Vad ska vi bygga framtidens samhällen av?

Det vi bygger med formar våra bostäder, arbetsplatser, vägar, broar och städer. De val vi gör i dag kommer att påverka den byggda miljön under lång tid framöver. Därför har Chalmers styrkeområde Materialvetenskap valt byggmaterial och samhällsbyggnad som tema för årets Materials for Tomorrow.

– Byggmaterialen påverkar oss alla. De ger funktion och form åt våra samhällen och har stor betydelse för våra och kommande generationers liv och välmående. Utvecklingen av nya material blir avgörande för hur vi kan bygga hållbart, funktionellt och långsiktigt i en föränderlig värld. Därför lyfter vi fram byggmaterial i årets Materials for Tomorrow, säger Leif Asp, professor och styrkeområdesledare för Materialvetenskap på Chalmers.

Nya krav

Klimatutmaningar, ökande resursanvändning, urbanisering och behovet av robust infrastruktur ställer nya krav på byggandet.

Arezou Baba Ahmadi, docent och forskare inom byggnadsmaterial vid Chalmers, är projektledare för årets Materials for Tomorrow.

– Idag förväntas materialen också bidra till att minska utsläpp, använda resurser mer effektivt, fungera under förändrade klimatförhållanden och samtidigt hålla under mycket lång tid. Eftersom den byggda miljön står för en betydande del av både världens materialanvändning och klimatpåverkan blir byggmaterialen en nyckelfråga om vi vill skapa ett mer hållbart samhälle, säger Arezou Baba Ahmadi.

Men kommer framtidens samhällen att byggas av helt andra material? Arezou Baba Ahmadi tror att betong, stål, trä och glas fortsätter att vara viktiga, men att sättet vi använder dem på förändras.

– Däremot tror jag att materialen kommer att se annorlunda ut än idag. Vi kommer att använda betydligt mer optimerade material, fler hybridlösningar och fler material som utvecklats med hänsyn till både klimatpåverkan och cirkularitet. Jag tror också att gränserna mellan olika materialkategorier blir mindre tydliga när vi börjar kombinera material för att skapa egenskaper som inte kan uppnås med ett enskilt material, säger Arezou Baba Ahmadi.

Göra mer med mindre

Inför förra årets Materials for Tomorrow beskrev Leif Asp en central utmaning för materialvetenskapen som att ”göra mer med mindre” – använda mindre material och energi och skapa mindre spill. För byggsektorn handlar det också om längre livslängd och om att få ut mer funktion av det vi redan använder.

– Den största potentialen finns sannolikt i att designa smartare material och konstruktioner, att använda råvaror och restströmmar mer effektivt samt att förlänga livslängden hos det vi redan bygger. Framtidens lösningar kommer förmodligen inte att bygga på en enda ny teknik, utan på kombinationen av bättre material, bättre design och bättre förståelse för hur material fungerar under verkliga förhållanden, säger Arezou Baba Ahmadi.

När materialen möter människan

Anna Ström, professor och vice styrkeområdesledare för Materialvetenskap, lyfter ytterligare en dimension: samspelet mellan den byggda miljön och människorna som lever i den.

– Hur påverkar byggmaterialen oss? Kan byggmaterialen vara dynamiska och svara på olika behov, till exempel luftfuktighet, solljus eller vibrationer i marken? säger Anna Ström.

Hon pekar också på hållbarhet över tid och möjligheten att bygga mer cirkulärt. I dag är mycket av det vi bygger med svårt att återanvända.

Även hur vi upplever våra byggnader och städer påverkas av valen.

– Material påverkar långt mer än hållfasthet och klimatavtryck. De påverkar hur städer känns, hur byggnader åldras och hur människor upplever sina omgivningar, säger Arezou Baba Ahmadi.

– Nya material kan ge arkitekter större frihet att skapa byggnader som både är funktionella, resurssnåla och estetiskt intressanta. Jag tror att framtidens mest framgångsrika lösningar kommer att uppstå i mötet mellan materialvetenskap, arkitektur och design, där teknisk prestanda och mänsklig upplevelse utvecklas tillsammans snarare än var för sig, säger Arezou Baba Ahmadi.

Från biologi till AI

Bredden i forskningen syns i årets program. Achim Menges, professor vid University of Stuttgart, talar om hur material, beräkningsmetoder och konstruktion kan integreras. Wil V. Srubar III, professor vid University of Colorado Boulder, har rubriken Building with Biology. Chalmersprofessorn Malgorzata Zboinska riktar blicken mot nya biobaserade material för cirkulär arkitektur.

Programmet rör sig från de minsta strukturerna till hela byggnader och konstruktioner – och från avancerade experimentella metoder till digitalisering, AI och maskininlärning.

– Det intressanta är kanske inte någon enskild teknik, utan just att gränserna mellan materialvetenskap, arkitektur, biologi, dataanalys och ingenjörsvetenskap blir allt mindre tydliga. Många av de mest spännande idéerna uppstår just i de gränsytorna, säger Arezou Baba Ahmadi.

– Vi samlar ledande forskare för att höra och diskutera hur de utforskar på vilka sätt nya materiallösningar, framväxande teknologier och nya arbetssätt kan bidra till morgondagens byggda miljö och arkitektur, säger Leif Asp.

Från laboratoriet till verkligheten

Att utveckla något nytt i laboratoriet är en sak. Att få det använt i en byggnad eller infrastruktur som ska fungera under mycket lång tid är en annan. Nya lösningar måste inte bara fungera tekniskt, utan också kunna produceras, certifieras, skalas upp och användas i praktiken.

– Just därför är samverkan så viktig. Materialforskare kan bidra med förståelse för materialens egenskaper, men implementeringen kräver också arkitekter, konstruktörer, industri, beställare, myndigheter och beslutsfattare. Innovation sker sällan i en enskild disciplin. För att skapa verklig förändring måste hela värdekedjan vara involverad, säger Arezou Baba Ahmadi.

Det är också den bredden Materials for Tomorrow vill samla.

– Alla som är nyfikna på hur material påverkar framtidens samhälle. Det gäller naturligtvis materialforskare och ingenjörer, men också arkitekter, stadsutvecklare, hållbarhetsspecialister, studenter, industrirepresentanter och beslutsfattare, säger Arezou Baba Ahmadi.

– Jag ser verkligen fram emot en givande konferens med stor relevans för forskare, studenter, industri och myndighetspersoner. Det är på Chalmers det händer. Välkomna! säger Leif Asp.

Materials for Tomorrow 2026

När: 26–27 november 2026
Var: RunAn, Chalmers, Göteborg
Tema: Building Materials

Språk: Engelska

Materials for Tomorrow är Chalmers årliga internationella konferens och har arrangerats sedan 2010.

▶ Läs hela programmet och ▶ anmäl dig till Materials for Tomorrow 2026.

Vetenskap i bild – delta i fototävlingen

I samband med konferensen arrangeras också den återkommande fototävlingen, som lyfter fram materialforskningens vackra, estetiska och komplexa sida. Tävlingen vänder sig främst till doktorander och postdoktorer på Chalmers samt Avdelningen för biomaterialvetenskap vid Göteborgs universitet.

▶ Läs mer om fototävlingen och hur du deltar.