Yngve Håland är Chalmerist i grunden och tog sin examen 1969. Han
inledde sin karriär på Flygt med att utveckla pumpar, därefter arbetade
han med Stirlingmotorutveckling, en värmemotor som har yttre
förbränning, för att av en tillfällighet komma in på fordons- och
trafiksäkerhet. Jämfört med Stirlingmotorer tyckte han inte att det lät
särskilt spännande, när han blev erbjuden att leda ett utvecklingsbolag
för Autoliv i Vårgårda, men ett möte med företagets dåvarande chef
Gunnar Bark omvände honom.
- Jag hade haft några bra chefer och några mindre bra och skulle jag
byta arbete, så var det viktigt med en bra chef. Gunnar Bark var enormt
tekniskt intresserad och insåg betydelsen av forskning och utveckling
för att ta fram nya produkter och utveckla ett företag. Han var skälet
till att jag började med fordons- och trafiksäkerhet, säger Yngve
Håland.
Då, 1984, var Autoliv en traditionell underleverantör med ungefär 600
anställda och en omsättning på några hundra miljoner kronor. Idag har
Autoliv över 60 000 anställda i 27 länder runt om i världen och
företaget omsätter cirka 80 miljarder kronor. En viktig del i Autolivs
stora lyft är den samverkan med Chalmers som Gunnar Bark initierade
menar Yngve Håland. Gunnar Bark hade (1984) hört talas om Bertil Aldman
som då var professor i trafiksäkerhet vid Chalmers och känd för sin
forskning om bland annat bilbälten och bakåtvända bilbarnstolar. Gunnar
Bark tog kontakt med Bertil Aldman och ett samarbete som fortgår än i
dag inleddes mellan Autoliv och Chalmers.
Efter några år på Autoliv fick Yngve Håland möjlighet att själv
forska vidare på Chalmers som industridoktorand under handledning av
Tillämpad mekaniks nuvarande prefekt Per Lövsund. År 1994 var hans
avhandling klar och resultaten skulle ligga till grund för Autolivs
överlägset största kommersiella framgång.
- Jag disputerade inom området sidokollisioner mellan bilar och
resultaten togs tillvara i världens första sidoairbag som kom i
produktion för Volvo 850 ett par månader senare, säger Yngve Håland
Sidoskyddet utökades några år senare med ytterligare en sidoairbag,
med något som Yngve Håland också adresserade i sin avhandling och som
han tycker är ett av de mest spännande koncepten han arbetat med,
krockkuddegardinen (Inflatable Curtain). Den finns infälld i innertaket
ovanför sidofönstren och ger skydd för huvudet för både framsätes- och
baksätesåkande. Krockkuddegardinen kom i produktion 1998 för både
Mercedes- och Volvo-bilar.
- I slutet av 2012 gick Autoliv ut och berättade att de producerat
500 miljoner sidoairbagar. Våra konkurrenter, många av dem var
licenstagare, hade producerat ungefär lika många, så någon miljard
sidoairbagar hade producerats fram till 2012. De utgör en betydande
andel av Autolivs omsättning, säger Yngve Håland.
Exemplen på produkter som resultat av samverkan mellan Chalmers och
Autoliv är många fler och en del av innovationerna används allmänt i
dagens bilar. Autoliv beräknar att deras säkerhetsprodukter idag räddar
mer än 30 000 liv per år och förhindrar tio gånger så många allvarliga
personskador i bilolyckor. Detta blev mycket konkret för Yngve Håland,
när han en dag fick höra att hans granne varit med om en bilolycka i
Tyskland.
- Han satt på passagerarsidan och bilen fick en rejäl smäll där. De
båda sidoairbagarna löste ut som de skulle och skyddade honom. Hade inte
de funnits där, så hade han förmodligen inte levt idag, säger Yngve
Håland.
- Jag har tänkt på det många gånger: Den dagen jag kom till Chalmers
första gången, den 1 oktober 1965, tänk om jag då hade vetat vad jag
skulle vara med om, på och omkring Chalmers, under mitt liv. Det är helt
enormt.