Under Vetenskapsfestivalen i Göteborg erbjöd forskare från avdelningen för industriell bioteknik elever i mellanstadiet att besöka ett laboratorium för att experimentera och måla med jäst. Klass 5B från Flatåsskolan nappade på erbjudandet att bli jästforskare för en dag.
Fredag lunchtid på ett kurslabb på institutionen för life sciences. Eleverna i mellanstadieklassen lyssnar på en genomgång av forskarna Karl Persson, Jonas Ravn och Cecilia Geijer. Den handlar om jäst och vad den kan användas till. Till exempel används bagerijäst inom många olika slags forskningsområden och mikroorganismen kan utvecklas för att användas inom allt från läkemedelsproduktion till produktion av biodrivmedel.
Under lektionen ska just bagerijäst användas för att ge vit färg åt de målningar som eleverna ska skapa av jästceller, genom att måla på odlingsplattor. Eleverna har själva skapat motiv i förhand − svampar, coronavirus, monster, hjärtan − och när jästcellerna delar sig och har växt till ett par dagar i värmeskåp kommer konstverken att framträda på plattorna.
Ofarligt − men vad är det som luktar?
Bagerijäst heter Saccharomyces cerevisiae på latin och snart sitter 16 elever och tränar i kör på namnet. Krångligt. Men kul. Ännu värre är det med namnet på jästen som kommer att ge röd färg till målningarna, Rhodosporidiobolus fluvialis. Båda jästsorterna är helt ofarliga för människor, men labbrock och handskar måste man ändå ha på sig på labbet − och för säkerhets skull även skyddsglasögon.
När experimenten drar i gång är det många som reflekterar över samma sak.
− Det luktar äckligt. Varför? Stackars forskarna som måste jobba med detta.
Men det är ändå svårt att låta bli att lukta. Och vad luktar egentligen värst – jästen eller odlingsplattan som den växer på?
"Ny och rolig erfarenhet"
Läraren Eva Bergendorff är lika entusiastisk som sina elever. Hon är glad över att ha hittat en lektion i labbmiljö där eleverna får testa att göra experiment med biologiskt material. Sådana tillfällen är få under mellanstadietidens ordinarie lektioner.
− Det är en ny och rolig erfarenhet för oss alla, det är också bra att kunna visa hur det kan se ut när man studerar och arbetar på ett universitet som Chalmers, säger hon.
Viktigt att väcka intresse för forskning
Forskarna är inne på samma spår. Det är viktigt att kunna visa verkliga miljöer och arbetssätt för eleverna, som mycket väl skulle kunna bli morgondagens forskare. Kanske väcks intresset för Chalmers i allmänhet och life sciences i synnerhet efter en lektion som den här.
− Det är också roligt att få tillfälle att berätta om forskning på ett enkelt sätt. Man måste anstränga sig för att förenkla det vi själva tycker är självklart, säger Cecilia Geijer.
Karl Persson håller med:
− Jag har undervisat på universitetsnivå förut, men det kräver nästan mer förberedelse att hålla en lektion för mellanstadiet där vi inte kan ta för givet att det finns förkunskaper om jästceller och biologiska processer. Men det är väldigt roligt att få tillfälle att testa detta.
I slutet av lektionen får eleverna själva summera vad de har lärt sig. Det är allt från att man nu vet hur vissa mikroorganismer kan se ut, att jäst som växer inte blir större utan delar sig – och att jäst behöver socker för att växa och därför inte kommer att växa i elevernas hår om de har råkat kleta ner det.
Avdelningen för industriell bioteknik
På avdelningen för industriell bioteknik bidrar forskargrupperna till utvecklingen av ett biobaserat och hållbart samhälle genom att använda och utveckla enzymer och mikroorganismer för att producera kemikalier, material, biobränslen och livsmedelsingredienser.
Internationella Vetenskapsfestivalen i Göteborg
Internationella Vetenskapsfestivalen i Göteborg är Sveriges största kunskapsfest och ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang. Det är en mötesplats där forskare under kreativa former ges möjlighet att presentera sin forskning för skolungdomar och allmänhet.