När praktisk problemlösning blir ett sätt att forska

Det var kärnfrågan när Mikael Öhman från Hanken Svenska handelshögskolan i Helsingfors gästade Chalmers den 6 oktober för ett seminarium om Design Science Research, DSR.

Angreppssättet använder utveckling och tester av lösningar som en del av själva forskningen. Genom att undersöka vad som fungerar, varför det fungerar och vilka förutsättningar som krävs kan forskare också utveckla eller ompröva teorier. För industrin innebär det en möjlighet att låta ett konkret behov stå i centrum för ett forskningssamarbete.

Ju svårare problem, desto mera intressant

Mikael Öhman arbetar ofta med problemdriven DSR. Utgångspunkten är då ett företag som har ett problem att lösa. Han söker gärna efter sådant som är svårt att få grepp om – där det saknas en tydlig förklaring eller självklar väg framåt.

– Helst ska det vara ett ganska jobbigt problem. Någonting komplext, någonting som känns svårt, någonting som det till och med är svårt att prata om. För mig är det en signal på att här finns det någonting som man verkligen kan lära sig, säger Mikael.

Det kan exempelvis handla om att utveckla ett nytt sätt att planera underhåll eller organisera ett produktionsflöde. Forskaren behöver förstå verksamheten, utveckla en lösning tillsammans med företaget och undersöka vad som händer när den prövas. Därefter behöver resultaten sättas i relation till tidigare forskning: vad tillför de, och under vilka förutsättningar kan slutsatserna vara relevanta för andra?

Ett praktiskt problem är en möjlig startpunkt. Arbetet kan också börja med en teori som ska omsättas i praktiken eller en innovation som väcker nya frågor.

När teorier möter en krävande verklighet

Mikael Öhman har bland annat forskat om flygplansunderhåll. Där möts stor osäkerhet, komplex teknik med höga krav på säkerhet och tillförlitlighet. Oväntade fel måste hanteras i en verksamhet där beslut behöver fattas inom några minuter och det ger andra förutsättningar.

– Flygplansunderhåll är en krävande miljö jämfört den repetitiva och förutsägbara produktion som många av våra teorier bygger på. När vi försöker omsätta teorierna i praktiken blir deras begränsningar tydliga, säger Mikael Öhman.

Att utveckla en fungerande lösning kan alltså ge anledning att ompröva antaganden om hur en verksamhet bör planeras och styras. Men valet av problem är avgörande. Alla uppdrag som skapar nytta för ett företag ger inte automatiskt ny vetenskaplig kunskap.

Öhman är därför noga med vilka företag och frågor han arbetar med. Att återkommande tillämpa samma lösning ligger närmare konsultverksamhet, resonerar han. Forskningsambitionen är att arbetet också ska ge nya insikter.

Nya fenomen kan undersökas medan de tar form

Digitalisering, AI och nya produktionsmetoder förändrar förutsättningarna för industrin. DSR ger möjlighet att undersöka nya lösningar och arbetssätt redan när de börjar växa fram. Öhman lyfter sitt samarbete med jordbruksmaskintillverkaren Väderstad som ett exempel på hur en ny innovation kan öppna för teoretiska insikter.

Samtidigt är han försiktig med att beskriva forskningsangreppssätt som bättre eller sämre. Design Science Research kräver ofta långa projekt och ett nära samarbete med verksamheten.

– Du måste sätta dig in i kontexten, förstå problemen, arbeta fram en möjlig lösning. Sedan, implementera och mäta om lösningen fungerar. Allt det här gör du i en organisationskontext där människor har olika uppfattningar om vad som borde göras eller inte borde göras, säger Mikael Öhman.

Tiden som investeras kan ge tillgång till fenomen som annars skulle vara svåra att studera i ett tidigt skede. Men det finns en osäkerhet för båda parter: problemet kanske inte går att lösa, och det vetenskapliga bidraget går inte att lova på förhand. Även en lösning som inte fungerar som tänkt kan däremot ge värdefull kunskap.

Goda förutsättningar för nära industrisamarbeten

Dagen arrangerades av Jon Bokrantz, biträdande universitetslektor inom produktionssystem vid Chalmers, och Patrik Jonsson, professor vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, med stöd av styrkeområde Produktion.

Jon Bokrantz ser en metod som passar väl med både industrirelationerna och forskningsintressena inom styrkeområdet.

– Vi har närheten till näringslivet. Vi har intresset att utveckla och vi har förutsättningar för den här typen av forskning i Sverige och på Chalmers, säger Jon Bokrantz.

Initiativet växte fram ur möjligheten att utveckla internationella relationer inom styrkeområdet. Både Jon och Patrik såg en chans att använda kontakten med Mikael Öhman för att ge fler forskare möjlighet att lära sig arbetssättet och samtidigt stärka den vetenskapliga excellensen inom styrkeområde Produktion.

– Det här angreppssättet borde passa forskare inom styrkeområde Produktion. Jag tror många är intresserade, men har saknat möjlighet att testa på och faktiskt lära sig mer om metoden, säger Jon Bokrantz.

Både doktorander och mer seniora forskare visade intresse för att lära sig angreppssättet. Förhoppningen är att fler ska kunna använda det i sin forskning och ge bidrag till både industrin och akademin, avslutar Jon Bokrantz.