Ekonomiska faktorer trumfar risker med farliga kemikalier

– Vi ser att det inte är riskminimering som främst avgör om användningen av en kemikalie begränsas, utan om den produceras i eller importeras till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. EU-länderna verkar vara mindre benägna att reglera ett ämne om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet. 

Detta sammanfattar slutsatsen i studien Economic interests cloud hazard reductions in the European regulation of substances of very high concern som nyligen publicerades i Nature Communications, som hon utfört tillsammans med Mikael Gustavsson och Erik Kristiansson från institutionen för matematiska vetenskaper.

År 2016 uppskattade Europeiska miljöbyrån att mer än 60 procent av den totala vikten av kemikalier som används i Europa, på ett eller annat sätt, är skadlig för människors hälsa. Samtidigt finns en uttalad ambition i den europeiska kemikalielagstiftningen att ge ett starkt skydd för miljö och människors hälsa. Till exempel inom REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals, en lagstiftning som för närvarande omfattar över 20,000 registrerade kemikalier) kan tillverkning och användning av vissa särskilt farliga ämnen bli föremål för olika bindande begränsningar och villkor, inklusive användningsförbud.

Ekonomiska faktorer har stor påverkan

Inom REACH sker processen för att ett ämne skall förbjudas normalt i två steg. Först föreslår medlemsstaterna, eller den Europeiska kemikaliemyndigheten, att ett specifikt ämne bör listas i den så kallade kandidatförteckningen. Ämnena i kandidatförteckningen genomgår därefter en prioriteringsprocess för att slutligen tas upp i den så kallade tillståndsförteckningen. När ett ämne väl hamnat i tillståndsförteckningen krävs ett särskilt godkännande för alla former av fortsatt användning.

I den aktuella studien undersöks hur olika drivkrafter inverkar på vilka kemikalier som föreslås för reglering. Det visar sig att både riskminimering och den tillgängliga kunskapen om de specifika ämnena har stor betydelse. Men det visar sig också att man framför allt inkluderat kemikalier med låg ekonomisk betydelse. Detta betyder att listningen till stor del skett för ämnen där produktionen och importen har upphört redan före listningen, och att flera ämnen som listats aldrig har producerats i eller importerats till det europeiska ekonomiska samarbetsområdet överhuvudtaget. Oavsett den specifika anledningen så har resultatet blivit att riskerna totalt sett minskar mindre än förväntat.

Att hitta och strukturera data

– En stor del av studien har gått åt till att sammanställa och strukturera data. Det här är inte färdig information som finns att hämta, utan vi får göra en sammanslagning av flera olika datakällor, säger Erik Kristiansson. Till exempel har vi analyserat närmare 200 000 vetenskapliga artiklar i PubMed för att få fram information om hur välstuderade olika ämnen är.

Annan information som har samlats in gäller olika ämnens toxicitet, hur farliga de är för människor och hur farliga de är i miljön. Att kombinera olika stora datakällor, det vill säga dataintegrering, är en specialitet för forskargruppen. Råmaterialet, data som är producerad på olika ställen för olika syften och som har samlats in på olika sätt, är komplext och därför ovanligt i den här typen av forskning. 

En utmaning som forskarna har stött på under arbetet med studien är att stora mängder data helt enkelt inte är tillgänglig. I vissa fall för att den anses vara känslig, men också för att företagen inte är vana vid att det finns ett intresse, och inte vet vad som går att göra med moderna statistiska metoder.

– Just datatillgänglighet är en jätteviktig fråga som behöver diskuteras framöver. Myndigheter behöver arbeta mer transparent och göra mer av informationen de samlar in mer tillgänglig. Det skulle öppna upp väldigt många möjligheter för forskarsamhället, säger Erik Kristiansson.

Att ta fram trovärdiga resultat

I den insamlade datan finns många osäkerhetsfaktorer. Som ett exempel kan nämnas att mätningarna som genererar data om toxicitet kan vara av olika kvalitet. Därför är det viktigt med en grundlig statistisk analys av de avvikelser man hittar i materialet. I studien har forskarna bland annat utgått från parametrar som är tänkta att påverka regelsystemet, och undersökt hur väl de beskriver utfallet sedan införande av den kemiska regleringen REACH under 2008. Till exempel bör ämnen som är så kallade CMR, (carcinogena, mutagena eller toxiska för reproduktionen), finnas i kandidatförteckningen. Information om dessa toxiska egenskaper har därför inkluderats i undersökningen, och visat sig vara viktiga för listningen. Men analysen visar att även olika ekonomiska parametrar har spelat en stor roll. Genom att kombinera data av båda typerna har forskarna fått ett bättre underlag för att förstå den samlade bilden, och därmed en större tillit till säkerheten i de mönster som identifieras.

– Det här arbetet gör att vi kan känna oss trygga i att säga det vi säger. Det är inte bara att vi ’såg’ det här, utan vi har resultat från en noggrann statistisk analys som visar det, säger Mikael Gustavsson.

Omarbetning av processen kan krävas

– Det är inte förvånande att ekonomiska intressen påverkar vilka kemikalier som regleras, men att de har så stor betydelse som vår studie visar ger skäl att ifrågasätta hur effektivt systemet är i att avlägsna skadliga ämnen från marknaden, säger Erik Kristiansson.​

Sett ur ett förbudsperspektiv tyder studiens resultat på att lågt hängande frukter plockats först. Risken är att det framöver blir svårare att komma överens om vilka kemikalier som skall tas upp i kandidatförteckningen, eftersom listning av kemikalier som produceras lokalt riskerar att möta ett starkare politiskt motstånd.

– Det kan krävas en omarbetning av processen för att riskminimering ska bli den viktigaste drivkraften och att farliga kemikalier som produceras eller importeras till Europa ska listas även om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria.

Läs hela studien i Nature Communications

Kontaktinformation

Jessica Coria, jessica.coria@economics.gu.se, docent i nationalekonomi
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Telefon: 031-786 48 67

Mikael Gustavsson, mikael.gustavsson@chalmers.se, postdoktor
Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet och institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola/Göteborgs universitet.

Erik Kristiansson, erik.kristiansson@chalmers.se professor, institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola/Göteborgs universitet.
Telefon: 031-772 35 21​​​​​​​​​​​