Inom krisberedskapsarbetet är personer med funktionsnedsättningar ofta inte beaktade alls eller i för låg grad. De är mycket sällan involverade i beredskapsplaneringen, och de betraktas ofta som i huvudsak sårbara, men nästan aldrig som en resurs i aktiv krishantering. Nu startar forskningsprojektet, "Från passiv mottagare till aktiv resurs i krishanteringssystemet", där man kommer att studera hur grupper med olika typer av funktionsnedsättning i krisberedskapsarbetet kan inkluderas.
Alla individer kan bli utsatta för situationer då olika samhällsfunktioner inte fungerar som de ska. Det kan till exempel vara elavbrott under kalla vinterdagar där värmen snabbt försvinner, störda mattransporter, större bränder eller allvarliga stormar.
Ofta antar man att samhället består av en homogen grupp av människor, och att alla beter sig på ett förväntat sätt. Men krisberedskapen behöver fungera för både unga, gamla, sjuka, friska, döva, hörande, blinda och seende. En krisberedskap som utgår från personer med olika behov kommer också att fungera bättre för alla.
Beprövade metoder som appliceras på krishantering
Bild på människor med olika förutsättningarForskningsprojektet ”Från passiv mottagare till aktiv resurs i krishanteringssystemet” kommer undersöka hur information och kommunikationsvägar kan anpassas för alla individer i samhället vid kriser och extraordinära händelser.
Projektet utgår från så kallat medskapande, vilket innebär att användarna själva involveras i processen kring hur något bör fungera för att tillgodose deras behov. Kunskaperna från medskapandet kan sedan användas för att utforma strategier och riktlinjer för hur, i det här fallet, krisberedskapsarbetet bör planeras.
– Det är väl beprövade metoder inom många andra tillämpningar. Men mångfaldsperspektivet, och att användarna är med och utformar planerna för hur vi ska agera, har inte testats inom samhällskrishantering tidigare, säger Anna-Lisa Osvalder, projektledare för forskningsprojektet och professor i Människa-maskinsystem vid Chalmers.
Det övergripande målet är att komplettera och vidareutveckla samhällets förmåga att förbereda, hantera och återhämta sig från störningar så det tillgodoser mångfald, socialt inkluderande och jämlikhet.
I projektet så kommer en stor variation av olika typer av kommuner att involveras, från norr till söder, stora som små, öar, storstad och glesbygd. Forskarna kommer att ta fram konkreta lösningsförslag, och metoderna och riktlinjerna kommer bli till direkt nytta för personer som arbetar med förebyggande av risker på kommunal, regional, nationell och internationell nivå.
Mer information
Projektet ”Från passiv mottagare till aktiv resurs” pågår från oktober 2021 till december 2024 och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). https://www.msb.se
Medverkande lärosäten och forskare: Chalmers tekniska högskola (Anna-Lisa Osvalder och Bijan Aryana), LTH (Jonas Borell, Charlotte Magnusson och Kirsten Rassmus-Gröhn) och Linnéuniversitetet (Cecilia Österman).
- Professor, Design & Human Factors, Industri- och materialvetenskap