Skepp

Skrubbervatten – en giftig cocktail

​Det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar att fartyg inte ska släppa ut skrubbervatten i havet. Detta baserat på en bakgrundsrapport framtagen under ledning av chalmersforskaren Ida-Maja Hassellöv.
​Den 24 september offentliggjorde det internationella havsforskningsrådet International Council for the Exploration of the Sea (ICES) en så kallad Viewpoint. En rapport som syftar till att tillhandahålla opartiska, evidensbaserade analyser av områden relaterade till stater och en hållbar användning av haven. Årets Viewpoint handlar om effekter på havsmiljön till följd av storskalig scrubberanvändning. Rekommendationen är tydlig: släpp inte ut skrubbervatten. 

En skrubber används för att rena fartygsavgaser, framför allt med avseende på svaveloxider. Genom att tvätta avgaserna i en fin spray av havsvatten minskar utsläppet av försurande svaveloxider till atmosfären. Tvättvattnet är dock mycket surt och kan innehålla andra föroreningar såsom tungmetaller och organiska miljögifter. 

En inlåsning i användningen av fossila bränslen 

Chalmersforskaren Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor inom maritim miljövetenskap har under året lett arbetet med att koordinera en grupp om 17 forskare från olika länder för at ta fram en bakgrundsrapport om scrubberanvändningens effekter på havsmiljön. Hon beskriver utsläppsvattnet från skrubbrar som en giftig cocktail av olika ämnen. Utsläppen från scrubberanvändning är dessutom väldigt omfattande med avseende på metaller och organiska ämnen, jämfört med innehållet i andra typer av avloppsvatten som genereras ombord på fartyg. Av de drygt 8000 fartyg som opererade i Östersjön 2018 var färre än 2% utrustade med scrubbrar. Trots det visar beräkningar att skrubbervattnet från fartygen släppte ut tio till hundra gånger mer metaller och organiska ämnen till havsmiljön, jämfört med vad som släpptes ut totalt från alla andra avloppsvatten som genereras ombord på alla 8000 fartyg. 
Ida-Maja Hassellöv
– Det är verkligen inte bra för havsmiljön, utöver föroreningarna är utsläppen ofta kraftigt försurade och innehåller ibland höga halter av näringsämnen. Användningen av skrubbrar innebär också en fortsatt möjlighet för fartyg att bränna tjockolja, vilket innebär en inlåsning i användningen av fossila bränslen. Dessutom finns det indikationer på att sjöfartens användning av tjockolja också kan utnyttjas för att göra sig av med giftigt avfall, säger Ida-Maja Hassellöv. 

Konsekvenserna svåra att överblicka 

Det finns stora kommersiella intressen inom skrubbrar, både från tillverkare och oljeindustri. Ida-Maja Hassellöv hoppas att ICES vetenskapliga analys och rekommendation kring utsläpp av skrubbervatten ur ett havsmiljöperspektiv blir en viktig signal till exempelvis FN:s internationella sjöfartsmyndighet IMO och regeringar runt om i världen att detta är något som måste regleras bättre. Konsekvenserna av utsläppen är idag svåra att överblicka. De omfattar både försurningseffekter, ekotoxikologiska effekter och ibland övergödande effekter. 

– Just effekter av kemiska blandningar är något som man vet väldigt lite om. Förra året föreslog Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi vid Stockholms universitet i en statlig utredning att alla gränsvärden för giftiga kemikalier borde sänkas till en tiondel av dagens nivåer på grund av att vi inte vet tillräckligt om vad som är säkra halter när det gäller kemiska blandningar, säger Ida-Maja Hassellöv. 

I flera hamnar världen över har man förbjudit utsläpp av skrubbervatten och i Sverige har två hamnar valt att förbjuda utsläppen men någon egentlig reglering finns det inte. Frågan är dock under utredning och tillsammans med chalmerskollegorna Erik Ytreberg och Anna Lunde Hermansson har Ida-Maja Hassellöv levererat en underlagsrapport till Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen som skall föreslå en nationell strategi för Regeringskansliet i höst.

Läs mer


Publicerad: on 30 sep 2020.