I framtiden kommer alltmer vård bedrivas hemma istället för på sjukhus. Tillsammans med flera samarbetspartners startar Chalmers nu satsningen När vården flyttar hem, som samlar forskning och pilotprojekt under samma paraply.
Sjukvården är under förändring, och vården förflyttas allt mer till hemmet. Orsakerna är flera. En åldrande befolkning, ofta med kroniska och ibland komplicerade sjukdomsbilder, pressar vården och gör det nödvändigt att ändra hur vården organiserats. Samtidigt möjliggör nya tekniska lösningar en mer flexibel vård, var och när vi vill. Några exempel är digitala besök och vårdmöten, mobila vårdinsatser, egenmonitorering i hemmet och utveckling av såväl medicinteknik som digital hälsa.
Förskjutningen från inneliggande sjukhusvård till vård i hemmet gör alltså att de gemensamma resurserna kan användas bättre och räcka till fler – ett mer hållbart hälso- och sjukvårdssystem skapas – samtidigt som det också ger individen större möjlighet att själv påverka sin sjukdom, vård och hälsa. Men förändringen kräver också både teknisk och organisatorisk utveckling.
Brett samarbete behövs
Satsningen När vården flyttar hem samlar initiativtagare från tre av Chalmers institutioner, och väver därmed samman expertis inom medicinteknik, arkitektur och organisation. Utifrån sina specialiteter och forskningsområden bidrar initiativtagarna med helt olika, men alla mycket viktiga, delar. I samarbete med bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Närhälsan, Göteborgs Stad och relevanta parter från näringslivet startas nu en plattform för samverkan och kunskapsutveckling.
För ett samlat grepp krävs. Det menar Andreas Hellström, universitetslektor och ledare för Chalmerscentrumet CHI, Centre for Healthcare Improvement.
– Det är sällan tekniken som är problemet. Men för att uppnå full nytta måste tekniken sättas i ett organisatorisk och samhälleligt sammanhang – vi måste se hela systemet. Omställningen till framtidens vård handlar just om det; systeminnovation som omfattar hela ekosystemet. Allt från digitalavårdtjänster till rent rumsliga lösningar, vårdmodeller och teknik för nya lösningar, säger han.
– Den gemensamma målsättningen är att organisera vården utifrån allmänhetens och patienternas behov. Vården ska flytta närmare individen. Egentligen pratar vi ju alla om samma sak, men med olika utgångspunkter och dialekter.
Pandemin har påskyndat utvecklingen av framtidens vård, med digitala vårdmöten eller mobila vårdtjänster.
– Det har ju exploderat! Vi vill inte att individer, som till exempel sköra äldre eller andra i riskgrupp, lämnar hemmet i onödan. Då har nya lösningarna påskyndats.
Gör patienten aktiv i sin vård
Med ett nytt sätt att se på sjukvård blir också patienten en aktiv deltagare i den egna vården – något Andreas Hellström förespråkat länge. Den som själv sköter sin monitorering, och kontrollerar sinsjukdom, lär sig också förstå den på ett helt nytt sätt.
– Det stärker patienten samtidigt som det avlastar vården och relationen blir mer balanserad. En principiellt viktig sak som det finns stor tranformativ kraft i, menar han.
Ett antal projekt ingår från start i den nya satsningen (se faktaruta). Initiativtagarna ser det som helt nödvändigt att samla aktörer från alla arenor; sjukhus, primärvård, kommunal vård och omsorg,forskning, industri, och inte minst patienter och medborgare – allt för att få till fungerande samverkanför ett sammanhängande ekosystem inom hälso- och sjukvård.
– Inom satsningen kommer vi jobba med lösningar på konkreta problem och kunskapsutveckla kringdessa. Då vill vi ha med alla parter runt bordet. Och vi är glada för att satsningen mötts av stort intressefrån alla håll, säger Andreas Hellström.
Röster om satsningen När vården flyttar hem
Maria Taranger, överläkare och områdeschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
– Det här är verkligen en av de viktigaste frågorna för att människor framåt ska fortsätta kännaförtroende för offentlig sektor och att samhället ska fungera. Människor vill och kan själva ta ett mycketstörre ansvar för den vård de behöver, men de behöver stöd från oss. Att fysiskt ta in människor till ettsjukhus ska bara göras då det är nödvändigt.
Vi har exempelvis nu ett projekt med en liten bärbar röntgenapparat. Genom att röntga misstänktafrakturer i hemmet slipper de som inte har fraktur att komma in till sjukhus, och de som visar sig ha enfraktur kan få smärtlindring och hjälp med operationsförberedande åtgärder utanför sjukhus ochsedan komma in först när det finns en operationssal förberedd.
Vi behöver forska både på teknik och arbetssätt. Det krävs en stor mental omställning för attvårdpersonal på sjukhus ska våga släppa kontrollen över en del åtgärder till de sjuka individerna, ellertill personal anställda i andra organisationer.
Ann Ekberg-Jansson, medicinsk strateg, Närhälsan
– Närhälsan är i en omfattande utvecklingsfas där omställning till så kallad Nära vård är central. Att dåarbeta för att tillsammans med andra centrala parter utveckla konceptet När vården flyttar hem är helti linje med detta arbete. Att samla olika intressenter vid samma bord genererar ett mervärde, då manspeglar viktiga frågor ur olika perspektiv för att nå slutmålet – det bästa ur patientens/invånarensperspektiv. Vi kommer att lära av varandra, men också få en möjlighet att se en samlad process medalla aktörer närvarande.
Carin Bringestedt, avdelningschef Hälso- och sjukvård, Göteborgs Stad
– Den kommunala hälso- och sjukvården har fortfarande en bit kvar innan man är framme vid en användarvänlig e-hälsa och digitala tjänster. Satsningen på en nära vård, När vården flyttar hem,kommer att innebära mer samverkan där hälso- och sjukvården än mer utgår från den enskildes behov, delaktighet och medbestämmande i sin vård.
Fasta samverkansforum på organisationsnivå kommer att spela mindre roll, och rörliga föränderligaformer – nära och i samverkan med den enskilde – måste utvecklas. Det gäller inte bara samverkanmellan hälso- och sjukvårdsverksamheter utan också samverkan med exempelvis hemtjänst, vård- ochomsorgsboenden, och annan kommunal verksamhet.
Legitimerade medarbetare är i dag ett bristyrke. Efterfrågan överstiger tillgången på sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård. Vi måste alltså jobba smartaremed bibehållen eller högre kvalitet. Samverkan mellan slutenvården och primärvård samt kommunalhälso- och sjukvård kommer att bli allt mer avgörande för god vård ”när vården flyttar hem”.
FAKTARUTA: Satsningen När vården flyttar hem
När vården flyttar hem kommer delvis utgå från pågående initiativ, men också knyta till sig nya projektsom identifieras av samverkansgruppen. Exempel på projekt som redan pågår är:
• ASAP/Autumn Leaves, ett nyligen uppstartat projekt med inriktning på sjukvård i hemmet, inklusivehemmonitorering, stöd från specialistsjukvård och omsorg, i samverkan mellan kommun, region samt näringsliv med mera. Autumn Leaves drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.
• ViSMoT (videostöd till mobila team), Lösningar för att underlätta patientbedömningar i samverkanmed högre medicinsk kompetens och därmed öka precisionen, kvaliteten och säkerheten ibedömningarna. Projektet drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.
• Digifysiska tjänsteerbjudande till patienter med långvariga behov, ett projekt som bedrivs isamarbete mellan Närhälsan i Västra Götalandsregionen och Centre for Healthcare Improvement påinstitutionen för teknikens ekonomi och organisation.
• Framtidens vårdcentraler, ett konceptprogram/projekt som leds av Centrum för vårdens arkitekturpå institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Projektet är en kartläggning avprimärvårdens organisering, lokalisering och lokalanvändning, och ska ge underlag för koncept förframtida lösningar.
• Out Fit, ett doktorandprojekt (där doktoranderna kan få dubbelexamen från Sahlgrenska akademinoch Chalmers) med fokus på hälsofrämjande kvaliteter i fysisk utemiljö till stöd för hälsa och rehabilitering på särskilda boenden. Avser att ta fram evidensbaserade riktlinjer och arbetsmetoder för fysiska utemiljöer vid särskilda boendens. Projektet pågår i samverkan med Sahlgrenska akademin och Sveriges Lantbruksuniversitet.
• Patientinnovatörerna, är ett forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i att patienters egenupplevda erfarenhet av att leva med kroniska eller långvariga sjukdomar kan ligga som grund förinnovation och utveckling. Projektet leds av Centre for Healthcare Improvement på institutionen förteknikens ekonomi och organisation.
Satsningen När vården flyttar hem har fått initiativfinansiering från Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.
Initiativtagare till satsningen är:
Andreas Hellström, Universitetslektor på Teknikens ekonomi och organisation, är koordinator försatsningen. andreas.hellstrom@chalmers.se.
Bengt Arne Sjöqvist, Professor of Practice Emeritus i Digital hälsa, Elektroteknik,
bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se.
Göran Lindahl, Professor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, goran.lindahl@chalmers.se.
Johanna Eriksson, Konstnärlig lektor, Byggnadsdesign/Arkitektur ochsamhällsbyggnadsteknik,
johanna.eriksson@chalmers.se.
Sara Riggare, patientföreträdare/patientforskare,
sara@riggare.se
Text: Mia Malmstedt
- Universitetslektor, Innovation and R&D Management, Teknikens ekonomi och organisation