isak kompressor 750x340
Isak Jonsson, forskningsingenjör och master mind bakom nya kompressorriggen ​​​
​Foto: Henrik Sandsjö 

Fullt hus när ny kompressoranläggning invigdes

​– Utmanande och spännande att gå från ansökan till vad vi har framför hos här idag. En anläggning av denna magnitud slänger man inte bara ihop medan man betar av en doktorsavhandling, säger Isak Jonsson, forskare vid avdelningen för Strömningslära och konstruktionshjärnan bakom den nya kompressorriggen som nu förväntas ta Chalmers vätgasforskning för flygplansindustrin till nästa nivå. 
I slutet av oktober gick invigningen av vindtunnellabbets nya kompressoranläggning av stapeln. Inbjudna för att uppmärksamma invigningen var ett 30-tal gäster, de flesta från GKN Aerospace som var på plats för att ta del av riggens konstruktion och tillämpningsområden inom flygindustrin – och såklart också för att själva få ta sig en närmre titt på bygget. Kompressorriggen har utvecklats under tre års tid och har möjliggjorts genom finansiering av EU-projektet ENABLEH2 vars långsiktiga syfte är att möjliggöra vätgasdrivet flyg för att närma sig EU:s klimatmål om en sänkning av flygets koldioxidutsläpp med 75% från 2000 till 2050.  
 
Med för att berätta om riggens upprinnelse, utvecklingsprocess och tekniska konstruktion var Tomas Grönstedt, professor i turbomaskiner, professor Valery Chernoray, föreståndare för Chalmers strömningslaboratorium och forskare Isak Jonsson. Och för Isak, som också står för det tekniska bygget av kompressoranläggningen, är det såklart en stor dag.  


Tomas Grönstedt och Isak Jonsson visar upp kompressorriggen för en nyfiken gäst

– Jag är väldigt glad över att få inviga denna nya resurs till Chalmers idag. Detta är faktiskt min andra anläggning för experimentella studier i gasturbiner med nästan samtliga komponenter specialbyggda så är det oavsett ett enormt åtagande i ett treårigt projekt som ENABLEH2. Att vi hade covid-19 med påföljande störningar i leveranskedjor gjorde inte direkt uppgiften enklare. Nu ser jag fram emot att dedikera mer tid åt utbildning i det nya MPMOB-mastersprogrammet forskningsprojekt såsom MINIMAL, säger Isak Jonsson.  

Med siktet inställt på ett fossilfritt flyg

Själva anläggningen väger 8 ton, består av tusentals komponenter och är vertikal i sin utformning. Med testriggen kommer nu forskarna att kunna noggrant studera och mäta hur luftströmmarna beter sig och värmeväxlingen ser ut i en förbränningsmotor om den drivs med vätgas. Kunskaper som är nödvändiga för att på sikt kunna introducera vätgas som ett möjligt bränsle för flygindustrin.​


Tomas Grönstedt berättar om flygets koldioxidutsläpp i förhållande till EU:s klimatmål

Tomas Grönstedt är föreståndare för Chalmers nyinrättade kompetenscenter TechForH2 vars övergripande syfte är att utveckla ny teknik inom vätgasframdrivning som ett steg i omställningen till ett fossilfritt transportsystem. För honom kommer den nyinvigda kompressorn med nya och stora möjligheter för framtida tester på området.  
 
– Forskarvärlden och industrin har försökt öka elektrifieringen av flyget för att på så vis kunna nå EU:s klimatmål. Men det har inte gått. Batterier är väldigt bra men kan inte erbjuda tillräcklig räckvidd för tyngre fordon. Och då insåg vi att vi kan använda vätgas i stället som ett sätt att öka räckvidden. Ett eldrivet flygplan skulle som högst kunna ta sig 500 kilometer. Med vätgas skulle räckvidden kunna öka till 3000 kilometer, förklarar Tomas.   

Banar väg för framtida samarbeten

I och med färdigställandet av kompressoranläggningen hyser nu vindtunnellabbet tre testriggar, vilket kommer att bredda möjligheterna för forskning och testning inom ännu fler tillämpningsområden än idag. Och under de senaste åren har just vätgasforskningen växlats upp i labbet.  ​


Valery Chernoray berättar om forskningen i strömningslabbet

– På senare tid har vi haft tre projekt relaterade till vätgas här i strömningslabbet och under de senaste tre åren har vi haft hela 31 forskningsprojekt sammanlagt med tillämpningsområden inom till exempel vindkraft, fartygsbranschen och flygindustrin, bara för att nämna ett fåtal – alla med syftet att göra världen mer miljövänlig, säger Valery Chernoray. 

När det var dags för frågestund låg fokus både på detaljerna av det faktiska bygget såväl som på riggens funktionalitet.  
 
– Kompressorn är lite drygt 1,2 m i diameter med flera hundra blad, alla tillverkade av väldig avancerade tillverkningstekniker. Ett problem med vertikal design är risken att man tapper en skruv in i själva kompressorn. Även om man sätter för med säkerhetsanordningar så har det faktiskt hänt en gång och då fick jag hämta upp den med hjälp av en magnet, säger Isak inför en skrattande publik och fortsätter:   
– Vi kör den normalt vid ungefär 2000 varv per minut och vi testar den i 10​ – 12 timmar i sträck så då får vi jobba i skift.  

Och hos de inbjudna gästerna verkar den nya anläggningen ha väckt ett visst intresse.  ​

– Att ha möjlighet att samarbeta med Chalmers i forskningsprojekt som dessa är ett stöd i de samtal som vi har med våra kunder inom flygindustrin. När vi kan få ta del av ”hard core evidence” från forskningen styrker också GKNs position på världskartan, säger Henrik Runemalm från GKN Aerospace.

Text: Lovisa Håkansson

Sidansvarig Publicerad: må 07 nov 2022.