Fyra Chalmersprojekt får KAWs projektanslag

​Av totalt 23 forskningsprojekt tilldelas docent Elin Esbjörner, professor Tünde Fülöp, professor Christian Müller och docent Witlef Wieczorek vid Chalmers projektanslag.

Deras projekt har efter en internationell utvärderingsprocess bedömts hålla så hög vetenskaplig potential att de har möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.

– Utvärderingarna baseras helt på internationell konkurrenskraft och utförs av en handfull framstående forskare inom varje projekts forskningsområde. Det är väldigt roligt att se att det finns så många projekt i Sverige som håller den kvaliteten och att fler och fler kvinnor får kliva fram som forskningsledare, säger Siv Andersson, ansvarig för grundforskningsfrågor vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Projekt: Nanokanalsmikroskopi för analys av enskilda exosomer

Exosomer är ultrasmå biologiska paket som våra celler använder för att kommunicera. Exosomerna är viktiga för kroppens normala funktioner men kan också bidra till sjukdomar. Målsättningen med det här projektet är att öka den grundläggande förståelsen för hur exosomer kommunicerar. För att lyckas med detta behövs ny metodik som kan ge detaljerad information om enskilda exosomers komposition och innehåll.

I projektet kommer forskarna därför att utveckla nya mikroskopimetoder och små chip med kanaler och ’fällor’ för att fånga och analysera exosomer direkt från biologiska prov och cellmodeller. Detta kommer att ge helt nya möjligheter att identifiera olika exosomtyper och kartlägga deras specifika funktion. Kunskap som är viktig ur ett rent biologiskt perspektiv, men även för nyttjandet av exosomer för diagnostik och terapi, inte minst för målstyrd leverans av framtidens protein- och RNA-läkemedel.

Beviljat anslag: 29 100 000 kronor under fem år

Huvudsökande: Docent Elin Esbjörner, institutionen för life sciences (tidigare biologi och bioteknik).

Medsökande i projektet: Fredrik Westerlund och Christoph Langhammer (Chalmers), Samir EL Anadloussi (Karolinska Institutet) samt Giovanni Volpe (Göteborgs universitet).

Projekt: Extrema plasmautbrott

Plasmautbrott ger upphov till några av de vackraste fenomenen i universum, som norrsken, men de kan orsaka skador på viktig teknisk infrastruktur på eller nära jorden. Det är dock fortfarande okänt vilka förhållanden som krävs för att skapa utbrott med extremt starka energiflöden. Projektet förenar ledande expertis inom teoretisk plasmafysik och experimentell rymdfysik för att förstå vilken kombination av effekter som krävs för extrema plasmautbrott.

En bättre förståelse av vad som sker kan leda till verktyg som kan varna före stora utbrott, så att känslig utrustning kan skyddas. Men framför allt avser projektet att bidra till grundläggande förståelse av några av fysikens mest fascinerande fenomen.

Beviljat anslag: 26 200 000 kronor under fem år

Huvudsökande: Professor Tünde Fülöp, institutionen för fysik

Medsökande i projektet: István Pusztai från samma institution, Andris Vaivads från Kungliga Tekniska Högskolan, och Yuri Khotyaintsev från Institutet för rymdfysik.

Projekt: Ska utveckla stabila, hållbara organiska halvledare

Organiska halvledare kan göra elektroniken som mycket av vårt samhälle bygger på mer hållbar och förse oss med nya alternativ till den kiselbaserad teknologi. Användningsområdet är brett och kan leda till stora framsteg i våra liv. Till exempel kan organiska halvledare användas i bioelektroniska sensorer som kan hjälpa oss att övervaka hälsotillstånd. Andra exempel på tänkbara tillämpningar är teknik som kan fånga in energi som organiska solceller. Både forskningen och industrin ser stora behov och möjligheter på det här området, förutsatt att organisk elektronik kan bli mer stabil.

Inom det här projektet kommer forskarna att arbeta med dopning av organiska halvledare. Särskilt kommer nya upptäckter relaterat till glasbildande material användas för att utveckla stabilare organisk elektronik.

Beviljat anslag: 27 000 000 kronor under fem år

Huvudsökande: Professor Christian Müller, institutionen för kemi och kemiteknik

Medsökande i projektet: Anna Martinelli och Eva Olsson från Chalmers, Simone Fabiano och Mats Fahlman från Linköpings Universitet ​

Projekt: Ljus som interagerar starkt med mekanisk rörelse

Forskare använder ljus som ett verktyg för att få information om föremål. Detta är också fallet när laserljus lyser på en spegel - det reflekterade ljusfältet innehåller information om spegelns position. Den här sortens mätschema används till exempel i gravitationsvågsdetektorer. Informationen om spegelns position kan ökas avsevärt genom att fånga ljuset mellan två speglar, i så kallade kavitetsoptomekaniska system. Dessa system gör det inte bara möjligt att mycket exakt mäta spegelns position, utan också att kontrollera dess rörelse, ända till dess kvantmekaniska grundtillstånd. Detta har fascinerat forskare eftersom det ger möjligheten att utforska giltigheten av kvantfysikens lagar för större föremål. Nästa stora utmaning inom detta forskningsfält är att öka interaktionen mellan ljuset och spegelns rörelse tills det är möjligt att skapa kvantmekaniska tillstånd direkt i spegeln.

Målet med projektet är att nå det som kallas för den ickelinjära regimen av kvantoptomekanik i chipbaserade enheter. Därefter kopplas enstaka ljuspartiklar (fotoner) och spegelns kvantiserade rörelse (fononer) till varandra på ett kontrollerat sätt. Lyckas man med detta kan man till exempel detektera enstaka fotoner utan att förstöra dem och kvantinformationen de bär på. Ett viktigt tillämpningsområde för denna förmåga ligger inom området kvantteknologi. Att ha tillgång till den ickelinjära regimen kan leda till utvecklingen av nya chipbaserade sensorer som kan detekte​ra betydligt mindre krafter och rörelser än vad dagens mest avancerade teknik tillåter.

Beviljat anslag: 27 000 000 kronor under fem år

Huvudsökande: Docent Witlef Wieczorek​​, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2)

Medsökande i projektet: Andreas Isacsson och Philippe Tassin (Fysik) samt Janine Splettstoesser (MC2), och samlar Chalmers kompetens inom experiment, teori och artificiell intelligens.

 

Läs pressmeddelandet från KAW: 23 forskningsprojekt får 700 miljoner kronor i anslag