Klimatmålen kräver både ny teknik och förändrat beteende

Den 7 april 2022 presenterar den svenska parlamentariska miljömålsberedningen flera nya mål för Sveriges regering. Syftet är att minska de konsumtionsbaserade koldioxidutsläppen. Som underlag till beredningen har en grupp svenska forskare, bland annat från Chalmers tekniska högskola, tagit fram en rapport. Den analyserar hur vår konsumtion behöver förändras för att vi ska kunna nå Parisavtalets mål att hålla den globala temperaturhöjningen långt under två grader Celsius.

Forskarnas slutsats är att det krävs omfattande utveckling av ny teknik och att konsumtionsvanorna förändras. Och det är just kombinationen av detta som ger möjlighet till en utveckling i linje med Parisavtalet. Förutsättningen i beräkningarna är att utsläppsutrymmet globalt fördelas jämlikt per person.

– Vi behöver storsatsa på ny klimatsmart teknik och ändra beteendet när det gäller den mest klimatbelastande konsumtionen för att nå riktigt låga utsläpp, säger Jörgen Larsson, docent på Chalmers inom hållbar konsumtion, och projektledare för rapporten.

Fortsatt höga utsläpp utan beteendeförändringar​

Forskningsrapporten bygger på olika scenarier och visar att om vi bara litar till teknikutvecklingen, och helt slopar fossildrivna fordon, producerar fossilfritt stål och fossilfri konstgödsel, så fortsätter utsläppen att vara höga. Men när teknikutveckling kombineras med ett förändrat beteende blir bilden en annan – särskilt när forskarna räknar på rejäla beteendeförändringar.
Med en kraftfull teknisk utveckling, helt stopp för fossila bränslen, minskning av flygande och bilkörning, rejält minskad konsumtion av nötkött och mejeriprodukter och dessutom minskat byggande av bostäder och vägar – då kan utsläppen minska med upp till 90 procent till år 2050 jämfört med 2019. Detta under förutsättning att resten av världen också genomför en klimatomställning, vilket minskar klimatpåverkan från importerade varor.
– Scenariot med omfattande beteendeförändringar är ett teoretiskt tankeexperiment, som syftar till att visa hur lågt vi kan nå med hjälp av både teknik- och beteendeförändringar och ändå leva ett modernt liv, säger Johannes Morfeldt, forskare på avdelningen för fysisk resursteori.

Analysen baseras på fem scenarier​

Rapporten “Konsumtionsbaserade scenarier för Sverige – underlag för diskussioner om nya klimatmål” har tagits fram utifrån fem scenarier. Dessa är baserade på svenska förhållanden och olika grad av teknikutveckling och beteendeförändringar.

• Enligt det referensscenario som forskarna utgått ifrån utvecklas beteenden och teknik enligt nuvarande trender.
• Territoriellt klimatmålsscenario – Sveriges klimatmål nås främst genom teknikförändringar.
• Beteende- och teknikscenario – utöver teknikförändringarna genomförs ytterligare åtgärder (både tekniska och beteendemässiga) för att bidra till att svensk konsumtion orsakar mindre klimatpåverkan även utanför Sveriges gränser.
• Omfattande beteende- och teknikscenario – omfattande minskningar av flygande, bilkörande, nötkött och mejeriprodukter samt av byggnation av nya vägar och bostäder.
• Referensscenario med omfattande beteendeförändringar - lika omfattande minskningar av konsumtionen som i föregående scenario, men utan att avancerade tekniska förändringar införs, varken i Sverige eller utomlands.​

Mer om forskningen:

Rapporten är framtagen på uppdrag av den parlamentariska miljömålsberedningen vars slutbetänkande presenteras den 31 mars. Uppdraget har letts av Jörgen Larsson och Johannes Morfeldt, (båda Chalmers) som arbetat med alla delar i analysen. Övriga medverkande forskare:

• Jonas Åkerman (doktor, KTH)
• Jonas Nässén (docent, Chalmers)
• Daniel Johansson (docent, Chalmers)
• Frances Sprei (docent, Chalmers)
• Cecilia Hult (doktorand, Chalmers)
• Johan Rootzén (doktor, IVL)
• Ida Karlsson (doktorand, Chalmers)
• Stefan Wirsenius (docent, Chalmers)
• Fredrik Hedenus (biträdande professor, Chalmers)
• Erik André (doktorand, Chalmers)
• Markus Millinger (doktor, Chalmers)