Det uppmärksammade stödcentrumet för cancerberörda, Kraftens Hus, väcker intresse även utanför Sverige – och hos nya patientgrupper. Norska forskare har nu inlett ett samarbete med Chalmers, med målet att skapa en innovativ rehabiliteringsmodell för människor med en hjärnskada.
– Vi inspireras av hantverket i den nyskapande metod som projektet arbetar med, säger Cathrine Arntzen, UiT, Norges arktiska universitet.
Det började med ett bokkapitel som gjorde ett starkt intryck. I norska Tromsö letade forskarna bakom projektet RehabLos efter innovativa metoder och nya angreppssätt för att stötta människor som drabbats av hjärnskada. I sökandet stötte de på en bok om tjänstedesign*, där satsningen på cancerstödcentrumet Kraftens hus lyfts fram.
– För oss var det väldigt värdefullt att upptäcka ett liknande projekt som stämde så bra med hur vi hade tänkt och resonerat, och samtidigt låg flera år före oss – och faktiskt hade klarat att realisera någonting i verkligheten. Det gav oss bekräftelse på att tjänstedesign var en lämplig metodik även i vårt projekt. Att ett liknande projekt beskrevs i termer av social innovation och aktionsforskning** var särskilt spännande, säger Lina Forslund vid UiT, Norges arktiska universitet i Tromsö.
Tillsammans med sina kollegor sökte hon kontakt med Andreas Hellström och Patrik Alexandersson på Centre for Healthcare Improvement (CHI) vid Chalmers, som har haft en viktig roll i uppbyggnaden av Kraftens Hus. Det blev starten för ett givande utbyte, som har inneburit inspiration och viktig vägledning för det norska projektet – men även gett CHI möjlighet till reflektioner och insikter om sitt arbete.
Olika patientgrupper – samma utmaningar
Snart två år efter den första kontakten är den norska projektgruppen på studiebesök på Chalmers och Kraftens hus. I ett konferensrum på Chalmersska huset berättar Cathrine Arntzen, professor, Marianne Eliassen, forskare, och doktoranderna Lina Forslund och Morten Nikolaisen om sina reflektioner.
– Samma behov och samma utmaningar finns i vår grupp, även om det är olika patientgrupper.
Det handlar om människor som ska ta sig tillbaka, till sin familj, sitt arbete, sitt liv. Det är en trygghet att se hur väl Kraftens hus-projektet har hanterat de här utmaningarna. Det säger oss att vi också kan lyckas, säger Morten Nikolaisen.
Marianne Eliassen fyller i.
– Vi har en tydlig tanke: Hur kan vi utveckla tjänster och ge stöd till hjärnskadade i den nya livssituation de befinner sig i? Här finns ett glapp idag, och det vill vi jobba med. Vi hoppas lära oss att arbeta på nya sätt, och att detta kan komma hela vår region till godo.
Ny modell i välfärden
Kraftens hus har banat väg för en ny modell i svensk välfärd där patienter och närstående involveras i att förbättra stödet till cancerberörda. En viktig tanke är att sammanfoga samhällets resurser på nya sätt, och överbrygga det glapp som kan uppstå i gränslandet mellan vården och andra samhällsfunktioner.
Andreas Hellström påpekar att en svår sjukdom förändrar livet på många plan, både för patienten och närstående. Och samtidigt som själva sjukdomen är sjukvårdens ansvar, är livshändelsen och vägen till en ny normalitet en välfärdsfråga där flera parter i samhället är involverade.
– Vi ser att den organisation som finns idag inte tar hand om patienterna på ett bra sätt genom den här resan. Då krävs nya sätt att tänka. Dessutom vänder vi oss till en grupp som inte alltid har så stark röst, därför behövs strategisk innovation för att hitta vägar att involvera de berörda på ett demokratiskt sätt, säger han.
Vill skapa kunskap med de berörda
Just samskapandet och ambitionen att knyta samman olika samhällsresurser är i fokus även för det norska projektet. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen är exempel på några parter som har involverats – ungefär samma samhällsaktörer som i Kraftens hus-projektet.
– Det är oerhört viktigt att hitta bra metoder för att samarbeta över flera sektorer, och att se brukarna som en resurs. Det är ett spännande sätt att arbeta som på många sätt är nytt för oss, säger Cathrine Arntzen.
– Ja, användarperspektivet är centralt. Som forskare uppmanas vi att i högre grad involvera oss i samhällsrelevant problemlösning, och skapa kunskap med de som är berörda och har egna erfarenheter. Men hur man helt konkret ska jobba med den typen forskning är fortfarande ett omoget fält, där CHI och Chalmers var tidigt ute och har kommit långt, säger Lina Forslund.
Gruppens övergripande mål är att skapa en digitalt stödd rehabiliteringsmodell för hjärnskadade. Planen är också att skapa en fysisk plats, ett resurs-och kompetenscentrum, och i detta arbete har gruppen tagit mycket inspiration från Kraftens hus i Borås som de nyligen besökte.
– Där var en väldigt öppen och härlig atmosfär, och det var fantastiskt att se hur engagerade brukarna var i driften, säger Marianne Eliassen.
– Både de brukare och professionella vi har dialog med pratar om vikten av att mötas, och efterfrågar just en plats att samlas, säger Lina Forslund.
Samarbete med många värden
Andreas Hellström och Patrik Alexandersson är glada att arbetet med Kraftens Hus har kunnat bidra till fler innovativa utvecklingsprojekt inom sjukvården.
– Om det här fungerar bra för er kan det säkert fungera bra för många andra, både inom och utanför Sverige. Jag tror faktiskt det kan vara enklare att lära av exempel som inte ligger lika nära, det kan göra det lättare att hitta en distans till varför förklaringsmodellerna därhemma inte fungerar så bra, säger Patrik Alexandersson.
– För vår del har vi lärt oss mycket av hur våra norska kollegor ser på det vi gör. Vår innovationsresa med Kraftens hus kommer att fortsätta, och jag tycker det här samarbetet är ett fint exempel på hur goda exempel kan spridas, säger Andreas Hellström.
* Tjänstedesign är ett sätt att skapa innovation och ta fram användarvänliga och konkurrenskraftiga tjänster. Tjänstedesign innebär att ta ett holistiskt perspektiv där man vill skapa förståelse för användaren, men också för verksamheten och dess medarbetare. Samskapande är en viktig faktor för framgångsrik tjänstedesign.
** Aktionsforskning innebär ett samarbete mellan forskare och praktiker, och genomförs utan att man försöker distansera eller separera sig från den verksamhet som är objekt för forskningen. Syftet med aktionsforskningen är att ha en direkt och omedelbar påverkan på forskningsområdet, och lösa problem i till exempel organisationer eller på arbetsplatser.
Om Kraftens hus
Kraftens hus är ett stödcentrum och en mötesplats för gemenskap som kan ge kraft och stöd till alla som berörs av cancer, främst patienter och närstående. Verksamheten bygger till stor del på samarbete med sjukvården, myndigheter, civilsamhälle, näringsliv och andra organisationer som finns runt omkring de cancerberörda. Kraftens hus startade i Borås 2018, och startar under 2023 även upp i Göteborg och Stockholm. Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers har varit involverade i utvecklingen av Kraftens hus sedan dess begynnelse och leder den vetenskapliga delen av arbetet. Läs mer
Om norska projektet RehabLos
Målet med forskningsprojektet RehabLos är att utveckla en tvärvetenskaplig, sektorsövergripande och digitalt stödd rehabiliteringsmodell som stärker egenmobilisering och social inkludering för vuxna som har drabbats av hjärnskada. Läs mer
Boken om tjänstedesign där Andreas Hellström har skrivit ett kapitel om Kraftens hus heter Tjänstedesign - principer och praktiker, och är skriven av Stefan Holmlid och Katarina Wetter-Edman. Läs mer
- Universitetslektor, Innovation and R&D Management, Teknikens ekonomi och organisation
- Projektledare, Projekt- och centrumledning, Teknikens ekonomi och organisation