Efter över 100 000 varv runt jorden firar satelliten Odin 20 år i rymden i februari. Ifrån sin omloppsbana har den levererat rymddata till forskare över hela världen. Odin har genomfört sina mätningar betydligt längre än planerat, när den sändes upp 2001 var planen att den skulle kunna utföra mätningar under två år.
Den lilla svenska satelliten Odin har i 20 års tid bidragit med kunskap som spelar en viktig roll i förståelsen för hur klimatet och medeltemperaturen på jorden påverkas och förändras. Odin undersöker den övre atmosfären och mätningar har bidragit till att FN:s klimatpanel IPCC kunnat förbättra de modeller som ska räkna ut hur lång tid det kommer att ta innan ozonhålen i atmosfären läkt ihop igen. Data från Odin har använts i ungefär 400 vetenskapliga artiklar av över 1000 författare från fler än 30 olika länder.
Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och modellering vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers har varit med i Odin-projektet från början och ansvarat för det vetenskapliga programmet för atmosfäriska observationer.
Donal, Hur mår Odin efter 20 år i rymden?
– Odin mår förhållandevis bra. Batterierna som laddas av solens strålar är trötta, så vi kan inte längre utföra mätningar mellan maj och juli då satelliten har långa perioder i jordens skugga. Den 26 januari fick Odin en ”hjärtinfarkt” när huvuddatorn oväntat startade om och satelliten hamnade i så kallat safe mode, med alla instrument avstängda precis som när den skickades upp för 20 år sedan. Swedish Space Corporation/Esrange och OHB Sweden i Solna lyckats dock återuppliva den och den 2 februari började Odin observera atmosfären igen. Det var mycket proffsigt gjort!
Vad har Odin inneburit för atmosfärsforskningen på Chalmers? I Sverige?
– Odin har varit huvudinstrument för all atmosfärsforskning i Sverige som berör stratosfären och mesosfären – det vill säga ozonskiktet och processer som sker i den övre atmosfären. Vi har kunnat följa ozonskiktets utveckling under 20 år och var en av de första att visa på tendenser till läkning i den övre delen av skiktet och dess koppling till minskade utsläpp av klor. Det optiska instrumentet från Kanada har också en mycket noggrann ozonkartlägning och dessutom kan följa stoft från vulkaner och deras inverkan på stratosfären.
– De båda instrumenten ombord heter SMR (Sub Millimeter Reciever) som är ett mikrovågsteleskop som är tillverkat på Chalmers, samt OSIRIS (Odin Spectormeter and InfraRed Imaging System), en optisk spektograf som byggdes i Kanada. Forskare i Sverige använder data från båda instrumenten i många olika forskningsprojekt – från solens inverkan på den övre atmosfären, till ismoln i den översta troposfären och hur väl klimatmodeller kan reproducera dem.
Vad har ni lärt er från Odin som ni kan ha nytta av inför de kommande svenska satelliterna MATS (planerad uppskjutning 2021) och SIW (Planerad uppskjutning 2024).
– Vi har lärt oss att det är viktigt att vara mycket välbekant med mätinstrumenten och deras egenheter, samt ha noggrann kontroll över hur datan från instrumenten processas. Det är också viktigt att bygga upp internationella forskarengagemang så tidigt som möjligt i arbetet, säger Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och modellering, vid avdelningen Mikrovågs- och optisk fjärranalys vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.
Läs mer om Odin
Odinprojektet har genomförts i samarbete med Kanada, Finland och Frankrike. Odin har huvudsakligen finansierats av Rymdstyrelsen. Satelliten och ett av två instrument på satelliten byggdes i Solna, Göteborg och Linköping av svenska forskare och rymdingenjörer. Ett av instrumenten byggdes i Kanada och utgör deras bidrag till projektet.
Sedan 2007 har den europeiska rymdorganisationen ESA bidragit till driftkostnaden. Genom ESA blev Odin även en del av det europeiska jordobservationsprogrammet Earthnet och samtidigt blev data från satelliten tillgängligt för forskare i hela världen. I Sverige är det främst forskare på Chalmers (institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap) och vid Stockholms universitet (Meteorologiska institutionen) som använder data från Odin.
Odin går i en bana 610 km över jordens yta (men på 20 år har den sjunkit till 540 km). Den väger 250 kg, är 2 meter lång och 1,1 meter bred. Odin har presterat mycket under 20 år, bland annat:
- har den gjort fler än 100 000 varv runt jorden
- mer än 3 miljoner skanningar av atmosfärsprofiler har samlats in
- cirka 400 vetenskapliga artiklar bygger helt eller delvis på data från Odin (fler än 1000 författare)
- över 30 vetenskapliga upptäckter bygger på data från Odin
- forskare i fler än 30 länder har använt data
- drygt 30 satelliter har jämfört data i vetenskapligt syfte eller kalibrerat sina instrument mot Odin
- endast en omstart på 20 år
Odin övervakas från Sverige och kommunikationen går via markstationen på Esrange.
– Enkelt uttryckt är det ganska lugnt och stillsamt i den del av rymden som Odin går i (610 km höjd). Det finns inget bränsle som kan ta slut och de uppladdningsbara batterierna har fungerat över förväntan. Det var lite dramatiskt med omstarten men Odin verkar nästan vara odödlig, säger Anna Rathsman.