Energy Network Day samlade Chalmers energiforskare

Som inledning på dagen beskrev techentreprenören Jonas Birgersson – som genom bredbandsutbyggnaden bidrog till att televerkets telefonmonopol bröts och att kopparnätet nu håller på att avvecklas – hur framtidens elsystem skulle kunna fungera på liknande sätt som internet.

Detta är nu tekniskt och ekonomiskt möjligt tack vare billig förnybar el, billiga batterier och billig elektronik för hantering av 1 kV likström, och juridiskt möjligt genom EU-regler om energigemenskaper.

Under dagen presenterade forskare som rekryterats inom ramen för styrkeområdets satsningar sitt arbete, medan andra forskare talade om hur det är att forska om energipolitiskt kontroversiella frågor. 

Under konferensen medverkade också Lena Neij, professor vid International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE) vid Lunds universitet och nytillträdd prefekt för institutionen för miljö- och energivetenskaper på Chalmers. Hon berättade bland annat om sin bakgrund och sina samarbeten, samt att hon kommer att fortsätta sin forskning vid Lunds universitet och vara verksam där en dag i veckan.

Mats Rydehell, tidigare co-director för styrkeområde energi, lyfte dessutom fram några av de mest framgångsrika projekten från styrkeområde energis drygt 15-åriga historia, som han nu håller på att sammanställa.

Inte mindre än 43 vetenskapliga postrar presenterades i ett snabbt enminutsformat och visades därefter upp under pauserna. Forskningsprojekten bakom postrarna omfattade områden som förnybar elproduktion, vindkraft, energisystem, elektrifiering och framtidens batterier. Tre vinnare utsågs i den årliga postertävlingen.

Dagen gav också möjlighet till nätverkande och nya samarbeten mellan forskare från olika institutioner och lärosäten.

Tre doktorander prisades i postertävlingen på Energy Network Day 2026

Tre doktorander prisades i årets postertävling under Energy Network Day i Karlatornet den 11 maj. Deras forskning spänner från hållbar utvinning av kritiska material och cirkulär plaståtervinning till hur bostäder påverkas av framtidens värmeböljor.

Här berättar vinnarna om sina projekt, varför forskningen behövs just nu – och hur det var att presentera allt på bara en minut.

Förstapriset bestod av 15 000 kronor för en vetenskaplig konferensresa, medan andra- och tredjepristagarna fick 10 000 kronor vardera.

Arushi Kanojia

Doktorand inom energi och material vid institutionen för kemi och kemiteknik

Fick förstapriset i årets postertävling för sin forskning om hållbara processer för att separera kritiska material för framtidens energisystem.

– Det känns väldigt roligt och faktiskt ganska oväntat. Förra gången jag deltog vann jag inte, och i år var det över 40 postrar med i tävlingen. Jag var nöjd med min presentation, men jag hade inte väntat mig förstapriset, så det blev ett väldigt lyckligt ögonblick.

Vad handlar din forskning om – kortfattat?

– Den första delen av min forskning handlar om att separera uran och torium från malmer som innehåller sällsynta jordartsmetaller genom mer hållbara extraktionsprocesser. I vanliga processer blir dessa ämnen ofta avfall, trots att de är viktiga både för framtidens kärnenergisystem och i relation till europeiska regler kring radioaktiva material.

Senare kommer mitt fokus att ligga på sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för förnybar energiteknik, exempelvis vindkraftverk och elfordon. En stor utmaning är att kunna separera materialen från varandra.

Vad var mest inspirerande under dagen?

– Det mest inspirerande under Energy Network Day var att se så många intressanta forskningsprojekt inom energi och hållbarhet samlade på ett och samma ställe. Det var väldigt motiverande att diskutera idéer med forskare från olika områden och samtidigt få positiv återkoppling på mitt arbete.

Varför är ditt forskningsområde viktigt just nu?

– Europa behöver hållbara och säkra källor till kritiska råmaterial för den gröna omställningen. Genom att utveckla renare och effektivare separationsprocesser kan vi minska beroendet av import och samtidigt stödja utvecklingen av både förnybar energiteknik och framtidens kärnenergisystem.

Hur var det att presentera forskningen på bara en minut?

– Det var en rolig utmaning. Att presentera på en minut gjorde att jag verkligen behövde fokusera på de viktigaste delarna av min forskning och förklara dem på ett enkelt och tydligt sätt.

Eliette Lacaze-Masmonteil

Doktorand i energiteknik vid institutionen för miljö- och energivetenskaper

Belönades med andrapriset för sin forskning om hur komplexa avfallsströmmar kan användas för att producera nya plaster och bidra till mer cirkulära materialflöden.

– Det känns väldigt givande att vinna, särskilt eftersom det låg mycket arbete bakom postern. Jag uppskattade verkligen processen eftersom jag fick kombinera två av mina stora intressen – forskning och konst, särskilt teckning.

Vad handlar din forskning om – kortfattat?

– Min forskning fokuserar på hur man kan möjliggöra produktion av nya plaster från komplexa avfallsströmmar. Tekniken har redan demonstrerats i pilotskala på Chalmers, men det är fortfarande en utmaning att integrera den i den befintliga petrokemiska industrin. Jag undersöker vilka oönskade ämnen i avfallet som påverkar processerna, hur de bildas och hur de kan avlägsnas.

Vad var mest inspirerande under dagen?

– Jag tyckte att ”firehose-presentationerna” var väldigt inspirerande. Det är inte lätt att presentera sin forskning på bara en minut, och jag blev imponerad av hur tydligt och effektivt alla lyckades kommunicera sina projekt.

Varför är ditt forskningsområde viktigt just nu?

– Avfall är ett stort problem och vi behöver teknik som möjliggör cirkulära plastflöden i samhället. Dagens återvinningssystem fungerar ofta bara för rena och välsorterade plastströmmar, medan verkligt avfall är betydligt mer komplext. Min forskning bidrar till lösningar som kan hantera dessa mer komplexa avfallsfraktioner och därmed öka återvinningsgraden.

Hur var det att presentera forskningen på bara en minut?

– Det är något vi forskare ofta behöver göra, både på konferenser och i vardagliga samtal. Det kan vara svårt att hitta rätt ord för att både förklara och engagera på så kort tid, men det är en viktig färdighet eftersom det öppnar upp för vidare diskussioner och nya perspektiv.

Mats Persson

Doktorand vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

Fick tredjepriset i årets postertävling för sin forskning om hur svenska bostäder påverkas av värmeböljor och höga inomhustemperaturer.

– Det känns väldigt hedrande och roligt att min poster fick ett pris. Det är inspirerande att få visa vad man arbetar med och samtidigt få bekräftelse på att det uppskattas.

Vad handlar din forskning om – kortfattat?

– Min forskning handlar om att utveckla datadrivna metoder för att undersöka hur bostäder i Sverige hanterar värmeböljor och övertemperaturer. Jag arbetar med stora mängder historiska inomhustemperaturer för att hitta mönster i hur byggnader reagerar under varma sommardagar. Målet är att kunna identifiera vilka byggnader som behöver åtgärder mest.

– Det mest inspirerande under Energy Network Day var att få se den enorma bredd som energiforskningen på Chalmers har. Sådana här nätverksdagar behövs verkligen för att samla människor över institutionsgränserna.

Varför är ert forskningsområde viktigt just nu?

– Klimatet förändras och värmeböljor pekas ut som en av de största riskerna för människors hälsa. Om vi inte kan hantera höga temperaturer riskerar människor att bli sjuka eller i värsta fall dö. Vår forskning kan bidra till att skapa bättre förståelse för hur dagens och framtidens byggnader klarar värme och hjälpa till att utveckla både energieffektiva och värmesäkra lösningar.

Hur var det att presentera forskningen på bara en minut?

– Det var väldigt speciellt. En minut känns mycket längre när någon annan pratar än när man står där själv. Det blev en väldigt bra övning i att fokusera på det viktigaste, säger Mats Persson.