Yngve Håland

Yngve Hålands avhandling räddade livet på grannen

​Han har bidragit till bilsäkerheten inom nästan alla krocksäkerhetsområden och är en nyckelperson bakom världens första sidokrockkuddar. De kom en dag att rädda livet på hans granne. ”Hade inte sidoairbagarna funnits där, så hade han förmodligen inte levt idag”, säger Yngve Håland, som efter en tid som forskningschef på Autoliv doktorerade om sidokrockskydd på Chalmers. Utan samverkan med Chalmers hade inte det lilla företaget från Vårgårda kunnat växa till en branschledare.
​Yngve Håland är Chalmerist i grunden och tog sin examen 1969. Han inledde sin karriär på Flygt med att utveckla pumpar, därefter arbetade han med Stirlingmotorutveckling, en värmemotor som har yttre förbränning, för att av en tillfällighet komma in på fordons- och trafiksäkerhet. Jämfört med Stirlingmotorer tyckte han inte att det lät särskilt spännande, när han blev erbjuden att leda ett utvecklingsbolag för Autoliv i Vårgårda, men ett möte med företagets dåvarande chef Gunnar Bark omvände honom.

 

- Jag hade haft några bra chefer och några mindre bra och skulle jag byta arbete, så var det viktigt med en bra chef. Gunnar Bark var enormt tekniskt intresserad och insåg betydelsen av forskning och utveckling för att ta fram nya produkter och utveckla ett företag. Han var skälet till att jag började med fordons- och trafiksäkerhet, säger Yngve Håland.

 

Då, 1984, var Autoliv en traditionell underleverantör med ungefär 600 anställda och en omsättning på några hundra miljoner kronor. Idag har Autoliv över 60 000 anställda i 27 länder runt om i världen och företaget omsätter cirka 80 miljarder kronor. En viktig del i Autolivs stora lyft är den samverkan med Chalmers som Gunnar Bark initierade menar Yngve Håland. Gunnar Bark hade (1984) hört talas om Bertil Aldman som då var professor i trafiksäkerhet vid Chalmers och känd för sin forskning om bland annat bilbälten och bakåtvända bilbarnstolar. Gunnar Bark tog kontakt med Bertil Aldman och ett samarbete som fortgår än i dag inleddes mellan Autoliv och Chalmers.

 

Efter några år på Autoliv fick Yngve Håland möjlighet att själv forska vidare på Chalmers som industridoktorand under handledning av Tillämpad mekaniks nuvarande prefekt Per Lövsund. År 1994 var hans avhandling klar och resultaten skulle ligga till grund för Autolivs överlägset största kommersiella framgång.

 

- Jag disputerade inom området sidokollisioner mellan bilar och resultaten togs tillvara i världens första sidoairbag som kom i produktion för Volvo 850 ett par månader senare, säger Yngve Håland

 

Sidoskyddet utökades några år senare med ytterligare en sidoairbag, med något som Yngve Håland också adresserade i sin avhandling och som han tycker är ett av de mest spännande koncepten han arbetat med, krockkuddegardinen (Inflatable Curtain). Den finns infälld i innertaket ovanför sidofönstren och ger skydd för huvudet för både framsätes- och baksätesåkande. Krockkuddegardinen kom i produktion 1998 för både Mercedes- och Volvo-bilar.

 

- I slutet av 2012 gick Autoliv ut och berättade att de producerat 500 miljoner sidoairbagar. Våra konkurrenter, många av dem var licenstagare, hade producerat ungefär lika många, så någon miljard sidoairbagar hade producerats fram till 2012. De utgör en betydande andel av Autolivs omsättning, säger Yngve Håland.

 

Exemplen på produkter som resultat av samverkan mellan Chalmers och Autoliv är många fler och en del av innovationerna används allmänt i dagens bilar. Autoliv beräknar att deras säkerhetsprodukter idag räddar mer än 30 000 liv per år och förhindrar tio gånger så många allvarliga personskador i bilolyckor. Detta blev mycket konkret för Yngve Håland, när han en dag fick höra att hans granne varit med om en bilolycka i Tyskland.

 

- Han satt på passagerarsidan och bilen fick en rejäl smäll där. De båda sidoairbagarna löste ut som de skulle och skyddade honom. Hade inte de funnits där, så hade han förmodligen inte levt idag, säger Yngve Håland.

 

- Jag har tänkt på det många gånger: Den dagen jag kom till Chalmers första gången, den 1 oktober 1965, tänk om jag då hade vetat vad jag skulle vara med om, på och omkring Chalmers, under mitt liv. Det är helt enormt.

Publicerad: fr 24 nov 2017.