Klimatförnekelse kopplad till högernationalism

Vetenskaplig kunskap om växthuseffekten och människans påverkan på klimatet har funnits i över tre decennier. Men medan det på 80-talet fanns en stark miljörörelse och en politisk konsensus i frågan, har klimatförnekelse – att förneka klimatförändringar eller människans påverkan på miljön – de senaste åren flyttat fram positionerna.

– Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper.
 
Det säger Chalmersforskaren Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier och forskningsledare för det omfattande projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse”, som nu samlar världens främsta forskare inom området.
 
I projektet granskas de nätverk, idéer och intressen som finns inom klimatförnekelse, med ett särskilt fokus på högernationalism, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjor. Målet är att öka förståelsen för klimatförnekelse och dess inverkan på politiska beslut, men också att sprida kunskapen till allmänheten, makthavare, forskningsinstitut och industrin.
 
Högernationalismens koppling till klimatförnekelse är ett relativt outforskat område, men Environmental Sociology har publicerat en artikel där Hultman och forskarkollegor visar på sambandet mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse – via en studie av Norge.
 
Hultman berättar att många högernationalistiska partier i Europa numera har klimatförnekelse som en av sina viktigaste värderingar.
 
– De här partierna ökar i betydelse. Vi ser det i Danmark och Norge, hos brittiska UKIP och franska Front National. Men också i Sverige, med Sverigedemokraternas misstänksamhet mot SMHI, diskreditering av Parisavtalet, avfärdande av klimatlagar och utnämningen av klimatförnekaren Václav Klaus till frihetshjälte, säger Martin Hultman, som även nämner Trumpadministrationen i USA som närmast övertydligt exempel.
 
Genom det nya forskningsprojektet etableras en unik internationell samarbetsplattform för forskning om klimatförnekelse, Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED), som kopplar ihop världens cirka 40 främsta vetenskapliga experter på området och ger möjlighet till internationella jämförelser. Plattformen bygger vidare från världens första konferens i ämnet som Hultman och professor Riley Dunlap vid Oklahoma State University organiserade 2016.
 
– Tack vare den internationella plattformen kan vi undersöka hur klimatförnekelseargument uppstår och sprids – och se skillnader och gemensamma nämnare i olika kulturella kontexter, säger han.
 
En viktig utgångspunkt i projektet är en tvärvetenskaplig, bred syn på klimatförnekelse, som kopplar ihop olika discipliner som geopolitik, miljöpsykologi, teknikhistoria, miljösociologi, genusforskning, miljöhistoria, energipolitik, miljöhumaniora samt teknik- och vetenskapsstudier.

– Vi avfärdar inte klimatförnekelse som något enbart vissa sysslar med, exempelvis inflytelserika, äldre män med starka kopplingar till fossilindustrin – även om sådana organiserade grupper spelar viktiga roller. Eftersom kunskapen om klimatförändringarna och deras orsaker funnits länge behöver vi också förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen.
 
Enligt Martin Hultman finns starka skäl till produktionen av klimatförnekelse och att det kan vara svårt att ta till sig klimatvetenskapliga slutsatser.
 
– Runt 80 procent av all energi som köps och säljs i världen är olja, kol eller fossilgas. Världens ekonomier snurrar med den här typen av energi, som samtidigt förstör våra livsbetingelser. Det gör klimatvetenskapens insikter jobbiga eftersom de innebär att de flesta i Sverige - och i andra länder som använder mängder av resurser för att upprätthålla sin livsstil - måste förändra sitt sätt att leva, och att världens allra mest inflytelserika företag måste byta affärsmodeller. Samtidigt skulle en klimatvänligare livsstil innehålla mycket av det som många håller kärt, som till exempel mer tid att umgås, mer kontakt med naturen, bättre hälsa och mindre stress.

Illustration: Yen Strandqvist
Text: Ulrika Ernström

FAKTA: Globalt forskarnätverk om klimatförnekelse etableras

Projektet "Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse" är ett flerårigt, tvärvetenskapligt och internationellt projekt, som finansieras av Energimyndigheten. Via projektet etableras världens första forskarnätverk om klimatförnekelse, Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED), som samlar ett 40-tal forskare världen över, där ibland professor Riley Dunlap, Oklahoma State University.
 
Projektet ska granska högernationalism, tankesmedjor och utvinningsindustrin som sina tre huvudinriktningar:

• Högernationalism. Högernationalistiska partier i Europa och deras argument för klimatförnekelse kartläggs inom projektet. Bland analyseras Twitter och diskussionsgrupper på nätet.

• Utvinningsindustrin. Projektet gör historiska undersökningar av Sveriges utvinningsindustri, vilken kunskap den ägt i klimatfrågan och hur den agerat, samt kopplar kunskapen till internationella studier i frågan.
• Konservativa tankesmedjor. Projektet kartlägger hur konservativa tankesmedjor i Sverige analyserat och kommunicerat om klimatfrågan samt deras kopplingar till lobbygrupper av likartad karaktär.

FAKTA: Olika former av klimatförnekelse

Enligt tidigare forskning finns flera former av klimatförnekelse:

• Organiserad. Grupper såsom Klimatsans eller Stockholmsinitiativet i Sverige samt lobbygrupper som Heartland Institute i USA, som understödjer och sprider klimatförnekelse.
• Partipolitisk. Partier såsom till exempel Sverigedemokraterna som motarbetar olika former av klimatpolitik.
• Responsförnekelse. Exempelvis när människor i ledande ställning tar beslut som byggande av flygplats i Sälen, vilket går helt emot den klimatpolitik de säger sig bedriva.
• Vardagsförnekelse. När människor lever som om de inte visste om klimatutmaningarna och till exempel flyger utomlands flera gånger om året.

Martin Hultman om...

Framtiden för klimatet, politiken och klimatförnekelse
"Jag har två insikter i mig. Jag vet hur länge kunskapen om klimatförändringarna har funnits, och hur många som motarbetat den under lång tid. Då kan jag tänka: Vi har inte en chans, vi kommer att bränna planeten. Men samtidigt är det vi människor som bygger och upprätthåller vår värld, och det har tidigare i historien skett stora skiften i makt och värderingar – som medborgarrättsrörelsen, kvinnors rösträtt, avskaffandet av slaveriet. I samband med sådana former av maktförändringar kommer också lagstiftning, tekniska lösningar och politiska förändringar. En idé, som vore en självklar utveckling av mänskliga rättigheter, är att också erkänna naturen såsom vattnet till exempel i oss, vilket leder till en diskussion om Naturens Rättigheter. Det ger hopp!"

Sitt engagemang i klimatfrågan och sveket från makthavare
"Att makthavare har känt till klimatförändringarna så länge utan att agera, det ger mig ont i magen. Jag känner en stark känsla av svek från tidigare generationers ledare, som har fortsatt bygga in oss i infrastrukturer och lagstiftningar som förvärrar situationen – och lämnat kommande generationer i en situation där tiden att hantera detta är så kort. Det är en generations- och rättvisefråga som berör mig starkt."