Materials for Tomorrow sätter byggmaterial i fokus

Byggmaterial står i fokus för årets konferens. Vad är det som gör området så aktuellt idag?

– Byggmaterial har kanske aldrig varit så relevanta som just nu. Vi står mitt i en omställning där vi både behöver bygga mer och samtidigt kraftigt minska klimatpåverkan. Valet av material – och hur vi utformar dem – spelar en avgörande roll i det.

– Samtidigt händer det väldigt mycket inom forskningen: nya biobaserade alternativ, avancerade hybridlösningar och en allt bättre förståelse för hur olika material beter sig över tid. Det gör att vi i dag har helt nya möjligheter att tänka kring hur vi bygger våra samhällen.

– Så temat handlar inte bara om byggmaterial i traditionell mening, utan om hur materialutveckling kan bli en del av lösningen på framtidens stora utmaningar.

Du leder forskningsområdet Byggnadsmaterial och har arbetat i gränslandet mellan samhällsbyggnad, materialkemi och betongteknologi under många år. Vad är det som driver din nyfikenhet inom området?

– Jag är särskilt fascinerad av hur små förändringar på mikronivå kan få stora konsekvenser på makronivå, till exempel hur ett materials inre struktur påverkar livslängd, hållbarhet och säkerhet. Så det som driver mig är just komplexiteten. Byggmaterial är på ett sätt väldigt vardagliga, vi ser dem överallt, men samtidigt är de extremt komplexa system.

Om man inte arbetar direkt med materialforskning – varför ska man ändå hålla koll på den här konferensen?

– Därför att material i grunden påverkar väldigt många andra områden. Oavsett om man arbetar med klimatfrågor, stadsutveckling, cirkularitet eller industriell omställning, så är materialval ofta en avgörande faktor, även om man inte tänker på det direkt.

– Materials for Tomorrow är tänkt att vara en mötesplats där olika perspektiv möts: forskare, ingenjörer, arkitekter och personer som arbetar med system- och policyfrågor. Man behöver alltså inte vara materialspecialist för att få ut väldigt mycket av konferensen. Snarare tvärtom – det är i mötet mellan olika perspektiv som de mest intressanta insikterna uppstår.

Årets talare presenteras i början av september – men vad kan du redan nu säga något om årets konferens?

– Vi arbetar mycket med att skapa ett program som spänner över flera skalor och perspektiv. Konferensen kommer att ha sessioner som handlar om allt från materialens beteende på mikronivå till hur de fungerar i verkliga konstruktioner över tid, och vidare till nya materialkoncept, hybrider och designstrategier.

– Vi har dessutom bjudit in talare från olika fält – inte bara traditionell forskning utan även arkitektur, beräkningsmetoder och AI. Tanken är att deltagarna inte bara ska få fördjupning inom sitt eget område, utan också inspireras av nya perspektiv.

Göteborg förändras snabbt och det byggs nästan överallt. Kan en sådan omdaning också påverka vilka frågor forskningen behöver svara på?

– Absolut. När en stad förändras i den takt som vi ser i Göteborg nu blir frågor kring material väldigt konkreta.

Det handlar bland annat om:

• livslängd och underhåll

• klimatpåverkan genom hela livscykeln

• hur olika lösningar fungerar i verkliga miljöer – inte bara i laboratorier

– Den typen av förändringar gör att forskningen behöver röra sig ännu närmare realistiska förhållanden och fokusera mer på långsiktigt beteende.

Varför tycker du att man redan nu ska boka datumen i kalendern och anmäla sig?

– För att det här är en konferens där man får både bredd och djup på kort tid. Du får ta del av internationella perspektiv, nya forskningsresultat och samtidigt möjlighet att diskutera stora, övergripande frågor tillsammans med andra deltagare.

– Dessutom är programmet relativt kompakt – en och en halv dag – vilket gör det enkelt att delta utan att behöva avsätta alltför mycket tid.

Är det något mer du vill berätta?

– En sak jag tycker är särskilt viktig i år är att vi försöker bryta den här uppdelningen som ofta finns mellan olika discipliner. Å ena sidan finns en bild av att byggmaterial främst är ett område för civilingenjörer och arkitekter, medan materialforskare, kemister och fysiker arbetar med helt andra frågor. Samtidigt kan personer som arbetar inom samhällsbyggnad uppleva att en materialkonferens kanske blir för teoretisk eller för långt från praktiken.

– Vi vill utmana båda de uppfattningarna. Ambitionen är att skapa en konferens där material fungerar som en gemensam utgångspunkt, men där olika perspektiv verkligen möts. Det handlar inte bara om att gå djupare inom sitt eget område, utan om att få syn på hur frågor kring material knyter samman allt från grundläggande mekanismer till hur vi bygger och utvecklar samhället i stort, säger Arezou Baba Ahmadi.