Den sista februari firar vi internationella musarmsdagen (International RSI Awareness Day) . Initiativet startade 2000 i Kanada och uppmärksammar belastningsskador av olika typer. Anna-Lisa Osvalder är en av Chalmers nestorer inom ergonomi och ger sina bästa tips om hur du undviker musarm.
Varför får man musarm?
Musarm (Repetitive Strain Injury, RSI) kan man få om man under en längre tid har ansträngt vissa muskler genom lågbelastande arbetsuppgifter. Som när man använder dator och datormus i sin arbetsvardag. Musarmen visar sig vanligtvis genom att man känner värk i arm, nacke, handled och fingrar. Smärtan beror på att spänningen i musklerna ökar och att muskler, ledband, senor eller nerver blir överbelastade. Även stress kan öka risken för musarm eftersom man ofta spänner musklerna.
När man arbetar med en datormus håller man handen i ett onaturligt läge, både när man håller i den och när man klickar på den. Handen är böjd bakåt, det blir en onaturligt stor vinkel mellan underarm och hand och musklerna är kontinuerligt spända. Dessutom brukar handen vikas lite åt sidan, med en vridning mot lillfingret. Det gör att det blir ett större tryck på vissa nerver samtidigt som man arbetar på ett onaturligt sätt med musklerna i underarmen.
Vad kom du fram till i din undersökning av så kallade ergonomiska datormöss?
Först vill jag poängtera att en så kallad ergonomisk datormus inte kan ha god ergonomi i sig själv. Det är först i samverkan med användaren som man kan studera hur bra den är på att undvika de felaktiga belastningsmönster som kan ge upphov till musarm.
I vår utvärdering tittade vi närmare på fyra stycken ergonomiska datormöss av olika fabrikat. Vi undersökte två aspekter – användningsproblem (usability problems) och felanvändning (use errors) – i interaktionen med mössen.
I studien av de fyra mössen fann vi 75 möjliga sätt att hantera mössen fel! Användaren förstod inte från mössens utformning hur det var tänkt att man skulle hålla och greppa eller vilket finger man skulle trycka med. Utifrån det här kunde vi konstatera att det var svårt för användarna att gissa sig till hur en ergonomisk mus skulle används på rätt sätt. Och felanvändningen medför att man belastar handled, hand och fingrar felaktigt vilket på lång sikt kan leda till musarm.
Studien visar på vikten av att informera och utbilda användare om hur man ska hantera en ergonomisk mus på rätt sätt. Vi konstaterade också att det är viktigt att utveckla möss där man intuitivt förstår hur den ska användas. Den bästa designen är den där man bara kan använda produkten på ett sätt – det korrekta sättet.
Vilka är dina bästa tips för att undvika musarm?
Det finns ingen speciell behandling mot musarm. Man får istället hitta åtgärder för att förhindra att man belastar fel. Här finns några enkla tips för att förebygga musarm och minska redan uppkomna besvär:
- Ta paus oftare! Hellre korta pauser och ofta än långa och mer sällan.
- Växla arbetsställning ofta.
- Sträck på dig och stretcha handleden.
- Undvik att använda musen – lär dig istället att använda kortkommandon på tangentbordet.
- Byt mushand. Det är svårt i början men det går med lite träning.
- Se till att musen och tangentbordet är på lagom avstånd från kroppen, ju närmare desto bättre.
- Håll handleden rak, lite vriden mot lillfingret när du använder musen det vill säga försök ha handleden i sin naturliga hållning/sträckning för att minska belastningen.
- Minska stressen i arbetet.
FAKTA:
Anna-Lisa Osvalder (bild ovan) har forskat inom ergonomi och biomekanik sedan 1986. Hon är biträdande professor vid avdelningen Design & Human Factors, Chalmers och även professor i Människa-maskinsystem vid Designvetenskaper, Lunds universitet.
Studien som nämns ovan ingår i doktorsavhandlingen ”Predicting mismatches in user-artefact interaction” av Lars-Ola Bligård (sök efter Appendix A PEEA: Evaluation of ergonomic error in the interaction with computer mice).
- Professor, Design & Human Factors, Industri- och materialvetenskap