Chalmers gick vinnande ur striden när Rymdstyrelsen nyligen valde ut Sveriges nästa nationella forskningssatellit. SIW heter satelliten som ska studera vindströmmarna i övre atmosfären, för att öka kunskaperna om hur de påverkar väder och klimat.
– Jag är väldigt glad att vårt förslag ska bli verklighet. Det finns idag inga globala mätningar av den här typen, säger Kristell Pérot, en av Chalmersforskarna bakom SIW.
SIW står för Stratospheric Inferred Winds och satelliten ska studera vindstrukturer i atmosfären för att svara på frågor om atmosfärens dynamik och cirkulation. SIW ska därmed bidra med viktiga data till klimatmodeller och vår förståelse av hur de olika delarna av atmosfären påverkar varandra.
Klimat och väder närmast jordytan – i troposfären – påverkas nämligen av vindförändringar i de två lagren ovanför, stratosfären och mesosfären (mellan 11 och 85 kilometers höjd). För att göra tillförlitliga väderprognoser på lite längre sikt måste händelser i de övre lagren därför finnas med i beräkningarna.
Exempelvis anser många att köldknäppen i Sverige i mars 2018 hänger samman med en snabb uppvärmning av stratosfären, s k sudden stratospheric warming, som kan vara en av orsakerna till det nuvarande kalla vädret i Europa och höjda temperaturer i Arktis.
– Den processen är inte särskilt väl kartlagd i nuvarande modeller, här behövs mer kunskap. Med SIW kommer det att bli lättare att studera sådana här händelser och att förstå vilka krafter som ligger bakom dem. Det har aldrig gjorts förut på det här sättet, säger Kristell Pérot, forskare på avdelningen för Mikrovågs- och optisk fjärranalys vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.
– SIW kommer också att bli ett fint komplement till satelliten Aeolus som sänds upp av ESA (European Space Agency) senare i år, för att studera vindarna längre ner i atmosfären, säger Kristell Pérot.
Dubbla uppdrag
Om man frågar Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik på Chalmers är den andra delen av SIW:s uppdrag lika viktigt – att mäta koncentrationen av ett antal gaser i atmosfären.
– Som det ser ut nu så kommer SIW att vara ensam om att mäta många av gaserna som är viktiga för att följa utvecklingen av ozonlagret. Framförallt är det då ämnen som innehåller klor och kväve som man vill hålla koll på. SIW kommer där att ta över stafettpinnen från satelliten Odin, som snart är redo för pension efter 17 år i rymden, säger Patrick.
Flera svenska företag kommer att medverka i SIW-projektet, bland annat Omnisys Instruments som kommer att bygga det vetenskapliga instrumentet och OHB Sweden som bygger satelliten och har helhetsansvar för projektet. Satelliten kommer också att innehålla komponenter tillverkade på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – på Chalmers.
Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och avdelningschef för Mikrovågs- och optisk fjärranalys, vid institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap på Chalmers, är vetenskapligt ansvarig för SIW.
Läs mer om SIW på Rymdstyrelsens webbplats. Rymdstyrelsen finansierar produktion och uppsändning av SIW, som blir den andra satelliten inom ramen för satsningen på innovativa forskningssatelliter och planerad uppsändning är år 2022.
- Professor, Geovetenskap och Fjärranalys, Rymd-, geo- och miljövetenskap