan se ut.
Vad skulle du säga har varit den mest givande delen av din doktorandresa?
– Att jag har fått möjlighet att gräva djupt i många delar av hela energisystemet och bestämma hur jag ska använda den kunskapen när jag gör min egen forskning. Diskussionerna med mina kollegor har också varit något som jag har värderat högt.