Klimatrådet: Använd befintliga verktyg för att nå klimatmålen

Göteborgs klimatråd inrättades 2022 för att följa och analysera Göteborgs klimatarbete, och har även i uppdrag att ge råd och föreslå åtgärder för minskad klimatpåverkan – för att bidra till att kommunen når sina klimatmål. Målet för Göteborgs stad är att minska sina territoriella utsläpp med 70% till 2030. Men den årliga minskningen har bara varit ett par procent vilket klimatrådet i sin andra rapport nu konstaterar är en otillräcklig takt för att målet ska nås. 

 – Ett problem är att målen berör utsläpp som kommunen har väldigt lite inflytande över, till exempel raffinaderierna som utgör hälften av Göteborgs utsläpp, säger Fredrik Hedenus, ordförande i klimatrådet och biträdande professor vid institutionen för rymd- geo- och miljövetenskap på Chalmers.


Där kommunen direkt kan påverka, som Göteborg Energis verksamhet, ser rådet snabbare utsläppsminskningar än i Göteborg som helhet. I stället för övergripande mål, menar rådet att målen borde brytas ner på de kommunala verksamheter som kan påverka utsläppen mest.


 – Vi har en situation där klimatmålen är något av allas ansvar, och därför ingens ansvar. Kommunen måste följa upp och utkräva tydligare ansvar, säger Sara Brorström, vice ordförande i klimatrådet och professor i företagsekonomi på Göteborgs universitet.


Rådet menar också att kommunen inte verkar vara överens om hur klimatmålen ska betraktas och att det finns oklarheter om målen ses som en ambition och en strävan eller som något man faktiskt ska uppnå, samtidigt som åtgärderna och styrningen är helt otillräcklig – vilket leder till otydlighet i organisationen.

Prioritering, mätning och hantering av data

Kommunen har 27 olika strategier inom många olika områden som involverar stora delar av staden. Klimatrådet menar att med så många strategier måste prioriteringar ske mellan olika målsättningar, i stället för att det ska vara upp till de enskilda förvaltningarna eller bolagen att göra sina prioriteringar. Dessutom ser rådet att det finns möjligheter kopplat till datahantering;

 – Att mäta är att veta, brukar man säga. Alla förvaltningar och kommunala bolag samlar in data för att kunna utvärdera och genomföra åtgärder för att minska växthusgaserna. Men systematisk och tväradministrativ eller kommunalbolagsövergripande planering har ännu inte skett eftersom det inte finns några etablerade och säkra processer för att jämföra, utbyta och hantera data, säger Holger Wallbaum, ledamot i klimatrådet och professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers.


Rekommenderar förändring av styrning

Klimatrådets rekommendationer till Göteborgs stad ska ses på lång sikt menar expertgruppen, där förändringarna i stor utsträckning handlar om arbetssätt och organisation. Rekommendationerna kan sammanfattas enligt följande:

Tydliggörande: Klargör om klimatmålen är avsedda som ledstjärnor för att skapa riktning eller om de är mål som faktiskt ska uppnås.

Ledarskap: Ge antingen miljöförvaltningen eller stadsledningskontoret ett tydligt mandat att leda arbetet.

Prioritering: Prioritera bland mål och strategier samt förtydliga vilka aktörer som utöver sina kärnuppdrag ska bidra till klimatmålen. Huvudansvaret bör ligga på de förvaltningar som står för majoriteten av utsläppen.

Ansvarsutkrävande: Decentralisera mål till de mest relevanta förvaltningarna och utkräv ansvar om målen inte uppnås.

Datahantering: Implementera processer som säkerställer att kommunens aktörer använder homogena data för scenarier och prognoser.

Läs mer

Ta del av klimatrådets rapport för 2024 i helhet
Läs mer om klimatrådet och deras uppdrag på goteborg.se/miljoklimat2030 
Ta del av pressmeddelandet från Göteborgs stad