FN:s miljöprogram UNEP konstaterar i en ny rapport att världen väntas överskrida 1,5 graders global uppvärmning inom några år. Frågan om hur högt temperaturen då stiger – och hur länge överskridandet varar – blir därmed allt viktigare. I en separat internationell studie, publicerad tidigare i år, har Chalmersforskaren Daniel Johansson och hans kollegor undersökt en möjlig framtida metod för att begränsa en temperaturtopp: att avlägsna metan direkt ur atmosfären.
Vad har ni kommit fram till i studien – och vilken roll skulle metanborttagning kunna spela om världen överskrider 1,5 graders uppvärmning?
– Metanborttagning skulle kunna ge oss ett sätt att tillfälligt dämpa en temperaturtopp, men det är ingen permanent lösning. Om man slutar ta bort metan återkommer uppvärmningen. Det viktiga är därför att se metanborttagning som ett möjligt komplement till kraftiga utsläppsminskningar och permanent koldioxidborttagning, inte som en genväg runt dem, säger Daniel Johansson, professor vid institutionen för Miljö- och energivetenskaper
Metan som redan finns i atmosfären
Att minska utsläppen av metan är en viktig klimatåtgärd. Studien undersöker en annan och betydligt mer experimentell möjlighet: att avlägsna eller bryta ned metan som redan finns i atmosfären.
Koldioxid är den viktigaste långlivade växthusgasen bakom den globala uppvärmningen. Metan finns i betydligt lägre halter och stannar kortare tid i atmosfären, men är samtidigt en mycket kraftfull växthusgas. Därför kan minskade metanhalter påverka temperaturen snabbare än minskade koldioxidhalter.
Forskarna jämför tre olika typer av klimatinterventioner:
Metanborttagning ur atmosfären (Atmospheric Methane Removal, AMR) – metan som redan finns i atmosfären avlägsnas eller bryts ned, exempelvis genom att stimulera de kemiska reaktioner som bryter ned metan i atmosfären, stärka det mikrobiella metanupptaget i ekosystem eller tekniska reaktorer som oxiderar metan.
Koldioxidborttagning (Carbon Dioxide Removal, CDR) – koldioxid avlägsnas ur atmosfären och lagras långvarigt, exempelvis i geologiska formationer under jord.
Solstrålningshantering (Solar Radiation Management, SRM) – metoder som minskar mängden solenergi som når jordytan, exempelvis genom att tillföra partiklar högt upp i atmosfären som reflekterar en del av solstrålningen.
Modellberäkningarna visar att metanborttagning skulle kunna ge en relativt snabb sänkning av den globala temperaturen. Om metanborttagningen upphör börjar temperaturen stiga igen, men återuppvärmningen sker mindre abrupt än om solstrålningshantering avslutas.
Vid koldioxidborttagning består klimateffekten, eftersom modellen utgår från att den koldioxid som redan har avlägsnats lagras permanent.
Vilken roll skulle metanborttagning kunna spela jämfört med solstrålningshantering?
En fråga för fortsatt forskning är vilken betydelse metanborttagning ur atmosfären (AMR) i framtiden skulle kunna ha i relation till solstrålningshantering
Skulle AMR kunna bli ett alternativ för att begränsa en temperaturtopp – och vad behöver forskarna ta reda på innan man kan säga om det är möjligt?
– Solstrålningshantering är förknippad med betydande risker och osäkerheter och är därför ett mycket kontroversiellt alternativ. Samtidigt är konsekvenserna av en uppvärmning över 1,5 grader allvarliga. Om vi i framtiden kan ta bort metan ur atmosfären skulle det kunna vara ett sätt att dämpa temperaturtoppen och därmed minska konsekvenserna av ett överskridande av 1,5-gradersnivån. Men det behövs mycket mer forskning innan vi vet om det faktiskt är genomförbart. Vi vet fortfarande väldigt lite om hur vi i stor skala skulle kunna ta bort metan ur atmosfären med tekniska eller biologiska metoder. En grundläggande utmaning är att metankoncentrationen är så låg, bara omkring två miljondelar av atmosfären består av metan, säger Daniel Johansson.
Studien visar också att metanborttagning hänger samman med atmosfärens kemi. Halterna av andra luftföroreningar kan påverka samspelet mellan metan och bland annat ozon, med möjliga konsekvenser för klimat, luftkvalitet, människors hälsa och ekosystem.
Studien bygger på en förenklad global klimatmodell. Mer avancerade modeller behövs för att förstå dessa samband bättre.
Teknikerna för att avlägsna metan ur atmosfären befinner sig fortfarande på ett tidigt forskningsstadium. Studien undersöker därför vilka klimateffekter och risker en sådan intervention skulle kunna innebära – inte om AMR är en färdig klimatåtgärd.
Studien Atmospheric methane removal as a third climate intervention: termination risks and air pollutant effects publicerades den 24 juni 2026 i npj Climate Action, som ingår i Nature Portfolio.
Ta del av studien: Atmospheric methane removal as a third climate intervention: termination risks and air pollutant effects
Här är samtliga medverkande forskare i studien:
Katsumasa Tanaka – Laboratoire des Sciences du Climat et de l’Environnement (LSCE), IPSL, CEA-CNRS-UVSQ, Université Paris-Saclay, Gif-sur-Yvette, France; samt Earth System Division, National Institute for Environmental Studies (NIES), Tsukuba, Japan.
Weiwei Xiong – Laboratoire des Sciences du Climat et de l’Environnement (LSCE), IPSL, CEA-CNRS-UVSQ, Université Paris-Saclay, Gif-sur-Yvette, France.
Didier A. Hauglustaine – Laboratoire des Sciences du Climat et de l’Environnement (LSCE), IPSL, CEA-CNRS-UVSQ, Université Paris-Saclay, Gif-sur-Yvette, France.
Daniel J. A. Johansson – Department of Environmental and Energy Sciences, Division of Physical Resource Theory, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
Nico Bauer – Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), Potsdam, Germany.
Philippe Bousquet – Laboratoire des Sciences du Climat et de l’Environnement (LSCE), IPSL, CEA-CNRS-UVSQ, Université Paris-Saclay, Gif-sur-Yvette, France.
Philippe Ciais – Laboratoire des Sciences du Climat et de l’Environnement (LSCE), IPSL, CEA-CNRS-UVSQ, Université Paris-Saclay, Gif-sur-Yvette, France.
Renaud de Richter – Tour-Solaire, Montpellier, France.
Marianne T. Lund – CICERO Center for International Climate Research, Oslo, Norway.
Ragnhild B. Skeie – CICERO Center for International Climate Research, Oslo, Norway.
Eric Zusman – Institute for Global Environmental Strategies (IGES), Hayama, Japan.
Rapporten från FN:s miljöprogram Unep:
- Professor (N1), Fysisk resursteori, Miljö- och energivetenskaper
