Kunskap kan avgöra Europas konkurrenskraft – inte fossila bränslen

På en innergård i Kronstallgränd, mitt i Almedalsvimlet, diskuterades en av Europas stora framtidsfrågor: Hur ska Europa behålla sin ställning som en ledande industriregion när kontinenten saknar egna fossila resurser?
Svaret var elektrifiering. Men minst lika mycket handlade samtalet om hur forskning och industri behöver mötas oftare för att förstå vilka lösningar som krävs.

– Om vi inte lyckas med industriomställningen i Sverige vet jag inte riktigt var man ska klara den. Vi har energin, vi har råvarorna och vi har kunskapen, sa Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten.
Enligt honom har Sverige ovanligt goda förutsättningar genom kombinationen av fossilfri el, stark industri och forskning i världsklass.

– Vi ska inte konkurrera med Kina på kostnad. När vi inte har volymerna får vi ha spetsen i stället.

Lastbilarna måste ändå stanna

Elektrifieringen av tunga transporter lyfts ofta fram som en av de största utmaningarna i omställningen. Men Anders Berger Director Public Affairs, Volvo Group menade att diskussionen ibland fastnar i fel frågor.
– Lastbilar får inte köra mer än fyra och en halv timme innan de måste stanna för rast. Dessutom står de stilla under långa perioder varje dygn.

Den verkliga utmaningen är därför inte om det finns tid att ladda, utan hur laddningen kan ske där fordonen faktiskt står stilla.

Här möts forskning och industri på ett mycket konkret sätt. Volvo sitter på data om var lastbilar stannar, hur länge de står stilla och hur deras körmönster ser ut över Europa. Chalmers bidrar med modeller som visar hur laddinfrastruktur och elnät kan utvecklas utifrån den kunskapen.

En av de stora frågorna är hur den snabbt växande elektrifieringen av transportsektorn ska kunna integreras i elsystemet.

Maria Taljegård, forskare inom hållbara energi- och transportsystem på Chalmers, lyfte fram behovet av ett tydligt systemperspektiv.

Elektriska fordon kan på sikt bli en resurs för elsystemet genom att laddningen styrs till tider när kapacitet finns tillgänglig. Teknik som vehicle-to-grid kan också göra det möjligt att använda både fordon och elnät betydligt smartare än i dag.

Forskningen handlar därför inte bara om hur många laddstationer som behövs, utan om hur transporter, elnät och energilager kan fungera tillsammans.

När forskningen ser längre

Tomas Kåberger illustrerade forskningens betydelse med en historia från Volvo Group. Företagets tidigare utvecklingschef Edward Jobson bläddrade i en studie från Chalmers om batterielektriska stadsbussar. När rapporten skrevs var slutsatsen att tekniken ännu inte var konkurrenskraftig. Men forskarna hade också beskrivit vilka förutsättningar som behövde förändras.

När Jobson läste rapporten igen hade mycket hänt. Batterierna hade blivit billigare, tekniken hade utvecklats och marknaden såg annorlunda ut. Plötsligt bidrog en gammal studie till utvecklingen av busstrafikens elektrifiering.

Historien illustrerar hur forskning inte bara beskriver nuläget, utan också hjälper företag att upptäcka när det som tidigare varit omöjligt har blivit möjligt.

Tekniken finns – nu måste systemen fungera

Mikael Nordlander lyfte att den stora utmaningen inte längre är den tekniska utvecklingen.
– Tekniken är inte den största risken. Den har vi ganska bra koll på. Utmaningen är hur man bygger affären för en helt ny värdekedja.

Enligt honom avgörs nästa fas av omställningen minst lika mycket av investeringar, marknader och regelverk som av den tekniska utvecklingen.

Efter att utvecklingen bromsat in i Sverige ser Volvo samtidigt hur marknaden för elektriska lastbilar börjar ta fart i andra delar av Europa.

Anders Berger menade att Sverige var på god väg fram till hösten 2023, men att utvecklingen stannade av när förutsättningarna förändrades.
– I Nederländerna ser vi att marknaden börjar rulla på. Där har man en mix av styrmedel – bland annat en annan beskattning av fossila drivmedel och koldioxiddifferentierade vägavgifter. Med rätt styrmedelsmix börjar marknaden till slut rulla av egen kraft.

Enligt Anders Berger är det inte tekniken som är den avgörande utmaningen. Det handlar om att skapa de marknadsförutsättningar som gör elektriska transporter konkurrenskraftiga. Där har Sverige tappat fart, medan länder som Nederländerna har kommit längre.

Kina lyftes också fram som ett exempel på hur staten under lång tid stimulerat efterfrågan på elektriska fordon och laddinfrastruktur för att skapa en marknad som sedan kunnat växa.

– Någonstans måste man skapa efterfrågan för att ta sig över puckeln, sade Mikael Nordlander.

Elnäten blir nästa utmaning

Att elektrifiera transporterna handlar också om hur elnäten används.
– Vi behöver nätbolagens hjälp. Lastbilarna kommer ofta att ladda när nätet är som minst belastat. Då måste också reglerna och affärsmodellerna fungera, sa Anders Berger.

De flesta tunga lastbilar står stilla under natten, när det ofta finns ledig kapacitet i elnäten. Men dagens anslutningsmodeller och nättariffer är inte alltid utformade för att ta vara på den möjligheten.

Här ser forskningen möjligheter att använda batterilager, flexibel laddning och smart styrning för att utnyttja den befintliga nätkapaciteten bättre.

Kunskap växer i mötet mellan människor

En återkommande tråd genom samtalet var att omställningen inte bara kräver ny teknik – den kräver också nya sätt att arbeta tillsammans.

För både Volvo Group och Vattenfall handlar samverkan inte i första hand om att läsa fler vetenskapliga artiklar. Lika viktigt är möjligheten att möta forskare, diskutera framtida utmaningar och pröva idéer innan lösningarna är färdiga.

Industridoktorander, centrumbildningar och långsiktiga forskningsplattformar lyftes fram som viktiga arenor där företagens erfarenheter kan möta forskningens långsiktiga perspektiv. Vid Chalmers finns sådana samverkansmiljöer inom bland annat energi-, materialvetenskap och transportområdena.

Maria Taljegård lyfte fram industridoktorander som ett sätt att skapa broar mellan akademi och näringsliv, där kunskap och erfarenheter kan röra sig åt båda håll.

Nära samverkan kräver också tydliga roller. Företag som investerar i forskning vill  att resultaten ska komma till nytta. Samtidigt var panelen enig om att forskningens värde ligger i dess oberoende – att kunna ifrågasätta, pröva nya vägar och ibland komma fram till oväntade slutsatser.

– Hur lydig ska forskningen då vara? Lagom, sade Mikael Nordlander.

Forskningens uppgift är, menade han, inte att tala om för industrin vad den ska göra, utan att synliggöra möjligheter, analysera konsekvenser och ge underlag för beslut.

– Det är kunskapen som ger oss konkurrenskraft.