För att nå hela vägen till nettonollutsläpp krävs en ny klimatpolitik som investerar i fossilfri energi och möjliggör fler gröna innovationer, samtidigt som konkurrenskraften stärks. Därför bjöd regeringen in näringsliv, civilsamhälle, intresseorganisationer och akademin till ett nationellt klimatmöte, under en halvdag den 16 juni, 2023.
En av de som medverkade från Chalmers är biträdande professor Frances Sprei. Hon är också ordförande i forskarrådet för Västra Götalands klimatomställning och ingår även i Göteborgs stads klimatråd.
Hur var klimatmötet?
– Jag har så svårt att säga hur det var. Just nu är det så många låsningar i vårt samhälle. Man får gå in det här processerna med öppet sinne och sedan efteråt vara mer konstruktivt kritisk.
Uppföljningen till mötet är att man har möjlighet att skicka in skriftliga inlägg efteråt. Det har vi blivit uppmuntrade att göra.
– Det är bra att regeringen sätter fokus på klimatfrågan och bjuder in flera olika aktörer. Men man missade representation från flera samhällsaktörer. Regeringen hade kunnat bjuda in bredare från civilsamhället och öppnat upp för mer tid och fler inspel från den specialinbjudna publiken, säger Frances Sprei.
Publiken bestod av forskare, näringsliv, representanter från landets olika länsstyrelser, Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen. Scouterna var där, men inga ungdomsorganisationer, eller representanter från Greenpeace eller ungdomsrörelser som Friday for Future.
– Det var främst representanter från näringslivet som blivit inbjudna, sedan ett fåtal forskare, riksdagsledamöter, statssekreterare och branschorganisationer. Trots att publikens medverkan var begränsad till några minuter per panel, max en minut per person så bidrog den med de intressantaste inspelen och breddade perspektiven, säger Frances Sprei, som menar på att man inte kan reducera klimatomställningen enbart till en näringslivomställning – även om den självklart är viktig.
– Både Lisa Göransson och jag, som satt i publiken, räckte upp handen och lyckades få vår tid. Jag tog upp att statsministern pratade om långsiktighet – samtidig som man tagit bort flera styrmedel inom transportsektorn som har lett till utsläppsminskningar. Jag menar att man behöver planera för transporteffektiv infrastruktur, stimulera försäljningen av snåla elbilar, höja priset på fossila drivmedel och hantera de negativa konsekvenserna med höjda priser och med riktade åtgärder för låginkomsttagare, säger Frances Sprei.
– Den inbjudna publiken lyfte också behovet av att tänka innovation och behovet av kompetens.
Och visst vi behöver ingenjörer, men vi behöver göra mer för omställningen eftersom utmaningarna är många. Det handlar exempelvis om olika processer, ändrade beteende, bättre resursanvändning, så vi behöver även annan kompetens som statsvetare jurister, och beteendevetare, säger Frances Sprei.
Vad var det mest positiva som kom fram?
– Det är att näringslivet har en vilja att ställa om – och att de står bakom klimatmålen. Det är i grund och botten något positivt. I Dagens Nyheter häromdagen skrev jag tillsammans med ett 70-tal aktörer en debattartikel som lyfter att de svenska klimatmålen är framtagna i unik sjupartienighet, och samtliga åtta riksdagspartier står bakom förslagen på kompletterande mål för konsumtionens klimatpåverkan och klimatnyttan av svensk export.
– Statsminister Ulf Kristerson, näringslivsminister Ebba Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, profilerade verkligen omställningen som en näringslivsfråga. Näringslivet är viktigt men det är för snävt. Man måste få in fler perspektiv.
Varför?
– Alla sektorer och hela landet ska kunna vara vinnare och delaktiga i omställningen. Det är en samhällsomställning som krävs – där handlar om fler faktorer än näringslivet och elektrifiering – man behöver ställa om i andra sektorer också. För detta hade man behövt ha inslag från olika forskare, till exempel om elsystemet. Det saknades i panelerna, det blev främst näringslivsperspektivet.
– Mitt eget forskningsområde handlar bland annat om beteendefrågor och elektrifieringen av transportsektorn. Det här är inte så enkelt. Elbilar är en del av lösningen, men man behöver vara medveten om att det går åt mer energi och större materialåtgång att producera större elbilar med större batterier. Min forskning visar att man kan klara sig med mindre batterier.
Varför är beteendefrågorna viktiga. Räcker det inte enbart med teknik?
– Ibland sätter man beteendeförändrar kontra teknik – men då missar man att det hänger ihop. Teknik kan underlätta beteendeförändringar och vice versa. Sedan finns det forskning som pekar på att vi inte kommer hela vägen enbart med teknik, säger Frances Sprei.
Relaterat:
- Regeringen bjöd in till nationellt klimatmöte (regeringen.se)
- DN 19 juni: ”Hallelujastämning” när regeringen har klimatmöte
- DN Debatt, 15 juni: ”Fem vägar till framgång i handlingsplanen för klimatet”
- Sveriges Natur, 17 juni: Protester mot klimatmöte – mål hotas
- Klimatmålen kräver både ny teknik och förändrat beteende (Chalmers)
- Frances forskar för miljön behöver problemlösare (Göteborgs-Posten, 30 juni, 2022)
- Sveriges klimatpolitiska ramverk